Lokal modell. Ljungby kommun Samverkan mellan Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen
|
|
- Max Henriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lokal modell Ljungby kommun Samverkan mellan Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen
2 1. Inledning Framtagandet av denna överenskommelse har gjorts i samverkan mellan flertalet verksamheter och funktioner inom Ljungby kommun så väl som Arbetsförmedlingen och representanter från det lokala näringslivet. En bred dialog i framtagandet av överenskommelsen möjliggör en hållbar utveckling, gällande arbetsmarknaden så väl som en framgångsrik samverkansmodell. I framtagandet av överenskommelsen har följande funktioner bidragit från Ljungby kommun: arbetsmarknadssamordnare, integrationssamordnare, gruppledare från flyktingmottagning på Socialförvaltningen, rektor för Vuxenutbildningen (innefattande SFI) samt för Individuella programmen (innefattande Språkintroduktion). Dessutom har följande funktioner bidragit med kunskap och input: gruppledare för ekonomiskt bistånd, näringslivsutvecklare, studievägledare för SFI samt VUX och grupplärare från Språkintroduktion. Från Arbetsförmedlingen har sektionschef samt verksamhetssamordnare (fokus integration) deltagit och från näringslivet representant från näringslivsorgansationen Ljungby Business Arena. Genom löpande samverkan mellan kommun och Arbetsförmedling skapas kunskap hos varandra om utbildningsmöjligheter och nya arbetsmarknadsutbildningar, så kallade snabbspår. Spåren kommer initialt inrikta sig till gruppen nyanlända men öppnar troligtvis upp för fler målgrupper när spåren blivit verklighet. Kombinationen av riktade studier och praktik mot ett specifikt yrke bör passa fler som varken arbetar eller studerar. Ansvar för utvecklingen av denna överenskommelse ligger hos en strategisk arbetsgrupp bestående av Ljungby kommuns arbetsmarknadssamordnare, integrationssamordnare och gruppledare inom flyktingmottagningen samt rektor för Vuxenutbildningen och sektionschef för Arbetsförmedlingen. 2. Kompetensförsörjningsbehov Flertalet kartläggningar har genomförts för att visa kompetensbehovet i Ljungby kommun, Region Kronoberg och det lokala näringslivet. Statistiken i detta dokument och det behov som påvisas är det aktuella för framtagandet av dokumentet och behöver revideras och ständigt uppdateras för att vara relevant. Nedan beskrivs det aktuella kompetensbehovet i Ljungby Kommun. Statstiken i denna överenskommelse kommer från Arbetsförmedlingen, från rapporter från det lokala kontoret så väl som den nationella databasen, samt regionens kartläggning av pensionsavgångar så väl som kommunens interna kartläggningar av pensionsavgångar samt bristyrken. Det lokala näringslivet har bidragit med analyser av företagens brist på arbetskraft och vad som ses som framtida utmaningar gällande kompetensförsörjning. 2.1 Näringslivet i Ljungby Näringslivet i Ljungby kommun kännetecknas av att en stor andel av sysselsättningen ligger inom tillverkande verkstadsindustri. En stark konjunktur i Sverige, Europa och stora delar av världen gynnar den verksamhetsgrenen som också utmärker sig exportstark. Det råder ett gott företagsklimat i Ljungby kommun. Företagare hjälper och stöttar varandra genom att göra affärer med varandra och lägga produktion (lego) inom kommunen. Näringslivet uttrycker att det under nuvarande högkonjunktur råder personalbrist och det efterfrågas kompetent personal.
3 Figur 1 Branscher i Ljungby 2.2 Branscher och yrkeskategorier Det ses ett kompetensförsörjningsbehov framför allt inom branscherna tillverkningsindustri, vård och omsorg, pedagogik/undervisning, bygg och transport. Branscherna sorteras ner och sett på specifika yrken är behovet på kort och lång sikt störst gällande: undersköterska, vårdbiträde, personlig assistent, vårdare/skötare måltidspersonal, kock förskollärare, barnskötare, grundskollärare montörer, maskinställare/maskinoperatör, lager- och terminalpersonal, lastbilsförare, snickare, fastighetsskötare. Kommunens rekryteringsbehov analyseras utefter pensionsavgångar vilket visar på att de största behoven finns inom områdena vårdbiträde och undersköterska samt barnskötare och språkassistenter inom grundskolan. Det finns även ett behov av måltidsbiträden och fastighetsskötare/vaktmästare samt kompetenser inom data/it såväl som vård, omsorg och utbildning Pensionsavgångar Under de närmaste åren förväntas många ålderspensioner i Ljungby kommun. De största avgångarna väntas inom service- och omsorgssektorn samt inom pedagogik och utbildning. Nedan redovisas pensionsavgångar inom de yrken som kräver kortare utbildning än högskola. Texten inom parantes redogör för det totala antalet anställda inom yrket.
4 Figur 2 Pensionsavgångar Ljungby kommun Antal Pensionsavgångar 2022 Ljungby kommun Pension 2020 Pension 2021 Pension Vaktmästare (25) Lokalvårdare (70) Måltidspersonal (57) Pers.ass (110) Barnskötare (121) Vårdbiträde Vårdare (204) Undersköterska (526) Pensionsavgångar är ett sätt att förutse behovet av arbetskraft. Nedan redovisas statistik över pensionsavgångar gällande branscher och yrken i Kronobergs län Beskrivningarna av pensionsavgångar är kopplade till yrken med krav på lägre utbildning för att det ska vara relevant för denna kartläggning och i förlängning till de lokala spåren. Branscherna vård/omsorg samt teknik/tillverkning har de största prognostiserade pensionsavgångarna i länet. I diagrammet redovisas även de yrken som har flest förväntade pensionsavgångar. Undersköterska, vårdare/vårdbiträde och ställare/operatörer är de största yrkesgrupperna. Figur 3 Pensionsavgångar Kronobergs län Totalt 750st Fastighetsskötare 427st Träarbetare / Snickare 273st Totalt 641st Butikssäljare 641st Totalt 805st Lastbilförare 594st Busschaufför 211st Totalt 502st Barnskötare 403st Totalt 820st Lokalvårdare 477st Rest/köksbiträde 343st Pensionsavgångar Kronobergs län Totalt 2371st Ställare/operatör 741st Lager 565st Bransch Teknik tillverkning Vård Hotell turism Pedagogik Transport Handel Bygg Totalt 2991st Undersköterska 1286st Vårdare/biträde 714st
5 3. Målgruppens sammansättning och behov Enligt Arbetsförmedlingen hade i oktober personer i Ljungby kommun en upprättad etableringsplan. Av de 229 inskrivna personerna i etableringsprogrammet är 40 % kvinnor och 60 % män. Siffrorna som presenteras för målgruppens utbildningsnivå avser den dokumenterade kompetens och utbildning som kunnat fastställas genom Arbetsförmedlingens kartläggning av de inskrivna sökande. Det är viktigt att inte förutsätta att utbildningsnivån är direkt jämförbar i det svenska utbildningssystemet som i individens hemland. 3.1 Arbetslöshet Arbetslösheten i Ljungby Kommun är låg, ur ett historiskt så väl som aktuellt perspektiv, både i relation till övriga kommuner i Kronobergs län samt nationellt. De kommuninvånare som i dagsläget står till arbetsmarknadens förfogande är framförallt gruppen nyanlända. Som tabellen nedan visar beräknas arbetslösheten i Ljungby kommun ligga kring 6,6 %. 6,6 % beräknas vara ungefär 900 personer, av dessa identifieras 306 individer som nyanlända (september 2017). Figur 4 Arbetslöshetsstatistik 3.2 Utbildningsbakgrund All data som presenteras nedan är hämtad från Arbetsförmedlingens sammanställning Kompetenser och utbildningsnivå aktuell för hösten Inskrivna i etableringsprogrammet Av de inskrivna i etableringsprogrammet i Ljungby kommun är i majoritet personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning, närmare 55 %. Kvinnorna har i större utsträckning eftergymnasial utbildning i förhållande till männen. Männen har i större utsträckning förgymnasial utbildning. Fler kvinnor än män saknar formell grundutbildning.
6 Figur 5 Utbildningsnivå hos deltagare Utbildningsnivå hos deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsreform Totalt Kvinnor Män Forskarutb Eftergymnasial utb <2år Eftergymnasial utb > 2år Gymnasial utb Förgymnasial utb Förgymnasial utb >9år Saknar formell grund utb Målgrupp: Kvinnor Nationella kartläggningar visar att kortutbildade kvinnor, nyanlända så väl som tidigare nyanlända, har större utmaningar i att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta betyder att särskild hänsyn behöver tas till deras situation och förutsättningar. Även om kombinationen kortutbildad och kvinna är överrepresentativ, ses könstillhörighet inte som ett kriterium för en insats. Fokus för insatserna ligger på utbildningsbakgrund vilket innebär att ett av tre spår kommer att rikta sig speciellt till de som är kortutbildade. Inbyggt i samtliga spår finns orienteringskurser kopplade till specifika yrken, som ämnar väcka och fånga upp intressen hos individer som saknar tidigare erfarenhet inom områdena, detta oavsett könstillhörighet. Som en resurs för framtagandet av spår kommer dialog föras med kommunens jämställdhetsstrateger om hur på bästa sätt nå en jämlik insats och om särskilt fokus behövs för att lyfta upp kvinnor i den aktuella frågeställningen Informell kompetens Utöver den formella och/eller dokumenterade utbildningsnivå som beskrivs efter kartläggning är det av vikt att ta hänsyn till de odokumenterade kunskaper de sökande besitter. Kunskapen inom vårdrelaterade arbeten, erfarenhet förvärvad genom omvårdnad av närstående, behöver värderas. Även inom byggbranschen uppskattas det att det finns stor erfarenhet som inte är dokumenterad, innefattande murare, snickare, plattsättare, svetsare och betongarbetare. En enkät genomförd av Invandrarindex bekräftar detta.
7 Figur 6 Tidigare arbetslivserfarenhet I kontakt med målgruppen har det visat sig svårt att få en klar bild av intressen kring vilka yrken de vill och kan se sig själva arbeta inom då det finns en generell jobba-med-vad-som-helst - attityd kring arbetsfrågor. Detta kan relateras till målgruppens arbetslivsbakgrund samt eventuell utbildning kopplat till yrke, så som målgruppen själv har beskrivit den. Enkäten från Invandrarindex visar tydligt att flest är intresserade av att arbeta inom branscherna industri, pedagogiska arbeten samt hotell och restaurang. Figur 7 Önskat arbete i Sverige
8 3.2.4 Validering Ett stort antal nyanlända har till största del arbetat inom endast ett yrkesområde majoriteten av sitt arbetsliv. Detta innebär att de deltagare som redan besitter en viss kunskap relevant för yrket kan få denna kunskap validerad. Om deltagaren har yrkeskunskap från ett hantverksyrke kan individen efterfråga en bedömning om de kunskaper hen har med sig är tillräckliga för att få samma titel i Sverige. Denna bedömning görs av representanter från branschorganisationer som har ett nationellt avtal och på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Om en individ har universitetsutbildning sker denna typ av validering på nationellt utvalda lärosäten över hela landet. Genom den lokala överenskommelsen avser Ljungby kommun så väl som Arbetsförmedlingen att vidare utveckla användningen av validering som ett verktyg för att lättare komma i sysselsättning. Det finns ett stort intresse inom målgruppen att få sina kunskaper validerade. Enligt undersökningen av Invandrarindex vill 84 % av de tillfrågade eleverna på SFI ha sin utbildning eller yrkeserfarenhet validerad Sökta arbeten Den som är inskriven i etableringsprogrammet är att betrakta som arbetssökande och ska därmed stå till arbetsmarknadens förfogande. Enligt Arbetsförmedlingen söker inskrivna i etableringsprogrammet i störst utsträckning jobb inom kategorin Övriga servicearbeten. Det överlägset mest sökta yrket för kvinnor är frisör och för män övrig servicearbetare. Näst efter frisör är det mest sökta arbetet av kvinnor barnskötare och övriga servicearbeten kommer först på tredje plats. Gällande de näst mest sökta jobben för män är det detsamma som för gruppen i stort, restaurang- och köksbiträden. De jobb som flest män sökt efter övriga servicearbeten och restaurangarbeten är lager- och terminalarbeten. Övriga jobbkategorier som sökts av ett stort antal ur urvalsgruppen är ekonomiassistent, övriga kontorsassistenter och sekreterare, städare och övriga maskinoperatörer. Kvinnor söker i högre utsträckning än män pedagogiska och omvårdnadsarbeten medan män i högre utsträckning än kvinnor söker arbeten inom teknik, industri/produktion och försäljning. 3.3 Nyanlända ungdomar år Följande avsnitt avser att beskriva delar av målgrupp B; nyanlända ungdomar år gamla som inte har en fullföljd gymnasieexamen Kartläggning En majoritet av nyanlända ungdomar i åldern år, går språkintroduktion, vilket är en inriktning på Introduktionsprogrammen (IM). I november 2017 var 105 ungdomar inskrivna på IM språkintroduktion i Ljungby kommun, ungefär 15 av dessa var flickor. En treårig studieplan upprättas för samtliga ungdomar som skrivs in på IM språkintroduktion. Vanligtvis sträcker sig studieplanen fram tills det att ungdomen fyller 19 år men om ungdomen inte kommer in på nationellt program kan planen förlängas ytterligare ett år. Det finns möjlighet för ungdomen att söka till IM yrkesintroduktion och göra yrkesintroduktionen till en del av deras utbildning, vilket innebär att eleven kompletterar svenskastudier med specifika yrkesämnen. Till och med vårterminen det år ungdomen fyller 20 år har hen rätt att påbörja gymnasiestudier. Uppskattningsvis 3 % av de inskrivna på IM språkintroduktion fortsätter att studera på ett nationellt gymnasieprogram. När ungdomen fullgjort sin tid på IM språkintroduktion men
9 saknar möjlighet att fortsätta med gymnasiestudier finns alternativet att fortsätta studera på VUX (Vuxenutbildningen) förutsatt att ungdomen har uppehållstillstånd. Fullföljd gymnasieexamen är en vattendelare i frågan kring ungdomars framtida möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Ungdomar utan fullföljd gymnasieexamen löper en tredubblad risk att hamna i arbetslöshet jämfört med de som har en komplett gymnasieexamen enligt regeringens siffror. Det är hög frånvaro på Språkintroduktionsprogrammet vilket visar att många elever där saknar motivation för gymnasiestudier. Detta ses som en utmaning då många av de unga som kom hösten 2015 kommer avsluta sina gymnasiestudier utan fullständiga betyg inom kort. Detta är en grupp att arbeta aktivt med framöver i samverkan mellan Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen. Därför är det nödvändigt att speciellt ha dem i åtanke i skapandet av den nya överenskommelsen för unga som varken arbetar eller studerar. En avgörande faktor för ungdomarnas fortsatta studier är, som ovan beskrivs, huruvida de har uppehållstillstånd eller inte. Kommunens eget ställningstagande är avgörande om asylsökande ungdomar har möjlighet att vara inskrivna på IM språkintroduktion eller inte. För ungdomar över 18 år som är i asylprocessen kvarstår möjligheten att studera i Ljungby kommun. Däremot, de ungdomar som påbörjat sin studieplan och fyller 18 år utan att ha fått ett uppehållstillstånd kan tvingas avbryta sina studier i och med eventuell flytt till Migrationsverkets boenden Unga nyanlända utan fullföljd gymnasieutbildning Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen avser att uppdatera den lokala överenskommelsen gällande unga som varken arbetar eller studerar, år, där målgruppen unga nyanlända utan fullföljd gymnasieexamen inkluderas. Denna överenskommelse kommer att utvecklas under 2018 och där presenteras alternativ för att stötta unga att hållbart etablera sig på arbetsmarknaden. Det är rimligt att se över spårens struktur för att anpassa detta till målgruppen unga som varken arbetar eller studerar. Diskussioner pågår kring hur på bästa sätt stötta denna målgrupp. Sett till arbetsmarknaden är det bästa alternativet att så långt som möjligt stötta de unga i att fullfölja sin gymnasieutbildning och därefter i största möjliga mån ta en gymnasieexamen. Det ses inte lönsamt, varken för individen eller också kommunen, att inkludera de unga i snabbspåren såvida inte alla övriga alternativ är uteslutna. Arbetsmarknaden så väl som nationella riktlinjer visar tydligt att gymnasieexamen är avgörande, därför är nationella program eller liknande studier på vuxenutbildningen att föredra. Denna målgrupp har även en annan kunskap i svenska i jämförelse med övriga nyanlända vilket skulle innebära att språkkurserna i snabbspåren inte är relevanta Studie- och yrkesvägledning En viktig del i arbetet med målgrupp B är att informera vilka möjligheter som finns. Studievägledare informerar initialt i helklass vilket sedan följs upp igenom individuella samtal där handledning och stöttning sker. När det blir aktuellt för en ungdom att söka till ett nationellt gymnasieprogram håller studievägledare alltid individuella samtal med individen. Möjlighet till praktik är efterfrågat och arbete pågår för att skapa bättre förutsättningar till praktik. En projekttjänst som praktiksamordnare för IM språkintroduktion ses som en möjlighet för individen att komma närmare arbetsmarknaden. Ytterligare möjlighet finns för elever inom IM
10 att delvis delta i ett nationellt gymnasieprogram, eleven är då fortsatt inskriven på IM men deltar till viss del i det nationella gymnasieprogrammets ämnen Målgruppens intresse De yrken som ungdomar uttrycker intresse för att arbeta inom skiljer sig åt i en jämförelse mellan flickor och pojkar. Pojkar uttrycker i högre utsträckning ett intresse för att arbeta inom mer fysiska och tekniska yrken, så som bilmekaniker, svetsare och till viss del inom byggnadssektorn. Flickor å andra sidan uttrycker ett större intresse för omsorgsyrken. 4. Fortsatt samverkan Ljungby kommun sammankallar till en arbetsmarknadsgrupp, där representeras kommunalråd, chefer från Arbetsförmedling och berörda förvaltningar i kommunen samt Ljungby näringslivsorganisation. Kvartalsvis anordnas informationsmöten kring arbetsmarknadsfrågor riktat till berörda i kommunens verksamheter samt Arbetsförmedlingen, Servicekontoret Ljungby och övriga näringslivet. Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen i Ljungby ämnar fortsätta samverka genom övergripande strategiska samtal gällande de lokala spåren samt dialoggrupper för respektive spår. Dessa samverkansgrupper anpassas efter rådande behov vilket innebär att varken konstellationen eller utformningen är statisk. Det innebär att spåren inte bör ses som enskilda möten utan bör i största möjliga mån samordnas. Dessa gruppkonstellationer träffas när behov uppstår vilket avgörs av Ljungby kommuns arbetsmarknadssamordnare eller enhetschef på Arbetsförmedlingen som sammankallar när relevant information finns att diskutera eller beslut behöver tas. Parallellt sker fördjupad samverkan kring individärenden i form av ärendeforum inom tre områden: individer aktuella hos kommunens flyktingmottagning och samverkan kring vuxna samt unga i behov av att komma närmare arbetsmarknaden. Figur 8 Organisationsstruktur
11 4.1 Dialogmöte Dialogmöten utgår från de lokala spåren och innefattar representanter från kommunens berörda operativa verksamheter, Arbetsförmedlingen samt relevanta näringslivskontakter. En nyckelfunktion i dialogmötena är kontaktpersonen för de respektive spåren. Denna kontaktperson är ansvarig att sammankalla till möten samt agera länk mellan den strategiska gruppen och dialogmötena. Kontaktpersonen förmedlar till den strategiska gruppen hur spåren fortlöper samt om eventuella förändringar behöver göras. Diskussion rörande eventuella åtgärder för specifika spårdeltagare ska kunna initieras från såväl kontaktperson som övriga representanter i gruppen. 4.2 Uppföljning Uppföljning och utvärdering av spåren sker utifrån de antagna målen för överenskommelsen, kortsiktiga så väl som långsiktiga. Som formulerats i delmålet ska en väl fungerande utvärderingsmall tas fram för spåren där utgångspunkten ska vara ett deltagarperspektiv, därtill ska berörda parter och samverkansparter utvärdera spåren och dess processer. Utvärdering av spåren ska utföras årligen för att bibehålla ett löpande förbättrings- och utvecklingsfokus. Baserat på uppföljnings- och utvärderingsresultat ska en revidering av överenskommelsen göras innan 2020, deltagarperspektivet ska vara genomgående i revidering. 4.3 Övriga aktörer Övriga aktörer som inkluderas i framtagandet och utvecklingen såväl som genomförandet av de lokala spåren är främst det lokala näringslivet. Det är intressant att i framtiden se till civilsamhället för att undersöka hur föreningar, organisationer och privatpersoner kan bidra Facklig samverkan Ljungby kommun har samverkan med lokala fackliga representanter, på både förvaltningsnivå såväl som övergripande för hela kommunkoncernen. Det är ett samarbete som har pågått under en längre tid och anses välfungerande. Ljungby kommun har som arbetsgivare bjudit in de fackliga representanterna att tillsammans diskutera hur anställningsstöd kan användas på ett hållbart sätt. Denna diskussion löper under 2018 och kommer även inkluderas i den centrala samverkan mellan kommunen och fackförbundens representanter. 5. Lokala spår Respektive spår är anpassat till ett tiotal deltagare. Ett år efter första uppstart av snabbspåren utvärderas spåren och dess processer för att identifiera möjliga förbättringsområden, däribland potentiellt förändrat deltagarantal i spåren. 5.1 Individen i centrum Individer som skrivs in i etableringsprogrammet erbjuds möjlighet att delta i snabbspåren om det anses relevant. De individer som har en befintlig planering kan erbjudas möjligheten att delta i snabbspår. Detta innebär att individens planering i form av aktiviteter förändras, men inte ersättningen eller det initiala beslutet om deltagande i etableringsprogrammet. Att beslut finns på exempelvis kompletterande aktör hindrar inte att omprövning görs för att möjliggöra inskrivning i snabbspår. Möjligheten att delta i snabbspår ska kvarstå under hela etableringstiden. Även individer som inte faller inom målgruppen för etableringsprogrammet men är nyanländ ska kunna kvalificeras för spåren. Spårens utbildningar sker i klasskonstellationer där klasstart sker terminsvis. Eftersom individernas förutsättningar
12 varierar kommer vissa deltagare behöva anpassade lösningar beroende på studiernas hastighet och intensitet. Ytterligare en faktor att räkna in är individens möjlighet till utbildning genom utbildningsplikt. Snabbspåren ses som ett alternativ till de reguljära utbildningarna Individens förmågor Genom ett av Arbetsförmedlingens projekt produceras filmer för att visa på bredden inom de yrken som spåren riktar sig till. Dessa filmer ska visa för deltagarna för att öka deras medvetenhet kring yrkesområdena. I samband med att filmerna visas kan individen själv anmäla intresse att testa på yrken som faller inom ramen för spåren. Exempelvis kommer en film visas om industriyrken varpå deltagarna kan testa svetsning för att visa på deras yrkeskunskaper och fallenhet inom området. En handledare bedömer dessa kunskaper och erbjuder en plats inom det aktuella spåret om deltagaren så önskar. 5.2 Utveckling av spår Löpande utvärdering och uppföljning är nödvändigt för att vidare utveckla processen. Efter införande av de framtagna spåren ska utvärdering ske för att bedöma behovet framöver utifrån vilket beslut som kan fattas om fortsättning av befintliga spår och/eller uppstart av nya spår. Lokala projekt att dra lärdomar av är exempelvis Etableringssamverkan Kronoberg, Snabbsnabb Ljungby, Fatta Kompetensen och Kompetensförsörjning i realtid. Uppdatering av arbetet och deltagandet i spåren presenteras som en stående punkt i den löpande samverkan som beskrivits. För att vidare utveckla spåren och möjlighet för individen att närma sig arbetsmarknaden behöver tiden i spåren optimeras inom en överskådlig framtid. En diskussion förs med Arbetsförmedlingen om möjlighet att inrymma arbetsträning som en del i spåren Nya spår I den strategiska gruppen sker kontinuerlig kartläggning av vilka lokala spår som är relevanta att bedriva. De spår som bedrivs måste reflektera de branscher som har eller kommer att ha ett rekryteringsbehov. Ett tvåårigt projekt, Trappa Upp, startar våren Projektet är samverkan mellan Ljungby kommun, Arbetsförmedlingen och Ljungby Business Arena som ämnar vara länken mellan näringslivets behov och kompetensförsörjningen i området med fokus på spåren. En person anställs för att utveckla metoden som sedan kan implementeras i ordinarie verksamhet. De tre spår som initialt tas fram kommer under och efter genomförandefasen att utvärderas varpå vidare bedömning görs av möjligheten att utveckla fler spår samt om de existerande spåren har kvar sin relevans. Framtagande av fler spår måste alltid vara baserad på arbetsmarknadens rekryteringsbehov. Som statistiken (figur 2) visar finns ett prognostiserat behov inom omsorgsyrken och diskussioner har förts huruvida ett spår för vårdbiträde skulle vara aktuellt. Kartläggningen visar att kapaciteten att starta spår inom detta område i dagsläget inte är tillräcklig. Nationellt visar statistiken att målgruppen som saknar formell utbildning, vilket i många fall innefattar analfabeter, är svår att nå för utbildning- och arbetsmarknadsinsatser. I Ljungby kommun faller 11 % av de inskrivna i etableringsprogrammet inom detta område. Diskussioner har förts kring vilken typ av insatser som skulle vara framgångsrika för målgruppen och resulterat i att de spår som producerats innehåller för mycket teori för att kunna tillämpas dessa individer. Denna målgrupp behöver ett fokus på aktiviteter och sysselsättning snarare än en utbildning. Det finns möjligheter att skapa insatser inom gröna näringar utefter regeringens
13 satsning på området. Till revidering av denna överenskommelse kommer Ljungby kommun och Arbetsförmedlingen diskutera ett spår för de med avsaknad av formell utbildning Upphandling med social hänsyn Under 2018 skapas en verksamhetsplan med rutiner för hur Ljungby kommun ska kunna ställa sociala klausuler vid offentlig upphandling. Utbildningsspårens målgrupper kommer kunna involveras om relevant upphandlingsområde och omfattning stämmer, främst för krav gällande praktikplatser under de olika spåren. 5.3 Spårens konstruktion De lokala snabbspåren är formade efter den mall som erbjudits där viss justering gjorts i och mellan modulerna. Som tidigare beskrivits ses inte de spår som presenteras i denna överenskommelse som statiska, det är både önskvärt och nödvändigt att de anpassas efter rådande situationer. Modulerna och innehållet i dessa kommer därmed anpassas och förändras kontinuerligt Kontaktperson för respektive spår Till respektive spår finns en kontaktperson knuten. Denna kontaktperson är ansvarig för att sammankalla till dialogmötena samt informera och rapportera till den strategiska DUA-gruppen. Det är yrkesämnet i respektive spår som styr vem denna kontaktperson är. Inom industrispåret blir kontaktperson utsedd från Arbetsförmedlingen och från de andra två spåren kommer kontaktperson finnas från VUX-verksamheten. Översikt Modul 1 Modul 2 Modul 3 Inskrivningsrutin Samhällsinformation Kartläggning SFI A Samhällsorientering Orienteringskurs SFI B C D Samhällsorientering Orienteringskurs Val av spår Måltidsbiträde (SFI B) Språkstödjare (SFI D) Industri (SFI C) SFI Yrkessvenska Yrkesämne Praktik
14 5.3.2 Modul 1 Modul 1 innefattar inskrivningsrutin, samhällsinformation samt kartläggning. Kartläggningen inför spåren ersätter det system som finns idag vilket består av tre olika kartläggningar (kommunens flyktingmottagning för de detta är relevant för, Arbetsförmedlingen samt SFI). Istället kommer en kartläggning ske under Arbetsförmedlingens ansvar som samtliga berörda kan ta del av. Denna kartläggning kommer vara mer grundläggande och övergripande för att kunna användas av samtliga berörda verksamheter, som nämnda ovan. Under kartläggningen ställs frågor för att se hur relevanta de olika spåren är för respektive individ Val av spår Val av spår är en kort insats och innebär att individerna får söka till ett spår. Varje spår erbjuder ett tiotal tio platser och en individ kan erbjudas en plats förutsatt att de är behöriga och uppfyller de kriterier som ställs vids varje respektive spår. De individer som har tidigare erfarenhet inom branschen, praktisk eller teoretisk, har förtur. Vid händelse att antalet sökande inte bedöms som tillräckligt för respektive spår kommer erbjudande att delta i spåren gå ut till vissa utvalda personer baserat på deras bakgrund, även om de själva inte aktivt sökt en plats Modul 2 Modul 2 innefattar språkstudier på SFI samt information om samhället i stort och för yrket specifikt. Dessa yrkesspecifika kurser anpassas efter de spår som erbjuds och innehåller olika typer av introduktioner samt information om de yrken som spåren riktar sig mot. Elever som läser SFI A kommer ha ett större fokus på att gå vidare inom språket än spåren. Modul 2 Svenska för invandrare Kurs A Svenska för invandrare Kurs B Mån, Tis o Tor, Fre - Heldagar Mån, Tis o Tor - Heldagar Orienteringskurs Yrkessvenska Ons o Fre
15 5.3.5 Modul 3 Modul 3 anpassas helt efter det aktuella spåret. Individerna fortsätter läsa SFI och kommer även läsa ytterligare svenska med fokus på det relevanta yrkesområdet, så kallad yrkessvenska. Denna modul består av teoretisk undervisning som anses nödvändig för att vara behörig för arbete inom detta område och kommer alltså anpassas och utvecklas efter respektive spår, samt inkludera praktik på arbetsplats. Pedagogiskt spår Svenska för invandrare Kurs C Mån o Ons (förmiddag) Orienteringskurs studiehandledning på modersmål Mån o ons (eftermiddag) + fre Lärande och utveckling 100 poäng Mån o ons (eftermiddag) + fre Arbetsgivare Utbildningsförvaltningen Ljungby kommun Tis o Tor (Heldag) Människors miljöer Mån o ons (eftermiddag) + fre Kommunikation Mån o ons (eftermiddag) + fre Pedagogiskt ledarskap Mån o ons (eftermiddag) + fre
16 Industrispår Modul 3 Svenska för invandrare 2 dagar / vecka Rekryteringsutbildning Lernia 2 dagar / veckan Basmodul Truck Säkerhet Ritning Bänkarbete Företagsspecifik modul Svets Plåt CNC Arbetsplatsförlagd utbildning 1 dag/vecka Språkstöd Lernia Måltidsbiträde Modul 3 Svenska för invandrare Kurs B Mån, Ons o Fre (Fm) Orienteringskurs vardagsmatematik Mån, Ons o Fre (Em) Orienteringskurs Grundläggande Datorkunskap [ Hygien Matlagningskunskap 1 Bageri 1 Mån, Ons o Fre (Em) Mån, Ons o Fre (Em) Arbetsgivare Tis o Tor (Heldag)
Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Ljungby Kommun Unga som varken arbetar eller studerar
Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Ljungby Kommun Unga som varken arbetar eller studerar Parter Ljungby Kommun organisationsnummer 212000 0670 Arbetsförmedlingen organisationsnummer 202100-2114
Läs merLokal modell samverkan Ekerö kommun och Arbetsförmedlingen
Lokal modell samverkan Ekerö kommun och Arbetsförmedlingen En kartläggning och en analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet. Både kommunen och arbetsförmedlingen har tagit fram kartläggningar på
Läs merÖverenskommelse DUA Jönköping
Överenskommelse DUA Jönköping Del 1. Kartläggning och analys 1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Industrin behöver väldigt mycket arbetskraft. Trenden är att alla arbeten
Läs merSAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD
SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD Lokala kompetensförsörjningsbehovet: Arbetsförmedlingens kartläggning av målgruppens behov visar att en stor andel av etableringssökande i Sundbybergs
Läs merBilaga 2: Lokal modell för verksamhet i samverkan för Unga år
Bilaga 2: Lokal modell för verksamhet i samverkan för Unga 16-29 år 1. Bakgrund Parterna tecknade 2016 en lokal överenskommelse inom DUA där målet var att minska ungdomsarbetslösheten i Enköpings kommun.
Läs merLokal modell. Ängelholms kommun
Lokal modell Ängelholms kommun Innehållsförteckning Lokal modell 1 Ängelholms kommun 1 En kartläggning och en analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet 2 En kartläggning och en analys av målgruppens
Läs merLokal modell för samverkan om nyanländas etablering. Mellan Valdemarsviks kommun och Arbetsförmedlingen
Lokal modell för samverkan om nyanländas etablering Mellan Valdemarsviks kommun och Arbetsförmedlingen Inledning Delegationen för unga och nyanlända i arbete (DUA) arbetar för att främja utvecklingen av
Läs merDUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN
DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...
Läs merBilaga till överenskommelse gällande DUA nyanlända. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun.
1 (11) 2018-01-31 Bilaga till överenskommelse gällande DUA nyanlända. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun. 2 (11) Innehåll 1 Kartläggning... 3 2. Målsättning...
Läs merBilaga 1 Kartläggning och analys
Bilaga 1 Kartläggning och analys 1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Arbetsförmedlingen genomför prognosintervjuer två gånger om året med både privata och offentliga
Läs merBilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas 2.1 Beskriv verksamheten i samverkan - en sammanhållen process
Bilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas 2.1 Beskriv verksamheten i samverkan - en sammanhållen process Samarbetet mellan parterna avseende denna överenskommelse sker i följande former: En styrgrupp
Läs merBilaga 1 Lokal modell för samverkan om nyanländas etablering
2018-02-26 Dnr AVN 2017/0109-6 106 Bilaga 1 Lokal modell för samverkan om nyanländas etablering Mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen 2 (17) Innehåll Inledning... 3 Kartläggning och analys...
Läs merSamverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017
Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017 Erfarenheterna från samverkan kring ungdomar Överenskommelser i 287 kommuner Framgångsfaktorer Utmaningar Identifierade hinder och problem Påtalade behov av
Läs merÖverenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering
Bilaga DUA Statsbidrag 2017:01 Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering Lokal modell 1 Innehåll 1. Kartläggning och analys.3 2. Beskrivning av hur verksamheten i samverkan ska bedrivas
Läs merBilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
Läs merArbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet
Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april 2016 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 2005 2006 2007 2009 2011 2005 2006 2007 2009 2011 Sverige har relativt hög arbetslöshet jämfört
Läs merBilaga 1: Lokal modell för fördjupad samverkan kring unga, nyanlända (inklusive unga nyanlända) och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden
2018-02-25 1 (6) Bilaga 1: Lokal modell för fördjupad samverkan kring unga, nyanlända (inklusive unga nyanlända) och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden Parter: Arbetsförmedlingen 202100-2114 Höörs kommun
Läs merBilaga 2 Lokala jobbspår i Norrköping
2018-02-26 Dnr AVN 2017/0109-7 106 Bilaga 2 Lokala jobbspår i Norrköping Modell för samverkan om nyanländas etablering mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen 2 (15) Innehåll Modell för samverkan...
Läs merLokal modell Örkelljunga kommun
Lokal modell Örkelljunga kommun» En kartläggning och en analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Bilderna nedan visar kompetensförsörjningsbehovet i Örkelljunga. Arbetsförmedlingens prognosundersökning,
Läs merRelativ arbetslöshet (i relation till antalet personer i arbetskraften) för utrikes födda boende i Sandviken i januari Kvinnor Män Kvinnor Män
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen Statistik målgruppen i Sandviken I januari 2018 uppgick det totala antalet arbetslösa, samtliga åldrar och kategorier, i Sandviken till 2 539, varav 418 var ungdomar
Läs merBilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:
Sida 1 av 5 Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenheten är organiserad inom Tillväxt och utveckling.
Läs merBilaga 1 till överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden
Sida 1 av 8 Bilaga 1 till överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden 5. Lokal modell 5.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet, Nora
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Läs merBilaga 1 till överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden
Sida 1 av 9 Bilaga 1 till överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden 5. Lokal modell 5.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet, Nora
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering inom Etableringsprogrammet
Arbetslivsinriktad rehabilitering inom Etableringsprogrammet Varför efterfrågar Arbetsförmedlingen medicinska underlag? Arbetsmarknadspolitisk bedömning Förutsättningar Beskriv den arbetssökandes förutsättningar
Läs merRegeringens satsningar på nyanländas etablering
Regeringens satsningar på nyanländas etablering Statssekreterare Anders Kessling Tylösand 22 maj 2018 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Effektiv användning av tid fokus på jobb ETABLERINGS- INSATSER SUBVENTIONERAD
Läs merSverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland
Sverige tillsammans Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Arbetsmarknadsläget 2015-2017 Stark jobbtillväxt framförallt i storstadsregionerna Många jobb tillkommer inom den privata tjänstesektorn,
Läs merMotion om kommunala traineetjänster för bättre integration
2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla
Läs merLokala jobbspår. Bilaga till lokal modell för fördjupad samverkan om nyanlända på Gotland
Lokala jobbspår Bilaga till lokal modell för fördjupad samverkan om nyanlända på Gotland Lokalt jobbspår Korttidsutbildade Längd: ca 1-2 år Ansvarig kontaktperson Rektor vuxenutbildning Region Gotland
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FLER UNGA TILL ARBETE ELLER STUDIER LULEÅ
LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FLER UNGA TILL ARBETE ELLER STUDIER LULEÅ Innehållsförteckning Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier. 1 Parter. 1 Syfte 1 Mål. 1-3 Målgrupp
Läs merBilaga 3. Unga nyanlända mellan år
Välj ett byggblock. Bilaga 3. Unga nyanlända mellan 16-24 år Gävle kommun har en mottagningsenhet på Söderskolan dit ungdomar tom 19 år tas emot. Där görs en bakgrundskartläggning (steg 1 skolverket) samt
Läs merFördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden
Fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden Stödmaterial för framtagande av en överenskommelse om fördjupad samverkan och utformning av en lokal modell för samverkan om nyanländas etablering
Läs merLokala jobbspår och Sfi-Bas i Nacka
Lokala jobbspår och Sfi-Bas i Nacka Alexandra Pihl, Processutvecklare Arbets- och företagsenheten Jen Holmberg, biträdande rektor Vuxenutbildningen, Arbets- och företagsenheten NACKA VÄXER FÖR FLER Var
Läs merLokal modell för fördjupad samverkan
Bilaga till överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden Lokal modell för fördjupad samverkan 1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet
Läs merLokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering
Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering INNEHÅLL LOKAL MODELL INNEHÅLL 1 INLEDNING... 2 2 KARTLÄGGNING OCH ANALYS... 3 2.1 Kompetensförsörjningsbehovet i offentlig och privat sektor...
Läs merBilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända
Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Innehåll 1. Målgruppens sammansättning 2 2. Lagändringar 3 3. Insatser för målgruppens behov 4 3.1 Gymnasieskola 4 3.2 Ung framtid 5 4.
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Läs merLokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering
2018 Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering INNEHÅLL LOKAL MODELL 1 KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSBEHOVET 4 1.1 Kompetensförsörjningsbehovet i offentlig och privat
Läs merJobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen
Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir
Läs merLokal modell Landskrona Stad och Arbetsförmedlingen
Lokal modell Landskrona Stad och Arbetsförmedlingen Lokal modell Landskrona Stad Den lokala modellen i Landskrona bygger på samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknad Landskrona, Individ och Familjeförvaltningen,
Läs merLokal modell för fördjupad samverkan för ungas och nyanländas etablering på arbetsmarknaden
Lokal modell för fördjupad samverkan för ungas och nyanländas etablering på arbetsmarknaden 1 SÄTERS KOMMUN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet....
Läs merSilvie Jalmsell, sektionschef unga vuxna Arlandaregionen Arbetsförmedlingen
KONTAKTUPPGIFTER Hanna Bäck Enhetschef Vägval Ungdom 08-590 973 39 Hanna.back@upplandsvasby.se BEHÖRIGA FÖRETRÄDARE Upplands Väsby, 2015-12-31 Mathias Bohman, Kommunstyrelsens ordförande Upplands Väsby
Läs merStockholms stad satsar på språk och arbete i samverkan med arbetsgivare. The Capital of Scandinavia
Stockholms stad satsar på språk och arbete i samverkan med arbetsgivare The Capital of Scandinavia Budget 2018 Samarbetet med det privata näringslivet och andra externa aktörer ska utökas under samordningen
Läs merBilaga 3 Jobbspår i Östersunds kommun
Bilaga 3 Jobbspår i Östersunds kommun Innehåll Målgrupp... 1 Innan aktualisering till ett jobbspår... 1 Planering för deltagare i jobbspåren... 1 Jobbspår i Östersunds kommun... 2 Kontaktpersonens roll...
Läs merArbetsmarknads- och integrationsplan
Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef
Läs merSe till att du alltid har följande blanketter/mallar innan du träffar en person för vägledningssamtal/inskrivningssamtal eller motsvarande samtal: o
1 (7) ARBETE & FÖRSÖRJNING Maria Nässing Samordnare DUA - Sala 2017-01-12 BILAGA 3.1 SALA2000, v 2.0, 2012-08-02 N:\Arbetsmarknad\DUA\Operativa gruppen\rutin och flödesschema\dua_överenskommelse_bilaga
Läs merVÄLKOMMEN TILL DIALOGMÖTE 9 november 2018
VÄLKOMMEN TILL DIALOGMÖTE 9 november 2018 AGENDA 08.00-08.30 Drop-in frukost 08.30-08.40 Extratjänster 08.40-09.10 Hemfrid berättar om sin verksamhet och sitt rekryteringsbehov 09.10-09.40 Utvecklad Sfi
Läs merTillgångar efterfrågan Goran Sehovac
Tillgångar efterfrågan Goran Sehovac Vi älskar att kategorisera För att kategorisera mig själv! Elev Praktikant Köttpaketerare Industristädare Underskötare Mentalskötare Facklig företrädare Fritids politiker
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).
1(9) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/kommunmapp mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget
Läs merArbetsmarknadsutsikter
Arbetsmarknadsutsikter Dalarnas län, våren 2018 2018-06-13 Jan Sundqvist öjdpunkterna i vårens prognos ögkonjunkturen biter sig fast o men allt fler tecken på avmattning. Stark global handel gynnar tillväxten
Läs merStuderandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011
Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.
Läs merMotion av Anna Manell och Benny Lindholm (båda L) om att ta tillvara nyanländas kompetens
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Davidsson Per (KLK) Niemelä Tuomo (AMF) Datum 2016-02-02 Rev 2016-04-04 Diarienummer AMN-2016-0108 Arbetsmarknadsnämnden Motion av Anna Manell och Benny Lindholm
Läs merNyanlända och flerspråkiga elever i vuxenutbildning
Nyanlända och flerspråkiga elever i vuxenutbildning Program 9.00-10.15 Skolverkets arbete och uppdrag Introduktion och diskussion 10.15-10.30 Kaffe och frukt 10.30-12.00 Kartläggningsmaterial Introduktion
Läs merUtvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning
1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en
Läs merBilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas
Välj ett byggblock. Bilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas 2.1 Beskriv verksamheten i samverkan I Gävle har man bildat en DUA organisation med personer från statlig och kommunal verksamhet.
Läs merBilaga 2: Beskrivning av lokal modell avseende fördjupad samverkan för nyanländas etablering på arbetsmarknaden
Bilaga 2: Beskrivning av lokal modell avseende fördjupad samverkan för nyanländas etablering på arbetsmarknaden Innehåll Kartläggning och analys... 1 Målgruppens sammansättning och behov... 1 Lokala kompetensförsörjningsbehovet...
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017
FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 13 mars 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara stark. Efterfrågan på arbetskraft är betydande,
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3 Innehållsförteckning Inledning...2 Organisering...2 Huvudsakliga metoder och verktyg...3 Ansvarsfördelning...4 Budget och resurser...5 Uppföljning...6 1
Läs merAntal elever behöriga till gymnasieskolan (siris skolverket)
Målgrupp bilaga 1 Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen i Surahammar/Hallstahammar har gemensamt gjort kartläggningar (2015) för att få ett grepp om målgruppens storlek samt att försöka kartlägga vilka
Läs merStrategi för näringslivssamverkan
Strategi för näringslivssamverkan Arbetsmarknadsnämnden stockholm.se November 2016 Dnr AMN 2016-0365-01.01 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund och syfte... 4 2 Övergripande mål... 5 3 Utgångspunkter... 5 3.1 Omvärldsbevakning...
Läs merUtvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning
1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en
Läs merUtökad samverkan Västerås stad och Arbetsförmedlingen
Utökad samverkan Västerås stad och Arbetsförmedlingen Barn o utbildningsförvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Klintberg, Åsa 021-391610 asa.klintberg@vasteras.se Innehållsförteckning
Läs merSyftet med yrkesvux. Vad är syftet?
Yrkesvux Syftet med yrkesvux Vad är syftet? Syftet med yrkesvux Att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning Att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning
Läs merUPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA
Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,
Läs merDUA:s modell framtagen av Solna stad och Arbetsförmedlingen Solna/Sundbyberg/Ekerö
DUA:s modell framtagen av Solna stad och Arbetsförmedlingen Solna/Sundbyberg/Ekerö Del 1: kartläggning och en analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Vilka branscher har stora eller måttliga
Läs merÖK DUA+ Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala
Beskrivning av hur verksamheterna i samverkan ska bedrivas och organiseras på lokal nivå. Så arbetar Arbetsförmedlingen med nyanländas etablering Arbetsförmedlingen skapar förutsättningar för att personer
Läs merAlternativa vägar ut i arbetslivet utifrån de nyanländas förutsättningar
Alternativa vägar ut i arbetslivet utifrån de nyanländas förutsättningar Inledning Nyanländ Utbildningsåren eller utbildningssåren Upplägg Tillbakablick 2015 Kartläggning av yrkeskunskaper Från språkintroduktion
Läs merArbetsmarknadsläget. fokus etablering. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari Arbetsmarknadsdepartementet 1
Arbetsmarknadsläget fokus etablering Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari 2018 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Arbetskraftsdeltagandet ökar Utveckling av arbetskraften, kv1 2001
Läs merFrån projekt till verksamhet
Från projekt till verksamhet SYFTE Ökad kännedom om validering Bidra till ökad tillgång till validering MÅL Skapa ett kvalitetssäkrat system för validering i Dalarna Finansiering Individen Kompetens Snabbare
Läs merUtbildning i Sverige, dag 2
Utbildning i Sverige, dag 2 Etablering När man inte varit i Sverige så länge. Steg 1: SFI och Sensus Yrkesliv SFI Sensus- Yrkesliv Praktik Efter Sensus? Steg 2: Arbete och studier (olika vägar) Förberedande
Läs merPositionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna
POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både
Läs merArbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson
Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren 2018 Alingsås, 2018-09-25 Sandra Offesson Framåtblick Fortsatt stark västsvensk ekonomi Sysselsättningen ökar med 32 000 år 2018 och 2019 - En något svagare
Läs merPerspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning
Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning Författare: Ida Karlsson Arbetsförmedlingen analys 2018:5 Af 00009_4.0_(2018-06-19, AF5000) Arbetsförmedlingen Författare: Ida Karlsson
Läs merArbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett
Läs merRegeringens arbete med nyanländas etablering stärkta spår till jobb
Regeringens arbete med nyanländas etablering stärkta spår till jobb Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister Anna Ekström Gymnasie- och kunskapslyftsminister 27 juni 2017 1 Arbetsmarknaden
Läs merLokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun
101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval
Läs merLokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Huvuddokument reviderad 20161221 KONTAKTUPPGIFTER Hanna Bäck Enhetschef Vägval Ungdom 08-590 973 39
Läs merÖ verenskommelse om samverkan fo r att minska ungdomsarbetslo sheten. Arbetsförmedlingen, Norsjö kommun och Skellefteå kommun,
Ö verenskommelse om samverkan fo r att minska ungdomsarbetslo sheten Arbetsförmedlingen, Norsjö kommun och Skellefteå kommun, 2016-12-14 Parter Norsjö kommun, organisationsnummer 212000-2858 Skellefteå
Läs merPlan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20
Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen av utbildningsnämnden 2019-09-05, 84 Innehåll Plan för utbildning... 3 Individuell studieplan... 3 Introduktionsprogram
Läs merih5g4;n Datum Bilaga 4 Unga nyanlända mellan år
ih5g4;n Bilaga 4 Unga nyanlända mellan 20-24 år msäffle KOMMUN Idenna bilaga finns uppdaterad information om unga nyanlända mellan 20-24 år som äribehov av att fullfölja en gymnasieutbildning samt de särskilda
Läs merMatchning gymnasial yrkeskompetens - pågående arbete. Vård- och omsorgscollege 24 maj 2019
Matchning gymnasial yrkeskompetens - pågående arbete Vård- och omsorgscollege 24 maj 2019 Evelina Nilsson, utredare kompetensförsörjning Regionkontoret Kort om uppdraget Analys av hur arbetsgivares efterfrågan
Läs merJobbspår- en arbetsmodell i samverkan
KS.2018.0057 2018-02-26 Annie Niubó 076-723 40 10 Annie.Niubo@eslov.se Jobbspår- en arbetsmodell i samverkan Överenskommelsen om fördjupad samverkan om nyanländas etablering innebär att Eslövs kommun,
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merFem år i etableringsuppdraget en överblick. Lena Clenander Wiebe van der Werf
Fem år i etableringsuppdraget en överblick Lena Clenander Wiebe van der Werf Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag Arbetsförmedlingen fick det samordnande ansvaret dec 2010. Tydligt fokus på arbete och
Läs merArbetsförmedlingen och nyanländas etablering på arbetsmarknaden: tidigare erfarenheter och framtida utmaningar
Arbetsförmedlingen och nyanländas etablering på arbetsmarknaden: tidigare erfarenheter och framtida utmaningar Pernilla Andersson Joona, SOFI 26 mars 2018 Bakgrund Arbetsförmedlingen står inför stora utmaningar:
Läs merBilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,
2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger
Läs merVerksamhetsberättelse 2017, Vård-och omsorgscollege i Luleå
VO-College, Luleå Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse, Vård-och omsorgscollege i Luleå Inledning Verksamheten under första halvåret kännetecknas av ett intensivt arbete med åter kvalificera lokala
Läs merLärlingsliknande former på IM samt Yrkespaket för IM & Vux
Lärlingsliknande former på IM samt Yrkespaket för IM & Vux STÖDMATERIAL INTRODUKTIONSPROGRAMMEN Plan för utbildningar på introduktionsprogram Yrkesintroduktion av varierad längd Dokumentera yrkeskunskaper
Läs merATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE
2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar
Läs merBilaga: Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden
2018-02-20 Bilaga: Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-02-20 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet
Läs merÖverenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering
Bilaga Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering Introduktion Västerviks kommun och Arbetsförmedlingen Västervik beskriver i denna bilaga den lokala modell som har arbetats fram inom
Läs merNy utbildningsorganisation för nyanlända unga vuxna
SKRIVELSE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Förhandlingssektionen Tor Hatlevoll Enligt sändlista Ny utbildningsorganisation för nyanlända unga vuxna Inom ramen för en pågående analys av utmaningar och möjligheter
Läs merYttrande över remiss av motion (2016:111) om ett jobbtorg för validering
Arbetsmarknadsförvaltningen Utrednings- och utvecklingsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-01-19 Handläggare Linda Truvered Telefon: 08-508 35 804 Till Arbetsmarknadsnämnden den 31 januari 2017 Ärende
Läs merÖK DUA+ Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala
5. Lokal modell Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Gällande utannonserade positioner senaste året så ser vi att det är 52 st på undersköterska, 29 st på personlig assistent
Läs merBilaga 2: Organisations-, individprocesser och jobbspår
Bilaga 2: Organisations-, individprocesser och jobbspår Innehåll 1. Verksamhet i samverkan 2 2. Individprocesser 4 2.1 Processbeskrivning Modul 1 4 2.2 Processbeskrivning Modul 2 6 3. Jobbspår 7 3.1 Svetsutbildning
Läs merValidering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen?
Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen? Högbodagarna 25 oktober 2018 Marianne Andrén Kompetensstrateg, Region Gävleborg Avd. Arbetsmarknad och kompetens Definition
Läs merLivets skola, eller livet efter skolan?
Livets skola, eller livet efter skolan? Duas sammansättning och organisation Inrättades dec 2014, arbetar tom feb 2021 Delegation består av företrädare för Arbetsförmedlingen, SKL, Försäkringskassan, Skolverket,
Läs merLokal överenskommelse
Reviderad 2017-12-20 Lokal överenskommelse Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Hässleholms kommun gällande alla unga i åldern 16 till 24 år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta.
Läs merTillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad
Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur
Läs merBehovsanalys- och konsekvensanalys - Vuxenutbildning 2017
Behovsanalys- och konsekvensanalys - Vuxenutbildning 2017 Sammanvägd bedömning av info från AME, Näringsliv, Arbetsförmedlingen, Skolverket, Migrationsverket, Regeringskansliet och KFV. De tre målgrupperna
Läs mer