DUA:s modell framtagen av Solna stad och Arbetsförmedlingen Solna/Sundbyberg/Ekerö

Transkript

1 DUA:s modell framtagen av Solna stad och Arbetsförmedlingen Solna/Sundbyberg/Ekerö

2 Del 1: kartläggning och en analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Vilka branscher har stora eller måttliga rekryteringsbehov? Regionalt och lokalt är arbetskraftsbristen störst inom vård och omsorg, utbildning, transport, information/kommunikation, serviceyrken och byggbranschen. Arbetsförmedlingen (AF) Solna-Sundbyberg-Ekerö lyfter flera yrken där det råder brist på kompetent personal. Dessa är bla. yrken inom chaufför, frisör, inom restaurang & handel mm. Andra branscher där många bristyrken finns är bygg, vård och omsorg samt transport. Solna stads kartläggning (Kompetensförvaltningen med hjälp av HR-avdelningen) överensstämmer bra med AF:s syn men sätter mer tryck på lokala rekryteringsbehov inom flera serviceyrken inom besöksnäringen. Vilka branscher har en stor omsättning? Lokalt sett ser staden i dagsläget viss omsättning inom yrken som sjuksköterskor, barnskötare, undersköterskor, förskolelärare och personal inom miljö- och byggnadsförvaltningen. Viss omsättning finns även bland socialsekreterare. Inom handel (butiker, restauranger) finns omsättning av personal. Många av dessa yrken kräver högskoleutbildning och kan vara en del av en längre planering än projektets tidsram. Fokus ligger mer på arbetsgivare som vill anställa fler, snarare än anställning pga omsättning. Inom vilka yrken finns det rekryteringsbehov? Det finns rekryteringsbehov inom många olika yrken, både lokalt och regionalt. Yrken där det finns stora eller måttliga rekryteringsbehov och som kräver eftergymnasial utbildning är bla: förskolelärare, läkare, grundskolelärare, socialsekreterare, barnmorskor, sjuksköterskor, tolkar, ingenjörer med olika inriktningar och psykologer. Yrken där det finns rekryteringsbehov och som kräver gymnasieutbildning är bla: Anläggningsarbetare, maskinförare, golvläggare, truckförare, murare, lagerarbetare, mekaniker, bussförare, betongarbetare, kranförare, plattsättare, undersköterska, målare, svetsare, kock mm. Yrken där det finns rekryteringsbehov och som inte kräver gymnasieutbildning kan vara lokalvårdare (även hemservice), köksbiträde, frukostvärd och vårdbiträde. Hur stort är rekryteringsbehovet på kort och lång sikt? Rekryteringsbehovet är både kort- och långsiktigt inom de flesta branscher. Vissa branscher, såsom yrken inom vård och omsorg, utbildning, bygg och transport är ständigt återkommande bristyrken. Andra branscher och yrken inom socialt arbete och restaurang/handel återkommer i perioder. Inom hemservice, hushållsnära tjänster och tjänster inom hotell och restaurang är rekryteringsbehoven stora och behoven bedöms öka i framtiden. Kunskap om rekryteringsbehoven på lokal nivå, både inom offentlig och privat sektor Inom den offentliga sektorn finns bristyrkena inom de olika branscher som tas upp under rubriken rekryteringsbehov inom kommunen. På lokal nivå skiljer sig yrken/branscher utifrån vilken utbildningsnivå arbetstagarna har och vad yrket eventuellt kräver.

3 Inom privat sektor är det, enligt AF, främst brist på personal inom handel/restaurang samt hemservice. I Solna finns det många aktörer inom just handel och restaurang. Ett samarbete med arbetsgivare inom dessa branscher skulle kunna främja kompetensförsörjningen. Besöksnäringen i Solna uttrycker behov av att ständigt rekrytera flera olika yrken inom både städ, restaurang samt andra inriktningar inom hotellverksamheten. Vilka arbetsgivare med rekryteringsbehov samarbetar ni med? Behövs nya samarbeten? Arbetsförmedlingens arbetsgivarcenter uppger att det finns stora rekryteringsbehov inom byggbranschen samt inom lokalvård och fastighetsskötsel. Det finns även behov inom besöksnäringen och vårdyrken. Vi inom projektgruppen för DUA samarbetar med Sverige bygger nytt, Arbetsförmedlingens projekt för att rekrytera till byggbranschen. Där finns stora och medelstora arbetsgivare som samtliga har rekryteringsbehov. Vi har även träffat några av våra kontakter inom besöksnäringen för att höra hur vi kan samarbeta, bla. The Winery Hotel, Radisson Blue och Asplunds. Vi har kontakt med Solnas omvårdnadsförvaltning som har rekryteringsbehov av bla undersköterskor och vårdbiträden. Inom vård och omsorg finns rekryteringsbehoven både inom stadens egna verksamheter och även inom de upphandlade aktörerna. I kontakt med olika arbetsgivare utifrån spåren (se längre ner) har vi ställt frågor som ger oss en bild av vad arbetsgivarna vill ha. Vi har tagit reda på vad arbetsgivaren behöver i form av rekrytering, storlek på verksamheten, vad är viktigt vid anställning, kan det finnas något som vi från stadens och arbetsförmedlingen sida kan rusta upp med inför en anställning samt vilket utrymme det finns för samarbete kring tex språkpraktik eller studiebesök. Dessa är viktiga frågor för att få ett arbetsgivarperspektiv i arbetet. Vilka rekryteringsbehov finns Solna stad? Kompetensförvaltningen har med hjälp av HR-avdelningen identifierat yrken som undersköterskor, förskolelärare och vårdbiträden. Andra exempel på yrken som staden har behov av är personliga assistenter. Det finns även visst behov av personal för matlagning inom stadens olika verksamheter. För mer info, se rubriken ovan Inom vilka yrken finns rekryteringsbehov. Jämställdhet och hälsofrämjande perspektiv Utifrån DUA-samarbetet kommer parterna (AF och Solna stad) att använda sig av befintliga resurser och samarbeten för att korta och effektivisera vägen mot arbete för nyanlända. Uppföljningsträffar kommer att ske där man presenterar siffror på vilka det är som man samarbetar kring utifrån DUA:s modell. Här kan man följa upp resultatet utifrån ett jämställdhetsperspektiv men även utifrån ett hälsofrämjande perspektiv för att sedan eventuellt vidta åtgärder. Både kommun och AF har insatser som är hälsofrämjande, kontaktskapande och som gynnar språkutvecklingen. Ett exempel är VIDA-projektet (som är en insats som både AF och Solna kan hänvisa till) som syftar till att personer anvisas till en civilsamhällsförening som ska ordna en aktivitet som ska vara språkfrämjande, kontaktskapande och/eller hälsofrämjande. AF Solna har bland annat implementerat ett systematiskt arbetssätt som går ut på att AF matchar rätt individ till rätt insats utifrån personen, oavsett kön/etnisk bakgrund/fördomar mm. På liknande sätt arbetar Solnas vuxenutbildning. Man utgår från vad personen har med sig och hur dennes väg mot arbete ser ut, oberoende av vilket kön personen har. Däremot finns det tydliga skillnader i antalet män och kvinnor som söker sig till olika insatser eller yrken och som kommer ut i arbete/studier, där män utgör en majoritet. Inom AF finns en kvinnogrupp där man diskuterar konkreta ärenden och hur man ska skräddarsy en planering mot arbete/studier för kvinnor. Inom tex byggbranschen arbetar båda projekten som Solna och som AF samarbetar

4 kring (Sverige bygger ut och Sverige bygger nytt) med bla attityder inom branschen där kvinnosyn ingår. Man arbetar även aktivt med att rekrytera kvinnor till branschen genom exempelvis olika informationsinsatser för att belysa det breda spannet av olika yrken inom byggbranschen. Målet med samarbetet mellan Solna stad och AF syftar till att individen har och får tydliga mål med de insatser som Solna och AF erbjuder tillsammans, för att tydliggöra individens väg mot ett arbete. Ett arbete och en snabbare väg dit främjar inte minst personens självständighet och hälsa. Med tydliga mål och delmål blir det enklare för personen själv att ta större ansvar över sin egen planering och på så sätt involverad och motiverad i större utsträckning. Genom de kartläggningar vi har utfört samt utifrån arbetet som kommer bedrivas utifrån modellen vi har tagit fram kommer både Solna stad och AF att följa upp personer på individnivå för att identifiera hur vi kan samköra insatser och hur den enskilda personens väg mot arbete bör se ut. I detta forum kommer vi att kunna identifiera om det behövs fler åtgärder för tex lågutbildade kvinnor eller om en person behöver ha hälsofrämjande insatser. Kartläggning och en analys av målgruppens sammansättning och behov Målgruppen som bor i Solna och som ingår i etableringen är ca 320 personer (september -17). Den består ungefär av dubbelt så många män (204) som kvinnor (108). De flesta befinner sig i mitten av den 2 åriga etableringsplaneringen och en majoritet har en språknivå som motsvarar SFI A eller B (66 personer) och ett större antal i C (43 personer) - Eftergymnasial utbildning/forskarutbildning: 100 personer års utbildning: 113 personer - 9 års utbildning eller kortare: 99 personer Observera att denna kartläggning är gjord i september Det totala antalet är idag (december -17) 373 personer. Gemensam analys av kartläggningarna Utifrån framtagen data från AF och Solna stad angående kompetensförsörjningsbehovet på regional och lokal nivå kan vissa slutsatser dras. - Språknivån är låg för en stor majoritet av målgruppen. - Målgruppen är spridd när det gäller utbildningsbakgrund, dvs ingen tydlig majoritet. - Målgruppens bakgrund i arbetslivet är mycket spridd, inga specifika branscher utmärker sig. Bristyrken på högskolenivå är främst inom vård och omsorg samt utbildningsbranschen med fokus på sjuksköterskor. Här ingår yrken som läkare, socialsekreterare, förskolelärare, barnmorskor, speciallärare av olika slag och psykologer. Bristyrken på gymnasienivå är främst inom byggbranschen, besöksnäringen samt vård och omsorg. Exempel på konkreta yrken är bussförare, kock, undersköterskor, målare, styckare, takmontör, golvläggare, fastighetsskötare och plattsättare. Bristyrken som behöver rekryteras och som inte kräver gymnasieutbildning är

5 hemservice/lokalvårdare, vårdbiträden och frukostvärd/värdinnor. Utifrån detta behövs en bred palett av åtgärder för att möta målgruppens behov och kompetensförsörjningen. På lång sikt är tanken att det ska finnas spår framtagna för hela kompetensförsörjningsbehovet utifrån den framtagna DUA-modellen. Initialt kommer fokus ligga på yrken som kräver upp till gymnasiala kunskaper, då det är dessa yrken som passar in i vårt övergripande mål (korta ner etableringstiden till 2 år) samt då arbetslösa nyanlända med eftergymnasial utbildning bedöms ha en god chans att komma in på arbetsmarknaden/fortsätta sina studier. Denna modell kommer även att inkludera nyanlända eller andra personer som bedöms ha behov av liknande insatser. Analys har gjorts av vikten av att samtliga spår ska innehålla både längre studier på gymnasienivå, och även kunna innehålla en kortare variant som leder till något annat inom samma/liknande bransch för att tillgodose kortutbildades behov. Inom dessa spår har vi kommit fram till att målet inte behöver vara mot anställning hos en viss arbetsgivare, utan att insatser erbjuds mot en bransch. Arbetsgivarna (både arbetsförmedlingens och Solna stads kontakter) är med i utformningen av spåren (utifrån sitt arbetsgivarperspektiv) kan bidra med att rusta en person med rätt kunskaper. Därför har vi valt följande spår: Spår 1: Vård och omsorg - Undersköterska - Vårdbiträde Spår 2: Besöksnäring och service - Kock - Lokalvård/hemservice Spår 3: Bygg - Ett antal olika yrken, val görs inom spåret Mer info om spåren finns under rubriken lokala spår som den lokala modellen omfattar i bilaga 2. Del 2: hur verksamheten i samverkan ska bedrivas och organiseras Arbetsförmedlingen och Solna stad har träffats i storgrupp ett antal gånger för att diskutera DUA-samarbetet. Representanter i den stora projektgruppen från Solna stad är personer från barn-och utbildningsförvaltningen, kompetensförvaltningen (näringslivsenheten, vuxenutbildningen, arbetsmarknadsavdelningen, etableringen m.m.), HR-avdelningen och omvårdnadsförvaltningen. Arbetsförmedlingen har bidragit med personal med olika roller i organisationen, bla sektionschef och handläggare. Genom bla företagsbesök har vi beaktat arbetsgivarperspektivet. Utifrån projektträffar i helgrupp samt i mindre konstellationer mellan AF, Solna och arbetsgivare har behov av olika arbetsgrupper identifierats. Nedan finns en beskrivning av de resurser och de roller som kommer vara involverade i det konkreta arbetet. I samtliga grupper kommer, processledare Salam Ibrahim vara sammankallande, att koppla ihop grupperna med varandra samt rapporterar vid behov till styrgruppen. Se kartan på nästa sida för en översikt.

6 Driften av modellen och rollerna som är involverade är följande: Solna stad: Ulla Johansson Arbetsmarknadschef Yvonne Svensson Enhetschef för enheten för etablering och integration Natalia Gura Strinnholm Rektor för vuxenutbildningen Salam Ibrahim Processledare Volha Bubnovich Administrativ samordnare för vuxenutbildningen Goran Skejo Näringslivssamordnare/projektledare Solnamodellen nyanlända Ylva Bodén Näringslivsutvecklare Parvin Banisadr Enhetschef för ekonomi-och arbetsmarknadsenheten Lena Bouveng Sektionschef ekonomienheten Arbetsförmedlingen: Azar Arbabzadeh Sektionschef Sara Nilsark Arbetsförmedlare Huda Zaid Arbetsförmedlare Abdullahi Ahmed Sabriye Arbetsförmedlare Jennifer Johansson Arbetsförmedlare Arbetsgruppen: Vem: Solna: Salam (sammankallande), Volha och Goran AF: Huda och Jennifer Syfte: Forum för Solna och AF att följa upp personer på individnivå. Hur många som skrivits in i etableringen och hur långt de kommit i AFs och DUAs processkarta. Ärendedragning kring personen och dess planering samt gemensamt ställningstagande. AF presenterar till individen. AF tar med sig information kring solnabor inom etableringen, Solna tar med sig försörjningsstödsärenden samt insatser som kommunen erbjuder. Övrigt: Rapportera kortfattad statistik till styrgruppen via Salam. Vid behov bjuds andra in, tex socialförvaltning för att diskutera försörjningsstödsärenden, SFI för att följa upp SFI-elever, AFs kvinnogrupp mm. Utvecklingsgruppen: Vem: Solna: Salam (sammankallande), Natalia och Ylva AF: Sara och Abdullahi Syfte: Att ha kontinuerliga uppdatering kring de insatser som båda parterna har att erbjuda, både befintliga insatser, insatser som är på gång och nytillkomna. Här ska AF och Solna tillsammans utveckla och utforma olika informationsinsatser/material, tex en gemensam arbetsmarknadsinformation, om vi behöver knyta an fler arbetsgivarkontakter samt utveckling/utökning av spåren. Övrigt: Eventuella behov av ytterligare insatser som idag inte finns återkopplas till styrgrupp via Salam. Styrgruppen: Vem: Salam (sammankallande), Ulla, Yvonne, Natalia, Azar, Sara, Lena och Parvin Syfte: Forum för beslut. Här träffas man för att processa och fatta beslut kring de oklarheter/gråzoner som dyker upp i projektet. Statistik från arbetsgrupp samt andra frågor diskuteras vid behov. Övrigt: Salam återrapporterar besluten till övriga grupper.

7 Lokala spår som den lokala modellen omfattar I samarbete mellan AF, Solna stad och olika arbetsgivare har vi identifierat ett större antal yrken där det finns ett stort rekryteringsbehov. En kartläggning av målgruppens sammansättning och behov har tagits fram. Denna information har analyserats med ett arbetsgivarperspektiv och vi kom fram till olika spår. Vi har valt att fokusera på 3 olika jobbspår som riktar sig mot branscher och som innehåller olika krav på utbildningsnivåer. Spår kan tas fram för individer utifrån den framtagna modellen så att det täcker större delar av/hela kompetensförsörjningsbehov, men initialt kommer fokus ligga på 3 spår. För mer information om spåren och exempel på vad som kan planeras innan eller under ett spår utifrån en individuell bedömning, se bilaga 2. Observera att modellen är flexibel och att tidsramen endast är ett exempel. Det ska alltid ske en individuell bedömning av insatser mellan AF och Solna stad för bästa resultat. Det är även viktigt att poängtera att enskilda personer kan hoppa över vissa moment, ha andra insatser eller att vägen till arbete bedöms vara annat än inom spåren tagits fram. Vägen framåt för olika individer kan förtydligas genom att AF och Solna stad kommer att följa upp ärenden i arbetsgruppen. Utifrån det kan spåren ändras och anpassas efter individens behov och mål. Nedan en generell översikt av hur individens process av etableringsprogrammet kan se ut. De flesta momenten kvarstår så som AF utför de idag och Solna stad har kompletterat med annat.

8 Under modul 1 sker nedanstående moment. Vid behov kan man Solna eller andra parter kopplas in. Vid utförandet av handlingsplan kan det redan här vara motiverat att involvera Solna stad om personens väg till arbete är tydlig. Specialistkompetens via AF kopplas in vid behov i tex rehabiliteringsärenden. Där det är aktuellt med validering ska underlag skickas in snarast möjligt för att effektivisera processen. När en person kommer till modul 2 är individen inskriven i programmet, blivit kartlagd, fått information om etableringsprogrammets ramar mm utifrån modul 1. Under modul 2 har personen påbörjat SFI-studier och påbörjat samhällsorienteringen. Vid behov kan studie-och yrkesvägledare involveras samt studiebesök eller andra insatser som bedöms relevanta. Solna stad och AF kommer även att ha en löpande informationsinsats för solnabor som ingår i etableringsprogrammet om hur arbetsmarknaden ser ut i Solna, vad kommunen kan erbjuda för insatser mm. Denna gruppinformation Vägar till jobb för alla kommer att hållas av en representant från både AF och Solna stad. Efter informationen ska det även finnas möjlighet att lämna en intresseanmälan om man vill få mer specifik information om. Mer info om innehållet i denna gruppinfo hittas i bilaga 1. Ett gemensamt ställningstagande är ett forum för Solna stad och AF att planera och erbjuda vilken väg en individ bör ta för att komma ut i arbete. Detta diskuteras i arbetsgruppen, se tidigare information om arbetsgruppens roll och funktion. Efter ett gemensamt ställningstagande föreslås om personen bör erbjudas ett specifikt spår eller om personens väg till arbete/studier bedöms vara en annan. I så fall diskuteras om en samkörning av insatser kan göras för en så sömnlös planering som möjligt för individen. Bedöms personen vara aktuell för ett spår, ska diskussion ske kring vem som ska erbjuda vilken insats och när. Tillsammans ska en sammanhängande plan byggas upp med ett tydligt mål och som leder till

9 ett specifikt yrke inom en specifik bransch. Under tiden man eventuellt inväntar en uppstart på en utbildning eller annan insats, ska AF och Solna kunna koordinera att personen har en annan meningsfull insats som har med dennes mål att göra. Tex kan man använda sig av en språkpraktikplats på en restaurang under tiden man inväntar kockutbildning eller kunna läsa en datorkurs inför en undersköterskeutbildning. Här kan både AF och Solna tillsammans med utbildningsanordnarna och näringslivskontakter erbjuda meningsfull, tex språkfrämjande aktivitet som har relevans för det yrket man ska rustas inför. Gemensam uppföljning sker under månad 2-3 (gemensamt ställningstagande för vägen framåt), därefter påbörjar man insatser som bedöms vara aktuella för den enskildes väg mot arbete. Detta sker när AF och Solna träffas regelbundet och följer upp personernas utveckling och ev. om andra insatser behövs. Inför att ett spår påbörjas, tas ärendet upp i arbetsgruppen för diskussion om tex hur tidsramen för spåret ser ut. Efter 13 månader kommer ytterligare en uppföljning där projektet Solnamodellen Nyanlända följer upp individer för att se om ytterligare stöd ut i arbete behövs, om det är aktuellt med olika anställningar med anställningsstöd mm. Exempel på hur spåren kan se ut, när de ska följas upp och vilka arbetsgivare som är involverade finns i bilaga 2. Del 3: Gemensamt arbete med unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning Nyanlända unga behöver få mer stöd av AF och Solna när de av olika skäl inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Gymnasieutbildning väger väldigt tungt på arbetsmarknaden och underlättar inträdet på marknaden och för fortsatta studier. I samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen, vuxenutbildningen och AF har vi tagit fram olika samarbetsformer. En inventering har gjorts (se nedan) kring vilken part som gör vad, nu återstår forum för diskussion, ärendedragning på personnivå, komma överens om lämpliga aktiviteter som leder mot en gymnasieutbildning samt en uppföljning av dessa insatser. I de fall ungdomarna är motiverade till studier, ska fokus ligga på studier. Studierna kan anpassas på olika sätt och olika utbildningsanordnare/skolor kan erbjuda studier i olika takt och utifrån olika upplägg. Här kan parterna ovan samverka för att hitta bästa möjliga planering mot fullständiga gymnasiebetyg.

10 Bilaga 1 Gruppinfo vägar till jobb för alla Ram: Information i grupp, utifrån språk och på rullande schema. AF och Solna håller i info för solnabor på löpande schema utifrån språk. Möte sker hos AF. Innehåll: - Generell information om arbetsmarknaden i Sverige - Hur får man arbete i Sverige? - Vad betyder en gymnasieutbildning på svensk arbetsmarknad? - Information om bristyrken (regionalt) - Information om vilka insatser som finns: - AF och Solna informerar om insatserna, tex AUB, Validering, yrkesvux i kombination, reguljära utbildningar, kombinationsutbildning, mm - Info om utbildningsplikt - Solnainfo kring arbetsmarknaden, specifikt för Solna samt info om nyanlänt företagande - Hur man går tillväga om man redan nu vet att man är intresserad av något som presenterats - SYV/dylikt plockar upp intresse efter infotillfälle och bedömer vägen vidare

11 Bilaga 2 Spår 1: vård och omsorg

12 Spår 2 Besöksnäring och service

13 Spår 3: byggspåret