MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER

Relevanta dokument
Fallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen

Kvalitativa metoder II

Att designa en vetenskaplig studie

Berättelser om ungdomsgäng i förorten

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Kvalitativa metoder I

y ersonafansvaret HO m 60 f Trecfcfy tfä Bokförlaget BAS - Om chefers ansvarstagande för personal utifrån etiska perspektiv

Begriplig EU-svenska?

Om organisering av turism. Studier av turismens samarbetsorganisationer i Sverige. Per Grängsjö

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Estradföreläsning, 15 januari Vad vet vi om Venture Capital?

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att intervjua och observera

Jakten på entreprenörer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Kunskap och förståelse Examensmål 1 Progression steg 1 Progression steg 2 Progression steg 3

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

Kvalitativa metoder II

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Effekter av införande av agila metoder. Daniel Sundmark Mälardalens högskola

Forskningsprocessens olika faser

A Novel Approach to Economic Evaluation of Transport Infrastructure? K

Organisering. Aida Alvinius.

Session: Historieundervisning i högskolan

Collaborative Product Development:

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Vem vill bli entreprenör?

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Kommunikationsdimensionen i socialt kapital

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Journalhanteringssystem för World Scout Jamboree 2011

Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Perspektiv på kunskap

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos

Mobilitet och tillgänglighet

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Kvalitativa metoder. Amy Rankin

Att förstå användaren. Annakarin Nyberg

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Genusstrukturer och lokala välfärdsmodeller

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniska fakultetskansliet

Vägen till jobbet. Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Ana GU Sola

I rätt miljö och med rätt affärscoachning utvecklas företagen mycket snabbare

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror

Kvalitativ intervju en introduktion

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

för att komma fram till resultat och slutsatser

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Den successiva vinstavräkningen

Hänsynstagandets paradoxer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet Per Svensson persve at chalmers.se

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

Svenska som andraspråk

Metodologier Forskningsdesign

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

Socionomen i skolan en studie om det skolkurativa arbetets legitimitet, handlingsutrymme och arbetssätt

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Att planera bort störningar

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

CASE FOREST-PEDAGOGIK

Örebro Studies in Musicology 1. igjl INGELA TÄGIL. Jenny Lind. Röstens betydelse för hennes mediala identitet En studie av hennes konstnärskap

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun Pernilla Asp, Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Hur skapas långsiktig tillväxt? Kännetecken och utmaningar för en kontinuerlig företagstillväxt

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Hur kan forskarnas, praktikernas och studenterna behov förenas? Mona Blåsjö Institutionen för nordiska språk Stockholms universitet

Rutiner för opposition

MED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET?

Kursplan. Psykologi III, 30 högskolepoäng Psychology III, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Stockholm 4 maj 2011

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Transkript:

MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER SOM DRIVKRAFT FOR DEN ENTREPRENORIELLA PROCESSEN Ahmad Ahmadi

Innehållsförteckning Dell 1. BAKGRUND PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE 9 1.1 Introduktion 9 1.2. Bakgrund och problemformulering 10 1.3 Syfte 11 1.4. Varför institutionell teori? 12 1.4.1 Möten mellan institutioner 13 1.5. Varför är invandrarägda små tillväxtföretag viktiga att studera? 13 1.6. Avhandlingens disposition 14 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 17 2.1 Småföretagande, tillväxt och institutioner 17 2.1.1 Småföretagande 17 2.1.2 Tillväxt och tillväxtföretag 18 2.1.3 Olika typer av mått på företagstillväxt 18 2.1.4 Företagande och tillväxt: funktionell vs institutionell teori 20 2.1.5 Invandrarnas företagande och invandrarägda småföretags utveckling 22 Sammanfattning 23 2.2 Entreprenör, entreprenörskap och den entreprenöriella processen 24 2.2.1 Entreprenör 24 2.2.2 Entreprenörskap 27 2.2.4. Från entreprenör vs entreprenörskap till den entreprenöriella processen 29 2.3 Institutionell teori 30 2.3.1 Institutioner 30 2.3.2 Informella institutioner 32 2.3.3 Formella institutioner 33 2.3.5 Varför behövs institutioner 35 2.3.6 Kritik av institutionell teori 37 2.3.7 Studiens perspektiv på institutionell teori och tillämpning på den entreprenöriella processen 37 3. UTVECKLING AV ANSATS - två perspektiv på entreprenörskap - perspektivförskjutning 40 3.1. Inledning 40 3.2. Fokus på individen 40 3.3 Fokus på processen 41 3.4 Studiens fokus -processansatsen 42 3.4.1 Den entreprenöriella processen 42

3.5. Den entreprenöriella processen som en organisationstillblivelseprocess 45 3.6. Samverkan mellan struktur, kultur och företagande 46 3.7. Interaktion mellan formella respektive informella institutioner och företagande under initierings-, etablerings- och driftfaserna 47 3.8. En utvecklad modell av den entreprenöriella processen 49 4. METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 54 4.1 Studiens utgångspunkter 54 4.2 Tillvägagångssätt 55 4.2.1 Fallstudier 55 4.2.2 Val av respondenter 56 4.3 Insamling av data 57 4.3.1 Intervjuer 57 4.3.2 Observationer 59 4.3.3 Informationsinsamling i övrigt... 60 4.4 Hur kan man vara nära med distans 60 4.5 Bearbetning och tolkning av insamlade data 62 4.5.1 Skrivande av berättelser - en tolkningsprocess 62 4.5.2 Design av berättelser 63 4.6 Tolkningens uppbyggnad 64 4.7 Forskningsprocessen 64 DEL II 67 BESKRIVNING AV DET EMPIRISKA MATERIALET 67 MÖTEN MELLAN OLIKA INSTITUTIONER 67 5. GRUPP 1: DEN PROFESSIONELLA GRUPPEN 71 5.1 Tandläkarmottagningen 72 5.1.1 Jasmins berättelse 72 5.1.2 Tandläkarmottagningen och institutioner 75 5.1.3 Möten mellan olika institutioner 78 Sammanfattning 80 5.2 Vårdpersonaluthyrningsbolaget 81 5.2.1 Simins berättelse 81 5.2.2 Vårdpersonaluthyrningsbolaget och institutionerna 83 5.2.3 Utvecklingsprocessen som en konsekvens av samverkan mellan olika institutioner 85 5.2.4 Sammanfattning 86 5.3 Konsultbolaget 88 5.3.1 Behzads berättelse 88 5.3.2 Viktiga institutioner som påverkade konsultbolaget 90 5.3.2.4 Den positiva inställningen gentemot företagande 91 5.3.3 Samverkan mellan olika institutioner 92

5.3.4 Sammanfattning 94 5.4 Tolkning av den entreprenöriella processen hos den professionella försvenskade typen 95 5.4.1 Diskussion om möten mellan olika institutioner 96 5.4.2 Problematisering 100 5.5 En processuell tolkning av den professionella försvenskade gruppen - tre olika men sammankopplade processer 101 5.5.1 Förberedandefasen - processen av kulturell socialisering av normer och värderingar 101 5.5.2 Processen av identifiering och skapande av möjligheter 102 5.5.3 Processen av effektiv organisering av knappa resurser 103 AFFÄRSMANNAGRUPPEN 104 6.1 Restaurangverksamheten 104 6.1.1 Kavehs berättelse 105 6.1.2 Restaurangverksamheten och institutionerna 106 6.1.3 Möten mellan olika institutioner 109 6.1.4 Sammanfattning 110 6.2 Grossistbolaget 111 6.2.1 Saras berättelse 111 6.2.2 Grossistbolaget och institutionerna 113 6.2.3 Möten mellan olika institutioner 116 6.2.4 Sammanfattning 117 6.3 Tolkning av den entreprenöriella processen hos affärsmannagruppen 118 Likheter och olikheter 120 Förberedelse- och initieringsfasen 121 Etableringsfasen 121 Drift/tillväxtfasen 122 6.3.4 Problematisering 123 6.3.5 En processuell tolkning av affärsmannagruppen 124 GRUPP 3: DEN TRADITIONELLA SMÅFÖRETÄGARGRUPPEN. 126 7.1 Transportbolaget 127 7.1.2 Ramsis berättelse 127 7.1.3 Transportbolaget och institutionerna 128 7.1.4 Möten mellan olika institutioner 131 7.1.5 Sammanfattning 132 7.2 Livsmedelsbolaget 133 7.2.1 Hassans berättelse 133 7.2.2 Livsmedelsföretaget och institutionerna 135 7.2.3 Samverkan mellan olika institutioner 137 7.2.4 Sammanfattning 137

7.3 Tolkning av den traditionella småföretagargruppen 139 7.3.2. Förberedelsefasen 140 7.3.3. Initieringsfasen 140 7.3.4. Etableringsfasen 141 7.3.5. Drift/tillväxtfasen 142 7.3.6. Problematisering 142 7.3.7 En processuell tolkning av den traditionella småföretagargruppen 143 DELHI 146 8. DEN ENTREPRENÖRIELLA PROCESSEN - EN PROCESSUELL TOLKNING 147 8.1 Processen av kulturell insocialisering av normer och värderingar... 147 8.2 Processen av identifiering och skapande av möjligheter 151 Tandläkarbolaget 151 Vårdpersonaluthyrningsbolaget 152 Konsultbolaget 152 Restaurangverksamheten 153 Grossistbolaget 153 Transportbolaget 154 Livsmedelsbolaget 154 8.3 Processen av effektiv organisering av knappa resurser 155 Tandläkarbolaget 156 Vårdpersonaluthyrningsbolaget 156 Konsultbolaget 157 Restaurangverksamheten 157 Grossistbolaget 158 Transportbolaget 158 Livsmedelsbolaget 159 Sammanfattningsvis 159 8.4 Den entreprenöriella processen som helhet 160 9. MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER 164 9.1 Olika typer av möten mellan institutioner 164 9.2 Konsekvenser av olika möten 167 9.2.1 Förstärkande av delprocesser 167 9.2.2 Startande av nya processer 168 9.2.3 Förhindrande av nya processer 168 9.3 Tre utvecklingsmönster - olika institutionella möten 168 9.3.1 Ett professionellt utvecklingsmönster 169 9.3.2 Utvecklingsmönster hos affärsmannagruppen 171 9.3.3 Utvecklingsmönster hos den traditionella småföretagargruppen 172

9.4 Likheter och skillnader mellan de olika typernas utvecklingsmönster 174 9.5 Möten mellan formella respektive informella institutioner 175 10. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 177 10.1 Entreprenör och entreprenörskap 178 10.2 Den entreprenöriella processen 179 10.3 Möten mellan institutioner och den entreprenöriella processen 182 10.3.1 Möten mellan institutioner som drivkraft för den entreprenöriella processen 184 10.3.2 Möten mellan formella/regulativa - och informella/kognitivkulturella institutioner 184 10.4. Studiens bidrag 185 10.4.1 Studiens teoretiska bidrag 185 10.4.2 Studiens praktiska bidrag 188 10.5 Slutdiskussion 190 ENGLISH SUMMARY 192 Institutional encounters as driving forces behind the entrepreneurial process 192 Introduction, problem formulation and purpose of the thesis 192 Concepts and theoretical perspective 193 Institutions and institutional theory 194 Method 196 Presentation of empirical case studies as narratives 197 The Narratives: What are the narratives about? 198 Interpretation and Analysis 201 The entrepreneurial process - a procedural interpretation 201 The study's contribution 206 II. Practical contributions 207 Referenser 209 Intervjumanual 220