2011-09-15 1 (14) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Ormkärrskolan Ansvarig: Inger Burström
Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet på kvalitetsredovisning borttaget. I stället ska alla skolor bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Grunden för detta är kvalitetshjulet. Där ingår en kvalitetsrapport som varje skola skriver. Tyngdpunkten i kvalitetsrapporten ska ligga på resultat och analys av skolans eget arbete, vilka lärdomar man gjort och vilka åtgärder för utveckling man tänker göra. Som underlag för att bedöma resultatet används t.ex. tillämpliga delar av pn-enkäten, egna enkäter eller undersökningar, observationer, självvärderingar, måluppfyllelse i åk 3 och 5, samt betyg. Kvalitetsrapporten ska skickas till verksamhetschef senast den 15 september. Utdrag ur 4 kap Kvalitet och inflytande i nya skollagen (2010:800)finns som bilaga till denna kvalitetsrapport. Områden att redovisa: 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Elever i Västerås ska i år 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska eleven/familjen vara garanterade att adekvata åtgärder sätts in för den enskilde eleven Andelen som nått målen år 3 (ex 23/25) 2009 2010 2011 Andel pojkar 18/18 15/17 26/29 Matematik Andel flickor 28/30 18/19 10/16 Andelen totalt 46/48 33/36 36/45 Andel pojkar 15/18 15/17 18/29 Svenska Andel flickor 27/28 18/19 11/16 Andelen totalt 42/48 33/36 29/45 Svenska som andra språk Andel pojkar Andel flickor Andelen totalt Antal elever med åtgärdsprogram: 19
Analys och lärdomar: Resultat: Ma: 90% av pojkarna nådde målen. 63% av flickorna nådde målen. Större andel pojkar nådde år 2011 målen i matematik. Sv: 62% av pojkarna nådde målen. 69% av flickorna nådde målen. Resultatet motsvarade våra förväntningar utifrån den prognos som vi haft. Trots det är våra förväntningar alltid att alla elever skall nå målen. Analys Skolnivå: De flesta eleverna påverkas inte av schemats utformning. För elever som har koncentrationssvårigheter kan dagen bli helt fel när vissa ämnen, så som idrott och slöjd, kommer på fel ställen. De har svårt att hålla fokus en hel skoldag. Gruppnivå: En av klasserna har många elever i behov av särskilt stöd. Mycket resurer har satts in för de elverna. Undervisningsnivå: En av lärarna tog emot en etta för första gången och var ny i den rollen. Några av eleverna har fått spec-undervisning vid olika tidpunkter på dagen och i olika grupper, ibland enskild undervisning. Klasslärare har gjort kartläggningar och skattningar av eleverna. Har inte haft tillräcklig kunskap om vissa problemområden. Skulle behövt handledning. De elever som har annat modersmål än svenska har fått gruppundervisning av specialpedagog vid flera tillfällen varje vecka. Specialpedagogen har fått handledning av en kollega med sva-utbildning, men har själv ingen utbildning för detta. Vissa elever skulle ha behövt mer tid till varje moment i de olika ämnena. Individnivå: Flera av de elever som inte når målen i matematik och svenska har ett annat modersmål än svenska. De saknar många ord och begrepp som är viktiga i båda ämnena. Några elever väntar på dyslexiutredning. Lärdomar: Sätta in resurser tidigare när det börjar bli frågetecken. I år 1 fanns 5 pedagoger med i barngruppen. Det tog tid innan vi hittade våra roller och ansvarsområden. Det har vi tagit lärdom av nu. Resurser för elever med annat modersmål än svenska ska sättas in tidigare. Målen ska vara tydliga så att eleverna förstår vad de ska kunna. Flera av eleverna behöver en till en undervisning. Se över hur vi organiserar detta. Åtgärder för utveckling: Läsmentor och specialpedagog ser över våra screeningplaner för alla årskurser i svenska för att se vad vi saknar och vad vi kan behålla.när ska respektive årskurs screenas? Vem ansvarar för att det blir gjort? Vad gör vi med resultatet? Det behöver klargöras!
Vi ser över organisationen och undervisningen som helhet och utifrån de behov som kommer fram i screeningresultaten? Vilka behov ser vi? Vet vi vad som ska göras? Om inte, vem frågar vi?vilka resurser behöver vi? Vi behöver samtala om när vi ska skriva åtgärdsprogram. För vem skriver vi dem? Vad skriver vi i elevens IUP? Hur planeras undervisningen utifrån elevernas IUP? Vilka elever har annat modermål än svenska? Vilket stöd behöver de? Samtala om hur vi bedömmer kunskapskraven. Hur ska vi se på kunskapsnivåerna? Hur får vi likvärdig bedömning? Uppföljning av läsa-skriva-räknagarantin: Åtgärder som planeras för de elever i årskurs 3 som inte nått målen våren 2011 Färre grupptimmar för att skapa ett större lugn för eleverna. Vi ska dagligen vara resurspersoner i varandras grupper för att kunna stödja eleverna direkt.de som behöver hjälp med att hålla fokus kan på så sätt få möjlighet till det. Vi ska tillsammans med eleverna reflektera över arbetsmetoder och innehåll. De elever som har annat modersmål än svenska behöver språklig träning och ska få möjlighet att lära sig flera ord och begrepp genom arbete i grupp och individullt. Vi ska ha undervisning i ma i mindre grupper utifrån elevers behov, med hjälp och stöd av specialpedagog. Handledning, hjälp och samtal tillsammans med specialpedagog, skoldatatekspersonal och läsmentor i frågor där vi själva inte har tillräcklig kunskap. Resultat för de elever i årskurs 4 som inte nådde målen i årskurs 3 våren 2010 Antal elever som ej nådde alla målen i svenska i år 3: 12 Antal elever som ej nådde alla målen i svenska i år 4: 10 Antal elever som ej nådde alla målen i matematik i år 3: 11 Antal elever som ej nådde alla målen i matematik i år 4: 5 Mål: Alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i år 5 Andelen som nått målen år 5 (ex 23/25) 2009 2010 2011 Andel pojkar 19/19 8/9 19/22 Matematik Andel flickor 19/19 21/24 24/25 Andelen totalt 38/38 29/33 43/47 Andel pojkar 19/19 5/7 18/22 Svenska Andel flickor 19/19 21/22 24/25 Andelen totalt 38/38 26/29 41/47
Svenska som andra språk Andel pojkar 0/2 1/1 Andel flickor 1/1 1/2 1/1 Andelen totalt 1/1 1/4 2/2 Andel pojkar 18/19 6/9 20/22 Engelska Andel flickor 19/19 24/24 22/25 Andelen totalt 37/38 30/33 42/47 Andel pojkar 19/19 8/9 Idrott och hälsa Andel flickor 19/19 24/24 Andelen totalt 38/38 32/33 Andelen som nått målen år 5 (ex 23/25) i respektive ämne 2009 2010 2011 Bild 100% 97% 100% Hem- och konsumentkunskap 100% 100% Musik 100% 97% 98% Naturorienterande ämnen (NO) 100% 100% 98% Samhällsorienterande ämnen (SO) 100% 100% 98% Slöjd 100% 100% Teknik 100% 100% 98% Analys och lärdomar: Resultat: Ma: 86% av pojkarna nådde målen. 96% av flickorna nådde målen. Sv: 81% av pojkarna nådde målen. 96% av flickorna nådde målen. En: 91% av pojkarna nådde målen. 88% av flickorna nådde målen Resultatet motsvarade våra förväntningar utifrån den prognos som vi haft. Trots det är våra förväntningar alltid att alla elever skall nå målen. Analys: Resurstimmar har försvunnit pga att specialpedagogen har tillfälligt haft andra uppgifter. Flera elever som har kommit till klassen i år 4 och 5 har inte fått undervisning i engelska på avlämnande skola. De har inte nått målen i engelska i år 5.Elev med svårighet att nå målen i sv var ledig stora delar av vt 11 och nådde inte målen i sv. Föräldrarna var informerade om detta.
Vi har haft svårt att veta hur vi ska hjälpa elever med olika inlärningssvårigheter. Svårt att veta var gränsen går, hur mycket vi kan kräva. Vi har skrivit åtgärdsprogram för de elever vi haft oro för. Det kunde ha följts upp på ett bättre sätt och varit mer levande i lektionsplaneringen. Åtgärder för utveckling kommande år: Vi behöver se över hur vi organiserar oss när någon i personalen är borta så att resurser och extra stöd inte uteblir för de elever som behöver stödet. Använda resurserna som finns på ett effektivt sätt över hela skolan. Systematiskt planera undervisningen efter de åtgärdsprogram som finns, samt utvärdera åtgärdsprogrammen inom den angivna ramen. Ta hjälp av extern expert då vi inte vet och förstår vad vi ska göra när ett barn har fått en diagnos. Se till att råd och information går ut till all berörd personal. Elever ska endast i undantagsfall beviljas längre ledighet. Antal elever med åtgärdsprogram: 12 Varje skola ska öka andelen elever som når målen i skolans alla ämnen i år 9 Varje skola ska öka andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan År 9 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Andel elever som nått alla mål Andel elever med gymnasiebehörighet Meritvärde Åtgärder för utveckling: Få feedback från mottagande skola om hur våra elever har det och hur det går för dem. Är det något vi kan ändra på i vår undervisning för att underlätta för dem i övergången till år 6. Antal elever med åtgärdsprogram: Mål 1. Särskolan ska ytterligare stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Mål 2. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning
Mål 1: Resultat över tid och det senaste året: De senaste åren har vi fördjupat oss i särskolans kursplaner. Det har utmynnat i en lokal arbetsplan som stärkt vårt arbete med att höja elevernas praktiska och teoretiska kunskaper.skriftliga omdömen och IUP blev konkreta och tydliga för elever och föräldrar. IUPn blev ett levande dokument, som tydliggjort elevens utveckling, och var framåtsyftande. Det har stärkt elevens självbild.läsåret 2010/2011 har vi arbetat med kompisgrupper utifrån Karlstadsmodellen. Alla elever har deltagit i kompisgrupperna två gånger per vecka i 30 minuter. Eleverna var indelade i tvärgrupper och från olika klasser. Analys och lärdomar: För att stärka elevernas teoretiska och praktiska kunskaper samt öka elevernas självbild, är tydliggörandet av kursplanens och läroplanens mål viktigt för elever och föräldrar. För eleverna är målen i deras individuella IUP viktiga. Att göra eleverna mer delaktiga i målen är en lång process. Denna process har vi påbörjat och vi utvecklar olika modeller för det. Åtgärder för utveckling: Lärarna har upplevt att den gemensamma fördjupningen av särskolans kursplan har stärkt elevernas teoretiska och praktiska kunskaper i de fem ämnesområdena. Vi vidareutvecklar kompisgrupperna till ämnesgrupper med 4-5 elever i varje grupp.ämnesområdet kommunikation kommer att vara det vi utgår ifrån. Mål 2: Resultat över tid och det senaste året: Några elever har deltagit i grundskolans idrott. Tre elever deltog i grundskolans musikundervisning.en elev har deltagit i förskoleklassens verksamhet. En elev har deltagit i år 2:s undervisning i svenska Analys och lärdomar: Eleverna deltar utifrån individuella förutsättningar och får på det sättet ny kunskap och nya bekantskaper och förebilder. Åtgärder för utveckling: Mål och syfte med varför en elev deltar i grundskolans undervisning ska klargöras innan eleven börjar. Även för grundskolans personal ska det vara tydligt. 2. Normer och värden Mål: Alla verksamhetsformer ska bedrivas i en miljö där det råder arbetsro och trygghet
Resultat: Enkäter På frågan Mitt barn har arbetsro i skolan till föräldrarna som hade barn i år 2 så har vi uppnått ett medelvärde på 2,88 jämfört med stadens medelvärde på 3,08. På frågan Mitt barn känner sig trygg i skolan når vi ett medelvärde på 3,78 jämfört med stadens 3,59. På frågan Jag trivs i skolan i PN-enkäten har eleverna medelvärdet 3,58 jämfört med 3,51 i Västerås. På frågan Mitt barn har arbetsro i skolan till föräldrarna som hade barn i år 5 så har vi uppnått ett medelvärde på 3,03 jämfört med stadens medelvärde på 3,04. På frågan Mitt barn känner sig trygg i skolan når vi ett medelvärde på 3,60 jämfört med stadens 3,65. På frågan Jag trivs i skolan i PN-enkäten har eleverna medelvärdet 3,65 jämfört med 3,55 i Västerås. Vi kan också se att 78% av föräldrarna i år 5 anser att de är helt nöjda med det bemötandet de får på vår skola, att jämföra med stadens 67%. Även när det gäller helhetsomdömet får vi ett gott betyg, 73% jämfört med stadens 55%. I våra egna enkäter där vi frågar om trivsel ser vi att resultatet är ganska likvärdigt, det är endast 1-4 elever i år 1-5 som anger att de inte trivs i skolan. Vi har jämfört resultaten mellan 2010 och 2011. Trygghetsvandringar Vi har fortsatt att genomföra trygghetsvandringar tillsammans med eleverna. Detta år handlade det om vad trygghet är och vilka platser på skolan som känns trygga respektive otrygga. Resultatet visar att eleverna tycker att trygghet är bland annat: Att vara snäll Inte mobba eller frysa ut någon Att det finns vuxna ute på rasterna Att man inte är ensam eller att det förekommer bråk Tryggaste platsen på skolan är biblioteket samt klassrummen. Otrygga platser enligt eleverna är korridorerna, skolspåret där det är långt till vuxna, toaletterna som man inte kan låsa upp utifrån samt i närheten av de äldre barnen utomhus. Det har även framkommit att några elever tycker det är otäckt uppe på och bakom kullen då det ofta inte finns vuxna där. Självvärderingens avsnitt A2 Vi kan utläsa av svaren att vi tycker att vår skola kännetecknas av att ha en trygg miljö: De flesta svaren är 3:or och 4:or i sjävvärderingens avsnitt.
Analys År 2: Vi tror att föräldrarna har svarat som de har gjort beror på att de anser att det är stora barngrupper och att ljudnivån påverkas av detta. I klassrumssituationer blir det sällan tyst då eleverna måste samtala med varandra om det de arbetar med. Det kan upplevas som om arbetsron påverkas negativt. Våra lokaler är inte helt anpassade efter våra arbetssätt och det gör att det är svårt att dela barnen i mindre grupper. År 2 bytte lärare och fritidspersonal och det kan ha bidragit till att föräldrarna upplevde att det var rörigt för eleverna På den andra frågan Mitt barn känner sig trygg i skolan tror vi att resultatet beror på att all personal på skolan arbetar för att bemöta elever och föräldrar på bästa sätt. Detta gör att föräldrarna känner sig trygga när de lämnar sina barn hos oss. Det återspeglar sig hos eleverna. Vi arbetar efter mottot Alltid bästa möjliga möte. Detta gäller alla som arbetar i skolan. Elevernas svar på frågan Jag trivs i skolan visar att de allra flesta trivs här i skolan. Det är övervägande treor och fyror i svaren. Vi tror att detta resultat beror på att vi har ett gott samarbete med hemmen samt att vi har arbetat med trygghetsgrupper, kontinuerligt värdegrundsarbete, direkt uppföljning när saker inträffar samt att vi är engagerade i våra elever. År 5: Vi ser att resultatet är likvärdigt med det i staden vad gäller arbetsron i år 5. Vi tror att resultatet beror på att vi hela tiden, i det dagliga arbetet med eleverna, pratar värdegrund samt att vi har etik som ett ämne på schemat. Vi har även storsamlingar varje termin där terminens värdegrundstema tas upp. Det är barnen som på olika sätt visar vad terminens tema handlar om. På den andra frågan Mitt barn känner sig trygg i skolan tror vi att resultatet kan bero på att det blev förändringar i gruppen, vilket bidrog till att grupperingarna i årskursen förändrades. Elevernas svar på frågan Jag trivs i skolan visar att de trivs i hög utsträckning, 97% av svaren. Detta tror vi beror på att eleverna känner sig trygga och att de känner att vi vuxna ser dem och att vi bryr oss om dem. Trygghetsvandringarna: Vi kan konstatera att eleverna tycker att det är viktigt att de vuxna ser dem och har en överblick över vad som sker på alla ställen. Rastvärdarna behöver vara mer synliga på skolgården: uppe på kullen och vid gröna boden. Inomhus är toaletterna och omklädningsrummen det som skapar största otryggheten. A.2 Vår styrka är att alla vuxna känner varandra. Att vi har gemensamma forum för att diskutera dessa frågor. Vårt Värdegrundsarbete är vår gemensamma plattform för alla våra verksamheter, grundskola, grundsärskolan, fritids och förskoleklass. Övriga analys: Vi tycker oss se att vårt arbete i lärlag har påverkat samarbetet kring eleverna under hela dagen. Alla som arbetar runt barnet har haft möjlighet att träffas en gång per vecka för gemensam planering.
Personalen träffas och har värdegrundskvällar två gånger per termin då vi arbetar med olika frågeställningar. Lärdomar: Vi ser att resultatet i PN-enkäten blivit mycket bättre flera år i rad. Det resultat ser vi också i våra egna enkäter. Vi tror att resultat beror på: eleverna har en stor grundtrygghet vårt värdegrundsarbete samarbetet i personalgruppen fungerat bra. Ågärder för utveckling: Vi ska se till att frågorna till eleverna i våra egna enkäter stämmer överens med dem i PN-enkäten för att lättare kunna jämföra resultate Att sätta upp fler draperier i omklädningsrummen. Att byta ut låsen på toaletterna. Reflektera över vårt förhållningssätt mot pojkar och flickor. Den frågan fick ett spretigt svar. Elverna har önskemål om att rastvärdarna ska vara på kullen för att se alla barnen på rasterna. Har enheten upprättat en ny årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling? Ja. 3. Enhetens egna utvecklingsområden 1. Pedagogiska diskussioner och kollegiala samtal. 2. Arbeta tillsammans med andra kollegor kring ämnesövergripande teman och i ämnesgrupper. 3. Tidigt ta med eleverna i planeringsprocessen så att elevernas möjligheter att påverka både undervisning/fritidsaktiviteter och arbetsmiljö är stora. 4. Möjligheter till kreativitet och skapande ska finnas med som naturliga inslag i alla ämnen. 5. Eleverna får lära sig att reflektera över sitt eget lärande och sin egen utveckling. 6. Fortsätta utveckla eftermiddagsaktiviteter som alla elever erbjuds pröva. 7. Undvika revirtänkande. 8. Ge positiv, kreativ kritik Resultat 1. 87% anser att vi för pedagogiska diskussioner och kollegiala samtal kontinuerligt. 2. 61 % anser att vi inte kommit så långt i arbetet med ämnesövergripande teman. 39 % anser att vi gör detta till stor del (gäller grundskolan och grundsärskolans lärare). 3. 74% anser att vi ännu inte tar med eleverna tidigt i planeringsprocessen. 26 % anser att vi gör det till stor del (gäller grundskolan och grundsärskolans lärare). Ca 40% av fritidspersonalen anser att vi inte har kommit så långt. Ca 58% anser att vi gör det till stor del.
4. 52 % anser att vi till stor del ger eleverna möjlighet till kreativitet och skapande i alla ämnen. 48 % tycker att vi inte kommit så långt (gäller grundskolan och grundsärskolans lärare). 5. 65 % anser att eleverna får lära sig reflektera över sitt eget lärande och sin egen utveckling. 35 % anser att vi inte kommit så långt i detta arbete (gäller grundskolan och grundsärskolans lärare). 6. 72 % av fritidspersonalen anser att man har utvecklat aktiviteterna på eftermiddagarna. 27 % tycker att man inte kommit så långt. 7. 83 % anser att vi arbetar för att undvika revirtänkande. 17 % anser att vi inte undviker revirtänkande(gäller grundskolan och grundsärskolans lärare). Av fritidspersonalen är det 67 % som anser att vi undviker revirtänkande och 33 % anser att vi kan bli bättre på att undvika revirtänk. 8. 87 % anser att vi är bra på att ge positiv och kreativ kritik. 13 % tycker att vi kan bli bättre (gäller grundskolan och grundsärskolans lärare). 76 % av fritidspersonalen anser att vi ger varandra positiv och kreativ kritik, 24 % anser att vi kan bli bättre på det- Lärdomar 1. Grundskolan och grundsärskolans lärare har under läsåret regelbundet träffats i grupper för att diskutera skolans egna utvecklingsområden (se ovan). Vi har i grupperna delgett varandra goda exempel och ställt förståelsefördjupande frågor. Även på fritids har vi haft pedagogiska diskussioner i grupper. 2. Resultatet beror till stor del på vilket lärlag man tillhör och hur långt det lärlaget kommit i processen kring t ex teman. Vi har sett att schemat kan vara ett hinder för ämnesövergripande arbete då vissa ämnen, personer och lokaler låser schemat för övriga. Vi måste tänka mer flexibelt och hjälpa varandra med att se möjligheter. 3. Vi måste bli bättre på att ta med eleverna tidigt. För att lyckas med det behöver vi fundera och diskutera kring när, hur och på vilka sätt eleverna kan vara med i planeringsprocessen på ett tidigt stadium. Viktigt att lärlagen diskuterar och planerar för det utifrån elevgruppens förutsättningar samt delger andra lärlag om det. 4. Senaste åren har ett starkt fokus har lagts på måluppfyllelse i skolans olika ämnen och trots Lpo- 94s intentioner kan detta ha gjort att vi försakat viss kreativitet och skapande. I vissa ämnen faller det sig naturligt att vara kreativ medan andra ämnen av tradition är mer teoretiska. Många förknippar också kreativitet och skapande med t ex bild och slöjd och har då svårare att se möjligheterna i fler ämnen. 5. I de flesta årskurser får eleverna reflektera i t ex loggbok/skoldagbok varje dag/vecka. I och med de skriftliga omdömena har eleverna blivit mer medvetna om vad de kan och vad de behöver utveckla. Eleverna är i hög utsträckning delaktiga i att skriva den egna IUPn vilket bidrar till reflektion kring det egna lärandet och den egna utvecklingen. Även i den här frågan behöver vi delge varandra goda exempel på hur vi lär våra elever att reflektera. 6. På särskolans fritids har det arbetet pågått och det ska vi fortsätta att utveckla.grundskolans fritids har påbörjat arbetet och det ska utvecklas ht 11. 7. Av grundskolans och grundsärskolans lärare upplever de flesta att det inte finns så mycket revirtänkande på skolan. Bland fritidspersonalen är upplevelsen en annan. Det är svårt att avgöra vad vi menar med revirtänkande. Är det inom en verksamhetsgrupp/lärlag eller är det mellan de olika grupperna? Vi kan se att det finns tydligare revirtänkande på fritids mellan
Åtgärder för utveckling 1. Fortsatta pedagogiska diskussioner. Detta med utgångspunkt i Lgr 11, LPP och bedömning. 2. Frigöra tid, personer och lokaler för att utveckla ämnesövergripande teman och olika ämnesgrupper. 3. Ge tid och möjlighet för diskussioner. 4. Tillsammans med eleverna fundera på hur olika ämnen kan planeras och redovisas på ett sådant sätt att de estetiska inslagen kan utökas 5. Fortsätta arbetet med med eleverna hur man reflekterar över sitt lärande. 6. Fortsätt arbetet med fritidsaktiviteter på eftermiddagstid. Inspirera varandra på våra konferenser och kvällsmöten. 7. Diskutera revirtänkande bland fritidspersonalen. 8. Utse någon som leder fritidsgruppen. Ge tydliga direktiv om arbetsuppgifter. 4. Övergångar och samverkan Mål: Alla övergångar ska vara trygga och tydliga för barnen/eleverna. Det ska finnas en fungerande informationsöverföring från förskola till gymnasium. Resultat: A6 Övergångar och samverkan för kontinuitet i lärandet. 80% av svaren i sjävvärderingen A6 Övergångar och samverkanför kontinuitet i lärandet, ligger på 3:or och fyror. 60% på 3. Analys och lärdomar: Vad är vi nöjda med? Vi är nöjda med att förskollärare i förskoleklass följer med eleverna till år 1. Förskollärarna finns med i undervisningen tillsammans med läraren och finns på fritids på eftermiddagen. På det sättet skapar vi trygghet för eleverna och minskar kunskapsavbrott. Hur kommer det sig att just detta fungerar bra? Vi tror att de kompleterar varandra i pedagogik. De har olika sätt att undervisa på, ser olika saker, har olika utbildning och det är bra för eleverna Vi har arbetat på detta sätt i några år och både föräldrar och personal ser att det är bra för eleverna. Vad behöver utvecklas? Vi vill utveckla samarbetet mellan förskolärare och grunskollärare. Vilka lärdomar kan vi göra? Ta tillvara varandras olika yrkeskompetenser, förskollärare och grundskollärare och lära av varandra. Åtgärder för utveckling: Skapa forum då kunskapsutbyte sker mellan förskollärare och grundskollärare. Skapa dokument för överlämnande inom skolan. Beskrivning av enheten Antal elever på skolan är 335. Andel lärare med lärarexamen är på grundskolan 100 % och på grundsärskolan: 86%. En lärare i en årskurs undervisar i ämne denna saknar behörighet för.
Elevhälsan är organiserad på följande sätt: Vi har en skolsköterska på 80%. Vi har tillgång till skolläkare, psykolog och kurator via skolgemensamt stöd. Skolsköterskan följer basprogrammet enligt Västerås kommuns metodbok. Elevhälsan på Ormkärrskolan är inriktad på friskvård i förebyggande syfte som leder till att eleverna ser sitt eget ansvar. Vi har även tillgång till specialpedagog via skolgemensamt stöd. Inga större förändringar på enheten finns att rapportera. Självvärderingen kommenteras Styrkor utifrån självvärderingen. Elevernas ansvar och inflytande: 1 2 3 4 Eleverna kan påverka sin egen IUP 2 6 13 Normer och värden: 1 2 3 4 I skolan hålls samtalen om värdegrundsfrågor och 4 16 förhållningssätt ständigt levande Det pedagogiska arbetet utveckling och lärande: 1 2 3 4 Lärarna följer varje elevs utveckling och resultat och 9 12 dokumenterar detta Samverkan mellan skola och hem: 1 2 3 4 Skolan arbetar aktivt för att alltid ha bästa möjliga möte 6 14 med vårdnadshavarna Måldokument: 1 2 3 4 Läroplanens och kursplanernas/ämnesplanernas mål anger 1 5 15 riktningen för verk Rättssäkerhet: 1 2 3 4 Skriftliga omdömen och skriftlig bedömning ges enligt 3 18 förordningens krav Hur kommer det sig att just det här är bra? Vi har bra resultat på de flesta frågorna. Det kommer sig av att konferenser, samtal och möten genomsyras av förståelsefördjupande frågor. Vi lär av varandra och får fördjupad kunskap både i görandet och i tänket. Det gynnar eleverna Vilka förbättringsområden kan ni se? Utifrån den självvärdering vi gjort i år har vi dessa förbättringsområden: Elevernas delaktighet i planering av undervisningens innehåll och arbetsformer. Lärarna reflekterar systematiskt över sitt förhållningssätt för att motverka att att pojkar och flickor behandlas olika. Alla lärare samtalar om och jämför systematiskt olika elevprestationer för ökad likvärdighet och likvärdig bedömning. Skolan har en pedagogisk idé som är känd av elever, vårdnadshavare och all personal. Det finns fungerande klassråd och elevråd, där elevernas inflytande är reellt. Åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav, utarbetas när elev riskerar att inte nå målen. Åtgärder kring eleverna präglas av samverkan mellan olika aktörer.
Dokumentera det vi gör på fritids. Bilaga 1 Utdrag ur skollag 2011:800 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras.