CASE FOREST-PEDAGOGIK

Transkript

1 CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring föroreningar, klimatförändring och det ökande bruket av biobränslen är aktuella just nu. Dessa ämnen är också exempel på hur skogar och skötseln av skogar har en viktig roll för samhällsutvecklingen. Det finns inte något enskilt svar på hur skogar kan användas i ett hållbart samhälle. Vårt syfte med et här projektet är att skapa en metod som ska underlätta lärandet om skogens betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Att lära i informella och formella miljöer En utmaning för skolan är att finna nya vägar att utbilda elever. Många av dagens forskare har betonat att det mesta en person lär sig under en livslängd lär hon sig i olika informella miljöer och gemenskaper. Lärande utanför skolan verkar alltså vara mer relevant för ett modernt liv än vad det som man lär sig i skolan är. Det verkar också finnas ett ökande gap mellan hur eleverna lär i skolan och utanför den. Om vi tänker på hur eleverna har det i sina liv, med ofta många vänner och nätverk, snabb kommunikation och tillgång till nyheter via webbsidor, bloggar, chattar, mobiltelefoner m.m. upptäcker vi att de har egna sätt att lära sig på, att skaffa information och även ge uttryck för egna åsikter och tankar. Skolan, och för den delen även föräldrarna, har inte hängt med. Det finns risk att eleverna blir uttråkade och sitter med längtande blickar och ser ut genom skolfönstret mot en verklighet som blir mer och mer spännande för dem. Andra lärande miljöer borde därför ses som ett viktigt komplement till skolan. Den traditionella klassrumsundervisningen borde utvidgas till att omfatta verkliga studier av företeelser utanför skolan. Tekniska hjälpmedel kan utgöra en brygga mellan skolan och verkligheten utanför. Utmaningen för skolan bör vara att utveckla metoder som uppmuntrar eleverna att hitta intressanta ämnesområden, att formulerar frågor som de vill söka svaren på, och som de vill diskuterar och dela erfarenheter kring med andra. I vårt projekt handlar det om att skapa broar mellan i första hand skogen och skolan och på så sätt öka kunskaperna och intresset för skogen bland våra elever. Att jobba tillsammans med frågeställningar av gemensamt intresse En annan pedagogisk utmaning rör själva iden med utbildning. Ska vi starta med att ge eleverna detalj kunskaper så att de sedan kan förstå helheten. Eller ska vi vända på det och börja med helheten och sedan gräva oss ner på detaljnivå. Om vi tittar på hur världen ser ut runt omkring oss så rör det sig ofta om komplexa företeelser som kräver kunskaper inom många olika ämnesområden för att förstå. För att lösa till exempel miljöproblem, svältkatastrofer m.m. så krävs att man ser på problemen ur många olika perspektiv och att människor som ska lösa problemet har olika bakgrund och olika expertkunskaper. Oftast har inte en person lösningen men om man jobbar tillsammans kan man lösa det.

2 Ett mycket tydligt exempel är hållbar utveckling. Det finns många personer som är engagerade i antingen ekologiska, ekonomiska eller sociala frågor. Om vi för dessa människor tillsammans finns möjligheten att utveckla samhället mot ett hållbart sådan. LITE OM HÅLLBAR UTVECKLING Om vi översätter detta till skolans miljö så ser vi ofta att eleverna är relativt passiva. De tar emot den kunskap (ofta på detaljnivå) som läraren förmedlar och upprepar det som de eventuellt tagit till sig vid redovisningar och prov. I den svenska skolan börjar man dock mer och mer övergå till pedagogiska metoder som bygger på samarbete och där eleverna själva har en central roll när det gäller att ta ansvar för sitt lärande och också lärande av andra elever. Dessa metoder bygger inte på att eleverna ska memorera och upprepa, utan på samarbete, diskussion och utbyte av kunskaper, att vara öppen för nya idéer och få vara med och skapa kreativa lösningar på problem Genom ett sådant lärande finns det utrymme för eleverna att utveckla sin egen identitet och samtidigt känna delaktighet med andra och samhället i stort. Vi tror att ett sådant angreppssätt kan vara bra om man vill jobba med skogen i skolan! Lära genom att skapa Att skapa är en social process och ett viktigt mänskligt behov. Att lära sig genom att skapa tillsammans med andra är en pedagogisk möjlighet som sätter särskilt mycket fokus på sociala färdigheter samt att utveckla idéer, tankar och kunskaper. Istället för att eleverna bara lär sig hur världen ser ut idag bör vi uppmuntra dem till att fundera över hur det skulle kunna eller borde vara, att se framåt helt enkelt. Sådana sätt att jobba blir oftast svåra att strukturera och det finns inga färdiga lösningar eller svar. Genom att jobba med så kallade driving questions kan man få det hela mer konkret. När eleverna själva får ställa frågorna så blir de oftast mer motiverade till att söka lösningar. Vi har inte hittat någon bra översättning på svenska för driving question. Finns det någon som har ett förslag är det välkommet! Att lära genom föremål i ett museum eller en skog Föremål i ett museum eller en skog, fysiska, föreställande eller kulturella produkter, erbjuder massor av möjligheter. De väcker frågor hos eleverna och de kan också till viss del ge svar på frågor de själva har skapat. Tack vare utvecklingen av digitala hjälpmedel är det nu möjligt att presenterar föremålen I digital form. Många museer satsar på att bygga upp digitala kopior av sitt museum men det räcker förstås inte bara att se föremålen. Man måste sätta in dem i ett sammanhang. Och det är det som vi vill göra i det här projektet.

3 Att göra objekten i skogen eller museet begripliga Genom att på något sätt jobba med föremålet eller objektet kan det bli mer begripligt. Eleverna ska alltså använda fysiska och/eller kognitiva verktyg och sätt in objektet i ett sammanhang. Case Forest pedagogiken är delvis baserad på upplevelsebaserad inlärning. Genom någon form av aktivitet kan de digitala återgivningarna av objekten bli begripliga för eleverna. Enligt upplevelsebaserad inlärningsteori är lärande och aktivitet i nära samspel och såväl lärande som kunskaper kan uppstå ur aktiviteter. De tre begreppen, ämne, föremål och verktyg är viktiga här. När så kallade learning objects ska skapas är tanken att man ska använda olika verktyg och också återge objekten i digital form. Individ Grupp ÄMNE INNEHÅLL VERKTYG UNDERSÖKNINGS- OBJEKT Fysiska Kognitiva Ljud Bild Video Text LEARNING OBJECT Ämnet utgör det som eleverna förenas kring, i vårt fall är det ju skogen på något sätt. Eleverna kan jobba enskilt eller i grupp. Vi förespråkar grupper eftersom man ofta får ett djupare inlärnings resultat när elever, lärare och andra personer (experter) formar aktiviteterna ihop. När eleverna återger objekten i skogen eller i museet digitalt så kan de använda olika metoder, video, bilder, ljud, teckningar, texter. För att lära sig av dessa så måste eleverna också använda olika verktyg. Om de t.ex. vill uppskatta det ekonomiska värdet av ett enskilt träd så kan de gå till skogen och mäta trädet med höjdmätare, klavar etc.

4 Två sätt att lära sig med learning objects Med learning objects menar vi digitala framställningar av verkliga objekt som representerar det valda ämnet och de verktyg man använder för att skapa någon sorts mening kopplad till objektet. Framställningarna kan vara direkt eller indirekt kopplade till verkliga objekt eller sammanhanget där objekten förekommer. Framställningarna tillåter eleverna att se objekten ur olika perspektiv. Det är tänkt att de fysiska eller kognitiva verktygen ska underlätta för eleverna att se dessa perspektiv. I Case Forest pedagogiken kan learning objects tjäna utbildnings syftet på två sätt: I a)man kan lära sig genom att skapa learning objects själv. Då är själva lärandet i fokus, exakt vad eleverna kommer att lära sig vet man inte innan. Detta beskrivs av Joensuu universitet som ett exempel på Community of learning. b) Man kan lära sig genom att jobba med färdiga learning objects. Dessa är ofta gjorda av lärare och/eller experter som på förhand har tänkt ut vad eleverna bör lära sig. Då kommer lärarens eller experternas intressen i fokus. Detta är ett exempel på Community of interest. LEARNING OBJECTS OCH LÄRANDE Att lära sig genom att skapa learning objects. Att lära av och med färdiga learning objects. Skapade av eleverna tillsammans med läraren. Eleverna styr mycket själva över vad de ska lära sig. Skapade av lärarna tillsammans med andra lärare och experter. Lärarna styr mycket över vad eleverna ska lära sig. INTRODUKTION

5 Aktiviteterna är indelade i fyra huvudfaser, varav några äger rum i skolan och några i den utvalda natur- eller kulturmiljön. Processen börjar i skolan där eleverna tillsammans med lärare förbereder sig för projektet genom att formulera sina egna problemställningar med tillhörande driving questions. Efter denna orienterande fas börjar eleverna att i små grupper designa sina learning objekts med tillhörande pedagogiska verktyg. Efter att ha designat learning objekt så ska de dokumenteras. Eleverna beger sig till natur- eller kulturmiljön (kan också vara ett museum) för att samla på sig olika material om det pedagogiska objektet. Man använder kamera, video, ljudinspelning, intervjuer med experter ). Slutfasen består av att organisera och sammanställa det insamlade materialet och komma överens om hur det ska användas. 1 Formulera problemställning Diskussion Skapa driving question 4 Redovisning/presentation Välja och organisera bland insamlade data Göra en presentation SKOLAN UTVALD MILJÖ 2 Designa learning objekt Bekanta sig med aktuellt område; skog, museum etc. Välja vilket/vilka verkliga objekt som ska studeras Göra en plan för arbetet 3 Samla fakta/data om learning objekt Praktiskt arbete Insamling av data 1 DESIGNA PROBLEMSTÄLLNING Diskussion, ifrågasättande och företeelser Alla av oss har någon sorts relation till skogen. Projektet kan inledas med att man pratar om skogen och att man utbyter tankar och erfarenheter om skogen och hållbar utveckling.

6 Genom detta fångar man upp elevernas förkunskaper om skogen och vad man tycker om skogen egentligen. Eftersom hållbarhetsbegreppet är centralt i projektet så är det viktigt att det också tas upp på något sätt. Diskussion kan hållas i små grupper och tekniker som t.ex. brainstorming kan användas för att få igång diskussionen. Läraren kan också erbjuda tidningsartiklar, webbsidor, bjuda in folk som jobbar med olika saker och annat material som visar på olika perspektiv av skogen. Med olika perspektiv tänker vi här på ekonomiska, ekologiska eller sociala. Diskussion ska utmynna i att eleverna väljer en problemställning som de vill jobba vidare med. Man kan utrycka det som ett ämnesområde också. Välja driving question relaterad till den valda problemställningen För att verkligen få i gång ett undersökande arbetssätt är en bra driving question mycket viktig. En bra driving question gör eleverna nyfikna och uppmuntrar dem till att fundera över hur de ska få reda på svaret. En bra lärande fråga är semantiskt rik, etiskt försvarbar och relaterar till vetenskap. Den ska kunna härledas ur verkliga livet, inte vara trivial, den ska engagera eleverna och de ska känna att de äger den uppgift som de ska lösa. Så, läraren ska helst inte erbjuda förberedda uppgifter. Möjligtvis kan läraren presentera en övergripande frågeställning som eleverna sedan får utveckla vidare. Det är viktigt att det blir en livlig debatt om ämnet och för att stödja det ska det material man som lärare tillhandahåller innehåller många olika perspektiv på samma sak. När eleverna kommit fram till sin egen driving question så ska de välja ur vilket perspektiv de vill studera frågan; socialt, ekonomiskt eller ekologiskt perspektiv. Eleverna ska också inför resten av klassen presentera sin problemställning, sin driving question och reflektera över vilka företeelser inom det valda perspektivet som de är nyfikna på att undersöka vidare.

7 2. ATT DESIGNA LEARNING OBJECTS När uppgiften är formulerad och frågeställningen är vald, är nästa uppgift att börja göra en plan för hur man ska ta reda på svaret. Bekanta sig med skogen, museet eller det område man valt För att kunna lägga upp sitt arbete måste eleverna få reda på vad som finns i naturen, skogen eller museet där man ska vara. Det är därför lämpligt att eleverna får besöka det aktuella stället eller om det inte går får se bilder därifrån. Särskilt elever som ofta är i skogen och kanske har en egen skolskog kan klara sig bra genom att bara se bilder på skogliga företeelser, arter, träd m.m. Börja med att eleverna får välja ut 10 objekt, till vart och ett av dessa får de skriva 2-5 nyckelord. Sedan ska de beskriva hur deras problemställning och driving question kopplar till bilderna eller objekten. Efter att ha besökt området eller tittat på bilder från det ska man presentera de objekt man valt att jobba vidare med. Eleverna ska alltså välja verkliga objekt från skogen eller museet som har någon form av koppling till den problemställning man valt att belysa. Att göra en plan för det fortsatta arbetet Nu först ska eleverna göra en plan för sitt arbete. Planen ska bland annat tjäna som ett manuskript för studiebesöket man ska göra senare. Planen ska innehålla: Vilket perspektiv man utgår från. Vilka objekt man valt som kan ge svar på forsknings problem, vilken fråga kan ett speciellt objekt ge svar på? Hur man tänker samla in data om sina objekt? (forsknings rapporter, egna observationer, mätningar, intervjuer, diagram, modeller ) Vilka verktyg man kommer att använda för sin forskning? (fysiska verktyg som t.ex. hammare eller kognitiva verktyg som t.ex. en trädstruktur, schematisk bild, tidslinje ) Hur forskningen ska gå till? Vem gör vad? (fördelning av arbetsuppgifter och ansvar i gruppen) Hur resultatet ska presenteras. (så de vet vilka bilder, intervjuer, inspelningar m.m. som de måste samla in under studiebesöket)

8 3 SAMLA DATA OM LEARNING OBJEKT Nu är det dags att gå ut till Skogen eller museet för att samla de material man behöver för sina learning objects. Tips! Ofta när man träffar experter så har de ingen större pedagogisk erfarenhet, särskilt inte av den modell som vi jobbar med här. Därför är det viktigt att lärarena förebereder de personer som ni ska träffa i förväg. Annars är risken att de börjar föreläsa och ger inte utrymme för eleverna att själva ställa frågorna. 4 REDOVISNING/PRESENTATION När alla uppgifter om learning objects är insamlade börjar eleverna att organisera det material som de fått in. Kan göras på t.ex. plattformen Wiki. Eleverna kontrollerar också om de har missat något och behöver komplettera med mer material. Sedan sammanställer de materialet enligt arbetsplanen de gjort upp tidigare. Projektet uppmuntrar till samarbete. Eleverna arbetar i små grupper (3-6 personer) och målet är att gruppen ska bestå av elever med olika sorters intresse och förmågor. Lärarens roll är att underlätta och guida eleverna genom arbetet. Läraren behöver inte veta allting, men eleverna ska känna att läraren är en aktiv medlem i den lärande processen. Tanken är också att läraren och eleverna ska samarbeta med externa experter. Som till exempel med personer från Skogen i Skolan.