Program för Östberga. Samrådshandling Juni/Augusti 2017 Diarienr:

Transkript

1 Progrm för Östberg Smrådshndling Juni/Augusti 2017 Dirienr:

2 Vd är ett progrm? Ett progrm är ett dokument som upprätts för ett större område, till exempel en stdsdel, som underlg för fler frmtid detljplner inom området. Progrmmet innebär en möjlighet för kommunen tt på ett tidigt stdium lyft frågor till diskussion. I det här progrmmet redoviss ett förslg till helhetsgrepp för utveckling v Östberg. Smråd Progrmmet är på smråd under 7 juni-25 ugusti Under progrmsmrådet hr remissinstnser, skägre, llmänhet, orgnistioner och intressegrupper möjlighet tt frmför sin synpunkter på förslget. Efter smrådstidens slut kommer inkomn synpunkter och remissvr tt smmnställs och redoviss för stdsbyggndsnämnden som tr ställning till plneringens fortstt inriktning. Därefter kn stdens rbete med detljplner påbörjs. Under smrådstiden plnerr vi ett öppet dilogmöte i Östbergskolns mtsl den 12 och 13 juni. Förslget kommer också tt ställs ut i Teknisk nämndhuset, Fleminggtn 4 smt på Enskede-Årst-Vntörs stdsdelsförvltning vid Globen. Senste informtionen om tid och plts för möten och utställningr finns på projektets hemsid: Arbetsgrupp Sr Almén, projektledre Stdsbyggndskontoret Stin Bäckström, biträdnde projektledre Stdsbyggndskontoret Hmpus Olesund, projektledre Exploteringskontoret Emm Wirén, lndskpsrkitekt, Exploteringskontoret Helen Lombrink, kommuniktör, Exploteringskontoret John Rosén, miljöutredre, miljökontoret Mgnus Ståhl, trfikplnerre, Trfikkontoret Eskil Swerkersson, stdsplnerre, Stdsdelsförvltningen Enskede/Årst/Vntör Ås Winfridsson, smordnre, Stdsdelsförvltningen, Enskede/ Årst/Vntör Sofi Westerlund, SWMS rkitektur Ylv Preutz Ppntoni, socil hållbrhet, Tyréns Illustrtioner och krtor om inget nnt frmgår SWMS rkitektur 2 Progrm för Östberg smrådshndling Utredningr Områdesnlys, Lndskpslget, Iterio, Cllun, Ung Berättr Kulturskoln, Stdsmuseet Dgvttenutredning vseende övergripnde plnering för Östberghöjden, Geosigm Trfikutredning, Iterio Nturvärdesnlys, Cllun Konsekvensbedömning, nturmiljö Östberg, Cllun Brnkonsekvensnlys, Lndskpslget, Ung Berättr Kulturskoln Översiktlig riskutredning Åbyvägen och Huddingevägen, Tyréns Bullerutredning, Tyréns Arkeologisk utredning etpp 1 och 2, Stiftelsen Kulturmiljövård Jämställdhetsnlys, Tyréns

3 Innehåll Disposition Progrmhndlingen hr en inlednde smmnfttning som beskriver visionen för stdsutvecklingen i Östberg och hndlingens innehåll. På det följer en bkgrund som beskriver geogrfisk och historisk förutsättningr och berättr vrför progrmmet för Östberg tgits frm just nu. Progrmförslget presenters sedn både i sin helhet, och i form v sex stdsbyggnds principer som vrit väglednde till förslget för stdsutveckling i Östberg. På de följnde kpitlen bryts sedn progrmförslget ned i komponenter och beskrivs i form v struktur, offentlig rum, gtor och delområden. Dokumentet vsluts med kortfttde förutsättningr och konsekvenser smt övergripnde tidpln. Innehåll...3 Smmnfttning... 4 Bkgrund...5 Progrmförslget Struktur Offentlig rum...39 Gtorn Delområden Förutsättningr och konsekvenser...75 Tidpln och genomförnde...83 Progrm för Östberg smrådshndling 3

4 Smmnfttning v progrmmet I progrmmet redoviss ett helhetsgrepp kring stdsutvecklingen i Östberg. Utvecklingen sk bidr till tt uppfyll Stockholms bostdsmål och åstdkomm god boendemiljöer och trygg och ttrktiv offentlig rum. Visionen är tt i Östberg sk ll vr välkomn och känn sig trygg. Östberg sk erbjud vrierde miljöer och ktiviteter för olik grupper och för olik åldrr. I Östberg är invånrn stolt över sin närmiljö och Östbergs invånre känner tillit till vrndr och sin omgivning. Dett skps genom fler och vriernde mötespltser som invånrn själv hr vrit med och påverkt, ökd täthet med fsder mot gtn för tt fler sk känn sig sedd och i förlängningen trygg. En förbättrd kollektivtrfik på både kort och lång sikt är vgörnde för tt Östbergs tillgänglighet sk ök. Ökd koppling till omvärlden ger större vlmöjligheter för de boende i Östberg. Progrmmets idéer sk bidr till ökde stdskvliteter och skp en mer smmnhållen std med tryggre och mer tillgänglig offentlig miljöer som är lätt tt orienter sig i. De ny bostädern ger underlg för lokl hndel och service och bidrr till trygg miljöer. Bostdsutvecklingen sk bredd vritionen i upplåtelseformer och boendeformer för tt skp en blndd std. Progrmmet innehåller totlt c bostäder. Det visr hur offentlig pltser inom området rusts och utveckls och lyfter frm Lisebergsprken som ett smmnhållnde prkstråk. Progrmmet kommer vr på smråd melln 7 juni och 25 ugusti Under progrm- smrådet hr remissinstnser, skägre, llmänhet, orgnistioner och intressegrupper möjlighet tt frmför sin synpunkter på förslget. Översikt v progrmförslget 4 Progrm för Östberg smrådshndling

5 Bkgrund Progrm för Östberg smrådshndling 5

6 Uppdrg och process Det politisk uppdrget Stdsbyggndsnämnden gv 5 november 2015 stdsbyggndskontoret i uppdrg tt inled progrmrbetet för Östberg och Årstfältet Södr. Till nämndbeslutet gjordes ett särskilt uttlnde där nämnden lyfte behovet v tt belys de socil frågorn och delktighet som viktig komponenter i progrmrbetet. Uppdrget vr tt koppl smmn Östberg med kringliggnde stdsdelr liksom tt, utifrån sin egn förutsättningr, utveckl stdsdelen till ett mer ttrktivt område. Ett tidigt identifiert problem vr områdets bristnde kollektivtrfik och behovet v långsiktig kollektivtrfiklösningr även innn spårtrfik kommer till stånd. Nämnden uttlde sig vidre om tt hänsyn skulle ts till de stor nturvärden och de fornlämningr som finns på Årstfältet Södr/ Kvrnbcken. Geogrfisk begränsningr v progrmmet Progrmområdet omfttr Östberg och Södr Årstfältet, och vgränss i norr v Åbyvägen, i öster v Östbergvägen, i syd v Huddingevägen och i väster v det stdsdelsskiljnde dlstråket som löper melln Östberg och Liseberg. Vidre inbegriper progrmområdet ett smlre område längs Åbyvägen norr om Liseberg. Progrmområdet befinner sig i huvudsk inom Enskede/Årst/Vntörs stdsdelsområde, med undntg för mindre mrkområden som ligger inom Älvsjö stdsdelsområde. I progrmmet föreslås ny bebyggelse på sådn mrk som stden förfogr över. Det innebär tt ingen utpekd ny bebyggelse föreslås inom Gml Östberg och Östberghöjden som upplåts genom tomträtt, eller som hr en nnn fstighetsägre. Undntg sker då tomträttsinnehvre i påbörjd dilog godkänt det. Här kn det finns förtätningsmöjligheter, men sådn bebyggelse Progrmområdet mrkert i rött 6 Progrm för Östberg smrådshndling behöver komm till i dilog med de som förfogr över fstighetern.

7 Styrdokument Från deld till end std Översiktsplnering för socil hållbrhet Delrpport från Kommissionen för ett socilt hållbrt Stockholm Förfttre: Ås Dhlin Styrdokument, plneringsunderlg Progrmmet utgår från ett ntl styrdokument och plneringsunderlg, blnd nnt: VISION 2040 Kommunfullmäktiges vision Ett Stockholm för ll Visionen lyfter frm 4 temn: Ett Stockholm som håller smmn Ett klimtsmrt Stockholm Ett ekonomiskt hållbrt Stockholm Ett demokrtiskt hållbrt Stockholm Att överbrygg de socil skillnder som finns i stden är ett centrlt tem i visionen. För tt nå visionen krävs både ett ktivt rbete inom stdens förvltningr, ett förstärkt smrbete med regionens ktörer smt en fördjupd dilog med stdens invånre. Promendstden - Stockholms översiktspln Stockholms översiktspln, ntogs I dokumentet nges de fyr stdsbyggndsstrtegier som sk tillämps för tt nå visionens mål för hållbr tillväxt. Årstfältet beskrivs i Promendstden särskilt som ett strtegiskt område där en ny levnde stdsdel sk väx frm och koppls smmn med omkringliggnde områden. Progrmmet överensstämmer främst med gällnde översiktsplns strtegi 3 - tt koppl smmn stdens delr. Översiktsplnen håller på tt uppdters, och i det smrådsförslg för uppdterd översiktspln som presenterdes hösten 2016 tydliggörs möjlighetern i Östberg närmre. I kpitlet Lokl utvecklingsmöjligheter beskrivs behoven v tt koppl smmn Östberg med kringliggnde stdsdelr, förbättr kollektivtrfiken, stärk de offentlig rummen och skp ny målpunkter. Den grön promendstden Den grön promendstden är en strtegi för utveckling v Stockholms prker och ntur. En god tillgång till prker och nturområden, där människor kn möts och hämt krft, är en förutsättning för ett rikt och hälsosmt stdsliv. Det sk vr lätt och locknde tt rör sig till fots och med cykel. Frmkomlighetsstrtegin Frmkomlighetsstrtegin är ett strtegiskt dokument som visr möjligheter tt klr ett ökt resnde med vvägningr och prioriteringr i det utrymme som finns genom tt bl.: Ge mer plts till bussr och cyklister. Trfiken sk bli mer pålitlig. Gångtrfikntern får bättre förutsättningr. Underlätt för buss, gående och cyklister. Kommissionen för ett socilt hållbrt Stockholms Kommunfullmäktige i Stockholms std hr beslutt tt utvecklingen mot en mer deld std sk vänds och hr därför tillstt en kommission för ett socilt hållbrt Stockholm. Målet är tt främj en socilt hållbr utveckling i stden och minsk skillnder i livsvillkor, som blnd nnt kn bero på strukturer i den byggd miljön och på en ojämlik fördelning v stdens resurser, vilk leder till begränsningr i vrdgslivet och minskr människors möjligheter tt möts. Östberghöjden hr uppmärksmmts v stdsbyggndsforskre i de underlgsrpporter, som tgits frm inom delområdet Boende och stdsmiljö, som ett komplext område utifrån ett socilt hållbrhetsperspektiv. Östberghöjdens läge i stden i kombintion med en seprerd trfikstruktur, en underförsörjning på smhällsservice och ojämlik villkor för kollektivtrfik smverkr negtivt till en upplevelsemässig och rumslig isolering. Progrm för Östberg smrådshndling Stockholms miljöprogrm Stockholms miljöprogrm är uppbyggt kring sex övergripnde miljömål. Stdsbyggndsnämnden och dett progrm berörs särskilt v miljömål 3: Hållbr mrk- och vttennvändning. Som delmål nges tt: Sårbrheter i stdsmiljön till följd v ett klimt i förändring sk förebyggs. God sttus sk uppnås i stdens ll vttenförekomster. Stdens vttenområden sk stärks och utveckls för både rekretion och biologisk mångfld. Vid stdsutveckling sk ekosystemtjänster främjs för tt bidr till en god livsmiljö. Stden sk h en livskrftig grönstruktur med rik biologisk mångfld. Stockholmrn sk h god tillgång till prker och ntur med hög rekretions- och nturvärden. Vrje stdsdel sk plners för god stdsmiljö. Arkitektur Stockholm Arkitektur Stockholm är stdens rkitekturstrtegi och styrdokument för Stdsbyggndskontorets rbete. Dokumentet beskriver hur Stockholm sk utveckls i stdens olik sklor; stden, stdsrummet, stdsdelen och byggnden. Stdsutvecklingen sk forms med utgångspunkt i Stockholms identitet och kultur-histori och utgå från ett hållbrt helhetsperspektiv. All projekt sk bidr till nytt för llmänn intressen och till ett ttrktivre, mer tillgängligt och tryggre stdsrum och Stdsdelens unik krktär sk undersöks i dilog med stdsdelens medborgre i vrje projekt. Ny byggnder sk plners tillsmmns med en infrstruktur som lockr till närvro och ktivitet i stdsrummet. 7

8 Dilog Dilog och informtion Smverkn Östberg Smverkn Östberg är ett förvltningsövergripnde rbete som leds v Stdsdelsförvltningen i Enskede Årst Vntör sedn Målet för Smverkn Östberg är tt Östberg sk vr en ttrktiv och trygg stdsdel tt bo och verk i. I smverknsgruppen ingår bl., Stdsbyggndskontoret, Trfikkontoret, Idrottsförvltningen, Kulturförvltningen, Utbildningsförvltningen, SISAB, Svensk Bostäder, Omsorgsborgen smt polisen Globen och kommissionen för ett socilt hållbrt Stockholm. Inom rmen för smverkn Östberg hr stden drivit en boendedilog som påbörjdes med ett öppet hus i Östbergskolns mtsl november Under våren 2016 följde sedn stdsdelsförvltningen upp de inkomn synpunktern med riktde intervjuer för tt få en mer fördjupd bild v Östberg, vilket smmnställdes i en perspektivrpport. Denn rpport låg till grund för en boendedilog under hösten 2016 där boende och tjänstepersoner under ett ntl kvällr träffdes för tt rbet frm åtgärdsförslg som syftde till tt fler skulle rbet med tt ök tryggheten i området. På längre sikt hr syftet med medborgrdilogen vrit tt stärk egenmkten för de boende och återuppbygg förtroende melln invånrn och smhället/ myndigheter. Dilogen mynnde i ett ntl medborgrförslg, där respektive berörd förvltning nsvrr för tt följ upp förslgen. Stdsbyggndskontoret hr vrit delktig i denn process och prllellt lett rbetet med tt t frm progrmförslget och på det sättet kunnt rbet in de frågor i medborgrdilogen som rör stdsbyggnde i progrmmet. Förslgen: Allktivitetshus För tt skp en träffpunkt och ök vi-känsln så föreslås ett llktivitetshus centrlt vid torget i Östberg. I ett llktivitetshus kn de boende enkelt rrnger ktiviteter och där kn stdens olik verksmheter rymms. Stdsdelsförvltningen gör en förstudie under våren I förstudien tittr mn på i vilken form llktivitetshuset kn drivs, hur det sk finnsiers, vr det kn ligg smt om det kn del lokler med ndr verksmheter. Stdsodling Boende vill strt stdsodling i Östberg. Stdsodlingen kn skp möten och gemenskp melln människor och bidr till ökd trygghet. Stdsdelsförvltningen gör under våren 2017 i ordning tomten intill torget där en förskol tidigre hr brunnit ner. Där läggs gräs, lekställningrn rusts upp och en plts görs i ordning för odling med pllkrgr och ekologisk jord. Ett levnde torg För tt ök trivsel och trygghet på torget föreslås blnd nnt bättre belysning, ppperskorgr och fin växter. På torget behövs också mer liv och ktivitet. Då behövs förutsättningr som sittpltser, bord och knske en scen. Inom rmen för projektet Levnde Stockholm kommer trfikkontoret och stdsdelsförvltningen tt duk upp med möbler och ktiviteter under sommren. Bättre informtion och kommuniktion Bättre informtion och kommuniktion önsks om vd som händer i Östberg generellt och särskilt i projektet Smverkn Östberg och om stdsbyggndskontorets plner för centrum och ny bostäder. Stdsdelsförvltningen tittr under våren 2017 på vilk förbättringr som kn görs. 8 Progrm för Östberg smrådshndling Trygghetsvndringr Vid trygghetsvndringr promenerr fstighetsägre, stdsdelsförvltning, trfikkontoret, m fl runt och tittr på vd som kn förbättrs i den fysisk miljön för tt ök tryggheten. Tryggheten i området är viktigt och vndringrn ses som viktig för tt åtgärder sk genomförs och nsvrsfördelningen sk bli tydlig. Stödj och motiver till tt lämn kriminlitet Arbetsgruppen konstterr tt kriminlitet finns i Östberg och den bidrr till tt gör området otryggt, inte minst runt torget. Mång ktörer hr rbett med tt stödj och motiver personer tt inte ge sig in i eller tt lämn kriminlitet. Tydlig förväntningr och smordning kn bli bättre menr rbetsgruppen. Bättre kollektivtrfik Boende i Östberg hr tgit frm en skrivelse med förslg på förbättrd kollektivtrfik och överlämnt denn till Stockholms läns lndsting som nsvrr för kollektivtrfiken. Bibliotek Ett bibliotek skulle vr v betydelse för Östberg. Ett bibliotek kn bidr till exempelvis språkutveckling, integrtion och vi- känsl blnd de boende. Kulturnämnden ntog den 7 mrs 2017 Stockholms stdsbiblioteks strukturpln Den pekr på behovet v tt etbler ett bibliotek i Östberg. Fokus är nu tt utred möjligheten tt etbler sig i smverkn med ett eventuellt llktivitetshus i området. För ett genomförnde krävs ett inriktningsbeslut och ett genomförndebeslut i kulturnämnden som säkerställer en hållbr finnsiering v biblioteksverksmhet. Tidplnen är inte fstslgen ännu.

9 Fortstt dilog Inom rmen för fortstt processer är det viktigt tt inom vrje detljplnerbete identifier vilk frågeställningr som finns för tt se vilken typ v förnkring och dilog som är bäst just där. För tt få till en socilt hållbr stdsdel behöver även de som bor och verkr inom området kunn påverk stdsbyggndet. Att de som redn bor i området och de som flyttr in blir involverde i byggprocessen är viktigt för skpndet v en socilt strk och hållbr stdsdel. Tid, process och möjligheter Det finns olik metoder för tt gör området socilt hållbrt över tid, och tt nvänd sig v riktde diloger mot exempelvis ung tjejer kn vr ett sätt tt hitt röster som nnrs inte lltid gör sig hörd inom rmen för stdsbyggndsprocessen. Stdsutvecklingen i området kommer ske under ett ntl år. Det innebär tt pltser som plners för bebyggelse kn komm tt stå tomm under ett ntl år innn ny hus uppförs. På pltsen för den nedbrunn förskoletomten i centrl Östberg, (Fmiljen 2) hr någr boende tgit inititiv och kommer påbörj stdsodling under tiden som det tr för den ny detljplnen för studentbostäder tt bli klr (se Smverkn Östberg). Denn typ v tillfällig nvändning v en plts är inspirernde och kn vr ett sätt tt etbler ny ktiviteter i området. Under det fortstt rbetet finns det nledning tt titt på om det går tt utveckl denn typ v tillfällig nvändning. Det skulle exempelvis kunn gäll evenemng som idrottsturneringr, kulturfestivler eller ndr kulturell verksmheter, teljéer, verkstäder, odling, kontorspltser mm. Områdesnlys Som underlg för progrmmet hr stden tgit frm en områdesnlys. Områdesnlysen är en kortd version v de sidoutredningr som stden inför progrmrbetet med Östberg hr beställt. Underlg inom sttistik, ntur och ekologi, kommuniktioner och brnperspektivet är inrbetde i nlysen. Syftet är tt sml ett brett underlg för tt med områdesnlysens slutstser senre kunn värder vilk effekter en kommnde bebyggelseutveckling innebär för lndskpsbild och kulturmiljö, ntur- och ekologi, trfik och socil värden. Arbetsmöte under smverkn Östberg Progrm för Östberg smrådshndling Foto: Stdsdelsförvltningen Enskede/Årst/Vntör Inom rmen för Områdesnlysen hr intervjuer gjorts med medborgre, förvltningr och myndigheter, bl. hr en brnkonsekvensnlys tgits frm som särskilt beskriver brnens perspektiv för plneringen. Workshop under rbetet med områdsenlysen 9

10 Östberg i stden Geogrfiskt läge Östberg ligger sydväst om centrl Stockholm, delvis uppe på en höjd bredvid Årstfältet. Noder i närliggnde grnnstdsdelr förutom Årst är Årstdl, Liljeholmen, Gullmrspln och Älvsjö. Topogrfin i kombintion med de stdsbyggndsidel som rådde då Östberg nldes hr lett till tt stdsdelen ligger reltivt isolert som en enklv i reltion till ngränsnde stdsdelr. Angöringen för motortrfik till Östberg sker idg vi tre entrépunkter, två till Östberghöjden från Östbergvägen, och en till Gml Östberg. Dess entréer leder sedn till säckgtor runt området, en i gml Östberg och en i Östberghöjden, vilket gör tt stdsdelen trfikmässigt fungerr som en återvändsgränd. För kollektivtrfiken leder dett till lång restider och ineffektiv resor. Restidern med kollektivtrfik för Östberg till centrl Stockholm är jämförbr med ndr områden i söderort som geogrfiskt ligger längre bort från centrum såsom Skärholmen eller Frst centrum. Stdsbild lndskpsbild Den fysisk gränsen för Östberg är idg väldigt tydlig. Pltsens bebyggelseutveckling är tydligt läsbr i stdsplnemönster och stdsdelsvskiljnde grönstråk. Bebyggelsen vtecknr sig i Östberghöjdens siluett. Dett är något som både bidrr med identitet och smmnhållning, men även till viss isolering. Stdsbyggndsidé - historik Östberg Både gml Östberg och Östberghöjden är byggd efter tydlig och tidstypisk stdsbyggndsidel. Gml Östberg byggdes under slutet v 1950-tlet i form v lång prllell husrder med tre-fyrvåningshus utmed en ringgt, Stmgtn, som löpte runt området. Gtn reserverdes för biltrfik och prkering. I områdets inre bilddes ett stort och bilfritt inre prkrum, kllt Stmprken. Tnken vr tt på dett sätt kunn spr mer v befintlig terräng och vegettion smtidigt som det blev möjligt tt uppför fler lägenheter än med en trditionell lmellhuspln. Området fick ett mindre butikscentrum med ett litet torg, flnkert v tre punkthus i ått våningr. I fonden v Stmgtn uppfördes ett skivhus i ått våningr, det så kllde Elefnthuset. Östberghöjden byggdes nästn ett decennium senre, efter en pln som vr typisk för det sen 1960-tlet och visr på tidens strävn efter tt skp mer homogen och förtätde förortsmiljöer, med rätvinkligt plcerd bebyggelse i enhetlig höjd och kortre vstånd melln byggndern. Foto Oscr Bldh Progrm för Östberg smrådshndling Även plnens konsekvent genomförd trfikseprering är tidstypisk. Genom tt skilj bilvägr och gångstråk från vrndr ville mn minimer riskern för olyckor. Egentligen vr det br på prkeringspltsern melln husgruppern som bilr och fotgängre mötte vrndr. I plneringen eftersträvde mn tt bevr så mycket som möjligt v det nturlig lndskpet, som berghällr och nturmrk melln husgruppern, och med ett strkt inslg v bevrde högrest tllr. Mitt i området ldes ett litet centrum med någr butiker, en ungdomsgård och en skol. Strukturen i Östberg är mer eller mindre intkt sedn 60-tlet, med undntg för mindre kompletternde bebyggelse som tillkom i börjn v 2000 tlet i form v stdsvillor och ett fåtl rdhus. Foto Jn Gustvsson, från Svensk Bostäders rkiv. Foto nr 1970_OSTB_1970

11 Årstfältet 2008 nordnde Stockholms stdsbyggndskontor och exploteringskontor en interntionell rkitekttävling för en ny stdsdel och prk på Årstfältet. Det vinnnde förslget Arkipelg berbetdes och 2010 genomfördes progrmsmråd för den ny stdsdelen. Årstfältet sk utveckls till en tät och vrierd stdsdel med bostäder, skol, förskolor service och prker. En ny stdsprk skps som kompletterr och binder smmn omkringliggnde grönområden och stdsdelr. Visionen för Årstfältet är En plts för möten - möten melln människor, melln std och prk och melln nytt och gmmlt. De övergripnde intentionern för Årstfältet är tt väv smmn omkringliggnde stdsdelr och skp ett strkt möte med den ny stdsprken. Årstfältet tillför Stockholm ett helt nytt gtumönster. Det övergripnde gtunätet består v vinklde och vrierde gtor som skpr oväntde utblickr och pltsbildningr. Huvudgtn och de så kllde prkbryggorn strukturerr området och ger en övergripnde tydlighet. Loklgtorn bidrr till områdets lokl prägel och identitet. Bebyggelsen på Årstfältet hr stor vrition i typ, höjd, form och stil och utforms med inspirtion v Årst centrums för sin tid vågde uttryck (genom tt hitt en smtid rkitektur som är lik djärv som den vr då) och Vll gärdes höjdskillnder. Den ny stdssiluetten skpr en vrierd och tydlig front mot prken. I den västr delen v prken hålls hushöjdern i en mer jämn och lägre nivå eftersom de möter en lägre skl i Östberg. Årstfältet, perspektiv från sydost med den föreslgn bebyggelsen i etpp 1. Illustrtion White rkitekter Progrm för Östberg smrådshndling 11

12 Förutsättningr i Östberg Stdsbyggndsidelen från rymmer mång kvlitéer, men även en del spekter som idg betrkts som problemtisk. Östberg är grönt, öppet och i stor delr trfiksäkert tck vre uppdelningen melln gång- och biltrfiknter. Läget på höjden ger mång vckr utsikter, och tillgången till friytor är god. De stdsdelsvskiljnde grönstråken bidrr till det grön intrycket och vistelseytor. Den seprerde trfiken leder till säkr trfiklösningr, men vsknden v människor och hus med fönster vid huvudgtorn bidrr till upplevd otrygghet i gturummet. I Östberg är gränsen melln llmän pltsmrk och kvrtersmrk mång gånger otydlig vilket gör tt det är svårt tt vläs vd som är tillgängligt för ll. Dett ställer hög krv på de som nsvrr för fstighetern för tt vgör om gårdsrum bidrr eller motverkr trivseln i området. Som besökre i området kn dett skp en osäkerhet om vilk ytor som är tillgänglig och inte, och för de boende försvårr dett nyttjndet v ytorn kring husen som inte är tydligt definierde. Den likrtde utformningen och rkitekturen på byggndern bidrr ytterligre till tt området kn upplevs som svårorientert och otydligt. Sverigeförhndlingen och tunnelbnn Efter en överenskommelse inom Sverigeförhndlingen melln regering och kommuner kommer en tunnelbnesttion tt etblers i Östberg, på den nytillkommnde linjen melln Älvsjö och Fridhemspln. Denn kommer vsevärt tt förbättr kollektivtrfiktillgången i området, och fungerr som ttrktiv målpunkt för intilliggnde stdsdelr, vilket ger underlg för en helt nnn servicetillgång med betydligt större resenärsflöden. Vy över Östberghöjden från nordost 12 Progrm för Östberg smrådshndling Foto: Lennrt Johnsson

13 Progrmförslg Progrm för Östberg smrådshndling 13

14 Progrmförslg Östberg - en del i stden Årstfältet frmväxt är inte br strtskottet för en ny stdsdel på fältet, utn även en ny möjlighet för en utbyggnd v Östberg. Närheten till den ny stdsdelen med dess underlg för utbud och service omvndlr Östbergs nuvrnde ningen perifer läge till en plts i ett tydligt stdsmässigt smmnhng. I progrmförslget koppls Östberg smmn med ngränsnde stdsdelr, och blir en del i en stdsväv och en smmnhållen std. Den smmnhålln stdens kvlitéer återfinns i trygg, tillgänglig och ttrktiv miljöer för boende och besökre, för vistelse, rörelse, rbete och vil. Mot Årstfältet vävs bebyggelsen smmn med den ny stdsdelen på fältet, mot Liseberg knyts stdsdelrn smmn i ett utvecklt och progrmmert grönrum med en smlnde funktion. Mot Åbyvägen i norr synliggörs Östberg med en ny stdsfront. I söder nnonserr i frmtiden ett nytt kvrter entrén till området, och ny gångbro kn koppl smmn ovn Huddingevägen mot Hemskogen för rekretiv möjligheter och säkr skolvägr. Förslget innebär en signifiknt ökning v ntlet lägenheter och därmed invånre i Östberg. Nybyggntionen möjliggör en komplettering v beståndet med boendetyper och upplåtelseformer v sådnt som idg skns, och befolkningsökningen ger nytt underlg för service i området. Dett gäller smhällsservice och kommersiell lokler, men även kollektivtrfiken. Stockholms läns lndsting nsvrr för kollektivtrfiken i Stockholm. Inom rmen för progrmmet föreslås ny kopplingr från Åbyvägen till Östberghöjden, och melln Östberghöjden och Gml Östberg för tt möjliggör restidsvinster och genre resvägr för en effektivre kollektivtrfik. Ett öppet och ktivt Östberg Inom rbetsgruppen för progrmrbetet hr vision och mål för Östberg rbetts frm genom bred förnkring vid fler workshops. Vision och mål tr vstmp i Stockholm stds övergripnde mål smt Östbergs utmningr och möjligheter som utmejslt sig i smbnd med nulägesnlys och Smverkn Östberg. Östbergs vision Ett öppet och ktivt Östberg hr delts in i fyr mål. Ett integrert Östberg genom minskde restider, tydlig stråk och känd målpunkter Ett välkomnnde Östberg som prägls v stolthet och tillit Ett inkludernde Östberg som utveckls genom medskpnde och förnkring Ett livfullt Östberg där strukturen uppmuntrr till ktivitet och tillgängliggör grön värden I Östberg sk ll vr välkomn och känn sig trygg. Östberg sk erbjud vrierde miljöer och ktiviteter för olik grupper och för olik åldrr. I Östberg är invånrn stolt över sin närmiljö och Östbergs invånre känner tillit till vrndr och sin omgivning. Dett skps genom fler och vriernde mötespltser som invånrn själv hr vrit med och påverkt, ökd täthet med fsder mot gtn för tt fler sk känn sig sedd och i förlängningen trygg. En förbättrd kollektivtrfik på både kort och lång sikt är vgörnde för tt Östbergs tillgänglighet sk ök. Ökd koppling till omvärlden ger större vlmöjligheter för de boende i Östberg. 14 Progrm för Östberg smrådshndling

15 Strukturpln Kvrter, bostäder och lokler Kvrter med egen tidpln Grön koppling Grönt uppsmlnde stråk Grönt huvudstråk Grön GC-väg Ny sim- och idrottshll Skol och förskol Centrumstråk Lokler i bottenvåning - Prio 1 Huvudled Progrm för Östberg smrådshndling 15

16 Stdsbyggndsprinciper Koppl smmn Bryt den brriärverkn topogrfin i kombintion med säck-gtorn och de stdsdelsvskiljnde grönstråken utgör i reltion till omgivnde stdsdelr. Stråken sk tillgängliggörs, förtydligs och befolks för trygg och ttrktiv miljöer tt rör sig i. Strukturen öppnr sig mot ngränsnde stdsdelr Kompletter med ny funktioner som skol, bd, bibliotek Kompletter befintlig service i området med ny målpunkter. En ökd befolkning ger större underlg för tillkommnde service i form v sportnläggningr, kulturell verksmheter och kommunl- och kommersiell service. 16 Progrm för Östberg smrådshndling Nytt stdsstråk Tvärs genom Östberg löper det stråk som smmnbinder Älvsjö med Årst. Det är en gen väg för tt rör sig melln områden och ett strtegiskt läge för centrumfunktioner. Topogrfisk utmningr i form v höjdskillnder hnters genom breddde terrsseringr och trppor som bildr offentlig pltser med kvlitéer som vistelseytor. Längs gtns sträckning ställs krv på lokler i bottenvåningrn på tillkommnde bebyggelse, med fokus på utåtriktde verksmheter. Med ny fronter nnonser Östberg sig och möter omgivningen med frmsidor. Bebyggelsen möter upp vid Åbyvägen, Huddingevägen och mot prkrummen. Den ny bebyggelsen bidrr med fsder och entréer som utgör ktiv inslg vid både prkrum och gt.

17 Inbjudnde mötespltser, prk och ntur, lek och rekretion Prkstråk och pltser omhänderts och ders enskild krktärer lyfts upp och utveckls till vrierde och kompletternde rum för ll åldrr. Ny bostäder v mång sorter Upplåtelseformer, storlekr och typer v bostäder kompletters för tt möjliggör ett boende i Östberg för vriernde åldrr och livssitutioner. Progrm för Östberg smrådshndling Effektiv och när kollektivtrfik Ny vägkopplingr möjliggör genre busstrfik och ger förutsättningr för kortre restider. På sikt kommer tunnelbnn till Östberg vilket förbättrr service i området och fungerr som ttrktiv målpunkt för intilliggnde stdsdelr. 17

18 Illustrtiv pln Arkitektur Ny bebyggelse sk bidr till tt stärk stdskvlitetern i Östberg för tt skp en tätre, mer smmnhållen, mångsidig och trygg miljö. Den befintlig bebyggelsen i Östberg är väl smmnhållen i skl och uttryck. Den vänder sig från Östbergbckrn mot en inre struktur med öppn grön gårdsrum. Den ny bebyggelsen på Årstfältet hr en uttld brokighet som idel, med bottenvåningr som skll hjälp till tt levndegör gturummen och de offentlig pltsern. Den tillkommnde bebyggelsen i Östberg behöver förhåll sig på ett medvetet sätt till dess befintlig förutsättningr smtidigt som den skll bidr till pltsen med sin egen krktär. Den ny bebyggelsen sk h ktiv fsder som smspelr med omgivningen och åstdkommer en tilltlnde och trygg miljö. Tydligt definierde rum bidrr till läsbrhet och möjlighet till orientering i området. De olik delrn v progrmområdet hr vriernde geogrfisk förutsättningr och unik reltioner till sin omgivningr. Dett sk återspegls i skl, uttryck och typologier i bebyggelsen. Östbergbckrn omvndls från tillfrtsväg till stdsgt genom tt bottenvåningrn ges en tydlig utformning mot gtn med lokler i strtegisk lägen. Utåtriktde kommersiell lokler koncentrers i först hnd till Centrumstråket, men kn även förekomm på ndr ställen. Den smmnhålln skln i Östberg bejks generellt men kompletters då den ny bebyggelsen smls gruppvis utifrån de olik pltserns specifik förutsättningr. Längs Östbergbckrns gturum hålls en smmnhållen skl med mindre vritioner. Mot de större fri rummen, Årstfältet och Åbyvägen tillåts en högre våningshöjd för tt möt upp skln. Här finns också utrymme för större vrition i volym. Konst Offentlig konst tillkommer inom progrmområdet i smrbete med Stockholm konst som är den vdelningen inom Stockholms std som rbetr med produktion v ny konst för stdens offentlig rum. Enprocentsregeln nger tt en procent vid ny-, om- och tillbyggnd i Stockholm std sk vsätts för konstnärlig gestltning. Inom progrmområdet sk befintlig prkområden, stråk och mötespltser rusts upp och ny skps. Ny bebyggelse tillkom-mer och Östberg sk ges en tydligre koppling till omkringliggnde stdsdelr. Det konstnärlig rbetet kommer i ett först steg fokuser på undersökndet v området och pek ut lämplig pltser för konstnärlig gestltning. Målet är en visuellt närvrnde och integrerd konstnärlig gestltning som tr plts, skpr identitet, bidrr till smmnhng, smt utgör en självklr del v områdets frmväxnde krktär. Den konstnärlig gestltningen sk smtidigt prägls v Östbergs histori och de människor som bor och vists där. Det konstnärlig rbetet sk ske i när smrbete med nsvrig lndskpsrkitekter och bör komm in tidigt i processern för tt möjliggör pltsspecifik och integrerd konst. Frmtgndet v konstprogrm och även utförnde v viss utsmyckning kn med fördel ske genom involvering från lokl intressenter/invånre. Här bör särskilt kvinnor och ung tjejer involvers. Konsten kn med fördel vr lekbr och skp ökd trygghet. Exempelvis belysningsgestltning kn förutom tt vr ttrktiv också skp trygghet och tydlighet i strukturen om det görs på rätt sätt. 18 Progrm för Östberg smrådshndling Offentlig rum I kpitlet om Offentlig rum beskrivs dess närmre Det offentlig rummet är vårt gemensmm rum, där ll i stden sk h möjlighet tt t plts på lik villkor. Det offentlig rummet sk vr tryggt, tillgängligt och erbjud ttrktiv miljöer för boende och besökre, för vistelse, rörelse, rbete och vil. Östberg sk erbjud vrierde miljöer och ktiviteter för olik grupper och för olik åldrr. Den föreslgn progrmmeringen (innehållet och utformningen) är både generell och specifik. Det betyder tt viss miljöer är flexibl och kn pss ll, medn ndr är tydligre riktde mot viss intressen eller åldrr. Genom tt i Östberg h en kombintion v olik typer v offentlig rum, med olik identitet och innehåll, ges en vritionsrikedom som tillsmmns bildr en helhet där vr och en kn finn sin egen plts. Den föreslgn progrmmeringen är i dett skede ett möjligt innehåll och en mbitionsnivå. Den slutgiltig utformningen görs i kommnde skeden. Delområden Under kpitlet Delområden beskrivs olik delområden med skiftnde förutsättningr närmre. Förhållningssätt till offentlig miljöer, möjlighet till ngöring och offentlig service redoviss, smt vd den ny bebyggelsen förvänts bidr med rumsligt. Arkitekturen är inte studerd i dett skede och kommer gestlts i kommnde detljplner.

19 Progrm för Östberg smrådshndling 19

20 20 Progrm för Östberg smrådshndling

21 Struktur Progrm för Östberg smrådshndling 21

22 Översikt

23 Kvrtersstruktur Progrmförslget innebär en ökning med c 2500 bostäder inom progrmområdets gräns. Av dess hr 640 bostäder redn redovists i progrmmet för Årstfältet och hr här endst berbetts något för tt bättre smmnlänk mot omgivningen. C 590 bostäder föreslås i Årstfältet Södr, den del v Årstfältet som ligger vid Kvrnbcksskogen strx nordost om Gml Östberg. 325 bostäder finns längs med Åbyvägen i den norr delen v Liseberg, och 960 bostäder i kompletternde lägen vid Östberghöjden och Gml Östberg. Inom progrmmet för Årstfältet c. 640 lgh Årstfältet Södr c. 590 lgh Längs Åbyvägen c. 325 Östberghöjden och Gml Östberg c. 960 lgh Progrm för Östberg smrådshndling

24 Stråk och smmnhng Att koppl smmn stdsdelr kn ske på mång olik sätt. Kopplingr kn ske genom bebyggelse, progrmmering v prkum och offentlig pltser, ny pltsbildningr och gångvägr eller br en ökd tydlighet och trygghet i hur en plts ser ut och bruks. Att på ett tryggt, enkelt och tillgängligt sätt kunn rör sig i den offentlig miljön är grundläggnde för viljn tt vists där. Vrt ett stråk leder sk vr vläsbrt, och kopplingrn sk ge plts för människor i olik åldrr med olik färdigheter. Den ny bebyggelsen flnkerr de betydelsefull stråken och bidrr till tt befolk dess. De centrl rörelsern tydliggörs och stärks med ktiv bottenvåningr. Höjdskillnder omhänderts och tillgängliggörs där så är möjligt. Att öppn Östberg tydligre för rörelser genom området bidrr till tt ök ktiviteten i området och bjuder in besökre. centrl rörelser grön smmnhng 24 Progrm för Östberg smrådshndling

25 Gtor huvudled huvudgt lokl huvudgt loklgt Gtusektionern för Östbergbckrn görs om för tt ge bättre plts åt både gångtrfiknter och cyklister, som får seprt körfält. Frmtid bebyggelse kommer tt uppförs vid sidn v gtorn med hög krv på utformningen för tt uppnå en mer stdsmässig krktär och bidr till en ökd trygghetsupplevelse. Östbergbckrns sträckning prllellt med Åbyvägen i norr delen v Östberghöjden räts ut något och flytts någr meter söderut, vilket möjliggör större kvrter norr om gtn. Gång- och cykelvägen i Sjöholmsvägens förlängning görs om till en körbr gt, vilket möjliggör genre rörelser inom hel området, och ger förutsättningr för tt trfiker även Gml Östberg med kollektivtrfik. Förslget är ett viktigt led i målsättningen tt minsk Östberghöjdens geogrfisk isolering. Åbyvägen Progrm för Östberg smrådshndling Östbergbckrn Sjöholmsvägen Östbergvägen Tussmötevägen Huddingevägen 25

26 Gång och cykel Pendlingsstråk Huvudstråk Gångväg Ny sektioner för gtorn i Östberg ger gående och cyklister en självklr plts i gturummet. Seprt dubbelriktde cykelbnor nläggs längs större delen v Östbergbckrn, och gångbnor nläggs på bägge sidor v gtn, vilket ger de gående större vlmöjligheter och förbättrr trygghetsupplevelsen. Utformningen v dess kn studers noggrnnre i vsnittet om gtusektioner. Tydlig kopplingr skps till de cykelpendlingsstråk som löper i den norr och södr delen v progrmområdet. Det finns tydlig, trfikseprerde gång- och cykelvägr v god kvlitet till Östbergskoln. Då Östbergbckrn i sin nordligste del flytts söderut ts en v de nuvrnde plnskildhetern bort till förmån för ett mer integrert trfiknät där gående, cyklister och bilr ll ges plts i gtns nivå. En uppgrdering v den befintlig cykelvägen från Göt lndsväg till Östbergvägen och vidre ut på Årstfältet förbättrr både kopplingen mot Älvsjö i söder och mot Gullmrspln och Årst i norr. För tt förbättr möjlighetern tt kombiner cykel- och kollektiv resor kommer ny sttionslägen för den kommnde tunnelbnn tt behöv förses med kpcitetsstrk, trygg och säkr cykelprkeringsmöjligheter. 26 Progrm för Östberg smrådshndling

27 Ny möjligheter för kollektivtrfiken möjlig busslinjer tunnelbn hållpltser / sttioner Efter en överenskommelse inom Sverigeförhndlingen melln regering och kommuner kommer en tunnelbnesttion tt etblers i Östberg, på den nytillkommnde linjen melln Älvsjö och Fridhemspln. Denn kommer vsevärt tt förbättr kollektivtrfiktillgången i området, och fungerr som ttrktiv målpunkt för intilliggnde stdsdelr, vilket ger underlg för en helt nnn servicetillgång med betydligt större resenärsflöden. En ny tunnelbn med uppgångr i Östberg ger god tillgänglighet till hel Östberghöjden, nästn hel Gml Östberg och delr v Liseberg, Örby Slott smt Årstfältet. Det är dock viktigt tt under tiden frm tills tunnelbnn byggs säkerställ en optimerd kollektivtrfik till området utifrån de förutsättningr som finns, genom en översyn v det befintlig busstrfiknätet och möjlig förbättringr. För tt möjliggör busstrfik med kortre restider föreslås ny gtukopplingr melln Östbergbckrn och Åbyvägen, smt melln Östbergbckrn och Sjöholmsvägen. Resor kn då ske genom hel Östberg, och ny omstigningsmöjligheter till stomlinje smt frmtid tunnelbn möjliggörs. Stombussen i sin nuvrnde föreslgn sträckning ger god tillgänglighet till stomtrfik för Gml Östberg och en liten del v Östberghöjden. Inom progrmområdet idg är tillgången till kommuntrfik god men effektiviteten mindre god. För tt effektiviser kommuntrfiken bör det utreds om hållpltsvstånden kn bli större runt Östberghöjden. Ett minskt ntl stopp ger något längre gångvstånd, men betydligt kortre restider och smmntget en ökd effektivitet i hel resn. Progrm för Östberg smrådshndling 27

28 Grön kopplingr Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster kn definiers som grönytors direkt och indirekt bidrg till människors välbefinnnde. Viss ekosystemtjänster upplevs som mer betydelsefull i tätbebyggd områden för tt vår fysisk miljö sk vr br tt lev i. Det hndlr till exempel om rening v vtten, skuggning från träd, grönsknde rekretionsområden och lekpltser för brn. En smmnhängnde grönstruktur möjliggör för människor, djur och växter tt rör sig genom området. Smmnhängnde stråk löper från Hemskogen Öster om progrmområdet vi Kvrnbcksskogen vidre digonlt genom Östberg mot Solberg i väster. Göt lndsväg ligger i ett grönt stråk som knyter smmn den stor stdsdelsprken på Årstfältet vi en sekvens v grön rum till Lisebergsprken och en utveckld dlgångsprk. Kompletternde grön rum bidrr till lterntiv rörelsemönster och hr potentil tt stärk ekologisk värden på pltsen. Ekologisk spridningssmbnd, främst knutn till tll, löper genom området. Genom tt strtegiskt rbet med kompletteringr v betydelsebärnde träd som finns på pltsen så går det tt stärk nturvärden. Smmnhängnde grönstruktur med ekologiskt värde Möjlig kompletternde spridningsvägr 28 Progrm för Östberg smrådshndling

29 dgvtten Rekretion skolgård lek idrott centrum huvudstråk grön promend De tre stdsdelrn Årstfältet, Östberg och Liseberg/Örby slott hr olik rumslig kvliteter som kompletterr vrndr. Årstfältet hr ett större lndskpsrum med rymd. Östberg hr större prkrum och när till nturmrk och smlnde inre prkrum. Liseberg/Örby slott hr ett flertl mindre fickprker med lek för yngre. De större prkrummen i Östberg sk utveckls till sin krktär och kompletters med fler funktioner och målpunkter. Den centrl promenden går genom hel området och korsr strtegiskt centrum i centrumstråket. Lisebergsprken är en viktig mötesplts i dlgången melln Östberg och Liseberg/Örby slott. Bollplnen, utegymmet och nturslänten är viktig och uppskttde målpunkter som stärker vrndr. En utveckling v prken, frmförllt i den lågt utnyttjde norr delen kommer stärk prken ännu mer och skp mer gemenskp melln stdsdelrn. Göt lndsväg genom Östberg kommer, när Årstfältet är utbyggt, tt vr en viktig länk melln Älvsjö/Liseberg/Örby slott och Årstfältet. Det är även en viktig identitetsskpre och ett historiskt vtryck som sk utveckls och lyfts frm. I knten v Östberg finns fler pltser med närntur och skogskänsl som uppsktts och nvänds flitigt v skolor och förskolor. Kvrnbcksskogen kn kompletters med nturlekplts och förbättrde stigr. Östbergs läge ovnför omgivnde stdsdelr ger god möjligheter till utblickr mot omgivningen, fler pltser är viktig utsiktspunkter och målpunkter för skolor och förskolor.. Progrm för Östberg smrådshndling 29

30 Principer för prkering Befintlig mrkprkering Grge under gård Stockholm rbetr idg med grön p-tl. För tillkommnde bostäder i Östberg nvänds pltsspecifikt p-tl 0,53 som utgångspunkt. Byggktören kn sedn få % rbtt på p-tlet genom införnde v mobilitetsåtgärder. Exempel på mobilitetsåtgärder är förbättrde cykelfciliteter, bilpool och subventionering på kollektivtrfikkort för tt nämn någr. Tillkommnde prkering skll i möjligste mån ske i grge. På grund v topogrfisk och miljömässig förutsättningr lämpr sig viss v de föreslgn pltsern inom progrmområdet bättre för grge än ndr vilket gör tt prkeringen kommer behöv löss över fstighetsgränsern. Boende inom området kn inte lltid räkn med tt h prkeringen inom den egn fstigheten men inom gångvstånd. Möjlighet till tillgänglig prkering och ngöring skll finns för smtlig fstigheter. 30 Progrm för Östberg smrådshndling

31 Byggndshöjder Östberg ligger på en höjd omgiven v stdsdelsvskiljnde grönstråk. Den befintlig bebyggelsen hr med någr få undntg en genomgående höjd på cirk 4 våningr, och utgör en enhetlig silhuett från lägre liggnde omgivningr. Strukturen som uppfördes under 50-och 60-tlet är inåtvänd, entréer och fsder är vänd mot gårdr, och även om de trfikmässig entréern till området är tydlig kn det upplevelsemässigt vr svårt tt vet vr Östberg egentligen börjr, och vr frmsidn är. Den ny bebyggelsen vänder på strukturen, och rbetr ktivt med tydlig frmsidor. Vid mötet med befintlig bebyggelse tillåts en höjd på melln 5-6 våningr, medns höjden går upp mot de större frire lndskpsrummen vid Årstfältet och Åbyvägen. Strukturen vänder sig utåt, och nnonserr Östbergs läge. 7-8 våningr 6 våningr 4-5 våningr 2 våningr Progrm för Östberg smrådshndling 31

32 32 Progrm för Östberg smrådshndling S y lv e s te r g t n ny förskol 6 vd dlgången nytt punkthus centrl promenden nytt bostdshus nytt bostdskvrter ny torgyt nytt bostdskvrter (Årstfältet) Ö s tb e r g b c k r n H r p lin g e g r ä n d Ö s tb e r g b c k r n Ö s tb e r g v ä g e n H u d d in g e v ä g e n S p r r e h o lm s v ä g e n S t m g t n S t m g t n Ö s t b e r g b c k r n Ö s t b e r g b c k r n Ö s t b e r g b c k r n ( n y t t lä g e ) Å b y v ä g e n N y k ö r v ä g F is k h ls v ä g e n nytt bostdskvrter Sektioner Höger. Sektionslinjer Mit en. Sektion A-A. Skl 1:2500 A4 Underst. Sektiob B-B. Skl 1:5000 A4 A-A C-C B-B

33 Ovn. Sektion C-C. Skl 1:3000 A4 Nedn. Sektion D-D. Skl 1:3000 A4 A n e b o d v ä g e n ngöringsgt dlgången nytt bostdshus Ö s tb e r g b c k r n trppgränd trppgränd Göt lndsväg K in n r e d s g r ä n d sim- och idrottshll entré Östberg Ö s t b e r g b c k Progrm för Östberg smrådshndling centrl promenden trpp S lä t å k r g r ä n d centrumstråket F ö r l n d g r ä n d trpp nytt bostdshus Ö s t b e r g v ä g e n Ö s t b e r g b c k nytt bostdskvrter (Årstfältet) norr entrén Östberg 33

34 Service Vid rnden v Årstfältet föreslås en ny sim- och idrottshll. Idrottsförvltningen ser ett behov v en simhll inom stdsdelsområdet och nser tt en lämplig plts för dett skulle kunn vr vid Årstfältet. En uppskttning gällnde tidpln är tt idrottsnläggningen uppförs Hittills hr endst utredningsrbete skett och det finns ännu ing beslut om genomförnde. Det finns behov v en ny F-9 skol, som kompletterr den befintlig skoln som ligger i Östberg centrum som hr undervisning upp till årskurs 6. Plceringen är föreslgen längs Götlndsväg vid Kvrnbcksskogen, och skolns upptgningsområde kommer sträck sig över både Östberg och Årstfältet. Ny förskolor plners inom området för tt motsvr det behov som de ny bostädern skpr. Förskolorns plceringr är spridd inom området och i möjligste mån lgd i direkt nslutning till nturmrk för möjlighet till när nturlek för förskolebrnen. De byggnder som byggs längs centrumstråket sk h lokler i bottenvåningrn. Här skll verksmhetern vr utåtriktde, och kn exempelvis innehåll butiker, cféer eller kulturverksmhet. Även längs Östbergvägen finns krv på lokler i bottenvåningrn. Även övrig bebyggelse längs med Östbergbckrn kn med fördel innehåll lokler. Prllellt med progrmrbetet rbetr stdsdelsförvltningen med tt se över möjlighetern för ett llktivitetshus innehållnde bl. ett bibliotek i centrum. Allktivitetshuset skulle tillsmmns med simhllen utgör målpunkter för besökre även från kringliggnde stdsdelr. Plceringen v den kommnde tunnelbnesttionens uppgångr kommer behöv studers vidre. 34 Progrm för Östberg smrådshndling Östberg torg Bckens prklek, en populär målpunkt både för förskolor utnför området och för Östbergbor. Prkleken utgör ett nv i stdsdelen och sk rusts upp inom snr frmtid. Foto: John Stigholt,

35 Kvrter Kvrter med egen tidpln Ny sim- och idrottshll Befintlig skol och förskol Skol och förskol, friliggnde Förskol i bostdshus Befintlig lokler i bottenvåning Lokler i bottenvåning - Prio 1 Lokler i bottenvåning - Prio 2 Befintlig vårdcentrl Progrm för Östberg smrådshndling 35

36 Kompletteringsmöjligheter inom befintlig struktur Inom progrmmet föreslås bebyggelse inom fstigheter som stden förfogr över. Det utesluter inte kompletteringsmöjligheter även på ndr ställen. Särskilt inom Östberghöjden finns det potentil för kompletternde bebyggelse. Den befintlig bebyggelsen i Östberghöjden är väldigt homogen och består v loftgångshus från ndr hälften v 1960-tlet komplettert med ett mindre ntl stdsvillor från tidigt 2000-tl. Den äldre lmellbebyggelsen ligger rätvinkligt plcerde. De ngörs på en långsidn och hr motstående sid vänd mot ett rektngulärt grönt gårdsrum. Dett ger ett krktärsskpnde smspel melln bebyggelse, terräng och grönsk. Utemiljöern är typisk för sin byggndstid med både nlgd och nturlig inslg. Resulttet är hlvöppn bostdsgårdr med gräsmttor, enstk buskplnteringr smt friväxnde träd, och med en enkel utformning. Vid ombyggd bostdshus hr gårdrn förändrts, med syfte tt skp vrition och tt del in gårdrn i mindre enheter. Den genomsilningsbr strukturen bidrr med mycket grönsk, men också med en otydlighet om hur ytorn sk nyttjs. Osäkerhet kring plceringr v stråk gör tt gårdsytor nvänds för genomgång vilket minskr incitmenten för de boende tt nyttj sin gårdr för vistelse. Kompletternde bebyggelse behöver på ett medvetet sätt förhåll Potentil för kompletternde bebyggelse 36 Progrm för Östberg smrådshndling

37 sig till den befintlig strukturen, och de speciell förutsättningr som den ger i form v trfikseprering och reltioner melln gårdsrum i en öppen struktur. Störst kompletteringspotentil finns på ett ntl mrkprkeringr inom området, där befintlig och tillkommnde prkering istället kn plcers i grge för tt frigör mrkyt till fördel för eventuell ny bebyggelse eller prkrum. Kompletternde bebyggelse längs Östbergbckrn sk bidr till tt levndegör gturummet med entréer från gtn och krv på ktiv bottenvåningr. Eventuell övrig komplettering, i form v exempelvis mindre kompletteringr vid gårdr eller påbyggnder behöver redovis ett hållbrt förhållningssätt till kulturmiljön och bidr till: Förbättrd orienterbrhet Livligre gårdsrum Ökd trygghet med fler fsder i strtegisk lägen Möjlig lokler Det finns möjligheter tt se över huvudmnnskpet för viktig gång- och cykelvägr inom området vilket skulle kunn underlätt en enhetlig skötsel och ökd tydlighet. Gräsmttor med fritt växnde träd och sprde bergknllr är typisk inslg. Gångväg strx söder om centrum. Foto John Stigholt. Det inre prkstråket i Östberghöjden korss v ett tvärgående, mer hårdgjort stråk, som hr rustts upp på 2000-tlet. Foto John Stigholt. Progrm för Östberg smrådshndling En ursprunglig del med terrängens nivåskillnder bevrde. Området hr en strkt grönsknde krktär. I fonden blockerr ett nybyggt hus sikten ut. Foto John Stigholt. En v delområdets förändrde bostdsgårdr med terrsser och privtiserde ytor närmst fsden. Byggndern hr fått ny blkonger och moderniserde loftgångr. Foto: Lndskpslget 37

38 Vrition Upplåtelseformer, typer och storlekr Gml Östberg byggdes v HSB i slutet v 50-tlet som bostdsrätter, och förvlts inom en stor bostdsrättsförening än idg. Östberghöjden byggdes ursprungligen v Svensk Bostäder under slutet v 60-tlet, och lägenhetern uppläts som hyresrätter frm till börjn v 2000-tlet, då en stor ombildning skedde, och mjoriteten v lägenhetern omvndldes till bostdsrätter. Beståndet v lägenheter hr även kompletterts något under 2000-tlet, då någr v mrkprkeringrn inom Östberghöjdens bebyggdes med stdsvillor smt ett fåtl rdhus, och Gml Östberg kompletterdes med tre punkthus vid Tussmötevägen. Då mjoriteten v bostädern byggts under smmnhålln tidsperioder v en och smm byggktör är utbudet v lägenheter väldigt homogent. Det är viktigt tt kompletter det bestånd som finns med ny storlekr och typer v bostäder för tt möjliggör ett boende under ll delr v livets fser och för en vrition v ekonomisk förutsättningr. Östberg hr idg exempelvis få små lägenheter och sknr helt studentbostäder och äldreboende. Även typologiern behöver kompletters för tt möjliggör ett mer vriert utbud v boenden. Det sk vr ttrktivt tt bo i Östberg i olik skeden v livet och oberoende v förändrde omständigheter. 38 Progrm för Östberg smrådshndling

39 Offentlig rum Progrm för Östberg smrådshndling 39

40 Cykelstråket Prkleken Bcken Lisebergsprken och dlgången Norr kvrtersprken Centrumstråket Centrl promenden Göt Lndsväg Kvrnbcken 40 Progrm för Östberg smrådshndling Kvrnbcksskogen Stmprken När ny bebyggelse och fler bostäder tillkommer i Östberg, runt Årstfältet och längs Lisebergs yttre delr behöver smtidigt de offentlig friytorn förstärks, uppgrders och kompletters. Fler funktioner för lek, möten, ktivitet och vil läggs till. Där bostdsbebyggelse eller förskolor plners ngränsnde till en friyt sk friytns offentlighet prioriters. Det kn vr ett öppet möte med siktlinjer och grönsk men det sk vr tydligt tt den offentlig friytn är tillgänglig för ll. Förskolegård som plcers mot prk sk h grind mot prken så tt förskoln enkelt kn nyttj prken och tt boende omvänt kn nvänd förkolegården då verksmheten är stängd. I Östberg finns ett nät v grön rum och grön promender som föreslås kompletters med fler funktioner och bättre smbnd.

41 Nedn. Illustrtionspln - Centrumstråket. Skl 1:4000 A4 Centrumstråket Centrumstråket är en nyckelpusselbit i utvecklingen v Östberg och Årstfältet. Stråket sträcks ut och förtydligs som en koppling. Ny generös trppor behövs både ner mot Lisebergsprken och i ndr änden ner mot Årstfältet. Den långsträckt siktlinjen längs stråket sk bevrs men gtn behöver förtäts utmed sidorn. Ny bebyggelse med lokler i bottenvåningrn kn med fördel byggs längs gtn. Bostdsentréer och verksmheter mot gtn förstärker stdslivet i stråket. torg trpp med plnteringsytor torg Ös torg ss bu Östberg centrums båd torg på sin olik nivåer behöver rusts upp. Det övre torget ligger i nivå med centrumstråkets gt, och hr störst kommersiell potentil för lokler för service och mindre livsmedelsbutik. Mot det nedre torget vänder sig skolns olik lokler, kultur, bibliotek mm. Förbindelsern torgen emelln kn stärks med fler ny trppor. tbe b rg rn ck ny rmp ny trpp ny koppling ny trppor Gtn sk utforms för tt rymm ll trfikslg, som idg. Utformningen sk bidr till tt körhstigheten hålls nere. Då blir stdsmiljön mer trivsm, och det blir lättre tt kors i pln vid det övre torget och busshållpltsen. Där stråket lndr i Östbergvägen bilds en mindre plts. Pltsen sk funger som ett entrétorg i den ny tät strukturen som binder smmn Östberg och Årstfältet. Mot pltsen finns lokler i bottenvåningr. När tunnelbnn plners till Östberg bör en eller fler v entréern ligg i Centrumstråket. 0 Progrm för Östberg smrådshndling

42 Lisebergsprken och dlgången gen vä Åby bullerskärm dgvttendmm tll s kog bm x klä tte rl tll s ek förskol tb erg c r k n r tte lo gs lin b od ts pl lek Ös tur n pulkbcke Dlgången melln Östberg och Liseberg är en resurs tt förädl till en ännu bättre mötesplts för rekretion, smtidigt som funktionen som ekologiskt grönt smbnd bibehålls. Dlgången består idg v Lisebergprken med bollpln, utegym och lekmöjligheter i prtiet närmst Göt lndsväg. Dlgången är i den södr delen öppen, ljus och prägld v promendvägen igenom. Norr delen är mer igenväxt och utn nläggningr, förutom en bmx-cykelbn. Skogen nvänds för spontnlek och utflykter från förskolor. förskol nt urt er ss öppen ktivitetsyt t l lsk og Hel dlgången öppns upp och utveckls till en gemensm stdsprk för Östberg, Liseberg och besökre längre ifrån. Dlgångens öppn lndskp i lågdelrn sk vr tydligt och vgränss i kntern v släntbrynen med nturmrkskrktär. I dlgångens långsträckt mitt finns stdsprkens fri smlnde gräsrum. Gräsrummet är öppet och oprogrmmert. I vld lägen runtom ordns sittpltser och plnteringr. dgvttendmm småbrnslek träterss temlekprk pviljong / häng ln sp oll b fot äg gv ån Runt bollplnen kn prken kompletters med pltser för äldre och lek för yngre brn. En ny träterrss i sluttningen mot bollplnen gör den mer tillgänglig med sittgrdänger i soligt läge. Ett skärmtk eller en pviljong ger sol- och regnskydd och blir en 42 utegym g ny kog 0 Progrm för Östberg smrådshndling 100

43 Vänster. Illustrtionspln - Dlstråket. Skl 1:4000 A4 Nedn. Årstiderns prk, Umeå Foto:Tyréns Nturlekplts, Mlmö BMX-bn och pulkbcke i ett, Pildmmsprken, Mlmö Läktre vid fotbollspln, Vsprken Grön lekplts Berlin Temlekplts, Angereds stdsprk, Göteborg Öppen dgvttenhntering, Rosenlundsprken Foto: Sofi Lrsson plts tt häng på. Det sk finns olik slgs pltser i stdsprken. I ett jämställt offentligt rum är det viktigt med pltser där mn kn välj tt vis upp sig eller tt iktt ndr. Att vr on stge eller bck stge, tt delt ktivt eller vil och se på. I den norr delen v prken finns plts för ktiviteter som ny bn för bmx och skte. Utmed kntern och släntern pssr klätterlek och nturlekplts. En bullerskärm vid Åbyvägen kn skp en skyddd ljudmiljö. I den öppn dlgången går en gång- och cykelväg, liksom idg. Gång- och cykelvägens ges en trygg belysning, br bredd och sträckningen justers för tt smverk bättre med prkrummens utformning. Den är en viktig koppling mot Åbyvägen och Huddingevägens pendlrcykelstråk men också stomme för kort och lång promender. Längs stråket finns odlingspltser, sittpltser för vil och korsnde stråk in i Östberg och Liseberg. En viktig plts i prken är vid korsningen melln cykelvägen och Centrumstråket uppemot Östberg centrum och vidre ut mot Årstfältet. För tt förtydlig pltsen och utnyttj det fin solläget omvndls den till en terrsserd slänt med trppor och lutnde pln som smmnbinder prken med Centrumstråket. I norr delen v prken tillkommer fler ny trppor och gångvägr melln Östbergbckrn och prken för tt stärk smbndet och nyttjndet v prken. Längs fotbollsplnen finns en ny gångväg som ger en förbättrd koppling in till dlgången från Örby Slott. I den ny bebyggelsen längs norr Östbergbckrn finns förskolor i de nedre våningsplnen i höjd med prken. Dess hr gårdr mot prken och direkt tillgång till prkens funktioner för utflykter. Förskolorn ngörs med bil och trnsporter från Östbergbckrn och trpphus. Till fots kn mn nå förskolorn både från gtn och från prken. Dlgången behöver hnter dgvtten från ngränsnde vrinningsområden. Vttnet rinner mot två lågpunkter i prken där dgvttendmmr nläggs. Progrm för Östberg smrådshndling 43 Foto: Tyréns

44 Centrl promenden Åbyvägen Östbergbckrn plnskildhet byggs bort Nedn. Illustrtionspln - Centrl promenden. Skl 1:4000 A4 Östberg är plnert med ett grönt centrlt stråk rkt igenom hel stdsdelen, med torget centrlt i dess mitt. Stråket strtr vid Göt lndsväg i söder med en svgre koppling till Gml Östberg och Stmprken. Stråket leder genom Östberg och plnskilt under vägen vid Östberg centrum och vidre ut mot Åbyvägen. Stråket är viktigt för Östbergs struktur och sk stärks till innehåll och krktär. Den södr delen hr delr med nturmrksprtier som förstärks i krktär, och kulturberbetde delr som kn kompletters med ny lekplts och mötesplts för grillning och smvro. I stråkets högst punkt kn utsikten poängters med sittpltser. I norr justers stråkets sträckning något, för tt bli mer tydligt och sml de grön ytorn bättre. Torget förtydligs som centrl och kopplnde plts utmed stråket. Runt torget förbättrs tillgängligheten och kopplingen melln centrums båd torgnivåer genom ny trppor och ny rmp söder ifrån upp mot gtn från stråket. Torget rusts och förlängs norrut till tt omftt hel skolns längd så tt skolns bollpln får ett direkt smmnhng med stråket. Torget förlängs även söderut genom pssgen under vägen. Belysning förbättrs längs hel stråket, Östbergbckrn 44 Progrm för Östberg smrådshndling gc-väg i nytt läge upprustt torg med nytt innehåll terrsser mot bollpln utökd torgyt ny trpp förbättrd belysning i tunnelpssgen rmp utökd torgyt hällmrk äventyrslek pulkbcke mötesplts Östbergbckrn Östbergvägen förbättrd belysning i tunnelpssgen 0 100

45 Vänster. Tunnelbelysning, Linköping. Gång- och cykelstråk i prk, Zürich. Äventyrslek, Sollekpltsen, Mlmö. Foto: Sofi Lrsson Nedn. Volymillustrtion - Centrl promenden pendlrcykelstråk men speciellt runt torget och plnskildheter. Ny vegettion, med träd och plnteringr nvänds ihop med möblering för tt skp en smmnhållen krktär utmed hel stråket och på torget. Där stråket korsr Östbergbckrn i norr ersätts gångtunneln med en korsning i pln för tt koppl smmn stråket med ny entré till Östberg norrifrån, från Åbyvägen. Östbergbckrn prkleken centrum centrumstråket Göt lndsväg Progrm för Östberg smrådshndling centrl promenden skol nedre torget 45

46 Prkleken Bcken Nedn. Illustrtionspln - Prkleken. Skl 1:4000 A4 Prkleken Bcken idg Vänster. Illustrtionspln v Andersson Jönsson Lndskpsrkitekter Skl 1:1500 A4 Prkleken Bcken är en omtyckt och välkänd prklek med lekplts, plskdmm, mindre bollpln mm. Prkleken står inför en större, redn plnerd upprustning som kommer ök kvliteten och kompletter utbudet. När centrum frmöver rusts upp, bör det övervägs tt även kompletter med trpp från centrums övre torg ner mot prkleken. Prkleken rustts upp enligt plnen frmtgen v Andersson Jönsson Lndskpsrkitekter. 46 Progrm för Östberg smrådshndling terrss med sittpltser prklek ny trpp Östbergbckrn Foto: Lndskpslget

47 Göt lndsväg Nedn. Illustrtionspln - Göt lndsväg. Skl 1:4000 A4 Vänster. Förädling v växtkrktär i skogen. Foto: Sofi Lrsson Göt lndsväg över Årstfältet mot Östberg (1993). Foto: Görn Fredriksson, Stockholmskälln Göt lndsväg är med sin sträckning kulturhistoriskt intressnt som en tidig infrtsväg till Stockholm. Den sk fortstt vr vläsbr i sitt lndskplig smmnhng men kn förstärks och utveckls som br stråk för fotgängre och cyklister. Den utgör en viktig grön koppling för stdsdelrn söder om Östberg in mot Årstfältet och centrl stden, betydelsefullt också för ekologisk smbnd. Förbindelsen sk stärks så tt den blir en upplevelserik promend i ett kulturmiljöstråk och smtidigt en trygg, gen och grön promend- och cykelväg i ett stdsdelssmmnflätnde nät. Vegettionen gllrs så tt krktären i lndskpet blir tydligre och stråket tryggre. Stråkets värdefull och krktärskpnde äldre trädbestånd lyfts frm, medn låg vegettion gllrs för tt skp br sikt kring vägen. Det öppn lndskpsrummet när stråket möter Årstfältet är viktigt tt bevr för en tydlig visuell kontkt melln grönytorn. Belysningen sk utförs i blns med det kulturhistorisk värdet och på ett medvetet sätt som också ök tryggheten. En lugn, trygg och bred ljusbild eftersträvs. Entréprtiern från Östbergvägen och vid Lisebergs bollpln förtydligs till mindre entrépltser för stråket. Där kn informtion om pltsen, Göt lndsväg och fornlämningr ordns. Den plnskild korsningen med Östbergbckrn behålls men utveckls för tt bli trygg och bekväm kopplingspunkt. Den kn forms till en mindre plts i likhet med entrépunktern. Pltsen kompletters med en trpp och gångväg melln gtn och Göt lndsväg för bättre flöden. entré förtydligs frtdämpnde åtgärder för korsnde väg Progrm för Östberg smrådshndling Östbergbckrn ny trpp befintlig gångpssge under vägen vegettion förädls vegettion förädls Sjöholmsvägen Östbergvägen fornlämning torg öppet prkrum fornlämning vegettion förädls entré förtydligs Stmgtn

48 Kvrnbcksskogen Nedn. Illustrtionspln - Kvrnbcksskogen. Skl 1:4000 A4 Kvrnbcksskogen är den skogsklädd höjden melln Stmgtn och Årstfältet. Den är ett omtyckt rekretionsområde, utsiktsplts och viktig länk i det ekologisk spridningssmbndet. Norr delen närmst Göt lndsväg är grvfält och fornlämning. Den kuperde skogsterrängen är en kvlitet för rekretion och lek och därmed svår tt gör fullt tillgänglig. Stigr och pssger sk ses över så tt de nsluter till gångvägr från ll håll, de blir viktig grön kopplingr för promender och som skolväg även om en del är brnt. Det finns tillgänglig lterntiv utnför den brntste terrängen. På en v höjdpltåern plners en ny nturlekplts. På den högst höjden är fin utsikt på långt håll och en krktäristisk plts. Längs Kvrnbcksskogens norr sluttning plners en ny skol. Närmst skolbyggnden behöver skolgården vr hårdgjord men längre upp i sluttningen sk nturmrkskrktären bevrs inom skolgården i så hög grd som möjligt. På Tussmötehöjdens topp rusts lek- och utsiktspltsen upp. Från den östr slänten är det också möjligt tt koppl en gång- och cykelbro över till Sturebysidn, vilket skulle ge möjlighet för promender och skolväg melln nturområden som nu är åtskild v Huddingevägen. Östbergbckrn Sjöholmsvägen fornlämning nturlekplts nturstigr hällmrk 48 Progrm för Östberg smrådshndling skol Stmgtn förskol Östbergvägen Tussmötevägen förskol mötesplts lek Huddingevägen möjligt läge för gc-bro Hemskogen 0 100

49 Stmprken och Kvrnbcken Nedn. Illustrtionspln - Kvrnbcksskogen. Skl 1:4000 A4 Stmprken är en uppskttd unik miljö för lek och prkupplevelse. Den hr fin kulturvärden, tidstypisk krktär och mång god prkkvliteter. Den är i viss mån otydlig i sin offentlig krktär men hr högkvlitet som närprk. Prken bör vrsmt förbättrs och rusts upp vd det gäller innehåll, lekutbud, möblering och vegettion. Upprustningen sk görs med respekt prkens kulturvärden. För tt ök tillgängligheten till prken behöver kopplingrn förbättrs både mot Stmgtns torg, Kvrnbcken, Kvrnbcksskogen och Östbergs Centrl promend. Kvrnbcken är nturkullen melln Sjöholmsvägen och Julitvägen. Östr knten på kullen kommer tt bebyggs om Sjöholmsvägen förlängs upp till Östbergbckrn. I ett v husen plners en förskol i bottenvåningen med vgränsd gård mot Kvrnbcken. Över Kvrnbcken föreslås en ny stig med koppling mot Stmprken. Stigen behöver trppor för tt komm upp över kullen. På kullens krön blir en fin utsiktsplts med bänkr och vy ner mot Örby Slott. Julitvägen förskol ny stigr och trppor Östbergbckrn utsikt Progrm för Östberg smrådshndling nturlek småbrnslek bollpln prklek lekprk Sjöholmsvägen Stmgtn bolllek linbn boulepln förskol torg Huddingevägen Tussmötevägen

50 Norr kvrtersprken Nedn. Illustrtionspln - Norr kvrtersprken. Skl 1:4000 A4 De norr kvrteren hr en struktur som riktr och kopplr sig mot Årstfältet och gångvägrn inom Östberg. För närlek finns en liten prk i sluttningen uppför Östbergbckrn. Befintlig nturslänt omvndls till prk med lekplts. I höjd med prken, på ndr sidn gtn finns en liten pltsbildning med plntering. Pltsen är entréplts till bostdskvrteren. Bottenvåningrn mot pltsen bör utförs med tillräcklig våningshöjd för tt, om inte direkt, så på sikt kunn inrymm lokler. Från pltsen finns ny trpp i riktning norr ut och kommnde kvrtersutveckling inom Årstfältets stdsstruktur. Från Östbergvägen finns också ny trpp upp till Östberghöjdens gångvägsnät och Östbergskoln. Det blir en ytterligre koppling melln Östberg och Årstfältet. 50 Progrm för Östberg smrådshndling Åbyvägen trpp plts Östbergbckrn lek förskol trpp Östbergvägen 0 100

51 Nedn. Illustrtionspln - Stråket längs Åbyvägen. Skl 1:4000 A4 Åby väg e n ny rmp till cykelbro gång- och cyeklvägr nsluter till stråket ny trpp ny cykelbro under byggntion nygångväg ktär k kr en rks ykelstrå g m l ä l v Åby med hä endlrc p rk rm ntu gång- och cyeklvägr nsluter till stråket n ke d yd vid r p Ös tbe b rg rn ck rsk lle bu en rk rsp be ise tl nturstigr mo nt u häl rmrk lm rksk med r ktä r Stråket längs Åbyvägen 0 gång- och cyeklvägr nsluter till stråket Längs Åbyvägen föreslås en ny stdsfront med bebyggelse. Melln bebyggelsen och Åbyvägen iordningställs en plnterd zon med stor trädbestånd, som ger fronten en smmnhållen grön nturmrkskrktär som nsluter till dgens omgivnde lndskpstyper vid Östberg. Längs den grön zonen löper ett uppgrdert pendlrcykelstråk. Cykelstråket nsluter till ny cykelbro över Åbyvägen vid Västberg llé, cykelvägen genom Lisebergsprken och smtlig ny ngöringsgtor från Östbergbckrn. Tre kungrs lund prk Progrm för Östberg smrådshndling 51

52 52 Progrm för Östberg smrådshndling

53 Gtorn Progrm för Östberg smrådshndling 53

54 Gtuliv Gtunätet Gtustrukturen i Östberg är tidstypisk för miljonprogrmsområden och principern enligt SCAFT (Stdsbyggnd, Chlmers, Arbetsgruppen för Trfiksäkerhet) som bygger på strikt trfikseprering och en struktur som togs frm med tnken om bilen som frmtidens primär trnsportmedel. Husen är nordnde så tt ngöring med bil sker från en sid och den ndr sidn vänds mot gårdsmiljöer med koppling till lekytor, grönområden smt gång- och cykelnät. Det finns få tillfrter per område, vilket gör tt Östbergs olik delområden är i stort sett isolerde från vrndr och från omvärlden. Östberghöjden hr ett smmnkopplt gtunät men det finns ingen gtukoppling till Gml Östberg eller till de ngränsnde stdsdelrn Liseberg och Örby slott. Från Gml Östberg finns en mindre lokl gtukoppling till Örby slott. På Östberghöjden går huvudgtunätet runt respektive delområde men hr dålig kontkt med bebyggelsen. Sektionen innehåller 1+1 körfält med prkering på utsidn och en sml gångbn mot bebyggelsen. På sträckn förbi Östberg centrum hr huvudgtn mer stdsmässig krktär med bättre kontkt med bebyggelsen och gångbnor på gtns båd sidor. Orienterbrheten i området är dålig med lokl stickgtor och gång- och cykelvägr som oftst snirklr sig runt hus, grönytor, lekpltser och pltsbildningr. Ur trfiksäkerhetssynpunkt är den strikt trfiksepreringen i området positiv eftersom det går tt t sig runt området utn tt behöv kors bilvägr. Trfiksepreringen kn dock led till en ökd otrygghet för gående och cyklister vid de tider då få människor rör sig i området, t.ex. kvällstid. Dessutom gör den strikt sepreringen området mer svårorientert för gång- och cykeltrfiknter. En krtläggning v grd v fsdkontkt visr tt stor delr v Östbergbckrn sknr fsdkontkt, och därmed ges liten möjlighet tt som gångtrfiknt bli sedd. Genom tt omvndl Östbergbckrn från tillfrtsväg till stdsgt ökr tryggheten i gtumiljön. Grd v fsdkontkt. Illustrtion Lndskpslget TECKENFÖRKLARING GRAD AV FASADKONTAKT: 54 Progrm för Östberg smrådshndling Anlysområde Direkt fsdkontkt, möjlighet tt bli sedd Delvis fsdkontkt, viss möjlighet tt bli sedd Ej fsdkontkt, liten möjlighet tt bli sedd Bottenvåningr Genom tt även ge plts för gångtrfiknter och cyklister på trottorer och cykelvägr kn gturummet befolks. För tt gturummet sk upplevs ttrktivt behövs inte br utrymmet utn det ställer även krv på utformningen v omgivningen. Kvliteten på byggnderns bottenvåningr blir här extr viktig. Entréer sk loklisers mot gtn. Bottenvåningen bör vr genomsiktlig, i form v lokl eller liknnde. Även bostdskomplement, såsom tvättstugor, cykelverkstd/förråd kn hjälp till tt levndegör bottenvåningrn. Generell våningshöjder i strtegisk lägen ger möjligheter för lokler tt omvndls över tid. Genom tt vid fsder i gtumiljö erbjud sittpltser till möjlighet för vil, och genom nvändning v tktil fsdmteril, uppmuntrs vistelse i gtumiljön och upplevelsevärden förhöjs. Principsektion för gtns omvndling. Ny bebyggelse när gtn, ögon på gtn och entréer mot gtn.

55 Stor stdsgt Östbergvägen Östbergvägen sknr idg helt fsdkontkt, och erbjuder få trfiksäkr pltser tt kors. I och med utbyggnden v Årstfältet kommer Östbergvägen omvndls till en trädplnterd stdsgt, kntd v fsder med lokler i bottenvåningrn. Den ny utformningen kommer innebär tt fler människor rör sig i gtumiljön, hstigheter sänks och fler säkr pltser tt kors gtn tillskps Stdsgt Östbergbckrn Östbergbckrn kommer i mång delr ge plts även för cyklister och gångtrfiknter, och kompletternde bebyggelse kommer bidr med fsder och lokler. Centrumstråket som utgör den del v Östbergbckrn som psserr centrum kommer h högst ndel utåtriktde lokler. Loklgtor Kvrtersgtorn som nläggs för tt möjliggör ngöring till ny bebyggelse utforms för låg hstigheter, och i viss fll med utökde grönrum som ger plts för möblering och grönsk. Stor stdsgt Stdsgt Loklgt Progrm för Östberg smrådshndling 55

56 Stdsgt Östbergvägen 26 m utförnde likt plneringen i Årstfältsplnen ej spårväg, men buss cykelbnor på båd sidor ngöring längs kntsten Östbergbckrn 13,5 m ny gång- och cykelbn på insidn v gtn, närmst befintlig bebyggelse körbn för bil och buss ngöring sker längs kntsten ny gångbn på utsidn ing träd i gtn utn trädgrupper melln husen 56 Progrm för Östberg smrådshndling Östbergbckrn 10,5 m sektion i princip som idg körbn för bil och buss ngöring sker längs kntsten befintlig gångbn på insidn cykel i körbnn eller längs Göt lndsväg Skl 1: 400

57 Skl 1: 400 Östbergbckrn 15,5 m ny gång- och cykelbn på insidn v gtn, närmst befintlig bebyggelse körbn för bil och buss prkering/ngöring melln träd för ny bebyggelse ny gångbn på utsidn växlnde långsidor och gvlr mot gtn, öppningr i kvrteret trpp trpp entré från gtn trpp Progrm för Östberg smrådshndling bottenvåningr mot gtn med våningshöjd som medger lokler Principer för Östbergbckrn norr sträcknings möte med den ny bebyggelsen grön koppling trpp trpp entré från gtn hpl kommersiell lokler mot Centrumstråket entré från gtn 57

58 Loklgt Angöringsgt c 20 m Angöringsgt 15 m gångbn på båd sidor gångbn på båd sidor prkering/ngöring längs en sidn prkering/ngöring längs en sidn plnterd grön zon som kn vrier i bredd trädrd längs en sidn 58 Progrm för Östberg smrådshndling Pendlrcykelstråk längs Åbyvägen smt ngöringsgt till ny bebyggelse cykelbn för pendling längs Åbyvägen enkelriktd körbn med mötespltser gångbn närmst ny bebyggelse Skl 1: 400

59 Delområden Progrm för Östberg smrådshndling

60 Delområden Ny stdsfront mot Åbyvägen Mot Åbyvägen förtäts strukturen genom tt både Östberghöjden och Liseberg kliver frm med ny bebyggelse i det som tidigre vrit område för krftledning. Strukturen utgör en smmnhängnde stdsfront som prägls v grönsk och en grön distns till vägen. Ingen ngöring och infrt sker direkt från Åbyvägen. Fronten påverks v topogrfin vilket ger bebyggelsen ett vriert och klättrnde uttryck. Pendelcykelstråket förbättrs längs hel sträckn. Fören Östberghöjden och Årst genom Årstfältet Årstfältets ny stdsstruktur och utvecklingen v Östberg- höjden växer smmn till en smmnhållen stdsväv. Östbergvägen blir ny dubbelsidig stdsgt. Två v Östbergs viktigst entrépunkter förnkrs i stdsstrukturen. Nytt centrumstråk förbinder stdsdelrn och fältet. Fler tvärkopplingr väver smmn strukturern. 60 Progrm för Östberg smrådshndling Kvrtersfront mot Årstfältet med tydlig grön stråk Stdsutveckling runt Årstfältet pågår. Årstfältet utveckls till en centrl stor prk i en frmväxnde stdsdel. Prken prägls både v kulturmiljö och odlingslotter, men också v ny ktiviteter för lek och idrott. Längs fältets västr knt plners ett stråk med idrottsplner och ndr ktivitetsytor. Östbergs ny bebyggelse i sluttningen ner mot fältet bildr en ny stdsfront mot Årstfältet, och kommer tt utgör den stor prkens södr rumslig vgränsning. Två viktig grön stråk silr igenom fronten mot fältet. Göt lndsväg, den historisk infrten till Stockholm kommer ner från Östberghöjden i ett prkrum och fortsätter ut på Årstfältet. Från Stmprken i Gml Östberg och Luffrskogens höjd finns en koppling vidre ut på fältet.

61 Öppen bebyggelsestruktur mot grön dlgång Östbergbckrn kompletters med ny bebyggelse som befolkr gtn och närmr sig Liseberg. Strukturen är öppen med utblickr mot prken melln vrje huskropp. Nturen kommer frm till gtn. Fler ny trppor skpr ny förbindelser och genvägr till prken. Centrumstråket förlängs och förtydligs ner i dlgången och över till Liseberg. Centrum - mötesplts i korsningspunkt melln stdsstråk och grönstråk I Östberghöjdens centrum korsr centrumstråket den centrl grön promenden. Centrum hr sedn Ösberghöjden plnerdes vrit uppdelt på två torg på olik nivåer. Ett upprustt centrum behöver ktiver och förhöj upplevelsen v båd pltsern. Byggnder och verksmheter sk hnters strtegiskt så tt flöden och entréer lstrr stdsliv till båd torgen. Ny trppor och rmper sk förbättr kontkten och rörelsen melln nivåern. Centrumgtn kn förtäts med ny byggnder på ngränsnde fstigheter. Ny bebyggelse sk h lokler i bottenvåning och bostdsentréer som vänder sig mot gtn. Gtn blir ett nytt stråk ner mot Årstfältet, den ny sim- och idrottshllen och nnn ny service. Ny sttion för tunnelbn plners i Östberg. Sttionsuppgång sk plners längs centrumstråket och kommer påverk frmtid stdsutveckling i centrl Östberg. Progrm för Östberg smrådshndling Ny fronter, gtns omvndling När Östberg förtäts med ny bebyggelse kommer också gtn Östbergbckrn tt omvndls till mer v en stdsgt. Den ny bebyggelsen plcers när gtn med bostdsentréer mot gtn. Bottenvåningen sk i de flest lägen görs så tt den på sikt, kn innehåll lokler. Gtn sk rymm ll trfikslg. Den kompletters med gångbn på båd sidor, cykelbn och bitvis trädplnterd. Ny bebyggelse ngörs från gtn. 61

62 Nedn. Illustrtionspln - Delområde 1. Skl 1:4000 A4 Vänster. Stdsbyggndprincip Centrums innehåll I smbnd med den boendedilog som hölls inom rmen för Smverkn Östberg formulerdes ett medborgrförslg med önskemål om ett llktivitetshus i Östberg. Stdsdelen hr under vintern och våren 2017 undersökt möjlighetern för dett i centrum i smrbete med Svensk Bostäder som äger byggndern vid torget. 62 s Centrum peks i diloger med boende och undersökningr ut som en problemtisk plts. Strukturellt är centrum plnskilt på fler sätt, dels genom tt de korsnde stråken psserr vrndr i olik nivåer, men även torgfunktionen är uppdelde på två olik nivåer. Centrum sknr idg en tydlig målpunkt. De människor som rör sig på pltsen ser inte vrndr och ders vägr korss inte. Spontn möten och ögonkontkt försvårs. övre torg lt Ett mindre stdsdelscentrum skpdes i smbnd med tt Östberghöjden byggdes i slutet v 60-tlet. Strukturellt följer centrum mönstret från mång ndr stdsdelr från smm tid, med det undntget tt Östberg sknr tunnelbn. ts ny trpp bef skol nedre torg ket trå ms u r n Ce s lt p l l hå ny trpp llp pl bef idrott hå bef skol l den ntr Ce men pro Delområde 1 Centrl Östberghöjden Ett llktivitetshus skulle kunn innehåll stdsdelens olik verksmheter inom Östberg, komplettert med bibliotek och ndr lokler/verksmheter som kn nyttjs v föreningr i området. Kommersiell lokler och utåtriktde verksmheter koncentrers längs Centrumstråket som leder ned mot Årstfältet. Östbergskoln som också gränsr till torget ingår i ett pilotprojekt som syftr till tt delr v skoln skll kunn boks v föreningslivet utnför skoltid Förhoppningen är tt dett kommer ske redn under hösten Det finns även möjlighet för föreningr tt bok tider i idrottshllen som tillhör skoln. Torget Progrm för Östberg smrådshndling Torget ligger centrlt plcert i Östberghöjden och är en del v det grönstråk som löper genom hel Östberghöjden och i sin förlängning genom Gml Östberg och vidre till Stureby.

63 Nedn. Volymillustrtion - Delområde 1. Östberg torg är sommren 2017 en del i trfikkontorets stsning för Levnde Stockholm. Genom ny möblering ges ny sätt tt nvänd torget. Östberg Community Center hr ett smordningsnsvr för ktivitetern på torget. Sommren 2017 blir ett test v hur torget kn nvänds. Dett ger värdefull erfrenhet inför kommnde permnent lösningr Ny detljpln I november 2014 brnn Ädelstenens förskol i centrl Östberg ned och totlförstördes. Ett detljplnerbete pågår där studentoch ungdomsbostäder tillsmmns med en förskol utreds på tomten. Detljplnen beräkns gå ut på smråd under vintern Som en tillfällig lösning i väntn på tt detljplnen blir klr och vinner lg krft så kommer det tt bedrivs stdsodling på tomten. Dett är ytterligre ett exempel på ett resultt v smverknsdilogen. Tunnelbnn Stockholms läns lndsting bygger ut tunnelbnn melln Älvsjö och Fridhemspln. Tunnelbnn får sex sttioner: Älvsjö, Östberg, Årstfältet, Årstberg, Liljeholmen och Fridhemspln. Denn kommer vsevärt tt förbättr kollektivtrfiktillgången i området, och fungerr som ttrktiv målpunkt för intilliggnde stdsdelr, vilket ger underlg för en helt nnn servicetillgång med betydligt större resenärsflöden. Projektstrt plners till år 2022 och kn öppns för trfik Plcering v uppgångr kommer behöv studers närmre. Tillgänglighet Det plnskild torget är idg inte tillgängligt från gtunivå. En ny rmp föreslås led ned från Östbergbckrn på den södr sidn för tt möjliggör en tillgänglig koppling. Torget nås på så sätt vi gångtunneln. Kompletternde bebyggelse Längs centrumstråket finns utrymme för kompletternde bebyggelse inom befintlig tomträtter. Denn bebyggelse skulle stärk stråket och hr en strtegisk plcering för kommersiell Centrumstråket möjlig komplettering på skolns fstighet nedre torget Progrm för Östberg smrådshndling lokler mot gtn lokler och publik verksmheter. På Östbergskolns fstighet finns idg en mrkprkering som kn bebyggs med bostäder eller för utökde skolbehov. Frmtiden Kompletteringen v bostäder och den ny tunnelbnn kommer ge centrum helt ny förutsättningr. Ett större strukturellt grepp kn ts i smbnd med utbyggnden v tunnelbnn. Antl bostäder: 30 (fler om studentlägenheter) möjlig kompletteringr inom tomträtter övre torget 63

64 Delområde 2 Årstfältet Södr Nedn. Illustrtionspln - Delområde 2. Skl 1:4000 A4 Vänster. Stdsbyggndsprincip Östbergbckrn plts Årstfältet Struktur och skl Fyr kvrter nsluter till Östbergvägen och ger gtn en stdsmässig sid. Bebyggelsen är 7-8 våningr mot Årstfältet och 6 våningr i övrigt. Kvrtersfronten mot fältet är smmnhållen för tt stdsbildsmässigt håll ihop kvrteren mot det stor öppn rummet och bullerskydd kvrterens inre. Den högre skln i frmknt bildr en fond åt den stor lndskpsprken på Årstfältet. Åt söder kn kvrteren öppn sig mer för tt släpp in ljus på gårdrn och knyt n till nturmrken vid Kvrnbcksskogen. Eftersom kvrteren ligger i sluttning skps ett souterrängpln mot Östbergvägen där lokler och bostdsgemensmm utrymmen inryms. Gårdrn lyfts därmed upp en våning från Östbergvägens nivå och hr ett grgepln under gården. All bostdshus hr huvudentré mot gt, men även utgång mot gården. Vid korsningen Östbergvägen/Huddingevägen föreslås ett sim- och idrottshll 64 Progrm för Östberg smrådshndling Göt lndsväg fornlämning skol och skolgård nturlek kvrter som signlerr entrén till stdsdelen och synliggör den från sydväst. Huddingevägen är idg en sekundärled för frligt gods. De risker som dett innebär gör tt kvrteret inte kn uppförs utifrån dgens förutsättningr. I förslget till ny Översiktspln är Huddingevägen dock utpekd för omvndling till stdsboulevrd och utredning pågår för tt klrgör hur ny förutsättningr skulle kunn se ut. Östbergvägen utsiktspltser lokler i bottenvåning mot Östbergvägen förskol Tussmötesvägen Huddingevägen Trfik Östbergvägen blir en del v huvudgtn som löper genom Årstfältets ny stdsbebyggelse och en viktig koppling mot Huddingevägen och den kommnde stomlinjetrfiken. Gtn byggs om till trädplnterd stdsgt med cykelbnor på båd sidor och fickor för ngöring längs den bebyggd sidn. Söder om kvrteren finns en ny mindre ngöringsgt med begränsd trfik. Någr v tvärgtorn utförs med trppor men det finns lltid ett tillgängligt lterntiv.

65 Nedn. Volymillustrtion - Delområde 2. Skol, förskol och simhll Inom delområdet plners för en ny F-9 skol. Den föreslgn plceringen är söder om ngöringsgtn i knten v Kvrnbcksskogen. Skoln ngörs från gtn på en nedre nivå och kommer h souterrängpln upp mot skolgården som möter skogsmrken. En del v ntursluttningen kommer tt ingå i skolgården, som är öppen för llmänheten kvällr, helger och lov. En hårdgjord plnre del för skoln behövs närmst skolbyggnden, övrig del blir kuperd och behålls så nturlig som möjlig. Stor träd sk bevrs inom skolgården. Genom skogen som inte blir skolgård löper nturstigr som kopplr smmn Östberghöjden, Gml Östberg och Årstfältet. Vid den södr delen v ngöringsgtn mot Tussmötesvägen plners en förskol med 10 vdelningr. Förskolebyggnden plcers mot gtn och förskolegården erbjuder nturligt både en plnre yt närmst byggnden och en mer kuperd del upp mot höjden i skogen. Liksom för skolgården gäller tt de delr v gården som inte hårdgörs närmst byggnden behålls så nturlig som möjligt och träd bevrs inom förskolegården. I nslutning till prken längs Göt Lndsväg plners ny sim- och idrottshll, som också ligger i fonden v Årstfältets ktivitetszon och får en koppling dit. Anläggningen sk h ett tydligt förhållnde till Östbergbckrn och förmodligen huvudentré från infrten till Östberg. Den hr ett frire förhållningssätt till prken längs Göt lndsväg och ner mot Årstfältet. Anläggningen ligger väl förnkrd i gång- och cykelstrukturen och när busshållplts och på sikt den kommnde tunnelbnesttionen. Ntur och rekretion Nturmrken Kvrnbcksskogen är del i viktigt ekologiskt smbnd och sk bevrs. Den kompletters med ny gångvägr för tt smmnkoppl bättre med Stmprken, Göt lndsväg och Årstfältet. Den högst delen v skogen ligger på privt fstighet och är kvrtersmrk men öppen och nvänds i hög grd v llmänhet, förskolor och skol. Fornlämningr Ett grvfält från vikingtiden (r 1:27) ligger längs med Göt lndsväg i knten v skogen. Grvfältet lämns orört och blir del i upplevelsestråket längs Göt lndsväg. Antl bostäder: 590 Antl förskolevdelningr: 10 vd Progrm för Östberg smrådshndling Kvrnbcksskogen Kvrnbcksskogen skol och skolgård Östbergvägen sim- och idrottshll Årstfältet 65

66 Delområde 2 Årstfältet Södr - lterntiv B Nedn. Illustrtionspln - Delområde 2. Skl 1:4000 A4 Vänster. Stdsbyggndprincip Östbergbckrn plts Årstfältet Struktur och skl Skolns plcering är i dett skede inte helt färdigutredd, och det finns viss genomförndefrågor som behöver studers vidre. En lterntiv plcering v skoln redoviss här som ett lterntiv. Alterntiv B visr i stort smm övergripnde struktur men med skol i ett nnt läge än i lterntiv A. Skoln är plcerd närmre Göt lndsväg och Östbergvägen och bostdskvrteren är tre istället för fyr. Bostdsbebyggelsen är 7-8 våningr mot Årstfältet och 6 våningr i övrigt. Kvrtersfronten mot fältet är smmnhållen för tt stdsbildsmässigt håll ihop kvrteren mot det stor öppn rummet och bullerskydd kvrterens inre. Eftersom kvrteren ligger i sluttning skps ett souterrängpln mot Östbergvägen där lokler och bostdsgemensmm utrymmen inryms. Gårdrn lyfts därmed upp en våning från Östbergvägens nivå och hr ett grgepln under gården. Längs ngöringsgtn söder om kvrteren ligger två punkthus i sluttningen. Antl bostäder: 530 Antl förskolevdelningr: 10 vd sim- och idrottshll Skol, förskol och simhll Den plnerde skoln är en F-9 skol, liksom i lterntiv A. Skoln ngörs från Östbergvägen och och nslutnde mindre gt. Den kommer h ett souterrängpln mot gtn, så tt skolgården blir upplyft och nsluter till sluttningen bkom som möter skogsmrken. En del v ntursluttningen kommer tt ingå i skolgården och blir öppen för llmänheten kvällr, helger och lov. En hårdgjord plnre del för skoln behövs närmst skolbyggnden, övrig del blir kuperd och behålls så nturlig som möjlig. Stor träd sk bevrs inom skolgården. Genom skogen 66 Progrm för Östberg smrådshndling Göt lndsväg fornlämning nturlek skol och skolgård Östbergvägen utsiktspltser lokler i bottenvåning mot Östbergvägen förskol Tussmötesvägen Huddingevägen som inte blir skolgård löper nturstigr som i två lägen kopplr smmn Östberghöjden, Gml Östberg och Årstfältet. Skolbyggnden är plcerd så tt skolgården öppnr sig mot solen och Göt lndsväg. Bullerskydd kn behöv studers men mening är tt det sk vr ett grönt lndskpsmöte melln skolgård, Göt lndsväg och fornlämningsområdet. Den gångkoppling som finns från Tussmötevägen, rkt förbi simhllen i lterntiv A, viker i lterntiv B istället v och nsluter till gångväg längs Östbergvägen.

67 Delområde 2b Tussmöteshöjden Nedn. Illustrtionspln - Delområde 2b. Skl 1:4000 A4 Vänster. Stdsbyggndprincip Struktur och skl På höjden bkom de ny nyre punkthusen längs Tussmötevägen föreslås fyr ny punkthus. Byggndern plcers på västr sluttningen v höjden. Ny ngöringsgt når byggndern från Tussmötevägen. Från gtn nsluter gångvägr runt kullen och till kullens topp med trppor liksom idg. Ntur och rekretion På kullens topp finns sittpltser med utsikt och lekplts. Gångvägen runt kullen kn få en förlängning med ny gångbro över till Hemskogen på Sturebysidn. Det förstärker smbndet melln de grön promendområden i närområdet och skulle eventuellt kunn vr del i en skolväg från de ny bostädern som plners vid Bägerst byväg till skoln i Årstfältet södr. Träden på kullen utgör en del i det ekologiskt viktig spridningssmbndet som löper genom området, och byggnderns plcering behöver studers i reltion till träden. Förskol I ett v bostdshusens två nedre pln, smt tillbyggnd, föreslås förskol med 6 vdelningr. Antl bostäder: 100 Antl förskolevdelningr: 6 vd Befintlig trpp upp till utsikts- och lekplts på Tussmötehöjden. Progrm för Östberg smrådshndling Tussmötevägen förskol lek utsikt Huddingevägen möjlig ny g/c-bro 67

68 Delområde 3 Årstfältet Västr Nedn. Illustrtionspln - Delområde 3. Skl 1:4000 A4 Vänster. Stdsbyggndprincip Delr v dett område redovisdes redn i progrmmet för Årstfältet Mindre revideringr i den strukturen föreslås här, med genre kopplingr mot fältet. Årstfältet är i ständig utveckling. Då även de nordligste delrn mot Åbyvägen kommer inrbets i strukturen finns det utrymme tt se över lägen för infrt, höjdsättning och prklägen. Struktur och skl Årstfältet kommer utveckls med ny stdskvrter längs prkens västr sid. På västr sidn v Östbergvägen fortsätter en liknnde kvrtersstruktur om än något mer öppen och npssd till den stignde topogrfin. Kvrteren nsluter till Östbergvägen och infrten från Åbyvägen på ett stdsmässigt sätt med ngöring och entréer. Eftersom kvrteren ligger i sluttning skps ett souterrängpln mot Östbergvägen med lokler och bostdsgemensmm utrymmen. Gårdrn lyfts därmed upp en våning från Östbergvägens nivå och hr ett grgepln under gården. Inom delområdet finns två viktig entréer, dels vid ny infrten från Åbyvägen och dels vid infrten mot Östberghöjden vid fältet. En tydligt gestltd rkitektur är extr viktig här. De två fullstor kvrteren vid infrten till Östberghöjden får strk dignitet som entrékvrter till stdsdelen och koppling mot Årstfältet. Här kommer det vr strtegiskt viktigt till vd och hur lokler nvänds för tt stärk stdslivet och skp målpunkter. All bostdshus hr huvudentré mot gt, men även utgång mot gården. Trfik Östbergvägen omvndls till ny trädplnterd stdsgt med cykelbnor på båd sidor och fickor för ngöring. Centrumgtn från Östberghöjdens centrum förlängs ner mot Årstfältet och blir viktigt nytt stdsstråk i strukturen. Topogrfin och höjdskillndern gör tt mötet med Östbergvägen inte kommer vr tillgängligt eller körbrt. Denn del v stråket utforms istället som vistelseyt med inslg v torgkrktär. Den norr infrten till Östberghöjden från Östbergvägen drs om så tt den bättre fller in i den plnerde stdsstrukturen för Årstfältet. För tt fång upp gångstråk från Östberghöjden och befintlig skol plners en trpp ner mot Östbergvägen och Årstfältet. Förskol En förskol med fem vdelningr plners i ett v bostdskvrteren, där en del v gården kommer utgör förskolegård. Förskoln är plcerd vid en mindre lekplts. Ntur och rekretion En mindre prk med lekmöjligheter plcers centrlt i kvrteren. Möjlighetern till prketblering bör vidreutreds då näst etpp i Årstfältet mot Åbyvägen tr form. Två ny trppor ökr kopplingen melln Östberghöjdens promendstruktur och Årstfältets ktivitetsutbud. 68 Progrm för Östberg smrådshndling plts prk ny trpp Centrumstråket Antl bostäder: 815 Antl förskolevdelningr: 6 vd Östbergvägen lokler i bottenvåning mot Östbergvägen hållplts plts

69 Delområde 4 Västr Liseberg Nedn. Illustrtionspln - Delområde 4. Skl 1:4000 A4 Vänster. Stdsbyggndprincip Ntur och rekretion Bebyggelsen plcers i det stdsdelsvskiljnde grönstråket som gränsr mot Åbyvägen men en grön plnterd zon bevrs lterntivt skps melln bebyggelsen och Åbyvägen. I denn zon psserr pendelrcykelstråket på smm sätt som i Östbergs norr knt mot Åbyvägen. Struktur och skl Bebyggelsen bildr en ny stdsdelsfront mot Åbyvägen. Byggndern plcers i en struktur v smmnkopplde lmeller som bidrr till bullerskyddde sidor på insidn. Skln är 4-5 våningr smt ett fåtl rdhus. Delr v bebyggelsen kn byggs under med grge. Trfik Angöring sker vi befintlig loklgt smt vi ny gtor. Ingen infrt direkt från Åbyvägen. Pendlrcykelstråket längs Åbyvägen behöver justers men läggs för ett effektivt och enkelt flöde på utsidn v den ny bebyggelsen, delvis smförlgt med ny ngöringsgt. Cykelstråket nsluter till ny cykelbro över Åbyvägen som är under utförnde. Förskolor I kvrteren inryms ny friliggnde förskol som försörjer behovet som tillkommnde bebyggelse i denn delen skpr På kvrterens insid blir grön lugn gårdr. Där gården inte byggs under med grge kn befintlig träd sprs i så hög grd som möjligt. Tre Kungrs Lund är en liten närlekplts i Liseberg, inne i ett kvrter. Kopplingen och nyttjndet v prken kn förbättrs med fler gångvägr in. Gångvägen i söder längs med villorn justers så tt den också kopplr mot lekpltsen. Antl bostäder: 325 Antl förskolevdelningr: 8 vd Progrm för Östberg smrådshndling pendlrcykelstråk trpp bef cykelbro Åbyvägen pendlrcykelstråk förskol Tre kungrs lund

70 Nedn. Illustrtionspln - Delområde 4b. Skl 1:4000 A4 Delområde 4b Åbyvägen Vänster. Stdsbyggndprincip n e väg Åby lrc d pen ny koppling bef cykelbro k strå ykel trpp b Melln Östbergbckrn och Åbyvägen finns ett stdsdelsvskiljnde grönstråk, där krftledning tidigre gick. Den grävdes ner för ett ntl år sedn vilket nu möjliggör bebyggelse i området. Bebyggelsen läggs i en öppen kvrtersstruktur som hålls ihop ut mot Åbyvägen v buller- och riskskäl men kn öppns mer mot väster och söder. Mot Ösbergbckrn vrvs längsställd lmeller och gvlr, som ett rkitektoniskt motiv från Östberghöjden in i den ny strukturen. Skl är c 6 våningr ut mot den utstt Åbyvägen och 5 våningr mot Östbergbckrn där volymern nsluter mot befintligt bebyggelse. Kvrteren inordnr sig i den befintlig bebyggelsens rytm och gruppering. Angöringsgtor, grön släpp och gångpssger är ordnde i en förlängning v den befintlig strukturen, så tt det ny och befintlig sk häng smmn till en helhet. All bostdshus hr huvudentré mot gt, men även utgång mot gården. gtn får genom sin ny sektion, byggnderns när läge och ny entréer en ny krktär mer lik stdsgt. Bottenvåningens våningshöjd sk medge lokler, om inte direkt så på längre sikt. 70 rn flytt är en els gg eby söd rg db tbe Ös me är t k t u kr ny n t g gångväg Struktur och skl ck er ge lä di utsikt Trfik Östbergbckrns sträckning i denn del föreslås flytts något söderut för tt ge en tätre struktur och skp utrymme för kvrter mot Åbyvägen. Plnskildheten där den centrl promenden psserr byggs bort vilket tydligre smlr och knyter smmn de stråk som finns på pltsen. Kvrteren ngörs från Östbergbckrn som får en ny sektion med ngöringsfickor (se gtukpitel) och från ny gtor som nsluter till Östbergbckrn. Angöringsgtn på utsidn v Progrm för Östberg smrådshndling kvrteren smförläggs med förnyt pendlrcykelstråk längs Åbyvägen. Angöringsgtorn melln de ny kvrteren forms som gårdsgtor med låg hstigheter på de gåendes villkor där den beräknde trfikmängden är liten. Gårdsgtorn blir grön och utgör ett vistelsekomplement till de mer privt bullerskyddde gårdrn.

71 Nedn. Volymillustrtion - Delområde 4b. Då kvrteren ligger i sluttning skps i fler kvrter br lägen tt nvänd nivåskillnden till tt underbygg gården med grge. Från höjden i södr delen finns ny trppor och gångvägr ner till prken i dlgången melln Östberg och Liseberg. Från Åbyvägens korsning med Brunnbyvägen är det möjligt tt öppn för ny infrt till Östberg, vilket skulle underlätt för genre busslinjedrgningr. Befintlig gång- och cykelbro över Åbyvägen får en ny koppling ner mot pendlrcykelstråket och infrten till Östberghöjden. Åbyvägen utgör idg sekundärled för frligt gods och förvänts gör så även frmöver. En tidig riskbedömning visr tt bostdsbebyggelse med rätt åtgärder kn förläggs med ett säkerhetsvstånd på 25 meter till vägen. Ntur och rekretion Bebyggelsen tr i stort sett hel den stdsdelsvskiljnde grönytn melln Åbyvägen från Östbergbckrn i nspråk. De ekologisk värden i området är v begränsd lokl betydelse. Melln byggnderns fsder och Åbyvägen kommer det rymms ngöringsmöjligheter och det cykelpendlrstråk som utgör en gen sträckning in mot centrum. Utnför dett finns plts för växtlighet och viss ekosystemtjänster. Antl bostäder: 450 ny infrt från Åbyvägen Östbergbckrn Progrm för Östberg smrådshndling pendlrcykelstråk Åbyvägen Dlgången och Lisebergsprken 71

72 Delområde 5 Västr Östbergbckrn Nedn. Illustrtionspln - Delområde 5. Skl 1:4000 A4 Vänster. Stdsbyggndprincip Struktur och skl På gränsen melln Östbergbckrn och dlstråket plcers en struktur som bidrr med fsder mot Östbergbckrn och som sträcker sig ut mot dlstråket i en öppen, trppnde struktur. Ny trppor i nslutning till husen förbinder ner i prken. Trpporn och bebyggelsens plcering är npssd efter siktlinjer och gångvägr i den befintlig strukturen i Östberghöjden. Nivåskillndern på c två våningr ts upp i bebyggelsen. Släpp melln kvrteren ger utblickr och kopplr melln de olik nivåern för tt sedn nslut till gångstråk både i dlgången och till den befintlig strukturen i Östberg. Bebyggelsen är i 4-5 våningr. Trfik Angöring sker från Östbergbckrn i ny ngöringsfick (se gtukpitlet). I nslutning till bebyggelsen behöver tillgänglig prkering kunn nordns, men övrig prkering sker smordnt i närbelägn ny kvrter då grge är svår tt lös i den kuperde terrängen. Förskolor Förskolor är möjlig i smtlig kvrter och föreslås i två v dess. De hr entré både från Östbergbckrn vi trpphus smt även vi gården som ligger i nivå med prken i dlgången. Ntur och rekretion Befintlig nturslänt bebyggs men förses men släpp och ny trppor som förstärker smbndet melln Östberghöjden och dlgången. Melln två v kvrteren lämns en öpp ning för pulkbcke och grönt släpp. Dlgångens norr del utveckls som vistelseyt med fler funktioner, öppnre vyer och tryggt stråk. Centrumstråket förlängs ner i dlgången på ett tydligre sätt genom tt trppn smordns med bebyggelsen intill en ny terrssprk som trppr sig ner. Antl bostäder: 125 Antl förskolevdelningr: 10 vd 72 Progrm för Östberg smrådshndling Liseberg förskol gångstråk i dlgången ngöring från Östbergbckrn förskol Lisebergsprken ny krktär på gtn med bebyggelse när gtn Centrumstråket ny trpp och terrssprk 0 100

73 Delområde 5b Prkstråkslänten Nedn. Illustrtionspln - Delområde 5b. Skl 1:4000 A4 Vänster. Stdsbyggndprincip Struktur och skl Längs Östbergbckrns södr sling föreslås fyr ny punkthus i prkstråksslänten. Punkthusen nsluter till gtn och hr in ngöring och huvudentré hitåt, i syfte tt ktiver gtn, ge stdsliv och nnn gtukrktär. Punkthusen är 6 våningr mot gtn. Punkthusen nsluter också till gångstråket i prken, för tt befolk och lys upp stråket. Ingen bilngöring sker från prksidn utn dett är en sekundär entré från trpphuset. Punkthusen lndr i slänten utn egentlig egen gård, utn lägenhetern hr sin egn blkonger och utepltser. Husen får ej underbyggs med grge, utn prkering behöver ske på nnt håll, tex smordnt i centrum. Ny gångbn nläggs längs gtn (se gtukpitlet). Ny trppor förbinder Östbergbckrn och centrumstråket med gångvägen i prkstråket. Förskol Befintlig förskol byggs ut med ytterligre vdelningr smt utökd gård. Antl bostäder: 70 Antl förskolevdelningr: 6 vd Lisebergsprken Progrm för Östberg smrådshndling Foto: Lndskpslget ny trpp och terrssprk Lisebergsprken Lisebergs bollpln Centrumstråket förskol ny trpp ngöring från Östbergbckrn ny krktär på gtn med bebyggelse när gtn

74 Delområde 5c Sjöholmsvägen Nedn. Illustrtionspln - Delområde 5c. Skl 1:4000 A4 Vänster. Stdsbyggndprincip Struktur och skl Sjöholmsvägen förlängs upptill Östbergbckrn och öppnr för genomgående busslinje. Dett innebär tt mn kn t sig med kollektivtrfik inom hel Östberg. Längs den ny gtn kompletters med kort lmellhus med entré och ngöring från gtn. Byggndern är 4 våningr inkl souterrängvåning mot gtn. Det sist huset plcers i liv med Stmgtns sist hus mot Östberghöjden för tt håll Göt lndsvägs lndskpsrum fritt. Husen får inte byggs under med grge, utn prkering sker smordnt med ndr nytillkomn kvrter för tt bevr nturvärden på pltsen. Trpphusen hr utgång även mot ntursidn men gården begränss i storlek för håll kullen öppen för llmänheten. Ny nturnpssde trppor skpr en förbindelse över kullen melln Örby Slott, Stmprken, Kvrnbcksskogen och Årstfältet. Här finns också en fin utsiktsplts. Förskolor Två v husen hr förskol i de två lägst våningsplnen och gård på bksidn mot kullen. Förskolegården sk hårdgörs i så liten omfttning som möjligt och görs öppen för llmänt bruk under tider som förskoln hr stängt. Antl bostäder: 25 Antl förskolevdelningr: 6 vd Utsiktspunkt på kullen 74 Progrm för Östberg smrådshndling Göt lndsväg Julitvägen förskol ny gångstig och trpp ny koppling Östbergbckrn utsikt ngöring från ny gt Sjöholmsvägen 0 100

75 Förutsättningr och Konsekvenser Progrm för Östberg smrådshndling 75

76 Socilt och kulturellt Nuläge Inom progrmområdet ser tillgången till friytor idg olik ut men är generellt sett god. Den stdsdelsvskiljnde grönskn innehåller ytor och funktioner som tillgodoser stdsdelrn runt omkring med mång grön kvlitéer. En stor del v de grönytor som hr rekretiv kvlitéer bevrs och utveckls i förslget. Utbudet v service och mötespltser i Östberghöjden är begränst. Östberg torg är uppdelt i en nedre och en övre del med en trpp emelln. På det nedre torget, som är trfikseprert från huvudgtn, finns en mindre livsmedelsffär, en tobksffär, Östbergskolns bibliotek smt en torgbildning med någr prksoffor och en skulptur frmför en stödmur. I torgets knter nsluter trppor. Här psserr en v områdets grön promender som fortsätter genom en gångtunnel till den långsträckt inre prken Centrumstråket. På det övre torget, i gtunivå, ligger Östberg Community Center, fritidsgården, en tillfälligt inhyst förskol och en pizzeri. Intill finns också Öppn förskoln och prkleken Bcken. Vid torget i Gml Östberg finns det idg en livsmedelsbutik, ett kfé, en förskol och en filmbutik. Postens pketutlämning för hel Östberg och Liseberg/Örby slott är idg förlgd till livsmedelsbutiken. Då serviceutbudet i Östberg och Liseberg/Örby slott upplevs som dåligt är Liljeholmen, Älvsjö och Gullmrspln viktig målpunkter för tt uträtt ärenden och hndl mt. Mtbutikern BEA vid Sockenpln, och Lidl vid Sockenvägen, är också målpunkter. Vårdcentrlen i Liseberg är också en viktig målpunkt även om boende i Östberg kn h svårt tt t sig dit på grund v brnt gångvägr och vsknd v bussförbindelse. Föreningslivet är svgt i Östberg idg, och det finns få lokler för verksmheter tt hyr in sig i. Skol och förskolor Ny förskolor och en skol kommer tt byggs i smbnd med den ny bebyggelsen för tt fyll tillkommnde behov. De flest förskolor och även skoln är plcerd direkt intill grönytor för tt möjliggör lek i ntur vrje dg. Lek i ntur tenderr till tt bli mer fntsirik och jämställd än på hårt progrmmerde ytor. Förskolorn är också plcerde inom olik delr v stdsdelen för tt förenkl vrdgsliv med hämtningr och lämningr vid skol och förskolor. I den nordöstr delen v området är prktillgången idg låg. Där föreslås en mindre prk som kn erbjud lokl grönsk. Behovet v prker i denn del bör studers vidre i utvecklingen v de sist etppern i de nordvästr delrn v Årstfältet mot Åbyvägen. Målpunkter Med en ny tunnelbn får de boende i Östberg fler resmöjligheter smt ökd tillgång till Stockholmsregionens utbud v rbete, studier och fritid. Det här hr stor betydelse både ur ett jämställdhets- och socioekonomiskt perspektiv. Plceringrn för tunnelbnns frmtid sttion med dess uppgångr blir viktig och bör studers djupre utifrån ett vrdglivsperspektiv. Viktigt är tt plner uppgångr intill viktig målpunkter och eventuellt i rnden melln Östberg och omkringliggnde områden för tt ök smmnkopplingen dess områden emelln. Tunnelbnesttionen i sig blir också en tydlig och viktig målpunkt för boende i och kring Östberg. Andr viktig målpunkter blir sim- och idrottshllen, de utvecklde prkern och centrumstråket smt Östberghöjdens och Gml Östbergs torg, dit service och kommersiell lokler koncentrers. Vrition och vlmöjligheter Genom tt kompletter den befintlig bebyggelsen med ny typer, 76 Progrm för Östberg smrådshndling storlekr och upplåtelseformer ges det plts för en större vrition v boenden i Östberg. Dett bidrr till tt gör området ttrktivt för människor i olik livssitutioner. Trygghet Tryggheten bedöms ök inom området, då fsder kommer bidr med fönster och ögon mot gtorn. Den ökde befolkningen bidrr också med liv och rörelse i området vilket också kn bidr till den upplevd tryggheten. Offentlig rum I smbnd med ökt ntl bostäder kompletters också målpunkter och progrmmering v prker. I dgens Östberg finns det tillgång till lekpltser för de yngst brnen, en fotbollspln och grönstråk som på sin pltser upplevs otrygg. Det ny förslget är tänkt tt kompletter med en sim- och motionshll, temlekplts för fler åldrr, en pviljong för krvlöst umgänge smt tryggre stråk för rekretion och motion. Just simhll, väderskyddde mötespltser, trygg motionsslingor är något som önsks v både tjejer och killr medn sktebordrmper och fotbollsplner är populärre blnd killr än tjejer. Därmed bedöms förslget ök jämställdheten i området. Genom tt nvänd sig v en inkludernde process i det fortstt rbetet där de som redn bor i området och de som flyttr in blir involverde i utvecklingen v Östberg ökr möjlighetern till en socilt strk och hållbr stdsdel, där ung och gml, killr och tjejer är med och bidrr till utvecklingen v sin stdsdel. Kulturmiljö och lndskpsbild De hög kulturmiljövärden med tillhörnde lndskpsbild som finns i Östberg idg är intimt förknippde med de

77 stdsbyggndsidel som rådde då stdsdelen en gång nldes. Det gäller det tydligt vläsbr stdsplnemönstret med stdsdelsvskiljnde grön stråk, Göt lndsvägs historisk sträckning och kulturhistoriskt värdefull miljö, Östberghöjdens silhuett, restern v det historisk odlingslndskpet och pltsens tydligt vläsbr bebyggelseutveckling. Någr v de kulturhistoriskt bärnde elementen hr under progrmrbetet betrktts som problemtisk ur ett socilt perspektiv, och progrmförslget försvgr fler v de utpekde värden. Genom inspråktgnde v grönytor, ny fronter, en introduktion v ny typologier och på sin håll en ny skl försvinner en del v den historisk tydligheten som är påtglig på pltsen idg. Avvägningr hr gjorts under rbetets gång för tt blnser befintlig och tillkommnde värden på pltsen, där befintlig stråk och prker integrerts i den tillkommnde bebyggelsen. Den ny bebyggelsen hr generellt ett för pltsen nytt förhållningssätt mot gt utn förgårdsmrk och en mycket mer kompkt krktär vilket bryter mot det ursprunglig plnmönstret. Den historisk topogrfin med strk krktärsskpnde nivåskillnder och utblickr försvinner helt eller delvis. Siktlinjern och släppen är smkomponerde med den tänkt bebyggelsen på Ny Årstfältet. Ambitionen tt knyt smmn stdsdelrn till en gemensm stdsväv står i konflikt med den tydlig uppdelningen i området idg. Den grön prkmiljön i det stdsdelsvskiljnde stråket utgår helt som visuellt element och ersätts med en ny definierd stdsfront. Sett från Åbyvägen upplevs stdsbilden urbn och kompkt. Frmför Kvrnbcksskogen mot Årstfältet föreslås ett ntl kvrter som utgör fond till prken med en skl på 7-8 våningr i frmknt. Dess kvrter skymmer den grön vegettionsvägg som Kvrnbcksskogen utgör och som tidigre gert fond till prken, och bildr istället en ny stdsfront mot det stor prkrummet. Den föreslgn uträtningen v Östbergbckrn med en skrp sväng är främmnde för områdets ursprunglig krktär med mjukt svängd gtor. Uträtningen möjliggör ett stdsrum med tydligre stdsmässighet och den tvär svängen i kombintion med ny utformning uppmuntrr till lägre hstigheter. Fornlämningr I stort sett smtlig fornlämningr inom progrmområdet påverks v progrmförslget. Kulturhistorisk värden kopplde till befintlig fornlämningr och kulturhistorisk lämningr minskr. Enligt kulturmiljölgen är det en ntionell ngelägenhet tt Göt lndsväg Progrm för Östberg smrådshndling skydd och vård kulturmiljön. När fornlämningr påverks v ny bebyggelse krävs smråd med Länsstyrelsen enligt kulturmiljölgen. Ett tillstånd brukr vr förent med krv på rkeologisk åtgärder. För grvfältet (RAÄ-nr Brännkyrk 27:1) föreslås själv grvfältet ligg orört, men fornlämningsområdet, vilket är ett skyddsområde som bedöms behövs för tt bevr fornlämningen och för tt ge den tillräckligt med utrymme, föreslås plnläggs som skolgård. Både grvfältet och Göt lndsväg hmnr i ny smmnhng, när ny bebyggelse, och föreslås få en skötselpln som lyfter frm dess historisk betydelse för pltsen. På så sätt kn dess pedgogisk värde lyfts frm och tydligre bidr till pltsens identitet. 77