x=konstant V 1 TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

Relevanta dokument
Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

===================================================

=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1,

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl

===================================================

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 28 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15

2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)

sluten, ej enkel Sammanhängande område

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

TENTAMEN. Datum: 5 juni 2019 Skrivtid 14:00-18:00. Examinator: Armin Halilovic, tel

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:

Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Uppgift 4. (1p) Beräkna volymen av den parallellepiped som spänns upp av vektorerna. ) vara två krafter som har samma startpunkt

Ylioppilastutkintolautakunta S t u d e n t e x a m e n s n ä m n d e n

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.

TMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 4: Geometriska transformationer och plottning av figurer

Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten i Griths.

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med r

Lektion 3. Partiella derivator, differentierbarhet och tangentplan till en yta, normalen i en punkt till en yta, kedjeregeln

TENTAMEN. Datum: 11 feb 2019 Skrivtid 8:00-12:00. Examinator: Armin Halilovic Jourhavande lärare: Armin Halilovic tel

Datum: 11 feb Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Uppgift. Uppgift 2 2. Uppgift. Beräkna.

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m

I ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

lim lim Bestäm A så att g(x) blir kontinuerlig i punkten 2.

SF1626 Flervariabelanalys

Lösningar till tentamen i Matematik II, 5B1116, 5B1136 för Bio. E,I,K,ME, Media och OPEN, tisdagen den 13 april 2004.

i) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?

= 0 vara en given ekvation där F ( x,

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

Tentamen i El- och vågrörelselära,

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

Flervariabelanalys E2, Vecka 2 Ht08

201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f.

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) Vi betraktar triangeln ABC där A=(1,0,3), B=(2,1,4 ), C=(3, 2,4).

14. Potentialer och fält

Tentamen: Lösningsförslag

Repetition, Matematik 2 för lärare. Ï x + 2y - 3z = 1 Ô Ì 3x - y + 2z = a Ô Á. . Beräkna ABT. Beräkna (AB) T

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

21. Boltzmanngasens fria energi

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

1. Beräkna hastigheten, farten och accelerationen vid tiden t för en partikel vars rörelse beskrivs av r(t) = (2 sin t + cos t, 2 cos t sin t, 2t).

REDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

7 Elektricitet. Laddning

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Sammanfattning av STATIK

Program: DATA, ELEKTRO

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

TMV225 Kapitel 3. Övning 3.1

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd

arcsin(x) udda ( x) varken udda eller jämn alla reella tal ( 0, ) 1. y=a 1 x udda/jämn Värdemängd derivatan Definitionsmängd Arcusfunktioner

= 0 genom att införa de nya

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15

i punkten ( 1,2,3). b) Bestäm riktningsderivatan av f i punkten ( 1,2) ut ur Scandinavium genom tak och yttervägg [Scandinaviums tak är ytan ( x, y,

Tentamen i Linjär algebra, HF1904 Datum: 17 dec 2018 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare: Marina Arakelyan, Elias Said Examinator: Armin Halilovic

x 4 a b X c d Figur 1. Funktionsgrafen y = f (x).

IE1206 Inbyggd Elektronik

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1626 Flervariabelanalys

Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

===================================================

Uppgift 1. a) Bestäm alla lösningar till ekvationen. b) Lös olikheten. Rita följande andragradskurvor:

Kontinuitet och gränsvärden

6 KVANTSTATISTIK FÖR IDEALA GASER

Övningstenta: Lösningsförslag

Linjärisering, Jacobimatris och Newtons metod.

Tavelpresentation - Flervariabelanalys. 1E January 2017

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Temperaturmätning med resistansgivare

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

EXISTENS AV EN UNIK LÖSNING TILL FÖRSTAORDNINGENS BEGYNNELSEVÄRDESPROBLEM

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

6. Samband mellan derivata och monotonitet

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

Analys av funktioner och dess derivata i Matlab.

Transkript:

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z LINEARISERING NORMALVEKTOR NORMALRIKTNING TILL YTAN Låt z vaa en dieentieba unktion i punkten a b Då ä N a b a b en nomalvekto nomaliktning till tan i punkten a b a b Vekton N ä oientead uppåt etesom z-koodinaten ä Vekton N a b a b ä en tans nomalvekto oientead nedåt etesom z-koodinaten ä - N Ykonstant V konstant V Kot öklaing: Om t t t z t en kuva i R 3 då ä T t t z t kuvans tangentvekto se en lektion om kuvo på paameteom av

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione En punkt på tan z ha koodinate Om vi välje konstant b och vaiea endast å vi kuvan b b som ligge på tan och som ha tangent vekton ' ' b Kuvans tangentvekto i punkten P bli däö V ' a ' a b V På samma sätt visa vi att ' a b ä en tangentvekto i punkten P till kuvan a a Häav ä som deinieas av konstanta i j k N V V ' a b a b ' vad skulle visas EXEMPEL : Om z 5 då ä En nomalvekto i punkten P 7 bli då N TANGENTPLAN av

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione Fö tangentplanet i P ha vi punktens koodinate a b c och en nomalvekto N a b a b Däö ges tangentplanets ekvation i punkten P a b c på tan z dä c a b av öljande omel a b a a b b z c elle z c a b a a b b som ota skivs på öljande om: Tangentplanets ekvation i punkten P a b a b på tan z ges av z a b a b a a b b EXEMPEL : Om z då ä Tangentplanets ekvation i punkten 4 bli då z 4 LINJÄRA APPROXIMATIONER Låt z vaa en given ta med kontinueliga patiella deivato i en öppen omgivning till punkten Låt vidae z * vaa tangentplanets ekvation i punkten P Om en punkt i -planet ligge näa punkten då kan vi använda tangentplanets ekvation * ö att appoimativt bestämma dvs unktionens väde i : ** 3 av

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione 4 av Vi kan också skiva ε *** dä ε beteckna esttem dvs elet vid appoimationen Uttcket ** elle *** kallas ö linjä appoimation elle lineaiseing linjäiseing linjaiseing av unktionen P Q R o o Anda skivsätt: Om vi beteckna Δ och Δ kan vi skiva ε Δ Δ elle ε Δ Δ Anmäkning Appoimatione av höge gad och me om elet behandla vi senae i kusen i samband med Talos omel

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione DIFFERENTIAL Vi kan skiva ovanstående appoimationsomel ö unktionen z på öljande sätt: F Om vi beteckna Δ och d kan vi skiva Δ d Uttcket på högesidan i omeln F d kallas dieential till unktionen z och betecknas dz elle d Kotae d Δ Δ Om ä obeoende vaiable beteckna vi Δ d och Δ d och d d d dieential i en allmän punkt På liknande sätt deinieas dieential av en unktion ed n vaiable n d d d L n d n Om ä dieentieba då Δ d EXEMPEL3: Om sin då ä unktionens dieential d cos d sin d DIFFERENTIERBARHET Om en unktion av en vaiabel hadeivatan i en punkt a då ä unktionen automatiskt kontinuelig i denna punkt Detta egenskap gälle INTE ö unktione av lea vaiabel Det inns unktione t e med två va z som ha patiella deivato i en punkt men som ä INTE kontinueliga i punkten 5 av

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione Ett eempel : Funktionen z om om ä INTE kontinuelig i punkten tots att båda deivato eistea och som kan visas med hjälp av deivatans deinitionen I många satse inom levaiabelanals ä kavet att en unktion z ha patiella deivato otast ö svag Vi använde otast ett stakae antagande : att unktion ä dieentieba Begeppet dieentieba deiniea vi nedan: DEFINITION: Låt z vaa en unktion deiniead i en öppen mängd D som innehålle en punkt P Vi säge att unktionen ä dieentieba om öljande gälle h k h k h k ε h k dä ε h k om h k På liknande sätt deinieas dieentiebahet ö en unktion av n vaiable Fö en unktion av en vaiabel ä dieentiebahet och deivebahet detsamma Följande sats ä diekt öljd av deinitionen: SATS Om en unktion ä dieentieba i punkten P så ä unktionen kontinuelig i P Nedanstående sats hjälpe oss att undesöka om en unktion ä dieentieba se kusboken ö bevis SATS Låt z vaa en unktion deiniead i en öppen mängd D som innehålle en punkt P Om unktionen ha patiella deivato i D som ä kontinueliga i punkten P så ä unktionen dieentieba i P EXEMPEL 4 Om e sin ha patiella deivato e cos e sin som ä kontinueliga i vaje punkt i R Däö ä unktionen dieentieba i hela R 3 Uppgit Bestäm en nomalvekto till tan z i punkten P 4 6 av

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione Lösning: Vi beäkna patiella deivato i punkten P4: 3 3 och substituea i omel n N a b a b 3 Sva: N 3 Uppgit Bestäm alla punkte på tan z dä tans nomalvekto ä paallell med äta linjen L: z 3z Lösning: Linjens iktningsvekto ä v Patiella deivato: Ytans nomalvekto i punkten z ä nu N Vektoena N och v ä paallella om det inns k så att N k v som lede till te skaläa ekvatione: k ekv k ekv och k ekv 3 Enligt sista ekvationen ha vi k som vi använde i östa två ekv och å och elle och som visa att måste vaa positiva och dessutom * 7 av

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione Häav och ån en av ovanstående ekvatione till e ölje: 3 ± 3 Etesom positiv ha vi slutligen Fån ha vi att 3 3 z 3 Sva Nomalen i punkten ä paallell med linjen L 3 3 3 Uppgit 3 Betakta unktionen z ln 4 a Bestäm tangentplanets ekvation i punkten P b Beäkna appoimativt Lösning: ln 4 4 4 4 Tangentplanet ha ekvation z dvs: z 4 tangentens ekvation elle kotae z 4 7 b Vi appoimativt beäkna genom att substituea i tangentens ekvation 4 8 9 Sva 9 Uppgit 4 Betakta unktionen z h 3 h ln h 4 a Lineaisea unktionen king punkten h b Beäkna appoimativt 8 av

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione Lösning: 3 ln 3 h 4 4 h 4 h h ln h 4 h h 4 ln 8 8 Anmäkning: Om du tcke att det ä enklae att hantea uttck då kan du bta beteckning till z 3 ln 4 Vi substituea beäknade väden i omeln ö lineaiseing av unktionen z h h h h h h ε h h och å dvs: h 3 4 8 h ε Med anda od h 3 4 8 h b Vi appoimativt beäkna genom att substituea h i h 3 4 8 h 3 8 8 46 Sva 4 6 Uppgit 5 Låt Π vaa det tangentplan till tan z 4 som ä paallell med planet 8 4 z 9 Låt A B och C vaa skäningspunkte mellan tangentplanet Π och koodinatalana Bestäm volmen av pamiden OABC dä O beteckna oigo Lösning: Föst bestämme vi den punkt i vilken tangentplanets nomalvekto N ä paallell med v 8 4 Vi beäkna 9 av

Amin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tangentplan Linjäa appoimatione N 4 N och v ä paallella om N k v dvs om 4 k 8 4 som ge 4 8k 4k k Häav k/ och z- 7 Tangentplanet I punkten P -7 ä paallell med givna planet I punkten P gälle 4 4 och Dämed bli tangentplanets ekvation i punkten P - 7 z 7 4 elle z 4 Tangentplanet skä alana i öljande punkte: z och dämed A z / och dämed B / z -/4 och dämed B-/4 Basen i pamiden ä ätvinkliga tiangeln OAB med aean aeanoab 4 Volmen av pamiden Bastans aea* höjden 3 3 4 4 48 Sva: Volmen / 48 v e av