Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen

Relevanta dokument
Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument Vitsippans förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Kornvägens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

Kvalitetsdokument Skogsgläntans förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2014, Trappgränds förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 311 Baduhild

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebo förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebo Förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Charlottenbergs förskola

Charlottenbergs förskola Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsåret 2015/2016)

Kvalitetsdokument Hildingavägens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Majstigens förskola (läå 2014/2015)

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 320 Trappgränd

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Kvalitetsdokument 2015/2016 Äventyrets förskola

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 311 Baduhild

Verksamhetsplan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolan Villa Solvi

Presentation. Gagnef kommuns vision

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsdokument 2018 Svalans Montessoriförskola i Djursholm (läsår 2017/2018)

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Kommentarer till kvalitetshjulet

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitetsdokument 2015/2016 Enebo förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsdokument 2013/2014

Tyck till om förskolans kvalitet!

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Beslut efter kvalitetsgranskning

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Beslut efter kvalitetsgranskning

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Verksamhetsplan Duvans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Kvalitetsdokument för läsåret 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Mjölnargränds förskola

Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 320 Trappgränd

Lokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Arbetsplan Dingle förskola

Verksamhetsuppföljning förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015,

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 305 Borgen

Kvalitetsredovisning

Transkript:

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen

Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 3 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 4 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling... 5 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 5 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 6 7 Nyckeltal... 7 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 7 Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 2(8)

1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Förskolan har flera olika sätt att dokumentera och synliggöra barnens utveckling och lärande. Alla barn har pärmar som följer dem under åren på förskolan. I portfolien samlas barnens tankar, alster från deras skapande verksamhet och temaarbeten, observationer, fotografier m.m. Portfolien står tillgängligt för barn och föräldrar. Det sker en löpande dokumentation av olika temaarbeten, den fria leken och olika aktiviteter och detta sker oftast med fotografier. Dokumentationen, tillsammans med beskrivande text/barnens egna ord, sätts upp på avdelningarna för att ge barnen möjlighet att samtala vidare om de olika aktiviteterna men också för att synliggöra verksamheten för föräldrarna. Utvecklingssamtal, i samtalen med föräldrarna sker en genomgång av barnets utveckling och vad som ska göras för att hjälpa barnet vidare i sin utveckling Barnens dokumentationer, som till exempel egna sagoböcker, teckningar och alster av olika slag. För barn med särskilda behov görs kartläggning och skrivs handlingsplaner, dessa planer följs upp och utvärderas tillsammans med föräldrarna. 87 % av föräldrarna känner att de får information om hur deras barn utvecklas. Barnen ser sitt eget lärande genom dokumentationen och de tittar ofta i sin portfolie och samtalar runt fotografier eller teckningar som finns där. De vill gärna hänga upp sina alster med egen text eller med att få hjälp att skriva det de vill förmedla. Följande tror vi kan förbättra och tydliggöra dokumentationen för föräldrarna. Ta med portfolion och gå igen den vid föräldrasamtal Göra en tydligare presentation av grundverksamhet och dokumentation på föräldramöten Hitta enklare sätt att dokumentera och få in det som rutin i vardagsarbetet Mer tid till planering och dokumentation 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Vi lägger stor vikt vid att vår miljö är stimulerande och att pedagogerna använder ett varierat och korrekt språk. Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 3(8)

Vi skapar tillfällen och tid för den vardagliga dialogen vid matsituationen, samlingen och vid högläsning. Det är viktigt att se till att det i varje veckoplanering finns utrymme för rim/ramsor, sånger, uttalsövningar, ordlekar och att stimulera barnen till att berätta för varandra. Vi använder handdockor för att introducera nya ord och för att tala om olika händelser. Barnen har gjort sagoböcker med egna texter och illustrationer. Valpen är ett ex på hur vi gör för att utmanar barnet att vara i fokus och berätta inför gruppen. Valpen är ett gosedjur som får följa med ett barn hem över en helg, med på besöket är även en skrivbok i vilken föräldrarna dokumenterar med text och bilder. Efter helgen berättar barnet i samlingen vad Valpen varit med om och besvarar frågor från de andra barnen. Språkgrupper med de barn som behöver extra stöd i sin språkliga utveckling. Vi arbetar medvetet med att tilltala barnen på ett respektfullt sätt och att alla barn oavsett ålder får komma till tals. Vi använder bildschema och tecken som stöd för att ge alla samma möjlighet att tillgodose sig verksamheten. 92 % av föräldrarna anser att förskolan arbetar med barnens språkutveckling. Att bli bättre på att förmedla till föräldrarna hur vi arbetar med den språkliga utvecklingen. Observera oss själva för att synliggöra hur och om vi behandlar barnen lika när det gäller talutrymme och tilltal. 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi försöker lägga in matematiska begrepp i det vardagliga arbetet genom att prata om vad som är mindre än-större än, lång-kort, fler-färre osv. Barnen räknar, sorterar,mäter, benämner former och klassificerar i bygglekar och i spel. Vi utmanar de äldre barnen med matematiska problem som tex. hur ska vi dela så det räcker till alla, hur många barn är här, hur många är inte närvarande osv. Ex. på matematik i vardagen: barnen får i uppdrag att räkna hur många leksaker de kan plocka ihop när det är dags att städa. Vi har ett gemensamt papper där det finns en kolumn för varje barn där de markerar med ett streck för varje leksak de plockar upp. De lär sig att vid femte leksaken drar man ett streck över de fyra tidigare strecken och sedan jämför barnen hur många streck de har och överför strecken till siffror. Hur många har jag och hur många har vi tillsammans? 85 % av föräldrarna anser att förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik. 13 % vet inte. Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 4(8)

Barnen visar intresse och räknar spontant. De tycker att de kan och vill lära sig mer, vi ser att barnens förståelse för matematiska begrepp ökar. Vi arbetar utifrån att alla barn har samma värde oavsett kön och vi anstränger oss för att ge alla samma möjligheter och få delta i alla aktiviteter. Utvecklingsförslag är att fortsätta utmana barnen och ta vara på det intresse som finns. Att ge utmaningar där barnen får söka lösningar och svar själva eller tillsammans med kompisar. Uppdatera oss med ny forskning. Informera föräldrarna om vårt arbete med matematik och på vilket sätt vi får med det i verksamheten. 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi använder overheadprojektor, används bl.a. vid sagoläsning för att möjliggöra för alla att se bilderna och göra det lättare att följa med dataprogram, vi har olika pedagogiska program som barnen arbetar med både enskilt och i grupp, datorerna används även för att tillsammans med barnen söka kunskap vid olika temaarbeten Ipad ljusbord, ljusborden används för att skapa spännande effekter och för att synliggöra hur föremål förändrar sig vid belysning fotoramar, där barn och föräldrar kan ta del av den dokumentation som pedagogerna gjort av verksamheten barnen tar egna bilder för att dokumentera verksamheten ur barnens perspektiv Intresset är lika stort oavsett kön och vi kan se att barnen är vana och införstådda med att använda I-pad och datorer hemifrån. Genom tekniken kan vi se att barnen utvecklar både sitt matematiska tänkande och språkliga utveckling. Under terminen har vi fått låna lärplattor från Datateket, främst då till barn i behov av särskilt stöd. Vår önskan är att själva få möjlighet att köpa in lärplattor till alla avdelningar. 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Rosenvägen har för närvarande 8 förskollärare och 10 barnskötare anställda på Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 5(8)

förskolan. Vi kommer att ha en barnskötare som påbörjar sin utbildning till förskollärare under kommande termin. Förskolläraren har huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten och de avdelningar där man är två förskollärare har pedagogerna delat ansvar. Vi försöker ta tillvara den specialkompetens som flera av pedagogerna har så att alla får nytta av den. Vi tar emot lärarstudenter. De kompetenser som förskollärare och barnskötare har kompletterar varandra på ett bra sätt. Resultat på kundenkäten visar att 97 % av föräldrarna anser att deras barn har kompetent personal / långsiktig lösning Eftersom barnantalet sjunker kraftigt under kommande terminer sker inte någon nyrekrytering av förskollärare under den närmaste tiden. Vi fortsätter att utvärdera och följa upp vår verksamhet och till grund för det arbetet har vi kundenkäten och självvärderingen att utgå från. 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Verksamheten på förskolan är öppen för alla och vi anpassar vårt arbete efter barnen och deras behov. Om pedagogerna upplever att något barn har behov av extra stöd, görs en kartläggning av barnet och utifrån den görs en bedömning av vilka resurser som behövs. Möjlighet finns att få stöd av specialpedagog, förskolepsykolog och talpedagog. Om pedagogerna känner att stödet till barnet inte fungerar inom befintliga ramar, ansöker vi om tilläggsbelopp för att kunna anställa en resurs. av era insatser under året Under innevarande år har förskolan haft resursstöd för fem barn. För vissa barn är det en nödvändighet att ha tillgång till stöd och hjälp under hela dagen, andra barn behöver dagliga punktinsatser och klarar för övrigt av verksamheten på förskolan. Vi upplever att tilläggsbeloppen som vi fått under året, har gett oss möjlighet att ge mer individanpassat stöd till de barn som har behövt extra hjälp. Pedagogerna ser en tydlig utveckling hos barnen och extra viktigt har stödinsatserna varit för de barn som går över till förskoleklass. Att få tid och resurser att dagligen kunna arbeta med extra språkträning och social kompetens, gör att barnen ges en bättre möjlighet att klara övergången till skolan. Vi känner ett behov av förbättra oss när det gäller kartläggning av barn i behov av särskilt stöd. Det behövs mer diskussioner kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd, vad kan Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 6(8)

pedagogerna göra för insatser inom befintlig verksamhet och när behövs det extra resurser. Vi ska ta mer stöd från specialpedagog, förskolepsykolog, logoped och Datateket. 7 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENK ÄT 2011 KUNDENK ÄT 2012 KUNDENK ÄT 2013 "Mitt barn är tryggt i förskolan" 98 % 95 % 98 % "Det är arbetsro i barngruppen" 87 % 86 % 86 % Kommentarer och analys till nyckeltal Svarsfrekvensen på Rosenvägens förskola är 93 %. Föräldrarnas och pedagogernas uppfattning stämmer i stor sett överens. Målet för oss är att 100 % ska känna att deras barn är trygga på förskolan. Till hösten kommer vi att ändra avdelningarna till arbetslag och eftersom barnantalet är betydligt lägre än under innevarande verksamhetsår kan det förhoppningsvis påverka arbetsron i barngrupperna. 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi har under det gånga verksamhetsåret lagt stor vikt vid att börja arbeta med Årsplanen för att få ett mer strukturerat och överskådligt arbetsätt. er och utvärderingar av verksamheten är en ständigt pågående process. Vi har på våra personalmöten arbetat med årsplanen, utvärdering av självärdering och föräldraenkät, matsvinn, brandskydd, livräddning och fördjupning i olika frågor som rör den pedagogiska verksamheten. På planeringsdagarna har vi arbetat med Årsplanen och planering av verksamheten. Vi har gått på utbildningar och föreläsningar samt deltagit i nätverksträffar. Avdelningarna har börjat arbeta efter årsplanen för att på ett mer överskådligt sätt lägga upp verksamheten. Vi har inte kommit så långt i vårt arbete men tanken är att vi ska ha flera olika årsplaner övergripande för hela verksamheten samt för avdelningarna. Dokumentation och synliggörande av barnen lärande har diskuterats under det gångna läsåret och vi behöver hitta bättre metoder att tydliggöra lärandeprocessen för föräldrarna. Vi måste prata mer om dessa processer på föräldramötena eftersom vi upplever att en del föräldrar inte är medvetna om vad detta innebär. En av avdelningarna hade i 2012 års föräldraenkät bara 57 % av föräldrarna som ansåg att förskolan dokumenterar det barnen lär sig. Efter att ha förklarat och gått igenom dokumentationen på ett föräldramöte var resultatet i årets enkät 81 %. Vi måste bli bättre på att välja ut några få områden som vi ska satsa på under Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 7(8)

kommande verksamhetsperiod. Dokumentationen och portfolien måste uppdateras så att alla avdelningar gör på samma sätt. Arbetet med att införa Årsplanen måste intensifieras och fördjupas. Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) 8(8)