Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Transkript

1 Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden

2 Innehåll Bakgrund... 1 Del 1. Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet... 1 Metod och tillvägagångssätt... 1 Kompetensförsörjningsbehov i Färgelanda kommun... 4 Branscher samt yrken där efterfrågan på arbetskraft finns inom den privata sektorn... 5 Metod och tillvägagångssätt... 5 Nyanlända individer som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden... 8 Målgrupp... 8 Kartläggning av målgruppens sammansättning... 8 Del 2. Beskrivning av hur verksamheter ska bedrivas och organiseras... 9 Beskrivning av jobbspåren Lokala jobbspår för Färgelanda kommun Serviceassistent Vård och Omsorg Serviceassistent Kök och Måltid Jobbspår Industri Lokalt jobbspår för kortutbildade Jobbspår att vidare utveckla Uppföljning Del 3. Unga och nyanlända mellan år Beskrivning av hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt avser att stödja de unga nyanlända Hur arbetet för unga nyanlända organiseras Arbetsprocessen kring individerna och hur det kan utvecklas vidare Avslutning... 16

3 1 Bakgrund Färgelanda kommun och Arbetsförmedlingen har gemensamt samarbetat kring unga och nyanlända i inom ramen för projektformen Dua. Dua-Delegationen för unga och nyanlända till arbete är ett regeringsuppdrag med syfte att främja statlig och kommunal samverkan och utveckla nya samverkansformer på lokal nivå. Parterna har använt sig av den lokala modellen från Dua för att förfina och fördjupa det existerande samarbetet och för att se över parternas verksamheter för att på så vis möjliggöra för en ökad individuell anpassning för nyanländas etablering på arbetsmarknaden samt främja unga nyanlända till att fullfölja gymnasieutbildning. Detta samarbete har utformats i en lokal överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och enheten för Arbetsmarknad och Integration där även initierande av gemensamma projekt och behov av särskilda insatser har identifierats samt utökad förmåga att dela nödvändig information. Del 1. Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet I följande avsnitt görs en genomgång av metod och tillvägagångssätt för kartläggning. Målgruppens sammansättning utifrån antal, kön, utbildningsbakgrund, samt sökt eller önskat yrke. Därefter följer en genomgång av kompetensförsörjningsbehovet och slutligen finns en analys som resulterat i de förslag på spår som arbetats fram i den lokala modellen. Underlaget utgår ifrån den lokala prognosen som enheten för Arbetsmarknad och Integration, HRavdelning samt Arbetsförmedlingen gemensamt har arbetat fram. Metod och tillvägagångssätt Underlaget som nedan redovisas har skett via intervjuer, ett frågeformulär har använts så att alla får samma frågor. Personal inom enheten för arbetsmarkand och Integration har samordnat det administrativa arbetet kring själva kartläggningen samt intervjuer, utskick av kallelser, återbud mm. Personer som skulle på intervju ringdes först upp på modersmål eller lätt svenska och sedan skickades det ut en skriftlig kallelse också. De flesta kallade personer kom på bestämd dag och tid vid första kallelsen. I detta fall var det endast bortfall på två individer av totalt 111 kallade. Tabellerna, som visas nedan, visar andel personer med specifik utbildningsnivå, ålderskategori samt kön. Kolumnen där sökt yrke redovisas är kopplat till vilka yrken de har önskat under kartläggningssamtalet samt tidigare erfarenheter/utbildningsbakgrund

4 2

5 3

6 4 Kompetensförsörjningsbehov i Färgelanda kommun Vad gäller kommunernas kompetensförsörjningsbehov har dialog förts med kommunens HRavdelning och i förekommande fall med sektors chefer samt enhetschefer inom förvaltningen för att få en fördjupad bild av kompetensförsörjningsbehov. Kunskapen om kommunens kompetensbehov är grundat på pensionsavgångar, personalomsättning samt samhällets demografiska utmaningar. Samtliga beräkningar gäller tillsvidareanställd personal. *Antal anställda är beräknat *Antal pensionsavgångar är beräknat på antal 65-åringar under *Personalomsättning= extern avgång 2016/genomsnittligt antal anställda 2016 Utifrån intervjuer och personalredovisning presenterades för samtliga parter en vård/skol/måltidsbiträde som yrkeskategorier som skulle kunna avlasta det kompetensförsörjningsbehov som finns i Färgelanda kommun. Inom kommunen kan det ses stora personalavgångar framöver pga. pensionsavgångar. Sektorchef och utvecklingschef ser även att det kan leda till fler avgångar bland övrig personal pga. otrygghet i arbetsgrupper. Utifrån kartläggningen av det lokala kompetensförsörjningsbehovet som har tagits fram kunde det från början inte ses något behov att exempelvis ersätta undersköterskor med en annan yrkesroll som vårdbiträde eller liknande framöver. Detta då undersköterskeutbildning ses som en nödvändig kompetens för yrket. Avlastning med hjälp av t.ex. vårdbiträde anses inte kunna effektivisera verksamheten så pass att undersköterskor skulle kunna ersättas. Än så länge finns det dock tillräckligt med undersköterskor och rekrytering av nya anses inte omöjlig. Hur man skulle ställa sig till huruvida vårdbiträde skulle vara en hjälp i framtiden är därmed svårt att avgöra, om läget ev. skulle försämras. Personalomsättning på skola anses vara hög, speciellt i låg- och mellanstadiet. Detta tros fortsätta på samma spår framöver då ca 50 % av personalen byts ut varje läsår i låg-och mellanstadiet. Främsta orsak till avslut av anställning är (förutom löneutveckling) arbetsmiljön. Arbetsbelastningen är för stor och här finns behov av avlastning. Lärare är en svårrekryterad grupp och det behöver därför ses över om annan yrkesroll kan avlasta. Lärarassistent är intressant och något som ska diskuteras närmare i ledningsgrupp samt på LOSAM. Vilken kompetens som är nödvändig i en lärarassistent är bl.a. något de vill reda ut närmare. Påpekanden görs om vikten av att det är rätt person i en sådan roll. Inom måltid ses inga större framtida avgångar och ingen hög personalomsättning ger ett stabilt läge. Kockar är dock ett bristyrke vid rekrytering och diskussion förs om kockvalidering av måltidsbiträden.

7 5 Trots personalbristen söker man dock inte aktivt exempelvis vårdbiträden och/eller elevassistenter. En orsak kan vara att det inom vård och skola ställs krav på goda svenskkunskaper, eftersom kommunikationen mellan personal och äldre/elev annars blir lidande. Inom vård och omsorg har man också krav på att personalen är insatt i svensk kultur, detta gäller i synnerhet äldrevården. En trend är att enkla arbetsuppgifter ersätts av mer kvalificerade uppgifter. Andelen av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre. Det är och har blivit allt svårare att hitta rätt kompetens när medarbetare söks. En utmaning i sig är att kompetenskraven inom många yrken höjs. Eftersom det indikerar på att en viss avlastning behövs inom samtliga ovan nämnda yrkeskategorier togs det fram en annan typ av yrkesbenämning för de olika spåren, serviceassistent. Vid presentation av serviceassistentspåren för enhetschefer inom förvaltningen och hur deras användningsområden skulle kunna vara en avlastning för utbildad personal utan att för den delen påverka den befintliga yrkesrollen. Serviceassistent mottogs bättre varpå det inom förvaltningen kan ses ett behov för denna yrkeskategori och framtagandet av möjliga lokal jobbspår enligt nedan. Branscher samt yrken där efterfrågan på arbetskraft finns inom den privata sektorn I följande avsnitt görs en genomgång av metod och tillvägagångssätt för kartläggningen inom den privata sektorn. Det ges en bild av vart arbetskraft söks, vilka kompetenser/personliga egenskaper som efterfrågas samt vilka svårigheter som kan ses. Metod och tillvägagångssätt För den privata sektorn är underlaget hämtat från Arbetsförmedlingens dokumentation och inkomna orders från arbetsgivare. Statistiken går inte att bryta ner till kommunnivå var av prognosundersökningen som beskrivs här nedan är på en mer övergripande nivå. Det underlag som redovisas är från Arbetsförmedlingens enhet är i detta fall från sju kommuner. Färgelanda, Uddevalla, Munkedal, Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstad. Sammanlagt är det 232 enkäter och svarsfrekvensen var på ca 78 % övriga blev bortfall av olika orsaker. Urvalet görs av SCB och då tas hänsyn till kommunstorlek, näringsstruktur osv. Detta görs över hela landet en gång på våren och en gång på hösten.

8 6 Industri 456 platser anmälda tom okt 2017 Fortsatt god orderingång. Man ser dock inga tendenser på någon nedgång i nuläget. Byggkonjunkturen ger ringar på vattnet för några arbetsgivare och de anger tro på fortsatt ökning de kommande åren. Företagen upplever ofta arbetskraftbrist när det gäller att hitta produktionspersonal. Användandet av Bemanningsföretag fortsätter. Svårrekryterade yrken: Ingenjörer, underhållspersonal, svetsare, CNC(med programmeringskunskaper) Personliga egenskaper: lösningsorienterad Bygg 431 plaster anmälda tom okt 2017 Stark optimism fortsätter inom byggbranschen. Stora svårigheter att finna personal inom alla yrken. Vissa företag anger att de samarbetar med skolan, både gymnasiet och vuxenutbildningen. Bemanningsföretag används till viss del men inte i stor utsträckning. Just nu så är det inte så hett utbyte av byggarbetare mellan Sverige och Norge. Företagare tar mer in personer från andra delar av Europa. Färre lärlingar inskrivna nu än tidigare. Svårrekryterade yrken: Platschefer, byggingenjörer(civil och högskola) förutom dessa är det även problem att hitta kompetent personal inom övriga yrken. Personliga egenskaper: Arbetsvilliga och körkort Transport 399 lediga platser tom okt 2017 Transportföretagen har nu ännu svårare att hitta kvalificerade yrkesförare, både inom lastbil och buss. Det är stor konkurrens mellan företagen. Utöver körkortet detta ställs inom lastbilsföraryrket oftast krav på god social förmåga, truckkort, ADR och digitalt färdskrivarkort. Inom buss och taxibranschen söker man frekvent personer som kan arbeta timmar vilket också förvärrar den upplevda arbetskraftsbristen. Företagen samverkar ofta med olika skolor för att ge praktik och ev. framtida anställning. Arbetsförmedlingen har startat utbildningar som efterfrågats av branschen. Flera företag anger att det är en tuff bransch och att de ser många utländska företag och förare som konkurrerar. Bussföretagen anger att de använder ett antal pensionärer som jobbar timmar. Värdefulla egenskaper: Socialkompetens, datorvana Fastighet/lokalvård 155 lediga platser tom okt 2017 Det byggs en del flerbostadshus och renoveras en del vilket gör att efterfrågan kommer att öka på fastighetsskötare på sikt. Företagen anger att det oftast inte är några problem med att rekrytera fastighetsskötare(lokala skillnader finns). Personlig lämplighet väger tungt. Generellt viktiga kompetenser VVS- och el-kunskap.

9 7 Handel 1670 lediga platser tom okt 2017 Tre större shoppingcentra : Torp, Tanums Shoppingcenter och Nordby. Torp köpcentrum upplever fortfarande ett inflöde av kunder från Norge främst under helger och storhelger. Nordby går fortsatt starkt. Shoppingcentret i Tanum går trögare. Efterfrågade kompetenser: butikssäljare, avdelningschefer samt butiksmedarbetare med viss specialkompetens såsom erfarenhet från chark, bageri, fisk. I de södra och mellersta delarna anges inga större rekryteringssvårigheter, förutom när det gäller att hitta personal med viss specialkompetens. Nordby finns signaler om att det blir svårare att hitta lämplig personal. Personliga egenskaper väger tungt. Hotell, restaurang och Café 1321 lediga platser tom okt 2017 Generellt positiva tongångar inom branschen. Fortsatt stora svårigheter i att rekrytera utbildad personal, framförallt när det gäller kockar. Flera av restaurangerna har sänkt sina krav på utbildning och erfarenhet då det nu är väldigt svårt att finna. Dialog har påbörjats mellan restaurangerna för att kunna ta hjälp av varandras deltidsanställda. Branschen är generellt öppen för att rekrytera från övriga Europa. Fortsatt samarbete mellan flera företag i restaurangbranschen och Arbetsförmedlingen Eures. Boendefrågan blir väldigt påtaglig i de mindre kustkommunerna i rekryteringen av säsongspersonal. Personliga egenskaper: God social kompetens, attityd och arbetsmoral. Jord-och skogsbruks samt trädgård 67 lediga platser tom okt 2017 Rekryteringsbehov som rör slaktare, djurskötare och styckare. Svårt att hitta personer med utbildning inom trädgård, odlingskunskaper Svårigheter att rekrytera kompetent personal leder till att expansion inte är möjligt i dagsläget och att det tar lång tid att rekrytera eller att man får tacka nej till order. En vanlig anställningsform inom branschen är individer skaffar F-skattsedel och hyrs in till företagen. Ny naturbruksutbildning i Dingle är på gång Svårrekryterade yrken: Trädgårdsarbetare, lärare, styckare, djurskötare/avbytare Utifrån den kartläggning som gjorts av arbetsmarknadens behov, målgruppens sammansättning och tillgängliga utbildningsmöjligheter har kommunerna landat i ett industrispår mot ett industriföretag som är förlagt på centralorten Färgelanda då det finns en mindre målgrupp som tros kunna matchas mot detta spår.

10 8 Nyanlända individer som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden Ett nytt regelverk för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag trädde i kraft 1 januari Dagens regelverk ersätts med ett arbetsmarknadspolitiskt program och blir ett av övriga program inom Arbetsförmedlingen. Etableringen blir därmed en tydligare del av den övriga arbetsmarknadspolitiken. En central del i det nya regelverket är också att kraven på individen tydliggörs. Den som är inskriven i etableringsprogrammet ska omfattas av ett åtgärdssystem som innebär att deltagarna kan varnas eller stängas av från sin ersättning för en period. Som en del av det nya regelverket införs också en utbildningsplikt för nyanlända. Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända inom etableringsprogrammet som bedöms vara i behov av utbildning för att få ett arbete, kan anvisas att söka till en utbildning. Bedömningen görs av arbetsförmedlaren utifrån individens behov och förutsättningar. Det innebär att den nyanlända ska ta del av utbildning till dess att Arbetsförmedlingen bedömer att hen kan matchas mot arbete eller att andra insatser är relevanta. Utbildningsplikten kommer att gälla alla nyanlända som går in i det etableringsprogram som börjar gälla den 1 januari Personal inom SFI lyfter fram svårigheter med hur utbildningen kombineras med övriga aktiviteter inom etableringsprogrammet. Deltagare går ofta på SFI på förmiddagen för att efter lunch delta i aktivitet. En positiv effekt av utbildningsplikten torde vara att fler väljer jobbspåren. Målgrupp Bland de som har uttryckt intresse alternativt har erfarenhet från en specifik bransch finns en stor variation på grundläggande utbildning. I det fortsatta arbetet kommer vägledningen att fokusera på vilka utbildningsinsatser och arbetsmarknadsåtgärder som bäst lämpar sig för den enskilde individen. För att öka den initiala kunskapen vid inskrivning av den enskilde individen har ett utkast till en kartläggningsmall som tagits fram som kan användas av handläggare inom olika kommunala verksamheter samt arbetsförmedlingen. Dokumentet med information om den nyanlände tillhör den enskilda individen som själv avgör för vilka verksamheter denne vill dela sin personliga information med. Dokumentet skall ses som en hjälp för individen att veta vad som sagts vid möten med myndigheter och ett sätt att kunna göra sig förstådd vid fortsatta möten med andra myndigheter. När en etableringsplan skapats har dokumentet spelat ut sin roll. Kartläggning av målgruppens sammansättning Sammanställningen visar att det finns ett stort antal nyanlända som inte har en formell grundläggande, gymnasial eller eftergymnasial utbildning, dvs. utgör en grupp av individer som genom fortsatt kartläggning och vägledning kan upplysas om var någonstans de största möjligheterna till sysselsättning finns och därigenom vilka utbildningar som bör sökas. Kunskapen om kommunens kompetensbehov är grundat på pensionsavgångar, personalomsättning samt samhällets demografiska utmaningar. Det är och har blivit allt svårare att hitta rätt kompetens när medarbetare söks. En utmaning i sig är att kompetenskraven inom många yrken höjs. Detta bör tas i beaktning av den utbildningsplikt som trädde i kraft inom ramen för etableringsuppdraget. Utbildningsplikten berör deltagare med kort utbildning och som inte väntas kunna matchas mot arbete under tiden för etableringsuppdraget. Med kort utbildning avses en kortare utbildning än motsvarande gymnasiekompetens. Utbildningsplikten kommer innebära utmaningar för

11 9 vuxenutbildningen i att anpassa utbildningen till målgruppens behov och att rekrytera lärare och stödjande personal. Behovet av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen ökar således. Utbildningsplikten innebär också att nyanlända inom etableringsuppdraget inte kommer att kunna göra avsteg från sin etableringsplan utan att riskera att gå miste om ersättning. Det innebär att utbildningsplikten bör främja individens process genom utbildningsinsatserna, och understödja tydliggörandet av individens eget ansvar. Kommunen har i sin kartläggning sett att många av de nyanlända saknar utbildning motsvarade gymnasienivå. En stor andel av dessa har i sin tur inte utbildning motsvarande grundskolenivå. För en stor andel av de nyanlända har en önskad yrkesinriktning inte kunnat anges. För de yrkesinriktningar som har angivits, är det vanligt att den enskilde inte har utbildning och/ eller kompetens inom den önskade yrkesinriktningen. Detta gäller i synnerhet kvinnor. Vi ser också att kvinnors utbildningsnivåer i åldrarna år, dvs. det åldersspann där större delen av en individs yrkesverksamma liv ryms, är lägre än mäns. Som tidigare noterats, har både Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen noterat ett bristande intresse hos delar av målgruppen för studier och till viss del även arbete, i synnerhet bland kvinnor och de som har en kort utbildningsbakgrund. Vad gäller dessa är erfarenheten att vägen till ett arbete, eller ens fullföljande av en SFI- utbildning, är mycket lång. Här behövs särskilda insatser vad gäller motivation, studie- och yrkesvägledning och språkstudier. Del 2. Beskrivning av hur verksamheter ska bedrivas och organiseras I denna del beskrivs hur parterna kan organisera och bedriva arbetet enligt överenskommen modell. Nedan beskrivs hur processen kring individerna ska utformas samt även hur de fyra lokala spåren ska utformas. Samverkan mellan Arbetsförmedling och olika kommunala verksamheter kommer att bygga på befintlig personal och ansvarsområden, inom gruppen görs gemensam planering alt. fördjupad kartläggning av arbetssökande vid behov. Genom att Dua har utökat sitt uppdrag och det nu tillkommer ytterligare en målgrupp i överenskommelsen avseende att effektivisera nyanländas etablering i arbetslivet har det uppmärksammat ett behov av att ha ytterligare en samverkansgrupp som till fördel nyttjar redan befintliga beslutsforum mellan Arbetsförmedlingen och kommunen för att kunna ta beslut oavsett vilken målgrupp frågan berör. Ordinarie verksamheter behöver även löpande kunna leda insatser som sker i samverkan med berörd part kopplat till ordinarie verksamhetsutveckling. Det finns en samordnad funktion i form av en gruppchef för Arbetsmarknad och Integration och en handläggare från Arbetsförmedlingen som koordinerar uppdrag utifrån styrgruppen med att utveckla insatser för att nå målet. Arbetet bedrivs utifrån en framtagen strategi av styrgruppen som under 2017 har varit inriktad på olika insatser för att skapa fler arbetstillfällen för fler personer inom kommunen. Beslut som berör insatser eller lokala spår som finns med i överenskommelsen och kommer i första hand ske genom att varje kontaktperson/ansvarig för insats i samverkan har till uppgift att bilda lämpliga samverkansgrupper för att få det löpande arbetet med respektive insats eller spår att fungera på bästa sätt. Detta kan innebära att det i vissa fall är lämpligt att ha en och samma arbetsgrupp för flera spår om det är samma personer involverade. När det krävs beslut på en mer övergripande nivå ska frågor lyftas till styrgrupp där, enhetschef för Arbetsmarkanad och Integration, rektor från Dalslands folkhögskola, rektor från Vuxenutbildningen, enhetschef för Individ och familjeomsorgen

12 10 samt två sektionschefer för Arbetsförmedlingen sitter med för att kunna ta beslut. Gruppen kan även ge uppdrag till gruppchef för Arbetsmarkand och Integrationsenheten i syfte att utveckla, och samordna arbetet för insatserna och spåren. Beskrivning av jobbspåren Utifrån kartläggningen av det lokala kompetensförsörjningsbehovet och arbetssökandes sammansättning så presenteras här nedan de lokala jobbspåren för Färgelanda kommun som ska följa processen likt modul 1-3 nedan. Modul 1 Inom sju dagar görs ett första etableringssamtal därefter upprättas för varje enskild individ en individuell etableringsplan som fortlöpande följs upp och revideras. I modul 2 utvecklas etableringsplanen som innehåller bland annat SFI (Svenska för invandrare), samhällsinformation och praktik. Därefter tas ett gemensamt ställningstagande där det föreslås om personen bör erbjudas ett specifikt spår eller om personens väg till arbete/studier bedöms vara en annan. I så fall bör en samkörning av insatser göras för en bra planering som möjligt för individen. Bedöms personen vara aktuell för ett spår som följs av modul 3, ska diskussion ske kring vem som ska erbjuda vilken insats och när. Tillsammans ska en sammanhängande plan byggas upp med ett tydligt mål och tillvägagångssätt. Under tiden man eventuellt inväntar en uppstart på en utbildning eller annan insats kan man använda sig av en språkfrämjande aktivitet som har relevans för det yrket man ska rustas inför t.ex. språkpraktikplats inom kök under tiden man inväntar lokalt jobbspår inom Kök och måltid. Lokala jobbspår för Färgelanda kommun De lokalt utformade spåren ska på så vis säkra att arbetsgivarnas kompetensbehov tillgodoses samtidigt som de för individen ska innebära en effektiv väg till arbete. Därför är en anknytning till en arbetsplats och en tydlig medverkan från arbetsgivare samt andra aktörer redan från början viktig. Insatserna i spåren bör ge yrkesspråkkunskaper samt kunskaper om svenska samhället m.m. Delarna i spåren bör vara parallella och med tydlig inriktning mot anställning eller vidare utbildning.

13 11 Serviceassistent Vård och Omsorg För Serviceassistent Vård och omsorg ansvarar Komvux genom en introduktionsutbildning till vård och omsorgsarbete som beskrivs i bilden här ovan. Yrkessvenkan kommer att genomföras med hjälp av Arbetsförmedlingen och arbetsträningen genomförs i de kommunala verksamheter så som äldrevård och hemtjänst. Jobbspåret startar under maj månad 2018 och pågår under en åtta veckorsperiod och kombineras av halvtid SFI och halvtid studier, därefter arbetsträning inom de kommunala verksamheterna. Uppföljning under tre tillfällen under utbildningens gång och utvärdering av arbetsträningen samt samtal om fortsatt arbete i någon form, görs av kontaktperson på enheten Arbetsmarknad och Integration, handläggare från Arbetsförmedlingen tillsammans med handledare och chef från praktikplatsen samt personen som genomfört utbildningen. Serviceassistent Kök och Måltid Jobbspåret för kök och måltid kommer att påbörjas under april månad 2018 och utföras i samverkan med Future Kitchen som är en introduktionsutbildning och drivs som ett pilotprojekt inom ramen för Måltid Sverige och i samverkan med Västra Götalandsregionen, Skolmatsakademin, Validering Väst, Arbetsförmedlingen och deltagande kommuner. Genom Future Kitchen ska nyanlända komma ut på arbetsträna i offentliga kök i skola, vård och omsorg och få en inblick i branschen och samtidigt träna svenska. Introduktionsutbildningen innefattar bland annat hur det är att vara på en svensk arbetsplats och att det inom offentliga kök är en bransch som behöver personal. Det kommer att vara fokus på livsmedelshygien och kökstermer samt offentliga måltider. Introduktions utbildning kommer att gå parallellt med tre månaders arbetsträning inom de offentliga köken. Därefter görs ett

14 12 ställningstagande till att anställa på extratjänst. Beroende på vilka färdigheter man har och intresse att börja jobba i branschen kan vägarna sen se olika ut i form av utbildning och arbete. Uppföljning under utbildningens gång och utvärdering av arbetsträningen samt samtal om fortsatt arbete i någon form, görs av kontaktperson på enheten Arbetsmarknad och Integration, handläggare från Arbetsförmedlingen tillsammans med handledare och chef från arbetsplatsen samt personen som genomfört utbildningen. Jobbspår Industri Utbildningen för jobbspår inom industri genomförs i samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunen och industriföretaget IAC Group AB i Färgelanda och kommer starta under hösten Utbildning för industri genomförs av Arbetsförmedlingen så som Yrkessvenska, Säkerhet, truckkort m.m. och arbetspraktikpraktik genomförs parallellt med utbildningen på IAC Group AB. Uppföljning och utvärdering av utbildningen och praktik och ställningstagande till möjlighet till arbete görs av handledare på Arbetsförmedlingen och kontaktperson för enheten Arbetsmarknad och Integration tillsammans med handledare och chef från arbetsplatsen samt personen som genomfört utbildningen.

15 13 Lokalt jobbspår för kortutbildade Spåret för de kortutbildade startar under maj 2018 och genomförs utifrån tre faser och pågår under sex månader, samtliga faser kombineras med halvtid SFI. Det här spåret riktar sig till den målgrupp som är kortutbildade och inte har någon större arbetslivserfarenhet. Fas ett genomförs med hjälp av Projektet Steget före. Projektet Steget före är ett integrationsprojekt inom organisationen Framtidsbygder Dalsland. Målet med projektet är att stötta nyanlända i närområdet att komma vidare till nästa steg med förhoppning om arbete, meningsfull fritid och delaktighet i samhället. Under 1, 5 månad genomförs kortare kurser samt studiebesök på arbetsplatser. De kortare kurserna ska ge en bild av det svenska samhället och arbetsmarknaden samtidigt som den ska ge motivation till egens självförsörjning. I andra fasen går individen vidare till arbetsträningen i Arbetsmarknadsenhetens och Integrations (AME/IK) egna verksamheter. Matchning av arbetsträning sker utifrån individens förmåga och behov av utveckling och pågår under 2 månader. I den tredje fasen sker arbetsträning i kommunens verksamheter utifrån den kartläggningen av kommunens kompetensförsörjningsbehov som har genomförts. Arbetsträningen inom de kommunala verksamheterna pågår under 2,5 månader, uppföljning sker kontinuerligt under spårets gång samt utvärdering av arbetsträningen. Efter tredje fasen har genomförts görs ett ställningstagande med berörda parter om eventuell anställning eller annan jobbförberedande insats. Jobbspår att vidare utveckla Utifrån kartläggning och analysarbetet var det från början även tänkt att ett av jobbspåren skulle utmynna i ett serviceassistent spår mot skola. Det är ett pågående arbetet som dragit ut på tiden och ej hunnit bli klart inför färdigställande av den lokala modellen för fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Ett fortsatt arbete inom kommunen för att förverkliga serviceassistent spår mot skola kommer att fortskrida under våren 2018 med förhoppningar om att eventuellt starta hösten 2018.

16 14 Uppföljning Uppföljning om det är en kommunal insats ligger uppföljningen på kommunen och är det en insats från Arbetsförmedlingen ligger uppföljningen på dem. Men löpande gemensam uppföljning om utvecklingen förs mellan berörda parter. Det finns ett stort behov att utveckla samarbetet med arbetsgivare i kommunen. Dels för att företagen kan bidra med språkträningsplatser inom ett specifikt yrke men även praktikplatser, för vidare anställning. Kommunen arbetar därför aktivt med att nå ut till arbetsgivare för att berätta vad kommunen gör och arbetar för att synas lokalt för att stötta företagen. Del 3. Unga och nyanlända mellan år I följande avsnitt kommer beskrivning ges för förutsättningarna för arbetet med att stödja unga nyanlända som saknar gymnasieutbildning att slutföra sina gymnasiestudier och att etablera sig på arbetsmarknaden. Färgelanda kommun likt många andra kommuner i Sverige har tagit emot en stor grupp nyanlända som är mellan 16 och 24 år. Enligt Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige så krävs att man fullföljt en gymnasieutbildning som nyanlända under 25 år om de skall ha möjligheten (likt nyanlända över 25 år) att genom anställning kunna omvandla sitt tillfälliga uppehållstillstånd till ett permanent uppehållstillstånd. Vidare fastställer proposition 2016/17:133 att nyanlända unga som påbörjat studier på gymnasialnivå kan få förlängt uppehållstillstånd för att fullfölja sina studier trots att ett utvisningsbeslut tagits. Det finns således incitament för alla parter att guida nyanlända under 25 år mot gymnasiala studier. I de fall ungdomarna är motiverade till studier, ska fokus ligga på studier. Studierna kan anpassas på olika sätt och olika utbildningsanordnare/skolor kan erbjuda studier i olika takt och utifrån olika upplägg. Här kan parterna ovan samverka för att hitta bästa möjliga planering mot fullständiga gymnasiebetyg. En kartläggning av målgruppen unga nyanlända år har gjorts. Enligt Arbetsförmedlingens uppgifter är antalet nyanlända som saknar gymnasieutbildning och är inskrivna på Arbetsförmedlingen utanför etableringsuppdraget 11 st individer. Antalet som är under 25 år och är inskrivna i etableringsuppdraget är 9 st individer. Antal av dem ovan nämnda som helt saknar gymnasieutbildning är 3 st. Det finns idag ingen statistik över hur många i åldern år som studerar på Komvux, då kommunen inte kategoriserar elever utifrån bakgrund eller om de anses tillhöra gruppen nyanlända. Arbetsmarknadsdata som presenteras nedan är hämtad från Arbetsförmedlingen och tydliggör hur arbetslösheten ser ut bland denna målgrupp för Färgelanda kommun på individnivå, jämförelsevis med Västra Götalandsregionen(VG)och riket. Överlag kan det ses att Färgelanda ligger något högre än både VG-regionen och riket varpå det är mycket angeläget att det finns framtida riktade insatser mot denna målgrupp.

17 15 Beskrivning av hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt avser att stödja de unga nyanlända Hösten 2015 tecknades den första överenskommelsen för att minska ungdomsarbetslösheten i Färgelanda kommun och genom de insatser som gjordes möjliga genom delegationen för unga i arbete. Arbetet har letts av en styrgrupp genom Arbetsförmedlingens sektionschefer, enhetschef för Arbetsmarknadsenheten och Integration samt andra strategiska funktioner i kommunen har deltagit. Genom att Dua har utökat sitt uppdrag och det nu läggs särskilda fokus på unga nyanlända anses det till fördel att nyttja redan befintliga beslutsform mellan Arbetsförmedlingen och kommunen för att kunna ta beslut oavsett vilken målgrupp frågan berör. Under en halvdag 2ggr i månaden kommer en gemensam mötesplats upprättas där olika verksamheter med skilda kompetenser skall vara representerade så att individen skall ha möjlighet att konsultera olika kompetenser enskilt eller tillsammans, gemensamma avstämnings- och planeringsmöten kan ske under denna tid. Mötesplatsen kommer fysiskt att vara i Arbetsmarknadsenhetens lokaler i Färgelanda. Hur arbetet för unga nyanlända organiseras Till Arbetsmarknadsenhetens lokal kommer alla nyanlända att vara välkomna och behov kan fångas upp på ett mer effektivt sätt jämfört med idag. En verksamhetsnära arbetsgrupp har utvecklats och i dagsläget finns det representanter från SFI, kommunens Integrationsenhet, handläggare från Individ och familjeomsorgen, projektledare från Dalslandsfolkhögskola samt handläggare från Arbetsförmedlingen. Inom Arbetsförmedlingen finns särskilt utsedda handläggare som arbetar med nyanlända ungdomar i åldern år för att där av snabbare kunna fånga upp och påskynda processen för dessa individer. Arbetsprocessen kring individerna och hur det kan utvecklas vidare Samverkan kring individer kommer att ske med ansvariga representanter från de olika verksamheterna. Gruppens uppdrag är att arbeta med att identifiera vad som behöver utvecklas i samverkan, arbeta med ständiga förbättringar samt delge varandra information som påverkar samverkan. För att unga nyanlända skall få det stöd och de insatser som under etableringen leder dem till fortsatta studier eller andra gemensamma insatser, behövs det en tydlig struktur. Där aktörerna kan samordna arbetet, tillsammans med individen planera relevanta insatser och därigenom följa individer genom processen. En viktig del i processen för att fullfölja studier är gymnasieskolornas språkintroduktion utgör en brygga till introduktionsprogram, nationellt gymnasieprogram eller vuxenutbildning. Språket är för många en utmaning men ju yngre eleven är desto snabbare går språkinlärningen. Färgelanda kommun är en liten kommun och har ingen egen gymnasieskola vilket kan innebära en sämre kommunikation och överblick över de ungdomar som väljer att gå på något av de kommunnära gymnasierna. Ett samarbete pågår med Dalslands Folkhögsskola att starta en utbildning för dem som faller utanför ramen för att fortsatta studier på gymnasiet eller introduktionsklass i på gymnasiet. I nuläget är det så att de ungdomar som går på gymnasieskola och fyller 20 år ej får gå kvar kommer de tillbaka till SFI i Färgelanda. Detta har man sett att det inte har varit utvecklande för individen. En utbildning kommer förhoppningsvis att startas där dessa ungdomar kan få gå direkt in på Folkhögsskolan och fortsätta läsa där de är men framförallt lära sig svenska. En kartläggning av dessa ungdomar håller på att göras för att se vart deras svenskakunskaper ligger, detta för att kunna utforma utbildningen utifrån deras behov

18 16 och möjligheter. De kommer att få genomföra ett test på folkhögsskolan där de visar vart de ligger kunskapsmässigt. I Färgelanda kommun pågår även ett gemensamt matchningsprojekt med Dalslands folkhögskola, ett samarbetsavtal har tecknats under perioden Syftet med projektet är att motivera unga utan arbeta eller studier till att förändra sin situation. Matchningsprojektet bygger på tre steg: 1. Studiemotiverande kurs i 13 veckor (SMF-kurs), 2. Allmänkurs på folkhögskolan i ett år för att närma sig gymnasiebehörighet 3. Traineeutbildning med lärlingsplats och halvtids studier, samt efter 2 års studier vägledning till ordinarie jobb inom kommunen, främst skola, vård-och omsorg. Under arbetet med den lokala modellen har det getts möjlighet till att dra nytta av de erfarenheter som har delgetts samt öppnat upp för nya samarbetsformer och hitta nya lösningar. Arbetet med unga nyanlända är en fråga som berör hela samhället och en fråga alla ständigt måste samverka kring för att kunna lösa den uppgiften. Avslutning Fördjupad samverkan är viktigt för att snabbare säkerställa kvalitet vid arbetet att få nyanlända etablerade. Färgelanda kommun tror sig att under arbetet av den lokala modellen skapat större förståelse för vikten av nya samarbetsformer för att framgångsrikt kunna arbeta med uppgiften. Den främsta hälsofrämjande faktorn som identifierats är möjligheten för fler inom etableringen att erhålla ett arbete så snart som möjligt. De lokala jobbspåren som har tagits fram kan ses som en del i processen att påskynda och effektivisera nyanländas etablering i arbetslivet. Även att bli en del av samhället i form av sociala kontakter är också gynnande för hälsan. Inom Färgelanda kommun finns verksamheten språkcafé som kan ses som en viktigt hälsofrämjande och språkgynnande insats där nyanlända kan få en plats att öva och sin svenska. För att stödja den enskildes delaktighet i aktiviteter pågår ett aktivt arbete med att finna språkvänner som möjliggör kontakten med svenskar och det svenska samhället samt lära känna nya kulturer. När det gäller jämställdhet torde situationen i Färgelanda inte skilja sig åt nämnvärt från den nationella statistiken som tydligt visar att kvinnor i mycket mindre utsträckning än män kommer ut i arbete efter avslutad etableringsperiod. Utveckling av fler metoder och verktyg för att öka andelen kvinnor som kommer ut i arbetslivet efter avslutad etableringsperiod har påbörjats med att få till enklare sysselsättningar som kan ses som kvinnorelaterade sysslor såsom sy, matlagning, bakning med mera. En viktig del som främjar nyanländas etablering i Färgelanda kommun är de samverkande parterna som träffas regelbundet för att ta fram förslag till utökade insatser utifrån kartläggningen tillsammans med kommunerna. På så sätt får också de samverkande parterna en bättre bild av den sociala situationen kring individen, som idag ofta saknas. Resurser koordineras och samlas för effektivare etablering där hälsa är central. De erfarenheter vi har byggt upp samt också öppna upp för nya samarbetsformer och hitta nya lösningar. För att de lokala jobbspår ska bli effektiva och minska etableringstiden så kan det ses en fördel med en ökad kontakt med fler företag inom kommunen, andra aktörer som kan ses fördelaktiga för framtida samarbete är bland annat, ideella organisationer, landsting /regioner, samordningsförbund samt andra utbildningsanordnare och kompetensplattformar.

19 Sammantaget ser parterna att mer behöver göras för gruppen unga nyanlända för att fler ska fullfölja gymnasiestudier och etablera sig på arbetsmarknaden. En större samverkan mellan kommunerna, Arbetsförmedlingen och inom kommunernas enheter kan stärkas genom fortsatt utvecklingsarbete i styrgrupp och arbetsgrupp i Arbetsmarknadsenhetens lokal där berörda parter kan samlokaliseras och utvecklas. 17