Bilaga 5 En lokal modell sammanha llen process kring nyanla nda

Transkript

1 Bilaga 5 En lokal modell sammanha llen process kring nyanla nda Innehållsförteckning Samverkan för nyanländas etablering... 2 Arbets- och ansvarsfördelning mellan aktörer i det gemensamma arbetet... 2 Arbetsprocessen kring individerna... 2 Lokala jobbspår i Botkyrka kommun... 4 Hotell/service/kök... 6 Vård och omsorg... 9 Barn och fritid Samverkan för ett jämställt och jämlikt Botkyrka... 12

2 I den här bilagan beskriver vi hur Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem har för avsikt att samverka kring målgruppen nyanlända. Nedan följer en beskrivning av hur arbets- och ansvarsfördelningen mellan aktörerna är uppdelad. Samverkan för nyanländas etablering Arbets- och ansvarsfördelning mellan samverkande parter Samverkan för nyanländas etablering i Botkyrka kommun kommer att organiseras genom en styrgrupp, arbetsgrupp och DUA-samordnare(se närmare beskrivning i bilaga 3). Styrgruppen ska leda och följa upp arbetet samt fatta beslut i övergripande frågor som handlar om vägval. Styrgruppen säkerställer även att politiska beslut på nationell och lokal nivå omsätts i praktisk handling. Samordnarens ansvar är att organisera arbetet och information, frågor och synpunkter från samtliga parter som involverar DUA-arbetet. Utöver detta utvecklar och planerar samordnaren för insatserna och arbetar fram en plan samt gemensamma rutiner för arbetet. Under 2018 kommer samordnaren att vara operativt ansvarig för överenskommelsen och att arbetet vidareutvecklas. Samordnaren ansvarar även för uppföljning och presentation av resultat liksom revidering utav överenskommelsen. Arbetsgrupperna ansvarar för det operativa arbetet. Med ledning av samordnaren kommer arbetsgrupperna att utarbeta arbetssätt och rutiner en hållbar struktur där individen är i fokus. Representanter i arbetsgrupperna kommer från socialförvaltningen, arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsförvaltningen, folkhögskolan, civilsamhället och Arbetsförmedlingen. Gemensamt kan arbetsgrupperna identifiera behov hos individerna och utveckla vidare ett samarbete med arbetsgivare. Arbetsprocessen kring individerna Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem har sedan tidigare haft en lokal överenskommelse(s.k. LÖK) som reglerar samverkan kring nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Den överenskommelsen innehåller ett tydliggörande om uppdrag, ansvarsfördelning, roller och rutiner mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, samt andra myndigheter och organisationer som Försäkringskassa, Migrationsverket m.fl. Eftersom den överenskommelsen har ett bredare innehåll än det uppdraget som kom från Dua-kansliet 2017, så har kommunen och Arbetsförmedlingen kommit fram till att behålla den tidigare överenskommelsen i en reviderad form. För en mer detaljerad beskrivning över hur berörda parter samverkar kring individerna hänvisar vi därmed till den bifogade lokala 2

3 överenskommelsen. Den överenskommelsen kan förklaras som en arbetsprocess likt DUA:s modul 1 och 2 om jobbspår. Nedan bild och tillhörande text sammanfattar denna process. I modul 1 har individen fått sitt beslut om uppehållstillstånd, ska få sitt etableringssamtal och upprätta en planering. Migrationsverket har i uppdrag att redan under asyltiden genomföra en kartläggning av individernas utbildnings- och yrkesbakgrund, i lämplig omfattning erbjuda individerna sysselsättning tills de beviljats uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen får en signal i samband med att individerna får sitt uppehållstillstånd om att påbörja etableringsinsatser. Etableringssamtalen sker därefter på Mötesplats Hallunda 1 med gruppinformation av Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem. I modul 2 påbörjar individerna insatser i etableringsprogrammet. Innehållet motsvarar heltidsaktiviteter á 40 timmar per vecka. Det ska framgå av planeringen vem som ansvarar för respektive aktivitet och Arbetsförmedlingen har här ansvaret att tillsammans med individen följa upp, samt utvärdera insatserna i planeringen. Under denna tid kan individen läsa på SFI eller ha insatser kombinerat med SFI. När andra etableringsinsatser planeras eller är inkopplade krävs det flexibilitet hos SFI och kontakt upprättas då mellan Arbetsförmedling och kommunen. Nyanlända kan ha andra insatser i form av samhällsorientering, validering utav betyg eller yrkeskunskaper, hälsofrämjande insatser eller andra aktiviteter som kan underlätta och påskynda individernas etablering. Samhällsorientering är något som kommunen erbjuder till nyanlända och som finns tillgänglig så snart som möjligt efter att individens planering upprättats. Botkyrka kommun använder sig av Centrum för samhällsorientering, även 1 Mötesplatsen består av fem myndigheter i samarbete med SKL (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Skatteverket) vars syfte är att förenkla och effektivisera processen för individerna i deras myndighetskontakter. 3

4 Arbetsförmedlingen kan anmäla individer och ha ansvar om frågor rörande närvaro och liknande. Fr.o.m. hösten 2018 kommer Botkyrka kommun dessutom att vara pilot i ett gemensamt arbete kring studieväg 1 och samhällsorienteringen och här finns möjlighet att bygga på fler aktiviteter. Utöver SFI och samhällsorientering kan kommunen delta i olika sammanhang hos Arbetsförmedlingen för att informera om de insatser som kommunen erbjuder för nyanlända. Detta samarbete kommer framför allt leda till att identifiera vilka individer som är aktuella för jobbspåren. En del av innehållet i de lokala jobbspåren är jobbförberedande insatser som för individen närmare målet arbete eller studier. Jobbspåren kommer därmed inte att kräva vissa förkunskaper som till exempel svenska. Men jobbspåren kommer även att innehålla insatser som är inriktade efter språk nivå. Inför jobbspåren ska kommunen och Arbetsförmedlingen vara överens med individen om en gemensam planering och bedömning. Det kan även vara så att parterna ser att andra insatser initieras för att individen ska kunna delta i ett jobbspår. Nedan följer en beskrivning av arbetsprocessen gällande de lokala jobbspåren som Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem har tagit fram i samverkan. De tre lokala jobbspåren bygger på den kartläggning och de slutsatser som vi kommit fram till i bilaga 4. Arbetsprocessen är under utveckling och kommer under våren 2018 att utarbetas och planeras i detalj. Lokala jobbspår i Botkyrka kommun De lokala jobbspår som parterna tänker samverka kring är: Hotell/service/kök, Vård och omsorg, samt Barn och fritid. Dessa tre jobbspår är inom yrkesområden som vi både ser en stor arbetskraftsbrist inom och samtidigt ett intresse för bland de individer som idag är aktuella för etableringsprogrammet. Samtliga jobbspår förbereder individen för arbete i branscher där arbetsmarknaden är god på längre sikt i länet, samt innehåller krav på olika nivåer vad gäller utbildning. Fler jobbspår kan komma att utvecklas under tiden för att täcka det totala kompetensförsörjningsbehovet, ett exempel skulle kunna vara ett industrispår. Botkyrka kommun är involverad i ett stort utvecklingsarbete på nationell nivå tillsammans med tre andra kommuner och Arbetsförmedlingen gällande samarbete kring SFI och AUB (Arbetsmarknadsutbildning), en av inriktningarna som man utvecklar inom detta samarbete är just industri men även lastbilsmekaniker och restaurang. Jobbspåren nedan redovisar ett brett innehåll med insatser för både individer med kort och längre utbildningsbakgrund. Jobbspåren är flexibla och ska anpassas efter individens behov. Tidsramen kan därmed variera liksom insatserna beroende på den individuella bedömning som samverkande parter utför tillsammans, allt för att uppnå bäst resultat. Här kommer ett betydande arbete kring uppföljning vara nödvändigt och något vi kommer att 4

5 arbeta fram i en arbetsgrupp för att säkerhetsställa individens utveckling, behov och mål. Som stöd i arbetet ska Botkyrka kommun även ansluta sig till det systemverktyg som är avsedd att underlätta uppföljning på individnivå. Ett gemensamt ställningstagande av kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans med individen ska ligga till grund för bedömningen om ett jobbspår är aktuellt eller om det finns en annan väg för individen att nå arbete eller studier. I samverkan ska en plan upprättas med tydliga mål och hur dessa ska följas upp. Är målet för individen att komma ut i studier kan studiestartsstödet användas som ett verktyg av Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen. Detta för att uppmuntra och stimulera individer med stort behov av utbildning på grundskole- och gymnasienivå till studier. Vi vet att gruppen arbetslösa med förgymnasial utbildning i JOB och UGA efter etableringsplanen ökar i Botkyrka kommun. Vi ser även att det är få som fortsätter ut i studier. Studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen i Botkyrka kommun är ansvarig handläggare för individerna i ansökan om studiestartstöd till CSN men identifieringen av sökande till stödet kan även ske hos Arbetsförmedlingen, Jobbcenter eller socialförvaltningen. Samma handläggare har ansvar för uppföljning och utvärdering oavsett om individen studerar inom den kommunala vuxenutbildningen eller på folkhögskola. 5

6 Hotell/service/kök Innehållet för spåret Hotell/service/kök riktar sig mot service-, hotell- och restaurangbranschen. Oftast kräver dessa jobb inte yrkesutbildning eller förkunskaper och är därför lättare att få som ett första jobb. Det är även en bransch med en stor personalomsättning och en bransch som ständigt växer i Stockholms län. Jobbspåret riktar sig mot de individer som har ett intresse av att arbeta inom kök och restaurang, på hotell eller med service oavsett utbildningsbakgrund eller språknivå. Genom insatser på Jobbcenter i form av yrkesspår, KOMMiJOBB, praktik så kan flera individer inom målgruppen erbjudas erfarenhet, nätverk, kompetens och validering av kunskaper i kombination med SFI-undervisningen. Jobbspåret är utformad med ett brett innehåll så att så många individer som möjligt inom målgruppen kan ta del av insatserna. Matchningsarbetet blir därför väldigt viktigt för att möta behoven från branscherna och individerna. Nedan kommer respektive insatser inom Jobbspåren att förklaras närmare. SFI med yrkesinriktning: Genomgående för samtliga jobbspår är SFI-studier. SFI går att studera dagtid, kvällstid eller på helger, det finns även möjlighet till individuella lösningar så att SFI inte krockar med annan planering. Studerar man på SFI C, D och SVA-grund nivå så finns det en möjlighet att läsa yrkesinriktad SFI som heter Hotell/Service och Kök där följande fem teman ingår: 1. Servicekunskap 2. Kommunikation i arbetslivet 3. Arbete 4. Hygien 5. Arbetsmarknad/Ekonomi 6

7 Formen för utbildningen är lektionsundervisning som är lärarledd samt studiebesök och expertföreläsningar. Individen har även möjlighet att kombinera SFI med en praktik i kommunen eller externt via de arbetsgivare som respektive yrkesspår har kontakt med. Yrkesspår: Under tiden individen studerar på SFI finns en möjlighet för hen att kombinera studierna med yrkesspår (YS) på Botkyrka kommuns arbetsmarknadsenhet Jobbcenter. Varje yrkesspår innehåller yrkessvenska, teori liksom arbetsträning men även en möjlighet till att få en utbildning, validera sina kunskaper, som ökar individens möjlighet att få jobb. Varje yrkesspår har en eller två handledare som ansvarar för yrkesspåret. Handledarna har en arbetsbakgrund inom yrket och kan informera om vägen till jobb inom yrket. Handledarna har god koll på arbetsmarknaden och har egna kontakter med arbetsgivare. Samverkan mellan handledarna på Jobbcenter och SFI-lärarna kommer att utvecklas så att individerna kan validera sina kunskaper och därmed snabbare få även ett SFI-betyg. YS Lokalvård är ett yrkesspår som riktar sig främst mot de individer som vill arbeta inom service. I detta spår får individerna lära sig om olika variationer utav städ och kunskap om material liksom underlag/ytor som man behandlar. Utrymme finns för att pröva på yrket, arbetsträna, språkträna eller utbildas. Det finns en möjlighet för de som har erfarenhet inom yrket(minst ett år), och som har minst en C-D-nivå på SFI, att få en SRYutbildning som ger baskunskaper inom städteknik och ökad kunskap om att ge service till kunder. Utbildningen står Jobbcenter för och varar ungefär i ca 10 dagar(heltidsstudier). Handledarna är certifierade för att utföra utbildningen och kan validera praktiken samt utföra examination. YS Kök är ett yrkesspår format för de som vill pröva på kockyrket eller bli kock i framtiden. Individerna får arbeta med tillagning av mat till kommunens lunchrestaurang Helges och caféet på Jobbcenter. Arbetsuppgifterna är främst matlagning men även planering och förberedelser. Individerna får här kunskaper om råvaror och hygien. YS Restaurangen Helges och caféet på Jobbcenter för de som vill arbeta i kök som köksbiträde så har kommunen Helges restaurang där man får lära sig flera moment som är viktiga inom yrket. Man har möjlighet att dels arbeta med förberedelser av mat, dukning och servering, men även möjlighet att lära sig kassahantering och få arbeta med kunder. YS Café har liknande innehåll men arbetar även med beställningar och förberedelser av fika och smörgåsar till konferenser, seminarium och möten. Gemensamt för YS kök, restaurang och café är att handledarna kan validera kunskaper inom kök, restaurang och café som kan leda direkt till jobb inom branscherna. Handledarna kan erbjuda individerna en livsmedels- och hygienutbildning. Utbildningen är på två halvdagar om man har svenska kunskaper som motsvarar minst D-nivå på SFI. Handledarna har även skapat en utbildning för de individer som har språksvagheter eller 7

8 studerar på SFI B-C-nivå. Här kommer även Jobbcenters språkpedagoger delta i utbildningen för att hjälpa till med yrkesspråket och svenska. Utbildningen för denna grupp är därmed längre, på ca 28 timmar, och pågår under 8 halvdagar. Denna utbildning ser vi som en grundläggande kunskap i arbetet inom dessa yrken men även inom andra yrken som till exempel vård och omsorg, samt service. Individerna får ett intyg om de är godkända på examinationen. 8

9 KOMMiJOBB: Kommunen kan även i samverkan med Arbetsförmedlingen och fackförbunden erbjuda nyanlända en anställning med lönesubvention. En form av lönesubvention som kan få den nyanlända närmare arbete och studier är till exempel en extratjänst, på heltid eller halvtid. Syftet är att den nyanlända får en inblick i den svenska arbetsmarknaden, utveckla sin yrkessvenska och bli ekonomiskt starkare. För en långsiktighet krävs det, efter behov och förmåga hos individen, kompletterande insatser i form av utbildning och/eller andra mervärdesinsatser. På så sätt kan individerna stärka sina möjligheter att få och behålla ett arbete på reguljär marknad. Extratjänster eller annan lönesubventionerad form av visstidsanställning erbjuds inom kommunorganisationen och det finns flera förberedda arbetsplatser som kan ta emot arbetstagare inom lokalvård, kök, som barnskötare eller som service/omsorgspersonal inom vård och omsorg. Språkpedagog: Under tiden som individen studerar på SFI och går yrkesspåren, är på praktik eller tar del av en KOMMiJOBB-insats, finns det en möjlighet att koppla på en språkpedagog via Jobbcenter. Språkpedagogen kan hjälpa individen enskilt med yrkessvenska på arbets- eller praktikplatsen och stötta individen i språkutvecklingen med en individuell plan. Samverkan mellan SFI-lärarna och Jobbcenter kommer även här att generera en möjlighet för individen att snabbare validera eller pröva sina kunskaper och därmed få SFI-betyg. Gymnasial yrkesutbildning: Om studier är målet för individen så har kommunen upphandlade vuxenutbildningar med externa leverantörer där nyanlända inom jobbspåret med SVA-grund språknivå har möjlighet att studera på en gymnasialyrkesutbildning. Det finns flera yrkesutbildningar att ta del av till exempel Restaurangkock(1150p) som motsvarar 50v heltidsstudier där innehållet är främst matlagning (700p) och resterande innehåll berör servering, livsmedels och näringskunskap liksom hygienkunskap. För de tänkta jobbspåren nedan; barn och fritid samt vård och omsorg så finns det även möjlighet inom dessa spår att söka en gymnasial yrkesutbildning. Inom vård och omsorg finns det en undersköterskeutbildning på 52v heltidsstudier, där innehållet är en basutbildning på 900p och därefter får man välja inriktning/specialområde som till exempel äldreomsorg, demens, ohälsa m.fl. som motsvarar 400p vardera, totalt 1350p. För barn och fritid finns möjligheterna att studera till barnskötare som är en utbildning på 900p, 44v heltidsstudier. I samverkan kan kommunen och Arbetsförmedlingen utifrån individens behov motivera till studier. 9

10 Vård och omsorg Jobbspåret Vård och omsorg riktar sig mot vård- och omsorgsbranschen liksom servicebranschen. Man är behörig att läsa SFI Vård och omsorg när man klarat SFI B. SFI Vård och omsorg erbjuder nivåerna C, D och SVA Grund där följande teman ingår: 1. Vård och omsorg. 2. Omsorgsarbete, personlig omvårdnad och hygien. 3. Rapportering. 4. Att arbeta inom vård och omsorg. 5. Förhållningssätt. Många arbetsplatser inom kommunorganisationen har möjlighet att erbjuda utbildning till de individer som har visstids- eller tillsvidareanställningar. Utbildning genom arbetsplatsen kan även erbjudas inom ramen för extratjänst till individer som uppfyller arbetsplatsens interna kriterier. Detta hjälper individerna att bli mer kvalificerade för arbete hos övriga arbetsgivare inom branschen och arbetsgivarna har möjlighet att vidareutbilda individerna utifrån deras verksamhet och behov. Innehållet i jobbspåret Barn och fritid är till stor del lik jobbspår Hotell/service och kök. Det som skiljer dem åt i innehåll är att individen här erbjuds en datorutbildning. Datorer och It -användning inom vård och omsorg, liksom barn och fritid, ökar allt mer och det finns krav på kunskaper inom It och teknik för att förbättra servicen. Datorutbildning: Jobbcenter har en grundläggande datorutbildning liksom en som är mer avancerad och inriktad mot skrivning/uppdatering utav ansökningshandlingar. Kurserna varar i ca 3 veckor. Syftet är dels att stärka individens datorkunskaper men även att utveckla kunskaper i användning av Microsoft-program som Word, Excel eller Explorer. Datorutbildningen kan kombineras med SFI-studier eller med andra insatser inom jobbspåret. De som går färdigt utbildningen får ett intyg som ökar chanserna till att få jobb. 10

11 Barn och fritid Jobbspåret Barn och fritid är inom en bransch där många av våra individer söker jobb och utbildning. Studerar man på SFI C, D och SVA-grund nivå så finns det en möjlighet att läsa yrkesinriktad SFI som heter Barn och fritid där följande teman ingår: 1. Utbildning och arbetsmarknad. 2. Djur och natur. 3. Specialpedagogik. 4. Lärande och utveckling 5. Inflytande. Insatserna inom jobbspåret Barn och fritid är till stor del samma som inom de två övriga jobbspåren. Kommunen har flest tillgängliga platser för praktik eller extratjänst som barnskötare eller inom andra yrken på utbildningsförvaltningen. Eftersom dessa yrken kräver utbildning så ska en studieplanering inrättas och följas upp av kommunen och Arbetsförmedlingen i samverkan, tillsammans med individen. Företagssamarbete Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen har en lång erfarenhet av att samarbeta med företag på olika sätt, särskilt med fokus på matchning av grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Inom ramarna för DUA-överenskommelsen kommer samverkande parter att utveckla långsiktiga och hållbara relationer med näringslivet i Botkyrka. I dagsläget består en stor andel av arbetskraften av individer som behöver extra stöd, främst i form av nätverk och i att komma i kontakt med företag. Många individer 11

12 särskilt inom målgruppen nyanlända saknar egna nätverk och därmed behöver myndigheterna utveckla sina verktyg för att stötta målgruppen att etablera sig på arbetsmarknaden. Här behöver kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans arbeta fram ett nytt arbetssätt i dialog med företagen och i ännu större utsträckning utgå ifrån individens behov för att skräddarsy insatser som främjar både individen och näringslivet. Många nyanlända har yrkeskunskaper med sig från sitt hemland och där har vi ett gemensamt ansvar och uppdrag att på bästa sätt tillvarata dessa kunskaper. Ett sätt är att, i samarbete med små- och medelstora företag, validera dessa kunskaper på plats i företagens verksamheter. Syftet blir förutom att ta tillvara nyanländas yrkeskunskaper även att tillgodose företagens rekryteringsbehov inom bristyrken. Kommunen och Arbetsförmedlingen kommer tillsammans att utarbeta en gemensam process i syfte att tidigt fånga upp de individer som har yrkeskunskaper med sig från hemlandet, med fokus på kvinnors yrkeskunskaper då dessa är ofta informella. Ett ytterligare steg i processen är att matcha individerna mot lokala eller regionala företag med motsvarande kompetensförsörjningsbehov, med stöd av Arbetsförmedlingens insats Yrkeskompetensbedömning. I valideringsarbetet utgår parterna ifrån de företagsrelationer som redan finns upparbetade genom Företagsgruppen på Arbetsförmedlingen, via kommunens arbetsmarknadsenhet Jobbcenter eller på kommunens yrkeshögskola Xenter som utbildar inom bristyrken. Samverkan för ett jämställt och jämlikt Botkyrka Det finns stora skillnader i livsvillkor, levnadsförhållanden och hälsa mellan olika grupper av personer i Botkyrka kommun. Arbetslösheten bland utrikesfödda i kommunen är hög och utmärker sig särskilt i jämförelse med andelen inrikesfödda som är arbetslösa. Arbetslöshetsstatistiken för gruppen kvinnor i Botkyrka visar att andelen utrikesfödda kvinnor som inte lönearbetar är nästa den dubbla i jämförelse med den generella gruppen kvinnor. 2 Arbetslöshet, ohälsa och ojämlikhet är faktorer som leder till bristande framtidstro och som cementerar skillnaderna mellan både invånare och stadsdelar i kommunen. Därför har Botkyrka kommun, den lokala Arbetsförmedlingen, Hela Människan, Botkyrka folkhögskola och Bilda ingått ett partnerskap(ett s.k. IOP-avtal) med visionen att främja utrikesfödda kvinnors ökade möjligheter till ett livslångt arbetsliv och ökat livsutrymme. Den primära målgruppen för IOP Kvinna i Botkyrka är utrikesfödda kvinnor i åldern år. Inom ramen för IOP-avtalet omfattas även inrikesfödda kvinnor och betraktas som avtalets sekundära målgrupp. En blandning av deltagare kan i vissa sammanhang, till exempel när det är fråga om språkträning, vara särskilt motiverat och bidra till förbättrad språkutveckling för de utrikesfödda kvinnorna. 2 %40w001765&anonymous=true%20&select=StartTrigger,1, uppgifter hämtade

13 Samverkande parter möts i det gemensamma uppdraget att möjliggöra etablering, egenförsörjning, rehabilitering och makt över det egna livet för målgruppen utrikesfödda kvinnor. Partnerskapet har initierats av idéburna organisationer, det omfattar ett område som alla parter har i uppdrag att arbeta med, det finns inget vinstintressen hos de idéburna organisationerna och eventuella vinstmarginaler återinvesteras i verksamheten och arbetet är av social karaktär. Den gemensamma målsättningen för partnerskapet är: Att säkerställa att utrikesfödda kvinnor i arbetslöshet närmar sig arbetsmarknaden. Att deltagarna i de insatser som genomförs upplever ett ökat livsutrymme och egenmakt. Att deltagarna upplever att de har valmöjligheter i livet och vet hur de tar tillvara på de utsikter som finns. Matchning till arbete är en viktig del i samarbetet. Detta arbete görs utifrån ett perspektiv som synliggör kompetenser som arbetsgivare inte efterfrågar eller vet att de kan/bör efterfråga. Matchningsarbetet utgår även ifrån perspektivet att arbetsgivare kan kompetensutveckla personal på plats och se det som en långsiktig investering för tillväxt och ett hållbart arbetsliv. I matchningsarbetet ingår hanteringen av de lönesubventioner i form av anställningsstöd som Arbetsförmedlingen kan bevilja och som deltagare ur målgruppen kan ha rätt till. Information om vilka stöden är, vad de innebär och vad som förväntas av arbetsgivare för att anställa personal med stöd av lönesubventioner från Arbetsförmedlingen är också en viktig del av matchningsarbetet. Samtliga parter ska därför kunna bistå arbetsgivare med grundläggande information om de anställningsstöd som Arbetsförmedlingen erbjuder och hänvisa till Arbetsförmedlingen för fördjupad information. Även arbetsintegrerat lärande och arbetsträning är del av ett matchningsarbete. De idéburna organisationerna har kapacitet att forma verksamhet som är anpassat till de önskemål och behov som de arbetssökande har och bidrar på så sätt till att kvalitetssäkra de förberedande arbetsfrämjande åtgärder som genomförs. För att möjliggöra arbete för de ur målgruppen som vill satsa på utbildning behövs ett utbildningskoncept som ser till individens möjligheter och förutsättningar att ta del av lärandet. De idéburna organisationerna skapar genom samverkan dem emellan en infrastruktur för utbildning och lärande som är anpassat efter de varierande behov som målgruppen har. Som vi vet är det en stor del av jobben på arbetsmarknaden som förmedlas via kontakter. Nätverk är därför en nyckelfaktor för att komma ut i arbete. Nätverksbyggande är en viktig arbetsfrämjande åtgärd som denna samverkan ska främja. Samverkande parter har i uppdrag att gemensamt utveckla en strategi för hur deltagarnas nätverkande med företag kan vara en regelbunden aktivitet och ett lärande. Även nätverk med andra lokala aktörer är viktigt. De idéburna organisationerna har lokala kontakter och verkar för att bygga en infrastruktur som inkluderar fler organisationer och företag i det lokala nätverksbyggandet. 13

14 God hälsa är en förutsättning för lärande, arbete och engagemang. Utrikesfödda kvinnor i arbetslöshet har ofta sämre tillgång till insatser som främjar en god hälsa. Inom ramen för IOP-samarbetet ska parterna ta reda på vilka insatser som behövs och genomföra dem tillsammans med målgruppen. Hela Människan, Botkyrka folkhögskola och Studieförbundet Bilda kommer att arbeta tillsammans för att forma en modell för organiserat psykosocialt stöd. Stödet kommer att utgå från deltagarnas behov och planeras därefter. Det psykosociala stödet kommer att fokusera särskilt på neuropsykiatriska funktionshinder. För att vi ska säkerställa rätten till utbildning, arbete och egenförsörjning till alla kvinnor i Botkyrka ser vi det uppsökande arbetet som ett viktigt uppdrag i detta samarbete. Våra erfarenheter visar att utrikesfödda kvinnor som varit arbetslösa under en längre period har en bristande framtidstro. För att kvinnorna ur målgruppen ska kunna ta del av insatser inom ramen för detta IOP behöver de veta vad som erbjuds och varför det kan vara ett stöd. Genom möten med målgruppen kommer parterna tillsammans bygga upp tillitsfyllda relationer som ökar motivationen och framtidstron hos kvinnorna. Studieförbundet Bilda kommer att leda det uppsökande arbetet. 14