Bilaga: Lokal modell för fördjupad samverkan kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Transkript

1 Bilaga: Lokal modell för fördjupad samverkan kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden Parter: Arbetsförmedlingen, Bjuvs kommun, Klippans kommun, Perstorps kommun, Åstorps kommun,

2 Innehåll Parter:... 1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Kartläggning av det lokala näringslivets behov av kompetens... 4 Industri... 4 Byggbranschen... 4 Privata tjänstesektorn... 5 Transportsektorn... 5 Hotell och restaurang... 5 Vård och omsorg... 6 Övrigt... 6 Kartläggning av kompetensförsörjningsbehovet i kommunal verksamhet... 6 Kartläggning och analys av målgruppens sammansättning och behov... 7 Samlad analys av målgrupp och kompetensförsörjningsbehov Beskrivning av lokala och regionala utbildningsmöjligheter Utbildningsplikten Beskrivning av individens process Modul Modul Modul Jobbspår Transport Jobbspår Vård och Omsorg Jobbspår för kortutbildade Beskrivning av hur verksamheten skall bedrivas och organiseras Samordning och uppföljning av insatser i spåren Resurser som tillhandahålls i samverkan Styrgrupp Säkerställa individens egna engagemang och tydliggöra individens eget ansvar Hälsofrämjande perspektiv Främja kvinnors och mäns lika möjligheter till etablering Samarbetspartners Hur ska vi arbeta vidare med arbetsgivarkontakterna? Beskrivning av stöd till unga nyanlända år, att fullfölja en gymnasieutbildning En utvidgad målgrupp Ett tillägg till befintliga lokala överenskommelser om unga Kartläggning av behov och befintliga insatser... 23

3 Åldersgruppen år Åldersgruppen år Sömlösa övergångar mellan olika skolformer Sammanfattning och analys av behov av riktade åtgärder Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

4 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Kartläggning av det lokala näringslivets behov av kompetens Kartläggningen av det lokala kompetensförsörjningsbehovet har haft sin utgångspunkt i Arbetsförmedlingens regionala prognos för Skåne, genomförd våren Arbetsförmedlingen har även lokalt gjort en färsk sammanställning av den lokala yrkesprognosen. Vad gäller det lokala prognosarbetet bör noteras att väldigt få företag per bransch är representerade, ibland enbart ett företag. Den lokala bristsituationen överensstämmer dock i allt väsentligt med den regionala prognosen. I tillägg till Arbetsförmedlingens prognosarbete har telefonsamtal genomförts med de lokala företagarna, och företrädare för företagarna i Bjuv har deltagit vid ett utav styrgruppens arbetsmöten. Dialog har förts med kommunernas näringslivsenheter. Vad gäller bristyrken- och branscher kan för nordvästra Skåne ett antal branscher och yrken lyftas fram ur den regionala prognosen. Dessa yrken och branscher, som presenteras nedan, har varit föremål för vidare analys och diskussion. Det har även varit av vikt att utesluta de branscher där behovet är litet eller måttligt. Industri I förhållande till resten av länet har norra Skåne en hög andel av sina regionala och lokala arbetstillfällen inom industrin. Bland skånska kommuner sticker bland annat Perstorp och Bjuv ut med 45,5 procent respektive 33,0 procent. Även Åstorp har en hög andel industrisysselsatta 1. En trend är att enkla arbetsuppgifter ersätts av mer kvalificerade uppgifter. Andelen av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre 2. Exempel på bristyrken i den skånska industrin under är slaktare, svetsare, maskinställare och snickare inom möbelindustrin. Det som eftersöks är utbildad och hantverksskicklig personal, eller personal med mycket specifik industrierfarenhet. En förklaring till att bristerna kvarstår är det låga intresset för gymnasieskolans industriprogram 3. Stor efterfrågan finns också på välutbildad arbetskraft som ingenjörer och tekniker. Den lokala prognosen visar på ett lokalt underskott av underhållstekniker och maskinreparatörer inom industri/tillverkning. Byggbranschen Vad gäller sysselsättningsgraden (dagbefolkning) i byggbranschen för kommunerna Åstorp, Perstorp, Bjuv och Klippan ligger den kring eller något över genomsnittet för Skåne som helhet. Byggbranschen går starkt framåt i Skåne, och företagen har mycket svårt att hitta personal motsvarande sitt kompetensförsörjningsbehov. 1 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Skåne län, Sid 16 2 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Skåne län, Sid 17 3 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Skåne län, Sid 18 4

5 Med undantag av yrket grovarbetare inom bygg och anläggning noteras det brist på samtliga yrken inom byggbranschen och till dessa hör anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, betongarbetare, golvläggare, kranförare, murare, målare, plattsättare, takmontörer, träarbetare/snickare och VVS-montör med flera. Även för teknikyrken som arkitekter, civilingenjörer inom bygg och anläggning, byggnadsingenjörer och VVS-ingenjörer noteras en utpräglad bristsituation 4. I den lokala prognosen noteras brist på maskinister (gräv och lastmaskin). I samtal med de lokala företagarna framkommer att företagen har mycket svårt att få tag i plåtslagare, VVS- montörer och elektriker. Vad gäller plåtslagare har både stora och små företag svårt att rekrytera, och i synnerhet de mindre byggfirmorna har problem med sin kompetensförsörjning. Bristen innebär att snickarna har problem att få plåtslagarjobben gjorda. Vad gäller elektriker noterar man att det framöver kommer att bli ännu svårare att få rekrytera, eftersom kraven på kompetens blivit hårdare. Många små elfirmor ser sig till och med tvungna att lägga ned verksamheten som en följd av brist på arbetskraft. Företagarna i Bjuv uppger att det i byggbranschen inte längre är helt nödvändigt att arbetskraften kan tala svenska, så länge man talar engelska och är väl införstådda med svenska reglerna om vad som är rätt i yrket. Privata tjänstesektorn Inom den privata tjänstesektorn som helhet väntas en positiv sysselsättningsutveckling, framför allt inom partihandel och internethandel. Vad gäller sysselsättningsgraden (dagbefolkning) i privat tjänstesektor för kommunerna Åstorp, Perstorp, Bjuv och Klippan ligger den dock under eller långt under det skånska genomsnittet 5. Detta beror delvis på kommunernas ringa befolkningsstorlek, vilket innebär en liten lokal efterfrågan på tjänster. Transportsektorn Transportsektorn är betydande i Skåne. Näringen består dels av persontransport, dels av godstransport, varav en majoritet av de sysselsatta jobbar med det senare. Efterfrågan på lastbilschaufförer är långt större än utbudet och en bristsituation råder. Det kommande året efterfrågas också busschaufförer - framför allt i samband med entreprenadskifte och företagen har mycket svårt att hitta busschaufförer 6. Arbetsförmedlingens lokala prognos visar att det finns en stor lokal brist på framför allt lastbilsförare men även mekaniker (bil, buss, och lastbil). Hotell och restaurang Hotell- och restaurangbranschen har en stark tillväxt i Skåne, bland annat i nordvästra Skåne kring Kullaberg och Bjärehalvön. De stora bristyrkena i näringen är kockar, servitörer, bagare och konditorer samt pizzabagare. För köks- och restaurangbiträden råder balans mellan utbud och efterfrågan 7. 4 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Skåne län, Sid 22 5 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Skåne län, Sid 23 6 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Skåne län, Sid Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Skåne län, Sid 27 5

6 Vård och omsorg Den privata vård- och omsorgssektorn uppvisar samma omfattande brist på utbildad personal som offentlig vård- och omsorgssektor 8. Detta har visat sig både i Arbetsförmedlingens lokala prognos, och i kommunernas egen kartläggning med företagarnas lokala representanter. Vad gäller vårdsektorn noteras den största bristen inom äldrevården, och där är det undersköterskor som eftersöks. Någon efterfrågan på personal med lägre utbildning än undersköterska, t.ex. vårdbiträde, noteras inte alls. De lokala privata vård- och omsorgsföretagen rapporterar inom barnomsorgen en mycket stor brist på främst förskolelärare men även en mycket stor brist på barnskötare. Vård- och omsorgsföretagen tittar nu på hur man skall göra för att nå ut på högskolorna och konkurrera om studenterna genom att erbjuda praktik och liknande. Inom den privata äldreomsorgen råder stor brist på undersköterskor. Man har bland annat problem med att sommarjobbare inte väljer att stanna kvar i sektorn. Trots personalbristen söker man dock inte exempelvis vårdbiträden. Inom vården och förskolan ställs krav på goda svenskkunskaper, eftersom kommunikationen mellan personal och äldre/barn annars blir lidande. Inom vård och omsorg har man också krav på att personalen är insatt i svensk kultur, detta gäller i synnerhet äldrevården. Övrigt I kontakt med det lokala näringslivet noteras särskilt att man anser att det hos den arbetskraft man får till sig saknas ett antal personliga egenskaper eller basala kompetenser: Att komma i tid Att låta bli sin mobiltelefon Att ha en social kompetens Att ta sig för (ta initiativ) om man står sysslolös Det lokala näringslivet betonar att det är mycket viktigt att den arbetskraft som utbildas har med sig dessa grundläggande basala kompetenser. I avsaknad av dessa är det mycket svårt att behålla en anställning. För projektets parter är det av största vikt att för måluppfyllelsens räkning tillse att de personer som kommer utbildas inom ramen för jobbspåren uppfyller kraven på basala kompetenser. Kartläggning av kompetensförsörjningsbehovet i kommunal verksamhet Vad gäller kommunernas kompetensförsörjningsbehov har dialog förts med kommunernas HRavdelningar och i förekommande fall med förvaltningschefer. Det framgår av kartläggningen att kommunerna möter ett likartat behov av kompetensförsörjning, och att detta behov till största del handlar om högskoleutbildad personal såsom socionomer, psykologer, sjuksköterskor, förskolelärare, lärare och specialpedagoger/ speciallärare. I tillägg till dessa grupper har man svårt att rekrytera undersköterskor och till viss del även barnskötare. Yrkesgruppen barnskötare anställs i många fall i brist på förskolelärare, vilket är den profession som egentligen efterfrågas. För både barnskötare och undersköterskor har man 8 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017, Skåne län, Sid 27 6

7 som krav relevant gymnasieutbildning med yrkesexamen inom barn och fritid respektive undersköterskeutbildning. Vårdbiträden och omsorgsassistenter efterfrågas inte, mer än för timanställning. I Bjuvs kommun rapporterar verksamheterna dessutom att utomeuropeiskt födda nyexaminerade undersköterskor har för skrala språkkunskaper för att kunna fungera väl i verksamheterna, trots tillräckliga vårdkunskaper. Man ser i verksamheterna en ovilja att ta in personal med svaga språkkunskaper. Vad gäller enkla jobb eller jobb utan krav på lägre formell utbildning än gymnasiet, finns i dagsläget ingen egentlig efterfrågan. Den kartläggning som gjorts inom ramen för DUA nyanlända har inte inneburit en fullständig genomlysning av verksamheterna i syfte att ta reda på vilken typ av enkla tjänster som verksamheterna skulle kunna vara behjälpta av. Det beror delvis på att ett sådant arbete kommer att påbörjas under våren I ett par av kommunerna pågår ESF- projektet Rätt Kompetens, vilket genom noggrannare kartläggning av förvaltningarnas behov på sikt skulle kunna visa på ett behov av enklare tjänster. För det fortsatta arbetet med DUA nyanlända kan detta projekt få betydelse vid utveckling av nya jobbspår. I samtliga kommuner som berörs av denna lokala modell, finns avtal med arbetsförmedlingen om Extratjänster i olika förvaltningar. Extratjänsterna används för tillsättning av tjänster som kräver liten eller ingen utbildning, såsom skolmåltidsbiträden, vaktmästare assistenter m.m. Erfarenheterna av Extratjänster är att de fungerar bra. Kartläggning och analys av målgruppens sammansättning och behov Vid kartläggning av målgruppen har data från samtliga kommuner, Åstorp, Perstorp, Bjuv och Klippan, slagits samman. Den senaste genomgången är gjord i november I målgruppen har vi alltså inkluderat samtliga nyanlända, dvs. personer i etableringsuppdraget, i jobb- och utvecklingsgarantin samt öppet arbetslösa nyanlända. I sammanställningen har inte de personer inkluderats, som är nyanlända men som redan har ett arbete. I november 2017 finns i de fyra kommunerna 606 personer i etableringsuppdraget, och 149 i jobb- och utvecklingsgarantin. Av dessa hade 348 personer förgymnasial, 172 gymnasial och 206 eftergymnasial utbildning. 29 personer saknade formell utbildning. Vi kan sammanfattningsvis se, att hälften av våra nyanlända har en kort utbildning, dvs. kortare än gymnasial utbildning. Det innebär att halva målgruppen berörs av utbildningsplikten. 7

8 FÖRDELNING UTBILDNINGSNIVÅ Saknar utbildning 4% Grundskola < 9 år 23% Eftergymnasial 27% Grundskola 23% Gymnasial 23% Män och kvinnors utbildningsnivå I november 2017 fanns i målgruppen 383 kvinnor, dvs. 51 %, och 372 män, dvs. 49 %. Av dessa hade 185 kvinnor och 163 män förgymnasial utbildning eller lägre. I övrigt kan inga större skillnader noteras vad gäller kvinnors och mäns utbildningsnivåer, vad gäller målgruppen som helhet. Större diskrepans mellan kvinnors och mäns utbildningsnivåer finner vi dock inom etableringsuppdraget i åldersgruppen år, där 65 kvinnor och 40 män inte har en fullföljd grundskoleutbildning. 8

9 Kompetens och önskat yrke Det som utmärker sig särskilt är, att det är absolut vanligast att inte ha uppgivit något önskat yrke. Näst vanligast är önskemål om omsorgsyrken, eller yrken med krav på högskolekompetens. Därefter kommer försäljning i detaljhandeln, service, städ samt snabbmats- köks- och restaurangbiträden. Mönstret ser likadant ut för samtliga fyra kommuner. Ytterst få individer har önskat yrke inom de bristyrken inom industri/ transportnäringarna som kartläggningen avseende kompetensförsörjningsbehov har visat på. Här har endast ett fåtal personer visat intresse för process- och maskinoperatörsyrken, installationsyrken inom el och elektronik, samt transport- och maskinföraryrken. I det material som togs fram i början av oktober finns en grupp om 10 individer som uppgivit önskat yrke undersköterska (2 st) eller vårdbiträde (8 st). En större grupp, 22 personer, har uppgivit önskat yrke barnskötare. Vi noterar dock att nästan samtliga av dessa personer enligt sammanställningen saknar relevant utbildning för det önskade yrket. I samtal med Arbetsförmedlingen har framkommit att bakgrunden till att individer uppger vård och omsorg som önskad bransch exempelvis kan vara att individerna själva har barn. På så sätt har de en informell erfarenhet av att vårda barn. En större grupp, 27 personer, söker arbete som elev- eller lärarassistent. Bland dessa uppger ungefär hälften att de har relevant utbildning, och merparten att de har relevant erfarenhet. Bland de som önskat yrke med krav på fördjupad högskolekompetens är läraryrken vanligast, både grundskolelärare och modersmålslärare i grundskola och gymnasium. De flesta av dessa uppger både relevant utbildning och erfarenhet. 14 individer har önskat någon typ utav läraryrke. Om vi tittar på kvinnor och män för sig, ser vi att vård- och omsorgsyrken är vanligast önskad yrkeskategori bland kvinnor. För män är det yrken med krav på fördjupad högskolekompetens som önskas i störst utsträckning. Det är svårt att dra några säkra slutsatser kring en individs formella utbildning och erfarenhet utifrån de registrerade uppgifterna om utbildning och önskat yrke. Det beror på att uppgifterna baseras på vad individen har uppgivit, inte vad som har kunnat valideras. Vad gäller de individer som inte har uppgivit ett önskat yrke, kan avsaknaden av en sådan uppgift bero på flera olika saker. Det kan till exempel handla om att man på grund av sjukdom inte kan utföra det yrke man tidigare haft, eller att man tidigare inte har arbetat. Arbetsförmedlingen noterar också att tidigare kompetens inom ett yrke i hemlandet, inte nödvändigtvis innebär att man har kompetens inom motsvarande arbete i Sverige. Det beror på att arbetsuppgifter och krav skiljer sig åt mellan olika länder. Att dra några tydliga slutsatser av vad olika grupper har med sig och saknar i förhållande till arbetsmarknadens behov är därmed, utifrån statistiken, egentligen inte möjligt. En noggrann kartläggning och validering behöver istället göras på individnivå. Den språkliga kompetensen är generellt för låg bland de personer som lämnat etableringsuppdraget och även till viss del bland de som har en formell utbildning som efterfrågas, dvs. undersköterskor. Detta har framkommit i samtal med arbetsgivare såväl kommunala som privata, samt med vuxenutbildningen. Utöver ovan nämnda faktorer har både Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen noterat ett bristande intresse hos delar av målgruppen för studier och till viss del även arbete, i synnerhet bland kvinnor och de som har en kort utbildningsbakgrund. Vad gäller dessa är erfarenheten att 9

10 vägen till ett arbete, eller ens fullföljande av en SFI- utbildning, är mycket lång. Här konstaterar parterna att särskilda insatser krävs vad gäller motiverande insatser, studie- och yrkesvägledning och intensifierade språkstudier. Samlad analys av målgrupp och kompetensförsörjningsbehov Vi konstaterar att en relativt stor del av målgruppen i våra kommuner, 50 %, har en kort utbildning eller helt saknar formell utbildning. Vi konstaterar också att en mycket liten del av målgruppen har tänkt sig något av de yrken där det lokalt och regionalt är lättast att få jobb, det vill säga till exempel inom transport, anläggningsarbete och svetsare i byggbranschen, VVSmontörer osv. Man är istället mer inriktad på serviceyrken, detaljhandel eller restaurangbranschen, där jobbtillfällena lokalt och regional är relativt få. Däremot kan vi se ett stort intresse för arbete inom vård- och omsorg, och till viss del för läraryrket. De som önskar sig arbete inom vård och omsorg uppger i hög grad att de saknar kvalifikationer för yrket. Även bland de som uppger formell kompetens inom ett yrkesområde, kan sakna kompetens som motsvarar kraven på svensk arbetsmarknad. Nyanlända som har kompetens inom ett yrke med sig från sitt hemland, behöver få kunskap om vad motsvarande yrke innebär på svensk arbetsmarknad i form av arbetsuppgifter och kompetenskrav. Sammantaget finns en förhållandevis stor diskrepans mellan målgruppens utbud och arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft vad gäller formell utbildning. Vi kommer i de flesta fall inte att med målgruppens tillgångar kunna möta de krav på högutbildad personal som finns i kommunal sektor. Däremot finns det förutsättningar för att åtminstone till viss del kunna möta ett behov inom vård- och omsorgssektorn. Vad gäller privat sektor blir en del av utmaningen att intressera nyanlända för de bristyrken som finns inom bygg- anläggnings- och transportbranscherna. Många av de yrken där stor brist råder kräver inte högre utbildning än gymnasial nivå. I privat sektor noteras bland annat ett mycket stort behov av buss- och lastbilschaufförer. Vi ser även ett stort behov inom verkstadsindustri, t.ex. svetsare. Även från privata näringslivet efterfrågas inom vård och omsorg både barnskötare och undersköterskor. Arbetskraft i enkla jobb eller jobb utan krav på formell utbildning efterfrågas i dagsläget inte direkt av arbetsgivare, varken i kommunal eller i privat sektor. Att identifiera ett behov av sådana yrkesgrupper kommer att kräva ett större kartläggnings- och påverkansarbete än vad kommunerna inom ramen för detta projekt har haft möjlighet till. Det kan dock inom ramen för de kartläggningar som är på gång i kommunerna komma att visa sig ett större behov av sådan arbetskraft framöver. Modellen kommer då att få utökas med jobbspår riktade till dessa yrkesgrupper. Man bör särskilt nämna att arbetsgivarna lägger stor vikt vid tillräckliga svenskkunskaper, detta gäller i synnerhet inom vård och omsorg. Vi ser också att arbetsgivare särskilt efterfrågar basala kompetenser eller personliga egenskaper, såsom att komma i tid, social kompetens, och initiativförmåga. 10

11 Beskrivning av lokala och regionala utbildningsmöjligheter I respektive kommun finns ett grundutbud av vuxenutbildning (dvs. SFI A-D, grundvuxenutbildning och ett utbud av teoretiska gymnasiala kurser inom KomVux). I tillägg till detta finns i kommunerna ett utbud av yrkesvuxenutbildning och yrkes- SFI: Åstorps kommun Yrkes- SFI: Lager Truck Perstorps kommun Yrkesvuxenutbildning: Undersköterska Klippans kommun Yrkesvuxenutbildning: Vård och Omsorg, 3 terminer, start i augusti Barn och Fritid, 2 terminer, start i augusti Bageri/konditor, 2 terminer. Start i augusti Kock, 2 terminer. Start i augusti Lastbil, 30 v, start i mars -18 Buss, 20 v, start i mars -18 Maskin-/Anläggningsförare: Anläggningsförare 40v, start I Klippan finns dessutom planer på att söka statsbidrag för ett nytt utbildningspaket, vårdassistent. Denna kommer att omfatta ett års studier och förbereda deltagare för vård-och omsorg eller barn- och fritid. YH-utbildning: Trafiklärare, 60v start i mars 2018 Bjuv Butiksmedarbetare, yrkesvux eller i kombination med SFI/ SAS Vad gäller regionala utbildningsmöjligheter finns inom Familjen Helsingborg (ett samarbete mellan 11 kommuner i nordvästra Skåne) ett stort utbud av yrkesvuxenutbildning och YHutbildningar inom industri, transport, restaurang, hotell, handel, vård och omsorg samt barn och fritid. Inom Kommunförbundet Skåne finns ett utbud av yrkes- SFI. Yrkes- SFI erbjuds bland annat inom odling och trädgård, lagerarbete, kök, vård sam fordon och buss. Det utbud av yrkesvuxenutbildning och yrkes- SFI som finns tillgängligt i Åstorp, Perstorp, Klippan och Bjuv utgör på samma sätt en del av det tillgängliga utbudet av regionala utbildningsspår för andra kommuner inom Familjen Helsingborg alternativt Kommunförbundet Skåne. 11

12 Folkhögskolan Munka Ljungbys filial i Perstorp har studiemotiverande kurser för nyanlända, både för språksvaga, och personer med bättre svenskkunskaper. Etableringskurs Folkhögskolans etableringskurs är särskilt framtagen med fokus på kvinnors deltagande, men har efterhand utvidgats till att vara sökbar även för män. Kursen vänder sig tillspråksvaga med låg utbildning i etableringsuppdraget. Budgeterat för 60 platser under 2018 Längd 6 månader (26 veckor) Arbetsförmedlingen remitterar Kursstart första måndagen, varje månad. Förbereder för allmän kurs med start 2 gånger per år, vilken ger gymnasiekompetens och för den kursstarten skall deltagaren ha uppnått SFI D Försörjning: etableringsersättning SMF För elever som har klarat av grundskolan och kan tala hyfsad svenska men inte är motiverade till gymnasiet. Bra för yngre men kan även fungera för äldre. I dagsläget remitterar Arbetsförmedlingens ungdomshandläggare till kursen. Deltagare måste alltså vara inskrivna hos Arbetsförmedlingen för att kunna delta. Längd 3 månader (13 veckor) Start två gånger per år, slutet av februari resp. september. Budgeterat för 20 platser 2018 men kan utökas Förbereder för allmän kurs, precis som etableringskursen. Försörjning: aktivitetsersättning eller utvecklingsersättning 12

13 Utbildningsplikten Den 1 januari 2018 träder utbildningsplikten i kraft inom ramen för etableringsuppdraget. Utbildningsplikten berör deltagare med kort utbildning och som inte väntas kunna matchas mot arbete under tiden för etableringsuppdraget. Med kort utbildning avses en kortare utbildning än motsvarande gymnasiekompetens. Utbildningsplikten kommer innebära utmaningar för vuxenutbildningen i att anpassa utbildningen till målgruppens behov och att rekrytera lärare och stödjande personal. Behovet av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen ökar således. Utbildningsplikten innebär också att nyanlända inom etableringsuppdraget inte kommer att kunna göra avsteg från sin etableringsplan utan att riskera att gå miste om ersättning. Det innebär att utbildningsplikten bör främja individens process genom utbildningsinsatserna, och understödja tydliggörandet av individens eget ansvar. Som tidigare nämnts, berörs cirka hälften av målgruppen i de fyra kommunerna av utbildningsplikten. Beskrivning av individens process Utifrån den kartläggning som gjorts av arbetsmarknadens behov, målgruppens sammansättning och tillgängliga utbildningsmöjligheter har kommunerna landat i en individprocess med tre olika jobbspår. Ett av jobbspåren riktar sig till individer med mycket kort utbildning. Detta beror på att vi i vår kartläggning av målgruppen har sett, att en stor andel av våra nyanlända har en mycket kort utbildning. Modul 1 I modul 1 kommer den nyanlände till Arbetsförmedlingen för sitt etableringssamtal. Arbetsförmedlingen tar ställning till vilka individer som skall påbörja modul 2, och kallar handläggare på arbetsmarknadsenheten i respektive kommun till ett trepartssamtal där individen kartläggs. Arbetsförmedlingen kommer alltså redan vid etableringssamtalet att göra en viss sållning och slussa individer till DUA. 13

14 Modul 2 Modul 2 tar sin början i ett trepartssamtal mellan kommun, Arbetsförmedlingen och den nyanlände. Under trepartssamtalet görs en kartläggning av vad individen har med sig från början, hur man kan validera detta, och vilket intresse personen har. Om ingen given inriktning kan identifieras kan yrkesinformationen i modul 2 ge en bild av vilka möjliga vägar som finns på svensk arbetsmarknad. Det första ställningstagandet görs efter att yrkeskunskap om 30 bristyrken har genomförts och den nyanlände avslutat sin grundläggande samhällsorientering. Vid det första ställningstagandet kan kandidater till jobbspår identifieras. En del personer kommer alltså att följa hela upplägget i modul 2, medan andra behöver ytterligare insatser eller kan gå vidare till jobbspår/ jobb/ andra studier efter en kortare tid i modul 2. Inom ramen för modul 2 kommer deltagare alltså att kunna ta ställning till jobbspår tidigt i modulen. Det innebär att yrkesinformation och arbetsplatsbesök samt kortare praktik riktas mot just den bransch där jobbspåret finns, exempelvis transport eller vård och omsorg. Det innebär att även modul 2 inriktas mot specifik branschkunskap tidigt, även om momenten i stort är desamma. För de som har mycket kort utbildning och en låg motivation kan ställningstagande tidigt göras till deltagande i spåret för kortutbildade. Vi kommer att arbeta intensivt med studie- och yrkesvägledning i syfte att guida mot bristyrken. Detta mot bakgrund av den diskrepans vi sett mellan målgruppens önskade yrken, och arbetsmarknadens behov av arbetskraft. 14

15 Notera att boxarna inte ligger helt rätt i förhållande till tidslinjen, vilket beror på mallens utformning. Momenten kommer inte alltid att följa samma tidslinje. I modulen har vi lagt momenten ungefär så som de skulle kunna ligga. Syftet med upplägget är att visa på vilka verktyg som står till buds som förberedelse för modul 3 eller annan utbildningsinsats. Tanken är att Arbetsförmedlingens handläggare i samråd med handläggare från arbetsmarknadsenhet från respektive kommun skall kunna plocka och välja mellan de insatser som står till buds. Vad gäller hälsa och livsstil, är samhällsinformationen inom kommunförbundet Skåne utökad med ett hälsoblock. Detta ska samordnas med den hälsoinformation som kommunen själv tillhandahåller i syfte att tillse att man inte överlappar. 15

16 Modul 3 Jobbspår Transport Bakgrunden till spårets tillkomst är en mycket stor brist på både buss- och lastbilschaufförer. Till spåret har ett åkeri, Tommy Nordbergs, och transport- och åkeriföretaget Nobina, knutits. Intresset för utbildningspaketet är stort, och fler åkerier och transportföretag kan komma att knytas till spåret på sikt. Utbildningen är förlagd i Klippan, och utgörs av yrkesvuxenutbildning i kombination med SFI på D- nivå, yrkessvenska och arbetsplatsbesök. För utbildningen har statsbidrag sökts. Spåret är regionalt, eftersom individer i hela familjen Helsingborg kommer att kunna söka utbildningen. Även arbetsgivarna finns regionalt. Slutmål: yrkesförare persontrafik (buss) eller godstrafik (lastbil). Antal platser: Beroende på beviljade medel, 10 platser inom persontrafik och 10 inom godstrafik. Start: mars 2018 förutsatt att medel beviljas. 16

17 Jobbspår Vård och Omsorg Bakgrunden till spårets tillkomst är den stora bristen på undersköterskor, samt den brist på barnskötare som rapporterats i både kommunal och privat sektor. Vi har också i vår kartläggning av målgruppen noterat att vård- och omsorgsyrken är eftertraktade i målgruppen, i synnerhet bland kvinnor. Arbetsgivarna eftersöker egentligen personal med minst undersköterske/ barnskötarkompetens. Samtidigt är steget för långt mellan målgruppens kompetens i utgångsläget, och en färdig undersköterskeutbildning. Utbildningen liknar Svensk Vårdintroduktion men med vissa skillnader, och utgörs av vårdkurser varvade med yrkessvenska, orienteringskurser och APL. Utbildningen är förlagd i Klippan, och öppnar dörren för vidare utbildning på gymnasienivå mot antingen barn och omsorg/ undersköterska/ personlig assistent, eller anställning med arbetsgivarstöd i kommun. Den är alltså påbyggnadsbar. Utbildning kommer att vara finansierad via statsbidrag, och individer i hela familjen Helsingborg kommer således att kunna söka den. Antal platser: platser. Start: augusti 2018 förutsatt att statsbidrag beviljas 17

18 Jobbspår för kortutbildade Bakgrunden till spårets tillkomst är det faktum att kommunerna i sin kartläggning har sett att hälften av de nyanlända i kommunerna saknar utbildning motsvarade gymnasienivå. En stor andel av dessa har i sin tur inte utbildning motsvarande grundskolenivå. För en stor andel av de nyanlända har en önskad yrkesinriktning inte kunnat anges. För de yrkesinriktningar som har angivits, är det vanligt att den enskilde inte har utbildning och/ eller kompetens inom den önskade yrkesinriktningen. Detta gäller i synnerhet kvinnor. Vi ser också att kvinnors utbildningsnivåer i åldrarna år, dvs. det åldersspann där större delen av en individs yrkesverksamma liv ryms, är lägre än mäns. Som tidigare noterats, har både Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen noterat ett bristande intresse hos delar av målgruppen för studier och till viss del även arbete, i synnerhet bland kvinnor och de som har en kort utbildningsbakgrund. Vad gäller dessa är erfarenheten att vägen till ett arbete, eller ens fullföljande av en SFI- utbildning, är mycket lång. Här behövs särskilda insatser vad gäller motivation, studie- och yrkesvägledning och språkstudier. Slutmål för spåret för kortutbildade är att påbörja en yrkes- SFI inom kommunförbundet Skånes utbud av yrkes- SFI, alternativt att påbörja ett av de andra jobbspåren. Spåret tar sin början i en etableringskurs på Folkhögskolan Munka Ljungbys filial i Perstorp. Kursen innehåller yrkesvägledning, motiverande samtal, träning i basala kompetenser, svenskstudier och grundläggande datakunskap. Efter kursens avslutande tar deltagarna ställning till vidare studier. Spåret fortsätter därefter med SFI upp till nivå B/C i syfte att förbereda för en yrkes- SFI. Parallellt med SFI- studierna erbjuds praktik i hemkommunen eller genom 18

19 Arbetsförmedlingen inom något av de områden som en yrkes- SFI förbereder för, till exempel lagerarbete, köksbiträde, vård och omsorg, fordon och buss. Syftet med praktiken är att påskynda språkutvecklingen och att motivera till vidare studier och vägval genom en anknytning till arbetsmarknaden. Beroende på individens progress i SFI- undervisningen väntar vi oss att spårets längd kommer att bli månader. Antal deltagare beräknas till cirka personer fördelat på samtliga kommuner. Beskrivning av hur verksamheten skall bedrivas och organiseras Samordning och uppföljning av insatser i spåren Arbetsförmedlingen ansvarar för samordningen av insatser i modul 1 och 2. Väl inne i spåren har vuxenutbildningen ansvar för individerna. Om planeringen kring en enskild individ inte fungerar lyfts problemet till Arbetsförmedlingen via e- post. Insatserna kring individerna följs upp av Arbetsförmedlingen, och av varje kommun för sig. Till styrgruppen tar Arbetsförmedlingen fram en summering av statistiken kring individerna i insatserna. Arbetsförmedlingens planeringsverktyg används för gemensam plan, i tillägg till detta har kommunen sin studieplan. Uppföljning kring individen sker under individprocessen på följande sätt: 1) Etableringssamtal- identifiering av de individer som är tänkbara kandidater för DUA. 2) Trepartssamtal med kartläggning av individen. Gemensam kommun och Arbetsförmedlingen. Handlingsplan tas fram, där modul 2 blir Arbetsförmedlingens planering för individen inom ramen för etableringsuppdraget. 3) Uppföljningssamtal efter modul 2. Modul 3 blir planering för de individer som är aktuella för jobbspår. 4) Uppföljningssamtal efter modul 3 Arbetsförmedlingen utgår i övrigt ifrån att den planering som gjorts gäller och följs, om inte kommunen ger impuls om annat. Vid problem ges signal om problemets art till Arbetsförmedlingen som tar ställning till om det är befogat att kalla till möte med styrgruppen med anledning av det uppkomna framgången/problemet. Arbetsförmedlingen är processägare, dvs. remitterar och följer individen i olika insatser. Hemkommunen kopplas in vid trepartssamtal och i de delar av handlingsplanen där man skall utföra en insats. Insatserna i modulen genomförs alltså inte i samverkan mellan kommunerna utan varje kommun var för sig. Vuxenutbildningen i Klippan ansvarar för modul 3 för vårdspåret och transportspåret. 19

20 Resurser som tillhandahålls i samverkan Kommunerna ska var för sig tillhandahålla: Deltagande i kartläggningssamtal Hälsa och livsstil Digitala vardagen SFI Basala kompetenser Studie- och yrkesvägledning Kanslipersonal på vuxenutbildningen Förebildare Yrkeskunskap (arbetsplatsbesök och yrkesvägledning) i samarbete med Arbetsförmedlingen Varje kommun ansvarar för utbildning av den egna personalen inom respektive arbetsmarknadsenhet kring DUA. Varje kommun ansvarar för utbildning av kommunens fackliga representanter kring DUA. Varje kommun ansvarar för att hitta praktikplats till de kommuninvånare som inom ramen för DUA nyanlända skall bli anvisad till en praktikplats, samt för handledning av praktikanter. Arbetsförmedlingen tillhandahåller: Processägande med remittering till olika insatser Deltagande i kartläggningssamtal Yrkeskunskap del 1 (information om bristyrken) Samarbete med kommun kring yrkeskunskap 2 och 3 (arbetsplatsbesök och praktik). Eskalering av problem till styrgruppen Personal (handläggare) Arbetskonsulent Psykolog Anställningsstöd Yrkeskunskap (arbetsplatsbesök och yrkesvägledning) i samarbete med kommunerna Klippans kommun Klippans kommun bidrar med utbildningen i jobbspår vård och transport. Perstorps kommun Perstorps kommun bidrar med att ha utvecklat etableringskursen i samarbete med Munka folkhögskolas filial i Perstorp. Åstorps kommun Åstorps kommun har bidragit med samverkanstjänst för framtagandet av del lokala modellen under

21 Styrgrupp Styrgruppen består av representant från Arbetsförmedlingen samt representanter från kommunernas arbetsmarknads- och näringslivsenheter. I dagsläget består styrgruppen av följande personer: Bjuv: Carina Järold Matsson, Chef avdelningen för arbete och tillväxt Perstorp: Sahand Kousha, Arbetsmarknadschef Klippan: Mattias Säflund, Verksamhetschef frivilliga skolformer, arbetsmarknad och utveckling Åstorp: Camilla Fahlström, Chef enheten för arbete och tillväxt Arbetsförmedlingen: Per Gustavsson, Sektionschef Arbetsförmedlingen Klippan och Perstorp Fackförbundet kommunal och de lokala företagarföreningarna kommer även att bjudas in till styrgruppen, som alltså framöver kan komma att utökas. Vid behov kan HR- representanter från kommunerna bjudas in till styrgruppsmötena. Styrgruppen ska träffas en gång per kvartal. Säkerställa individens egna engagemang och tydliggöra individens eget ansvar Parterna kommer inom ramen för modul 2 att arbeta intensivt med motiverande samtal och coachning mot arbete. Parterna kommer också att inom ramen för modul 2 genom det moment vi kallar förebildarna erbjuda en bild av hur resan från nyanländ till arbete kan se ut och vilket ansvar den enskilde tagit för att komma ut i arbete. Hälsofrämjande perspektiv Inom ramen för modul 2 har parterna valt att infoga ett extra block med hälsoinformation. I Skåne är även den samhällsinformation som ges nyanlända inom ramen för etableringsuppdraget utökad med extra tyngdpunkt på hälsa. Främja kvinnors och mäns lika möjligheter till etablering I syfte att främja kvinnors motivation och inträde på arbetsmarknaden, har parterna tagit fram två jobbspår som till sin utformning är särskilt ämnade för att uppmuntra till kvinnors deltagande utifrån de förutsättningar som vår kartläggning har visat att de har. Dessa är spåret för vård och omsorg, och spåret för kortutbildade. Det bör nämnas att de bägge spåren naturligtvis är sökbara även för män. Parterna kommer i övrigt inom ramen för modul 2 att arbeta intensivt med motiverande samtal och coachning mot arbete. Parterna kommer också att inom ramen för modul 2 genom det moment vi kallar förebildarna erbjuda i synnerhet kvinnor en bild av hur resan från nyanländ till arbete kan se ut. Samarbetspartners Vi fördjupar i modellen samarbetet med Folkhögskolan kring de vuxna och de ungdomar som står längst ifrån utbildning och arbete. Vi har i dagsläget inget samarbete med fackförbund, företagarföreningar eller civilsamhälle. Detta är ett utvecklingsområde för modellen under det fortsatta arbetets gång. 21

22 Hur ska vi arbeta vidare med arbetsgivarkontakterna? Kommunernas näringslivsansvariga och de lokala företagarorganisationerna inom familjen Helsingborg är viktiga nycklar för att nå ut till arbetsgivarna. HR- avdelningarna är viktiga utifrån arbeten inom de egna organisationerna. Vi kommer att arbeta vidare mot dessa aktörer i utvecklingen av modellen. Arbetsförmedlingens företagsrådgivare och alla arbetsförmedlare, samt kommunernas egna arbetsmarknadsenheter, kommer att vara delaktiga i arbetet med att knyta fler arbetsgivare till modellen för utveckling av nya jobbspår. 22

23 Beskrivning av stöd till unga nyanlända år, att fullfölja en gymnasieutbildning En utvidgad målgrupp Parterna har valt att utöka målgruppen till unga under 25 år med utomeuropeiskt modersmål. Bakgrunden till detta ställningstagande är att vi har kännedom om ett fåtal personer under 25 år som har vistats i Sverige i mer än tre år, men som fortsatt har ett behov av stöd i att fullfölja en gymnasieutbildning. Vi ser också, vad gäller den kommunala aktivitetssansvaret och i vuxenutbildningens IT- system, att det inte är möjligt att skilja ut gruppen nyanlända från gruppen unga som helhet. Däremot är det möjligt att i systemen se vilket modersmål en ungdom har. Vi kommer att ha ett särskilt fokus på de ungdomar som är 20 år eller äldre och som varken arbetar eller studerar. Ett tillägg till befintliga lokala överenskommelser om unga De insatser som parterna enats om inom ramen för denna överenskommelse skall betraktas som tillägg till de befintliga lokala överenskommelserna om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten. I denna överenskommelse har ingen nulägesbeskrivning gjorts av vad varje aktör gör i samverkan. Det beror på att kommunerna inte har ett gemensamt utgångsläge, dvs. att lokala förutsättningar, arbetssätt och mål för gruppen unga i stort skiljer sig mellan de fyra kommunerna. Vi har i denna överenskommelse istället identifierat utvecklingsområden som specifikt berör unga nyanlända och unga med utomeuropeiskt modersmål, och därefter enats om hur vi skall ta oss an dessa. Kartläggning av behov och befintliga insatser I tillägg till den kvantitativa kartläggningen har gruppdiskussioner förts vid tre tillfällen mellan representanter för Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen i de fyra kommunerna. Samtal har även förts med några av ungdomshandläggarna på Arbetsförmedlingen. Vid dessa samtal framkommer ett antal utmaningar vad gäller gruppen ungdomar med utomeuropeiskt modersmål. Vad gäller en del av dessa utmaningar kan samverkan förstärkas i syfte att ta sig an problematiken, i andra fall bedrivs redan sådan samverkan. Åldersgruppen år I språkintroduktionen var totalt 259 personer inskrivna i oktober/ november månad Denna grupp består till största del av nyanlända. Därutöver finns ett fåtal som har vistats i Sverige under en längre tid än tre år. I tillägg till gruppen utomeuropeiskt födda finns i språkintroduktionen ett litet antal elever från europeiska länder. Dessa ingår inte i målgruppen, men är alltså mycket få till antalet och har därför inte räknats från totalen. Mellan kommunerna ser fördelningen mellan elever i språkintroduktionen ut på följande vis: Åstorp: 78 personer Bjuv: 60 personer 23

24 Klippan och Perstorp: 121 personer Ungdomarna i åldersgruppen deltar i språkintroduktionen på heltid med sikte på gymnasiestudier, och man har en tydlig studieplan för dem. De individer som får uppehållstillstånd när de är 19 år har väldigt lång väg kvar till en gymnasieexamen, men de som är 16 år och nyanlända kommer förmodligen att klara av gymnasiet. Enbart ett mycket litet antal hoppar av språkintroduktionen, och kring dessa har man in kommunerna ett väl utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen kring individerna. Det är således inte gruppen ungdomar i åldrarna som är fokus för den samverkan som kommunerna önskar utveckla för unga nyanlända. Vad gäller gruppen unga nyanlända år har Arbetsförmedlingen under året noterat, att en grupp ungdomar från språkintroduktionen skrivit in sig i etableringsuppdraget i samband med att de fyllt 18 år. En misstanke är att ungdomar söker sig till etableringsuppdraget eftersom etableringsersättningen är högre än studiebidraget i språkintroduktionen. En ungdom som skriver in sig i etableringsuppdraget börjar dock förbruka ersättning och tid i etableringsuppdraget. Ett informationsarbete har här bedrivits för att få ungdomarna att låta bli att skriva in sig hos Arbetsförmedlingen medan språkintroduktionen pågår. Vad gäller etableringsuppdraget kommer inte längre ungdomar år från 2018 att kunna skrivas in i etableringsuppdraget. Det finns idag inom språkintroduktionen och SFI studiehandledare riktade till personer med dari och somaliska som modersmål. Studiehandledare ansvar är att backa undervisning, förklara begrepp, kartlägga de kunskaper eleverna har med sig, och att arbeta tätt ihop med lärarna. Det är dock i vissa fall svårt att rekrytera studiehandledare. Ungdomshandläggare på Arbetsförmedlingen ser å sin sida ett visst antal personer som har en god svensknivå och en pedagogisk bakgrund, som skulle kunna fylla en funktion i det här sammanhanget. Här kan det finnas ett behov av förbättrad kommunikation mellan skolan och Arbetsförmedlingen i syfte att identifiera möjliga kandidater till studiehandledarroll. Sammantaget anser parterna i allt väsentligt att de insatser som erbjuds ålderskategorin år är tillfredsställande för att fylla målgruppens behov. En utökad samverkan skulle dock kunna komma till stånd kring rekrytering av studiehandledare. 24

25 Åldersgruppen år Arbetsförmedlingen I etableringsuppdraget fanns i november 2017, i samtliga fyra kommuner, 49 kvinnor och 53 män under 25 år. Vad gäller utbildningsnivå kan vi se att strax över en tredjedel av ungdomarna i etableringsuppdraget har gymnasieutbildning eller längre utbildning. Strax över en tredjedel har grundskoleutbildning och knappt en tredjedel av ungdomarna i etableringsuppdraget har ännu inte uppnått grundskolekompetens. Något fler unga män än kvinnor har behov av att fullfölja en gymnasieutbildning. Vi kan också se att omsorg var den vanligast förekommande önskade yrkeskategorin bland kvinnor under 25 år. För män var motsvarande kategori försäljningsyrken. Ytterligare en grupp ungdomar som inte har fullföljt gymnasiet finns inom jobb- och utvecklingsgarantin, eller är öppet arbetslösa. I jobb- och utvecklingsgarantin fanns 9 kvinnor och 14 män under 25 år. Bland dessa är underlaget för litet för att kunna uttala sig generellt om önskade yrkeskategorier eller skillnader i utbildningsnivå mellan könen. Utöver dessa var 10 personer öppet arbetslösa, dvs. inte längre i etableringsuppdraget och ännu inte inskrivna i jobboch utvecklingsgarantin. Inte heller för denna grupp kan vi säga någonting generellt om önskade yrken eller om kvinnors och mäns utbildningsnivåer, eftersom underlaget är för litet. Bland ungdomarna i jobb- och utvecklingsgarantin har två tredjedelar som mest grundskoleutbildning 25

26 UNGA I ETABLERINGEN Saknar utbildning 2% Eftergymnasial 6% Grundskola < 9 år 24% Gymnasial 32% Grundskola 36% Män och kvinnor i etableringsuppdraget Kvinnor Män Eftergymnasial Gymnasial Grundskola Grundskola < 9 år Saknar utbildning 26

27 SFI I SFI fanns i november 2017 totalt 183 ungdomar under 25 år i Klippan, Perstorp, Bjuv och Åstorp. Dessa fördelade sig över kommunerna på följande vis: Klippan: 45 personer Åstorp: 31 personer Perstorp: 70 personer Bjuv: 37 personer Nationella program och KomVux Det är inte möjligt att urskilja vilka ungdomar på nationella program som är nyanlända eller tillhör den utvidgade målgruppen utomeuropeiskt födda med annat modersmål än svenska. Inom gymnasieskolan görs ingen skillnad mellan utomeuropeiskt födda ungdomar och andra, och utomeuropeiskt födda ungdomar får således samma stöd som alla andra ungdomar har rätt till. Vi kan heller inte se hur många ur målgruppen som finns hos KomVux, eftersom man inte heller där kan registrera modersmål eller hur länge en person vistats eller haft uppehållstillstånd i Sverige. Det totala antalet elever inom KomVux är för stort för att det ska vara försvarbart att göra en manuell beräkning utifrån klasslistor. Ungdomar som varken arbetar eller studerar Utöver de personer som finns registrerade hos Arbetsförmedlingen och skola/ vuxenutbildning, finns ett fåtal individer i varje kommun som varken studerar eller arbetar och som får försörjningsstöd. Det rör sig enligt socialtjänsterna om ett mycket litet antal, och de har som regel vistats i Sverige i mer än tre år. Dessa ungdomar behöver extra stöd och hjälp för att komma tillbaka till studier. 27

28 Vilka särskilda behov ser vi hos målgruppen? Det framkommer av kartläggningen att det finns en problematik kring realistiska förväntningar, målbild och motivation hos en del av målgruppen unga år. Hos Arbetsförmedlingen har handläggare noterat en grupp ungdomar som vill avsluta sina studier och ta ett jobb direkt, liknande ett arbete de tidigare utfört. För dessa ungdomar är fokus att försörja sig, men utan gymnasieutbildning och språkkunskaper är det på svensk arbetsmarknad svårt att få jobb trots eventuella yrkeskunskaper. För de ungdomar som inte har permanent uppehållstillstånd är det också extra viktigt att fokusera på studierna. Arbetsförmedlingens handläggare lyfter också vikten av att hos ungdomen förankra hur vägen framåt ser ut, varför skolan är viktig, och vad studier leder till. Här uttrycks behov av att få en konkret koppling till verkligheten och vägen framåt, exempelvis genom att höra andras framgångsberättelser, eller genom företagsbesök. Man har noterat att en del av ungdomarna ofta relaterar till det som föräldrar och släktingar arbetar med, när de skall föreställa sig ett framtida yrke. Unga med utomeuropeiskt modersmål kan i större utsträckning än andra ungdomar vara i behov av information om svensk arbetsmarknad, om var jobben finns och om vad olika arbeten innebär. Man har också märkt att motivationsnivån hos en del av ungdomarna, i synnerhet de ensamkommande, har sjunkit drastiskt sedan de tillfälliga uppehållstillstånden infördes. Osäkerhet kring om man får stanna eller inte leder till lägre drivkraft att investera i en utbildning. I en del fall förekommer självmedicinering med narkotiska preparat, och en del av ungdomarna uteblir från undervisning. Vad görs i dagsläget, och vad kan bli bättre? Skolan tar ett ganska stort socialt ansvar för de ensamkommande unga som uteblir från undervisning, och samarbetar med HVB- hemmen kring att få ungdomarna att komma till skolan. Arbetsförmedlingen kan enbart fatta beslut om etableringsplan så länge uppehållstillstånd finns, skolan gör dock en längre planering, som om det var fastställt att ungdomen skulle få stanna i Sverige. Här har man tidigare haft en problematik med bristande kommunikation mellan HVB och skolan, men alltså tagit sig an denna problematik och har ett samarbete kring eleverna i syfte att tillse att de kommer till skolan. Tillvägagångssättet skiljer sig dock mellan kommunerna. I Åstorp finns en samverkansgrupp bestående av representanter från HVB och från vuxenutbildningen. I Bjuv har vuxenutbildningen anställt en administratör som har kontakt med alla boendena. I Åstorp ligger motsvarande ansvar på lärarassistenterna. I Klippan finns en samverkansgrupp med personal från boende, skola och socialförvaltning. Skolornas huvudmän arbetar intensivt med studievägledning, och med att hjälpa ungdomarna att få upp ögonen för de kortare yrkesutbildningarna på gymnasienivå som ett steg vidare. Arbetsförmedlingen håller också tillsammans med kommunerna gemensam information om utbildningar på flera platser. Det kan dock ändå vara så, att ytterligare stöd och motiverande insatser behövs för målgruppen. I Perstorp finns en filial till Folkhögskolan Munka Ljungby. Studier på Folkhögskola har visat sig fungera väl för de som behöver extra stöd i att fullfölja sina studier. Arbetsförmedlingen har etablerat ett samarbete med folkhögskolan, men för gruppen unga nyanlända kan samarbetet fördjupas. 28