MED- BORGAR- FORUM SAMMANFATTNING

MED- BORGAR- FORUM SAMMANFATTNING Som en viktig del v den Visionsstyrd stdsutvecklingen v Norr Sigtun std hr medborgrn enggerts i så kllde Medborgrforum (MBF). Vid två tillfällen hr deltgrn genom smtl, föreläsningr och workshops fördjupt sin kunskper och fått lämn sin idéer på vd som är viktigt för Sigtun som std och hur den fortstt utvecklingen v Norr Sigtun std kn ske. Det först Medborgrforumet fokuserde på omvärldsnlys och behov i Sigtun std medn det ndr behndlde modern stdsutveckling och hållbrt byggnde. De ägde rum den 27 mrs respektive den 8 mj 2012. VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 59

4.1 SAMMANFATTNING AV MBF1 Medborgrforum 1 hölls i Sigtun std den 27 mrs och vr ett strtskott. I och med dett forum börjde dilogen med stdens invånre om hur Norr Sigtun std bör utveckls. Forumet nordndes v Sigtun kommun och NCC med Strtegisk Arkitektur som processledre. På dett först Medborgrforum kom c 50 deltgre. Medborgrforumet prägldes till störst del v ett stort enggemng och mång livlig diskussioner kring smhället Sigtuns egenskper, gemenskp, service och frmtid. Fokus låg på omvärld och behov i Sigtun std. Smtlen skedde i så klld workshopform och medverkde gjorde c 50 Sigtunbor. I de fri diskussionern kretsde mycket kring skolor och ungdomsfrågor, kultur och trfik. Frågn om skoln och ktiviteter för ungdomr återkom under hel kvällen. Ny ktiviteter och smlingspltser behövs för tt skp sysselsättning. Ett citt som smmnfttr dett vr Sigtun är en 30-plus std för ktiviteter. Däremot höll ll med om tt Sigtun är en trygg plts vilket uppsktts. Ord som hållbrhet, småsklighet och trygghet förekom oft under forumet. SAMMANFATTNING AV MBF2 Medborgrforum 2 hölls i Sigtun std den 8 mj. Det rrngerdes även denn gång v NCC och Sigtun kommun med Strtegisk Arkitektur som processledre. Över 60 Sigtunbor kom för tt fortsätt dilogen, från Medborgrforum 1, om hur Norr Sigtun std bör gestlts. Fokus låg på hållbrhet och modern stdsbyggnd. Forumet inleddes med föreläsningr för tt följs v smtl och debtter där ny idéer utformdes för den ny stdsdelens frmtid. Enggemnget gick inte tt t miste på. Blnd nnt fördes en dilog om det socil livet, verksmhet och hndel och småsklig stdsutveckling. Smmnfttningsvis såg Sigtunborn Norr Sigtun std som en småsklig stdsdel. Mn ser gärn tt det finns en hndelsträdgård för kommersiellt bruk men även för de boende tt nyttj. Liksom vid det först forumet stod skolverksmhet högt på gendn. De llr flest vr överens om tt stdsdelen måste vr dynmisk. En plts där mn möts vid den gemensmm odlingen, på resturngen eller puben på torget. Vr och en v de drygt 60 deltgnde mende tt det vr v stor vikt tt stdsdelen bygger vidre på Sigtuns redn strk vrumärke. God kollektivtrfik diskuterdes. Ett förslg som kom upp vr tt h en ringlinje med elbussr som förser stomlinjebussrn mot Märst, Arlnd och Stockholm med resenärer i nslutning till Norr Sigtuns stdsdelscenter. 60 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD

Bygg inte bort idyllen. citt från MBF2 Det behövs ny pltser för möten. citt från MBF1 Det är viktigt och jättebr tt vi får vr med från börjn. citt från MBF1 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 61

62 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD

4.2 SIGTUNADAGEN 26 ugusti 2012 Som en fortsättning v dilogen med Sigtuns invånre och i smbnd med Sigtun mötet, rrngerde NCC och Sigtun kommun ett evenemng där invånrn informerdes om projektet och hde möjlighet tt diskuter vidre Sigtuns behov och Norr Sigtun stds utvecklingsmöjligheter. På plts fnns det en utställning med dokumenttion från MBF1&2, stdsnlyser, delutredningr och nnt relevnt informtion om pltsen och projektet. VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 63

4.3 MINECRAFT Under Sigtundgen nordndes en minecrfttävling för brn och ungdomr. Dtorspelet minecrft blev ett verktyg för de yngre tt delt i visionsrbetet. De fick gestlt sitt eget förslg v hur Norr Sigtun std skulle kunn se ut i frmtiden. Syftet vr tt kommunicer visionsrbetet och projektet i övrigt till den yngre genertionen smt ders föräldrr. En jury bestående v representnter från NCC, Sigtun kommun och Strtegisk Arkitektur hr i sin bedömning v resulttet tgit fst på hållbrhet, kretivitet och övertygelse. Motiveringen för det vinnnde bidrget, som Hugo (13 år), Otto (8 år) och Filipp (13 år) föreslgit, lyder: Lget hr tillsmmns, med stort enggemng och kretivitet, skpt sin vision v frmtidens Norr Sigtun Std. Ny butiker och fritidsktiviteter i det ny bostdsområdet där lget hr vist på bostäder med hög vrition i gestltningen vseende färger, mterilvl och byggndstyper både in- och utvändigt. De hr också jobbt med hur den ny stdsdelen sk förhåll sig till Sigtuns historisk värden på ett blnsert sätt. Ett br exempel är det vckr llktivitetshuset med en modern funktion i ett centrlt läge v området som ger invånrn en nturlig mötesplts. Utemiljöern, den bevrde nturen och den fin utomhusbdnläggningen tillför området en hög ttrktionskrft, inte br för ny invånre, utn hel Sigtun std. Hugo, Otto och Filipp hr skpt en stdsdel som mn direkt känner tt mn vill vists i och upptäck mer v. Hugo, Otto och Filipp hr jobbt med färger och former och byggt på ett sätt som tr hänsyn till ett modernt stdsliv. Smtidigt hr de lgt stor vikt vid tt behåll den speciell Sigtunkänsln. Aktivitetsområden och mötespltser är ett tydligt inslg i bidrget. På frågn om vrför de vlde tt tävl i ett lg svrr de unisont tt det är roligre om mn är fler. 64 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD

Stillbilder från vinnrbidrget tget ur minecrft modellen. Vinnrtrion: Hugo (13 år), Otto (8 år) och Filipp (13 år) VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 65

Jg ser mång positiv sidor med de modeller vi studerde och måste säg tt jg tilltldes v de grön lösningrn br förebilder. citt: Krsten Bjärbo, KD 66 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD

Stockholm Tübingen Freiburg STUDIERESA SAMMANFATTNING För tt få förståelse för modern stdsplnering och som en del v den visionsstyrd processen gjorde representnter för kommunens tjänstemän och politiker en studieres tillsmmns med NCC. I sydvästr Tysklnd finns en rd städer som tidigt hr fokusert på hållbr utveckling. Det innebär bl.. en uttld hög mbition tt i ny stdsdelr utform trivsmm småsklig gtumiljöer och vrierd bebyggelse. Vi besökte områden Vubn och Reisenfelt i stden Freiburg och områden Mühlenviertel och Frnzösisches viertel i stden Tübingen. Vlet v resmål styrdes v tre huvudtemn med bäring på Norr Sigtun std. Hållbr stdsutveckling, en stolt nrik stdskärns förhållnde till en ny stdsutveckling smt hur mn åstdkommer småsklighet, vrition och liv i nybyggd bostdsområden. Motivet till resn, vr tt inspirers och lär oss mer inför rbetet med tt utveckl det ny område som vi kllr Norr Sigtun std. På vår studieres tittde vi på olik stdsdelr och smtlde med de boende. Vi lyssnde till nyckelpersoner som berättde om de idéer och visioner som legt till grund för vr stdsdels utvecklingsprocess. Målet med resn vr tt sml konkret slutstser i stort och smått, från process till konkretisering, trivsel och gestltning. De stdsdelrn vi såg vr huvudskligen uppförd under 90-tlet, och hr nu 20 år på ncken. Kombintionen v tt de fortfrnde idg nses vr reltivt nytänknde inom stdsbyggnde och ändå hft 20 år på sig tt utveckls, gör dem till utmärkt utvärderingsprojekt. VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 67

NYCKELN TILL FRAM- GÅNG SAMMANFATTNING Deltgrn i referensgruppen, med representnter från Sigtun kommun och NCC, vr enig om tt förutsättningen för ett lyckt projekt är tt nsvret för projektet och mrken är deld. Mrken ses som en helhet där den nyttjs för tt skp bäst möjlig projekt. En önskn fnns tt även inkluder Rgvldsbo, söder om utvecklingsområdet, som en del v helheten men kommunen redogjorde för tt plneringen där frmskridit så långt tt dett inte kunde bli en plneringsförutsättning, däremot finns mbitionen tt smmnlänk de 2 områden och ök dess interktivitet. Explotering v mrken sk även den ses som en helhet där kortsiktig suboptimeringr sk undviks för tt istället möjliggör etbleringen v en smmnhållen och blndd ny stdsdel. VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 69

Mrkägnde P R I VAT TO M T NCC SIGT U NA & KOM M UN t rojekte et f ö r p n r v s n tt om e jekt är en sk ses s r en d pro k k r mån fö c r ly ö m f tt v ll e ti r g s ö f in r ik n te e undv Explo ättning r sk Föruts en är deld. mering sdel. ti p k o r b u std och m ortsiktig s dd ny K ch bln o helhet. n e ll nhå smm Kopplingr Av m 70 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD tor vik y ck et s t är ko ppling vrig r till ö Sigtun std.

6.1 FÖRUTSÄTTNINGAR HANDEL & SERVICE Hndel är en centrl del v utvecklingen v Norr Sigtun Std. Beträffnde etblering v hndeln i området är förutsättningrn tt gestltning och loklisering v hndeln tr hänsyn till pltsens specifik förutsättningr och medborgrns önskemål. Hndeln sk INTE utforms som en typisk hndelslåd i nslutning till rondellen utn som en hybrid v en hndelsetblering och ett stdsdelscentr som försörjer både Norr Sigtun std och också Sigtun std. Eftersom dett är porten in till Sigtun Std är utformningen v denn del mycket högt prioriterd, dett för tt upplevs som ett tillskott till Sigtun Std. Antlet enheter i området hänger intimt ihop med möjlighetern för en lyckd hndelsetblering kombinert med bostäder där en större täthet och ntl ger förutsättningrn för ökt hndelsutbud. Service sk i störst möjlig mån sprids i området för tt få en vrition. Dett för tt ge en livfull stdsdel där olik verksmheter integrers. Antlet enheter i området hänger även här intimt ihop med möjlighetern för en mer komplett service där en större täthet och ntl ger förutsättningrn.sigtun std står idg för stor ttrktivitet men med ett underutvecklt service- och hndelsutbud som medför låg lojlitet i det lokl inköpsmönstret. Ett övergripnde mål är tt Norr Sigtun Std sk bidr till Sigtun stds livskrft, tt hjälp stden möt frmtiden och möjliggör mer hållbr livsstilr. Hndel KOPPLINGAR Kopplingr till övrig Sigtun, beskrivs i begreppet konnektivitet och är v mycket stor vikt för tt området sk bli en nturlig del v Sigtun std. Sigtun std hr idg brist på kopplingr melln de olik enklvern och det är egentligen br den äldre stden vid vttnet som hr en god konnektivitet. Att ök och förbättr kopplingrn till omkringliggnde områden är en mycket viktig frmgångsfktor. Service 1500 enhet s pltsen syn till n ä h sk t r. ndeln v Norr g v h elens struktu t funktion in r e s li k d en dire ch lok r och stds ning o rlek är g Gestlt förutsättnin tbud och sto u specifik tbleringens tl. n lse r e d n n å v H tds In s n Sigtu n Sigtu d. Norr ighet för t s vänd Sigtun en nöd Norr om är rvice i s e s s s r ör b m möjligg ndig kritisk derlg vä d ö n Br un n e pr d std sk utveckling. s n VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 71 Sigtu

VISIONS- WORK- SHOPS SAMMANFATTNING Ryggrden i visionsrbetet är visionsworkshoprn. Referensgruppen som består v representnter från Sigtun kommun och NCC träffdes vid 4 tillfällen och fick möjlighet tt rbet i workshopform med övningr och bestämm riktningen och principern enligt vilk Norr Sigtun std sk utveckls. Resulttet v dess tillfällen smmnftts i den här rpporten och utgör grunden för formuleringen v visionen för Norr Sigtun std. Det först tillfället vr en kick off, en förberednde workshop inför studieresn där även politiker från kommunen deltog. Syftet med rbetspsset visionsworkshop 1 vr tt bredd vyern och höj kunskpen, tt få smsyn kring uppgiften och förståelse för utgångsläget. Målet vr tt ll deltgre efter denn dg förstod syftet med visionsprocessen och hur vi bygger den tillsmmns. Syftet med visionsworkshop 2 vr tt utveckl och definier tillsmmns och målet vr tt t frm ett utkst till vision. Visionsworkshop 3 hndlde om tt smmnftt och verifier det tidigre rbete och målet vr tt fstställ tt visionens utsgor håller och är gemensmt förnkrde. VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 73

Vi är två resursstrk lg. Vi vill gör nåt unikt. 74 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD

7.1 VISIONSWORKSHOPS 1, 2 och 3 Slutstsern från Visionsworkshoprn som gruppen rbett frm är tt vi i visionen tlr om ett bostdsområde med integrerd hndel, verksmheter och service; ett komplement till Sigtun std som bygger vidre på dess unik kvliteter. I Norr Sigtun std hr mn ett tryggt och socilt liv med dg- och kvällsbefolkning. En vrierd stdsdel som bjuder till möten och där människn står i centrum och inte bilen. PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR Området krktärisers v den vckr nturen och gtunätet npsss till den befintlig topogrfin. Element som gml träd, vttenspeglr och utsiktspltser bevrs för tt förstärk känsln v kontinuitet, tillhörighet och histori. Området idg är först och främst ett rekretionsområde och åkermrk och det är någonting som sk krktäriser frmtidens Norr Sigtun std. Skogen med de särskild nturvärden bevrs och skidåkning, ridning, löpning, cykling och orientering är någr v de ktiviteter som mn kommer tt kunn syssl med i Norr Sigtun std. STADSMÄSSIGHET Motion och fritidsktiviteter kombiners med stdsmässighet. Blndningen v upplåtelseformer och exploteringsgrder kommer tt bidr till en vrierd men småsklig stdsmiljö som kommer tt utgör Norr Sigtun stds unik krktär. Vrition är en centrl punkt i plneringen v etbleringen i Norr Sigtun std. Vrition i höjd, bredd, utformning, färg och innehåll kommer tt vr styrnde för det fortstt rbetet. EN HÅLLBAR STADSDEL Norr Sigtun std är ett hållbrt bostdsområde, både socilt och miljömässigt. Dgvttenhnteringen görs synlig och smls till en vttenspegel vid sänkn på den sydvästr delen v tomten vid Rgvldsbovägen. I Norr Sigtun std är det människn och inte bilen som står i centrum. Området sk plners för smidig cykeltrfik och kollektivtrfik med en servicelinje som tjänr området och övrig Sigtun Std. Vid Pilsborondellen loklisers en knutpunkt, ett småskligt resecentrum som underlättr förbindelsen melln Sigtun std och Märst-Arlnd. Smrt lösningr för prkeringrn både i området men även vid Pilsborondellen efterfrågs. ERBJUDANDE Visionsworkshoprn resulterde i tt Norr Sigtun stds erbjudnde möter olik målgruppers behov. God kommuniktioner och välfungernde kollektivtrfik tilltlr ll potentiell invånre. En snbb busslinje melln Sigtun std och Märst underlättr för de boende och ökr Norr Sigtun stds ttrktivitet. Inbjudnde mötespltser ttrherr ll målgrupper. Det tät stdslivet mn vill åt kräver br träffpunkter, blnd nnt i form v ett ktivitetshus och den kvällsöppn lokl puben/cféet. Även smlingspltser såsom bibliotek, museum och torg med torghndel är viktig. Br utemiljöer, smmnknutn promendstråk och prker som ger tillgänglighet och konnektivitet till ndr områden i Sigtun är också något som visionen för Norr Sigtun std fokuserr på. Br lekpltser för brn, smt skolor och förskolor är något som ttrherr brnfmiljern. Närhet till mindre mtvruffärer, torghndel och små verksmheter är viktigt frmför llt för brnfmiljern och de äldre. VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 75

MÅLGRUPPER Brnfmiljer nses vr en v de potentiell målgruppen för området. Det är viktigt tt skp ett ttrktivt boende för dess, tt inte br tänk på lägenhetsstorleken och utformning utn också på rummet melln husen. Aktivitetern och mötespltsern. En 4-H gård och en modern hndelsträdgård skulle kunn vr ttrktiv verksmheter speciellt för brnfmiljer och de äldre. VERKSAMHETER Företgshus/kontorshotell för småföretg i smverkn är något som hr diskuterts som en möjlighet för tt kunn ök dgbefolkningen i området och skp rbetsmöjligheter för dem som behöver det. En sådn grupp är inte minst de äldre nyligen pensionerde som vill fortsätt jobb deltid. FÖR DE ÄLDRE Specifikt för de äldre tldes det om närhet, trygghet och lugnre värden. Det konstters tt det redn finns mycket tt erbjud den målgruppen och utbudet här är därför inte lik viktigt tt kompletter. Däremot fnns det en efterfråg på resturnger i br klss smt en fixrtjänst som erbjuder hjälp. Kolonilotter, vårdcentrl, seniorboende och fin inslg i det offentlig rummet, exempelvis skulpturprk nses speciellt viktigt. Zets hndelsträdgård, Kungens Kurv FÖR DE YNGRE För de yngre är det fler utbildningsmöjligheter som skulle gör området ttrktivre. Genom högskolor med specilisert fokus på exempelvis resturng och konferens, golfkdemi smt kulturhistori bygger mn vidre på Sigtun stds god nseende vd gäller utbildning. SLUTSATS Referensgruppen hde ende åsikter om ett område med vrierde storlek och krktär på gtorn. Bilfri gtor för lek och rekretion vrvs med bilgtor v olik bredder. Kvrterstorlekr, fstighetstorlekr och fsddetljer sk bidr till ett vriert och rikt stdsrum med referenser i det trditionell Sigtun std. Bild från Visionsworkshop 3 76 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD

7.2 MÅLGRUPPER OCH ERBJUDANDE - EN STADSDEL FÖR ALLA NORRA SIGTUNA STAD ÄR INTE TÄNKT SOM EN SOVSTAD Utmärknde för en sovstd är tt den till störst del består v bostäder och inte så mång rbetspltser eller större serviceutbud. Kulturutbudet är litet och det skns i regel större skolor, sjukhus, kyrk och myndigheter. Kommuniktionern till ndr orter är vnligtvis god och de resor som görs sker i regel melln bostden och rbetet på nnn ort. Utpendlingen är därför stor, och inpendlingen obefintlig i jämförelse, vilket gör tt dgbefolkningen blir liten. Avsknden v rbetspltser eller ndr viktig målpunkter gör tt orten befolks nttetid v människor som befinner sig i sin bostd - därv begreppet sovstd. VEM SKA LEVA, BO OCH ARBETA I NORRA SIGTUNA STAD? En std måste utveckls med siktet inställt på vilk behov den sk tillfredställ och hur den sk gör det. Behoven och krven kommer givetvis från ll de människor som sk vists, lev, bo och rbet i Norr Sigtun std. Därför är det viktigt tt tidigt h en bild v dess frmtid invånres behov och krv. När det gäller tänkbr målgrupper för en std ligger det när till hnds tt utgå från olik livsstilr för tt utifrån dess ring in vilk specifik behov respektive livsstil representerr. En std är en så komplex plts där så mång prmetrr påverkr tt dett inte lltid är meningsfullt. Därför hr vi i denn visionsprocess hft de livsstdier som förenr oss ll som utgångspunkt; före fmilj, fmilj och efter fmilj. Givetvis ryms till exempel singlr, särbos med fler i ll åldrr inom dess ktegorier. Ngt ställe värt tt besök i Sigtun en lördg kväll??? Gå till Frbrors blå eller Amnds. Det är i stort sätt det du hr tt välj på. Vi hmnr nog på Frbor Blå! 23:20 Då får ni skynd er, Blå stänger om 40 min... En belysnde glimt från verkligheten och Internetforumet Flshbck. Någr killr sk gå ut i Sigtun fredgskväll och slänger ut en fråg på forumet vrt de sk gå. Med ett end uteställe som stänger 24.00 är det svårt tt håll kvr ungdomrn på hemmpln. VAD SKA NORRA SIGTUNA STAD INNEHÅLLA? Vår olik livsstdier ger olik krv och behov beroende på vr i livet vi befinner oss. Men det finns mång pltser tt välj på tt flytt till inom Stockholmsregionen idg. Så vrför välj just Norr Sigtun std? För tt börj svr på den frågn i visionsprocessen ges här exempel på vilket innehåll och erbjudnde Norr Sigtun std bör h för tt kompletter dgens Sigtun std och för tt bli en ttrktiv plts tt flytt till. INTERVJUUNDERSÖKNING NORM Vintern 2011/12 genomförde mrkndsundersökningsföretget NORM gruppintervjuer om Norr Sigtun std med respondenter från Sigtun med omnejd. Smmnfttningsvis visr undersökningen tt: Mn hmnr inte i Sigtun det är ett medvetet vl. Här finns det god livet Vrition är smlingsbegreppet när respondentern tlr om den ny stdsdelen; vrition i gtumiljöer, sklor, upplåtelseformer, rkitektur och mterilvl Mn vill tt Sigtun std sk vr en levnde std med ett levnde butiksutbud så är det inte idg Den ny stdsdelen behöver blnser trygghet, tillhörighet med inspirtion och nytänknde Det sk vr en stdsdel som känns integrerd, en nturlig VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 77

fortsättning v Sigtun Idelet är en stdsdel med egen krktär och som ger känsln v tt h vuxit frm orgniskt och inte plnerts vid ett ritbord vid ett och smm tillfälle En ny stdsdel, byggd med omsorg och hänsyn ttrherr fler målgrupper Kultur och histori är en viktig del v vrdgslivet i Sigtun. Ntur, trädgård och friluftsliv är en hörnpelre i Sigtuns själ MÅLGRUPPSKARIKATYRER KAN BLI SCHABLONMÄSSIGA Oft beskrivs potentiell målgrupper genom så kllde personporträtt. Genom tt beskriv olik behov, konsumtion, preferenser och beteenden krktärisers respektive målgrupp. Risken med dett är tt dock tt beskrivningrn kn bli schblonmässig, stereotyp och endimensionell. Därför beskrivs de potentiell målgruppern för Norr Sigtun std genom figurer som bstrkt representnter som exemplifierr hur behoven kn se ut och vd respektive grupp söker efter. INFLYTTNING TILL NORRA SIGTUNA STAD PRIMÄRA UPPTAGNINGSOMRÅDEN Norr Sigtun std blir en unik och ttrktiv stdsdel som kommer lock människor från hel Sverige tt lev här. Genom sin kvliteter kommer Norr Sigtun std tt ttrher invånre från någr primär områden: Södr Storstockholm med Arlnd eller Kist som rbetsplts Stockholm med förorter Uppsl med förorter Sigtun med omnejd Friluftsliv Kultur VAD KAN NORRA SIGTUNA STAD ERBJUDA INVÅNARE I DE OLIKA LIVSSTADIERNA? Med utgångspunkt från ll informtion som inhämtts och nlyserts under visionsprocessen, smmnftts här de konkret förslg till Norr Sigtun stds innehåll och erbjudnde för respektive målgruppers livsstdier före fmilj, fmilj, smt efter fmilj. 78 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD

MÖT NORRA SIGTUNA STADS FRAMTIDA INVÅNARE I REDAN IDAG Aktiviteter Studiemiljöer Socil mötespltser Träning FÖRE FAMILJ UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA ÄR VIKTIGA FÖR EN LEVANDE STAD Sigtuns befolkningspyrmid hr historiskt sett hft en midj där ung vuxn innn fmilj och ungdomr efter gymnsiet flyttr därifrån, för tt sedn oft återvänd till Sigtun std senre i livet. Dett beteende är nturligt och inget unikt för Sigtun std, men det är ovnligt påtgligt här. Ung vuxn är en viktig del v smhället och stden; drivnde, visionär och med plner för frmtiden. Smtidigt visr både medborgrforumen och NORMs mrkndsundersökning tt dgens Sigtun std hr ett svgt utbud som intresserr denn målgrupp. Denn utmning behöver Norr Sigtun kunn svr upp emot. VAD KAN NORRA SIGTUNA STAD LOCKA UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA MED? Tidigt i livet finns sälln mycket kpitl till hnds, därför är det viktigt med ett bostdsutbud som ger bostäder med rimlig mbitionsnivå till en lik rimlig prisbild. Vi vet tt denn målgrupp prioriterr träning, därför är träningsmöjligheter i form v till exempel orientering, golf, hästsport, löp-, promend- och cykelstråk viktig. Kvliteten på närmiljön och prkmiljöern uppsktts också. Prkmiljöer med vttenkontkt, lekprker och sktebordprk kommer tt skilj ut Norr Sigtun std från ndr tänkbr lterntiv. Den ny stdsdelen kn utveckl Sigtun stds position som utbildningsstd ytterligre. Exempelvis kn en golfkdemi, kulturhistorisk utbildningr, resturng, konferens- och hotellutbildningr lock ung vuxn. Ung människor vill träffs och umgås på sitt sätt. Det är oft det tät livet mn vill åt med klustrde, inte utspridd, mötespltser. Olik sorters mötespltser och träffpunkter ökr ttrktiviteten för stdsdelen; cfé, br och pub med sen öppettider, utomhusmiljöer för pluggnde studenter och gärn ett ktivitetshus med exempelvis innebndypln, idrottshll och festlokl i ett. Norr Sigtun std kommer ldrig kunn tävl med drgningskrften v Stockholm eller Uppsl, därför är br kommuniktioner viktig dit och till ndr pltser. Kommuniktionern till och från Norr Sigtun std sk vr enkl, smidig och hållbr. En utbyggd och väl fungernde kollektivtrfik måste h tät vgångstider smt vr synkroniserd melln tåg och bussr. Cykling och cykelpendling ökr, därför vill Norr Sigtun std underlätt cyklingen genom lånecyklr, cykelprkeringr och infrtsprkeringr för cyklr. Bilpooler gör det lättre för ung tt nvänd bil br då de behöver det. Umgänge vi socil medier ställer krv på väl utbyggd telekommuniktion där Norr Sigtun std hr fördelen tt kunn integrer dett redn på plneringsstdiet. Behovet v dgligvror i form v storhndel är oft begränst, däremot är öppettider och tillgänglighet viktig för ungdomr och ung vuxn då mtinköpen inte lltid är så inplnerde. VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 79

FAMILJEN EN PRIMÄR MÅLGRUPP Sigtun std är idg en ttrktiv plts tt lev fmiljeliv på och en väldigt br plts tt väx upp på. Småskligheten och närheten till nturen gör tt fmiljer utgör Norr Sigtun stds primär målgrupp. Men begreppet och definitionen på fmilj är mångfcettert och det finns idg en mängd olik fmiljebildningr och -typer. Intressen, inriktning och ideologi styr livsvlen där boende och brnens uppväxt är centrl frågor. Norr Sigtun std hr på grund v sin unik mix v egenskper mycket tt erbjud mång olik sorters fmiljer, någr exempel; Stdsfmiljen som uppskttr tt lev i en riktig stdsdel med vrition och histori Friluftsfmiljen som helst tillbringr sin tid i nturen lever friluftsliv och motionerr Prestigefmiljen som ttrhers v vrumärket Sigtun och dess renommé Ekofmiljen som helst odlr själv tycker småsklighet och certifiering enligt BREEAM-Community motsvrr ders idé om en hållbr std Hyresfmiljen som vill gör ndr sker i livet än tt äg sitt boende Hybridfmiljen som är spridd på olik orter tycker närheten till Arlnd är toppen VAD LOCKAR NORRA SIGTUNA STAD FAMILJERNA MED? För fmiljern är vlmöjligheten v bostdstyp centrl; vill, rdhus eller flerbostdshus. Mn vill även kunn välj upplåtelseform och ntingen äg eller hyr sin bostd. Mn sk kunn bo kvr i Norr Sigtun std, men byt typ v boende om livssitutionen förändrs. Givetvis kommer brnens bäst i först rummet för fmiljern. Därför är närhet till utepltser, lekpltser, förskol och lågstdieskol viktig. För de lite större brnen vill föräldrrn gärn h vlfrihet vd gäller tillgång till friskolor mm. Tiden räcker till llr minst för brnfmiljern. Därför är utbyggd vägr och trfiknät smt brnvänlig kollektivtrfik till, från och inom Norr Sigtun std väsentlig. Ambitionen är också tt knyt smmn cykel- och promendvägr för både rekretion och trnsport på båd sidor väg 263 och minsk dess känsl v trfikled. Br kommuniktioner till rbetspltser utnför Sigtun kommun gör det enkelt ttrktivt tt pendl till Stockholm, Arlnd och Kist. Lekpltser Förskolor / skolor Kollektivtrfik Bondens mrknd Även inom hndel efterfrågr fmiljern närhet och vlfrihet, med mindre mtffärer med fullsortiment men även torghndel kombinert med livsmedel och gärn en bondens mrknd. Högt upp på önskelistn står också en hndelsträdgård och en ny bensinsttion. Sist men inte minst prioriterr fmiljern möjlighet till närliggnde vård, gärn i form v en speciliserd brnläkrmottgning. EFTER FAMILJ BARNEN UTFLUGNA OCH ÄNDRADE BEHOV Det finns mång fktorer som Norr Sigtun std kn lock med ovsett om intresset ligger inom fysiskt ktivitet, kultur eller hållbr utveckling. 80 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD

Här ges även möjlighet till boende för den som vill minsk sin boendeyt men ök bekvämligheten så de kn stnn kvr i sitt Sigtun och h kvr närheten till vänner, brn och brnbrn. I Norr Sigtun std finns ll möjligheter för tt genertionsboende blir verklighet; skönt för stressde fmiljer tt h mor- och frföräldrr på rmlängds vstånd för vlstning, etc. Kulturutbud Aktiviteter Arbetsmöjligheter för äldre Sport och fritid Den lokl mötespltsen VAD KAN NORRA SIGTUNA STAD LOCKA SENIORERNA EFTER FAMILJ MED? Ambitionen är tt kunn bo i Norr Sigtun std hel livet. När brnen flugit ut och rbetet börjr trpps ned, förändrs krv och behov på boende grdvis och iblnd drstiskt. Givetvis styr ålder och häls hur mn vill bo. Därför plners olik former v boendeformer i Norr Sigtun std med olik serviceinnehåll. Nu finns tid för umgänge, motion, verksmheter och kultur i form v konstglleri, skulpturprk, promendstråk och publik smlingsytor, t ex torg som ger både trygghet och närhet. Mötespltser blir givetvis också det lokl cféet och en riktigt br resturng med högklssigt kök. Trädgårdsrbete i olik former är populärt i målgruppen efter fmilj, stdsodling för den som tröttnt efter tt h skött villträdgården hel livet, eller möjlighet till kolonilott för den som vill odl mer. Med stignde ålder kommer givetvis ett öknde behov v br och npssd närsjukvård. I Norr Sigtun std sk det finns både äldrevårdsläkre och vårdcentrl. För djurens bäst finns ett loklt djursjukhus. Även för denn målgrupp är kommuniktioner och kollektivtrfik viktig för tt h den rörelsefrihet mn vill h. Givetvis är tillgängligheten både vd gäller täthet och närhet i fokus. Bilpool kn vr ett tryggt och br lterntiv till kollektivtrfik. All vill inte vr pensionärer, därför kommer Norr Sigtun std erbjud möjligheten tt rbet även som pensionär. Det kn förslgsvis ske inom rmen för det plnerde företgshotellet eller egn inititiv inom service eller kultur. Som serviceerbjudnde till äldre sk också fixrtjänster erbjuds som smtidigt skpr lokl rbetstillfällen. Högst upp på önskelistn vd gäller hndel för denn målgrupp står en br lokl och lättillgänglig mtffär. FÖRETAGARE LOKALA ARBETSPLATSER I NORRA SIGTUNA STAD Sigtun std uppftts idg som en sovstd. Därför är det en utmning för Norr Sigtun std tt bli en stdsdel som lever både dg- och kvällstid. Liv och rörelse ger en levnde och trygg std. Det som ger stden sitt liv är människor som rbetr och verkr i stden, det kn hndl om både större och mindre verksmheter. Småskligheten är centrl i Norr Sigtun std och därför sk br förutsättningr finns för tt små verksmheter sk kunn etbler sig och funger här. Företg och företgre är en viktig målgrupp i Norr Sigtun std. Företgen tillför dels lokl rbetstillfällen, men ger också invånrn möjligheten tt köp närproducert, vre sig det hndlr om torghndel, skomkre, snickeri, IT-service eller cykelservice. Fler distnsrbetr, men det är inte lltid mest effektivt eller stimulerde tt sitt hemm i soffn. Kontorshotell för småföretgre i smverkn med rbetspltser tt hyr med miljöer npssde för olik sorts rbete med enklre servering och WIFI för effektivt distnsrbete hör till frmtidens rbetsklimt. Täppn / kolonilotten VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 81

7.3 ARTIKLAR FRÅN FRAMTIDEN Att utveckl en stdsdel i direkt nslutning till Sigtun är en unik utmning. Det kräver vision, vilj, mod och mbition och hårt rbete. Br då kn vi skp en std som når utöver det vnlig i Sverige. Så här hopps någr v visionsprocessens deltgre tt resulttet blir i form v rtiklr från frmtiden. BOMÄSSAN I SIGTUNAS NORRA STADSDEL GRETAS TRÄDGÅRD EN SUCCÉ 3:e årtusendet är 980 2017. Under 5 år hr den ny stdsdelen vist på ett nytt och modernt sätt tt bygg ny bostdsmiljöer. Mässn lockde journlister, ktörer och besökre från 50 ntioner. Vttnet och historien prs med unikt stdsbyggnde. 3000 personer står i kö för en bostd här. Det här vr lik modigt som när Erik Segersäll först skpde Sigtun 1.0 år 980. Nu går Sigtun in i sitt 3:e årtusende med fnn högst. 82 VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD

HÄCKSTUDIE: HÅLLBAR STAD I SIKTE Norr Sigtun std hr nu sin först kvrter inflyttde och uppvisr ll tecken på frmtidens hållbr std i nutid. Stdsdelen i vrdnde hr en kretiv, småsklig och integrerd miljö i smått och stort. Det socil livet hr getts prioritet och mötespltsern är mång. Stor hänsyn hr tgits till topogrfi och nturgivn förutsättningr. Lekfullhet och nyskpnde präglr miljön. Invånrn i Sigtun std känner stolthet över det ny tillskottet i stden och myser över tt de hr fått delt i det visionsstyrd rbetet i tidigt skede. Inte för inte är dett område lndets först BREEAMcertifierde stdsdel. Sigtun kommun först som lltid. SIGTUNA IMPONERAR PÅ JAPANSKA FORSKARE Mång är nyfikn på vd som händer i Sigtuns färskste stdsdel Norr Sigtun std. Nyfikenheten kommer inte br från svenskr i behov v en ny bostd utn också från forskre och journlister från hel världen. Vd är det då som väcker denn nyfikenhet? En grupp forskre från Jpn säger med ett stort leende tt dett är det mest fntstisk vi hr sett. På br 3.5 år hr stdsdelen bidrgit med 200 ny bostäder, ny butiker och en hndelsträdgård som lockr besökre från hel norr Stor-Stockholm. BO14 I SIGTUNA STAD BOMÄSSAN FÖR FRAMTIDEN Bkom det grön plnket växer frmtidens stdsdel ut. Inom kort kommer Bo14 i Sigtun std tt slå upp portrn. En unik stdsdel i hållbrhetens tecken. Här kn mn bo och rbet i närheten v nturen, med service, kollektivtrfik, histori och motion runt hörnet. Stdsdelen är BREEAM-certifiert och kommer tt ligg till grund för frmtidens stdsbyggndsutveckling. NORRA SIGTUNA VÄXER ÄNNU MER Intresset för Norr Sigtuns utveckling med dess enstående stdsmiljö hr vrit stort sen strten 2014. Invånrntlet hr redn ökt till 1000 personer i ll åldrr och nu hr butiker, torghndel, prken coh mycket mer vuxit frm. Kön till bostädern som byggs är nu rekordstor. Fenomenet NSS är välkänt efter bostdsmässn förr året. Inriktningen på hållbrt stdsbyggnde blev välkänt och populärt, vilket viss v det fortstt intresset. PÅ ANDRA SIDAN HÄCKEN Trots processen med den ny stdsdelen Norr Sigtun std kunnt följs v ll som velt är nyfikenheten stor blnd såväl närboende som ndr kommuninvånre. Igår invigde kommunlrådet den ny snbbspårvägen melln bytespunkt Norr Sigtun, vi Märst sttion, rbetsområden melln Märst och Arlnd, smt slutdestintionen Arlnd flygplts. Under det först året är resndet grtis för tt få oss ll tt vänj oss tt lämn bilen hemm. Närboende kunde inte hör när tågen psserde bkom de grön häckrn som döljer delr v spårområdet. För någr tog nyfikenheten överhnden. Trädgårdsstegen kom frm för tt spn in den ny grnnen grtis snbbspårvgn melln Norr Sigtun, Märst och Arlnd. VISIONSRAPPORT UTVECKLING AV NORRA SIGTUNA STAD 83