Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Relevanta dokument
Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Cyklingens värde för folkhälsan

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?

Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Hälsokalkylator. Bakgrund

Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling

Luftkvalitet och människors hälsa

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Partikelutsläpp och hälsa

BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: Fragilitetsfrakturkrisen i Sverige. Utvecklingen av detta initiativ har stödts av UCB.

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

AKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER -

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

Om äldre (65 och äldre)

Grunderna i epidemiologi.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Arbetsgång

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Peter Groth Folkhälsostrateg Centrum för folkhälsa och miljö Region Skåne

HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

Färdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling. Peter Schantz dr med sc, professor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Oskyddade Trafikanter

De äldres hälsoutveckling

SKL 3 dec Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Studiedesign: Observationsstudier

Aterosklerosens olika ansikten

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Arbets- och miljömedicin Lund

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Kunskap och forskning

Befolkningen i Stockholms län lever allt längre. För förs

Transkript:

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel Johan Sommar, Wasif Raza och Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Syfte Skatta hälsokonsekvenserna bland de individer som byter bilen mot cykel m.a.p. exponering för Fysisk aktiviet Luftföroreningar Olycksrisk Skatta hälsokonsekvenserna i den generella befolkningen som ett resultat av minskad exponering för luftföroreningar Inklusive hälsokonsekvenserna bland nuvarande cyklister I projektet så har detta gjorts för befolkningen i Stockholms län

För detta behöver vi Hem och arbetsadress för yrkesverksamma befolkningen som både bor och arbetar i Stockholms län Information om val av transportmedel till arbetet idag Definiera ett realistiskt scenario Nya cykelpendlare är de som kan cykla till arbetet inom 30 minuter Individuella potentialen att cykla ett visst avstånd inom en viss tid

Cykelhastighet bland nuvarande cykelpendlare

Jämförelse av syreupptagningsförmågan hos nuvarande cykelpendlare och generella befolkningen

Tidstrend för BMI i Stockholm

Korrektion i förhållande till faap:aren baserat på data från LIV 90 och LIV 2000 m.h.t. taget till viktutvecklingen i befolkningen och cykelvikt. manliga cykelpendlare kvinnliga cykelpendlare

Hastighet (km/h) Antagen hastighet Baserat på dessa data skattas cykelhastigheten (km/h) bero av ålder enligt: För män: 1.612 + (ålder (år)* -0.0142) * 248.9 För kvinnor: 1.532 + (ålder (år)* -0.0123) * 201.6 Män Kvinnor Ålder (år)

Fördelning av transportmedel till arbetet idag samt i scenarios Antalet personer som transporterar sig med Nuvarande scenario Alternativt scenario 30 minuter Alternativt scenario 50 minuter Cykel 53206 164693 225162 Gång 130441 130441 130441 Lokaltrafik 352412 352412 352412 Bil (förare) 352614 241127 180658 Bil (passagerare) 35297 35297 35297

Hur stor ökning i cykling till och från arbetet innebär cykel30-scenariot? Antal 0 5000 10000 15000 Avstånd nuscenario (kvartiler): 3.5 (1.6-7.2) Avstånd cykel30-scenario (kvartiler): 3.3 (1.7-5.3) 0 5 10 15 20 25 30 35 Cykelavstånd till arbetet (km)

Fördelning av färdhastigheter bland nya cyklister Frequency 0 1000 2000 3000 4000 Medelhastigheten var13.8 km/h 10000 15000 20000 Speed (km/h)

Hur stort arbete utförs av de nya cyklisterna? Intensitet av den fysiska aktiviteten: 6,8 MET Antal resor: 4 tur- och retur-resor per vecka

Vad säger litteraturen om hälsoeffekter av cykling till och från arbetet? Kriterier: Studiedesign: Prospektiva studier Ålder: Vuxna Skattat sambandet mellan mortalitet/morbiditet och aktiv arbetspendling

Tidigare meta-skattningar angående sambandet mellan mortalitet och cykling till och från arbetet Relativa risken (RR) är 0,90 med 95% konfidensintervall (0,87; 0,94) vid 11,25 MET-timmar/vecka

Relativ risk för sjuklighet Relativa risker Bröstcancer 0.93 (0.87, 0.98) Hjärtinfarkt 0.77 (0.67, 0.87) Stroke 0.84 (0.77, 0.92) Diabetes typ 2 0.84 (0.73, 0.96) Hjärtsvikt 0.77 (0.71, 0.83) Tjocktarmscancer 0.85 (0.68, 1.01) Demens 0.61 (0.24, 0.98)

Kvarvarande effekter av tidigare fysisk aktivitet Relativ risk för mortalitet (95% konfidensintervall) Wannamethee et al. Paffenbarger et al. Petersen et al. Schnohr et al. Baslinjemätning Uppföljningsmätning Män Kvinnor Män Kvinnor Icke aktiv Icke aktiv 1,70 1,58 1 1 (1,46-2,00) (1,35-1,87) 1 1 Icke aktiv Aktiv 0,55 0,85 1,24 1,40 0,64 0,72 (0,36-0,84) (0,65-1,13) (1,02-1,50) (1,13-1,75) (0,47-0,87) (0,50-1,05) Aktiv Icke aktiv 0,75 1,1 1,42 1,31 1,11 0,72 (0,50-1,14) (0,78-1,50) (1,01-1,80) (1,01-1,68) (0,76, 1,62) (0,48-1,07) Aktiv Aktiv 0,58 0,82 0,61 (0,41-0,82) (0,63-1,08) 1 1 (0,48-0,76) Byberg et al. 1,33 (1,12-1,56) 1,21 (0,99-1,48 1,35 (1,12-1,61) Bijnen et al. LJssner et al. 2,01 (1,19-3,39) 1 1,36 1,11 (0,78-2,36) (0,67-1,86) 1,72 2,07 (1,04-2,85) (1,39-3,09 0,66 (0,51-0,85) 1 1 1

Vad innebär detta för hälsokonsekvenserna i ett scenario av ökat cyklande? Förhindrade förtida dödsfall Vunna levnadsår Färre levnadsår förlorade till sjukdom (YLD) Samt summerat till vunna funktionsjusterade levnadsår (DALYs)

Funktionsjusterade levnadsår (disability adjusted life years; DALYs) Mått på sjukdomsbördan i en population m.a.p. Förtida dödsfall (förlorade levnadsår (YLL)) Funktionsnedsättning (YLD) DALY=YLL+YLD Hur stor funktionsnedsättningen är för en viss sjukdom bestäms av sjukdomsvikter 0 till 1, där 0 är ingen nedsättning och 1 är maximal nedsättning Vikterna har i studier bestämts baserat på

Funktionsjusterade levnadsår (DALYs) baseras på: Mortalitet och förekomsten av sjukdomar i studiepopulationen Incidensdata (död respektive insjuknande) Förväntad livslängd Förväntad sjukdomstid Storleken på funktionsförlusten vid olika sjukdomar den begränsning en sjukdom, en skada eller ett tillstånd medför för förmågan att fungera i den kapacitet som anses normal för en människa

Storleken på funktionsförlusten Vikt Bröstcancer 0,09 Hjärtinfarkt 0,439 Stroke 0,92 Långtidsöverlevare 0,226 Diabetes typ 2 0,015 Hjärtsvikt 0,201 Tjocktarmscancer 0,2 Demens 0,666 Lungcancer 0,15 Astma 0,043

Struijk E et al. (2013)

Fördelning av relativ risk för (årsvis) dödsrisk för cyklisterna bland nya cyklister

Vad innebär detta för årligt förhindrade dödsfall?

Vad innebär detta för årligt förhindrade dödsfall? 16,2 årligt förhindrade förtida dödsfall

Hur många vunna levnadsår motsvarar dessa? Varje år uppskjuts dödsfall motsvarande 469 vunna levnadsår på grund av ökad fysisk aktivitet

Hur stor påverkan på sjukdomsbördan har denna nivå av fysisk aktivitet -DALY-bidrag för sjukdomar där sjukdomsbördan baseras på insjuknande Risken för insjuknande ett visst år vid dessa nivåer av fysisk aktivitet är ri Antalet sjukdomsfall är summan av alla individers risker ri Hur påverkar detta insjuknande sjukdomsbördan? Sjukdomstillståndet kan antingen vara kroniskt eller övergående Om tillståndet är kroniskt bestäms YLD av: summan av ri gånger den förväntade livslängden med sjukdomen Om tillståndet är tillfälligt bestäms YLD av: summan av ri gånger en förväntad sjukdomstid

Hälsoeffekten av ökad fysisk aktivtet Fysisk aktivitet Exponering Nuscenario 30 minuters scenario Skillnad YLD (antal fall) Bröstcancer Cykling 186.1 (73.1) 176.4 (69.2) -9.8 (-3.8) Hjärtinfarkt Cykling 23.5 (77.2) 18.1 (59.4) -5.4 (-17.7) Stroke Cykling 197.1 (69.3) 168.9 (59.5) -28.2 (-9.8) Diabetes typ 2 Cykling 396.4 (342.4) 340.2 (294.3) -56.2 (-48.1) Hjärtsvikt Cykling 119.7 (36.7) 95.5 (29.4) -24.2 (-7.3) Tjocktarmscancer Cykling 60.3 (16.2) 47.7 (12.9) -12.6 (-3.4) Demens Cykling 6.5 (1.9) 4 (1.2) -2.5 (-0.7) YLL (antal fall) Cykling 4090.2 (142.9) 3621.2 (126.7) -469 (-16.2) DALYs 5080 4472-607.9

Skattning av luftföroreningsexponeringen bland cyklister Vägval bestäms av kortastevägenalgorithmen längs ett nätverk av bil och cykelvägar, samt koordinatsätts Koordinaterna matchas sedan med spridningsmodellerade halter av trafikföroreningar

Hur stor är ökningen av cyklister längs vägnätet? Götgatan +50 % Västerbron +65 % Liljeholmsbron +40 % Solnavägen +80 % Skeppsbron +60% Ungefärlig ökning av antal cyklister 1-200 201-500 501-800 801-1500 1501-2600

Förändring i luftföroreningsnivån längs färdvägar Förändring av trafikens bidrag till NOx-halten fm rusning mån-fre, april-okt > -20 % -20 - -10 % -10 - -5 % -5 - -1 % oförändrad halt 1-5 % Medelförändring i länet: 6 7 % minskning

Exponering av NO x för cyklist och bilist i Cykel30 Exempel vid resa i morgonrusning under april-okt, sträckan Hägersten till Kungsholmen Trafikens haltbidrag NOx µg/m3 10-30 30-50 50-70 70-100 100-130 2016-09-19 Cyklistens ackumulerade dos av NO x ca 30 % lägre än bilistens för detta vägval

Relativa risker associerade med luftföroreningsexponering Exponering Utfall ERF Enhet Trafikrelaterade föroreningar (µg/m3) Lungcancer 1.22 (1.03-1.45) Per 10 PM10 Diabetes 1.05 (1.00-1.10) Per 10 PM10 Originalstudie Raaschou-Nielsen et al., 2013 vuxna (meta-analysis) Weinmayer et al., 2015 vuxna (45+) Kronisk bronkit 1.117 (1.040-1.189) Per 10 HRAPIE PM10 (WHO;2013b) Akut hjärtinfarkt 1.12 (1.01-125) Per 10 PM10 Cesaroni et al., 2014 vuxna (meta-analysis) Åldersgrupp 30+ 30+ 30+, I = 0,09/100/yr (Holm et al., 2014) 30+ Avgaser Mortalitet 1.08 (1.06-1.11) Per 10 NOx Nafstad et al, 2004 30+ Avgaser Stroke 1.33 (1.01-1.77) Per 05 PM2.5 Staffogia et al., 2014 Meta-analysis (25+) 30+

Hälsoeffekten av ökad exponering för luftföroreningar bland nya cyklister -med antagande om ökat intag och upptag om totalt 330% vid cykling samt 50% lägre exponering i bilkupén jämfört med omgivningsluften Exponering Som bilist Som cyklist Skillnad YLD (antal fall) Stroke PM2.5 167 (56) 168 (56) 0.31 (0.11) Hjärtinfarkt PM10 19 (62) 19 (63) 0.43 (1.42) Diabetes (typ 2) PM10 351 (300) 354 (303) 3.28 (2.92) Lungcancer PM10 16 (13) 17 (14) 0.7 (0.57) Astma PM10 155 (86) 157 (87) 2.67 (1.63) YLL (antal fall) NOx 3390 (117) 3644 (125) 253.47 (8.87) DALYs 4098 4359 260.86 Antar 4 tur- och retur-resor per vecka 45 veckor om året

Minskar cyklistens exponering i Cykel30? Exempel vid resa i morgonrusning under april-okt, sträckan Hägersten till Kungsholmen befintliga cyklistens ackum. dos av NO x ca 7 % lägre för denna färdväg 2016-09-19

Hälsoeffekten av minskad exponering för luftföroreningar bland befintliga cyklister -med antagande om ökat intag och upptag om totalt 330% Exponering Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad YLD (antal fall) Stroke PM2.5 96 (32) 96 (32) -0.01 (0) Hjärtinfarkt PM10 10 (34) 10 (34) -0.01 (-0.04) Diabetes (typ 2) PM10 180 (154) 180 (154) -0.08 (-0.07) Lungcancer PM10 9 (8) 9 (8) -0.02 (-0.02) Astma PM10 86 (47) 86 (47) -0.06 (-0.04) YLL (antal fall) NOx 1826 (64) 1818 (64) -8.04 (-0.29) DALYs 2208 2200-8.22 Antar 4 tur och retur resor per vecka 45 veckor om året

Förändringen i totala befolkningens exponering förändras I genomsnitt minskar NOx på hemadress med 0.4 µg/m 3 NOx Vi antar RR=1.08 per 10 µg/m 3 ökning (Nafstad) - trafikens haltbidrag av NO x på platser där folk bor, jämförelse mellan Nuläge och Cykel30 Stockholm C Förändring av trafikens haltbidrag NOx µg/m3-5- -2-2 - -0.5-0.5-0 0-0.5 0.5-1.7 Södertälje C Detta motsvarar 42 årligt förhindrade förtida dödsfall

Hälsoeffekten av minskad exponering för luftföroreningar i generella befolkningen YLD (antal fall) Exponering Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad Stroke PM2.5 5600 (3586) 5600 (3585) -0.75 (-0.52) Hjärtinfarkt PM10 345 (1566) 344 (1564) -0.31 (-1.41) Diabetes (typ 2) PM10 5657 (6106) 5655 (6104) -1.89 (-2.23) Lungcancer PM10 884 (709) 882 (708) -1.4 (-1.12) Astma PM10 2519 (1528) 2517 (1527) -1.58 (-1.11) YLL (antal fall) NOx 138798 (12704) 138436 (12669) -362.2 (-34.7) DALYs 153803 153435-368.1

Summering av hälsoeffekter Fysisk aktivitet Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad DALYs 5080 4472-607.9 Förändring i befolkningens exponering för luftföroreningar Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad DALYs 153803 153435-368.1 Förändring i luftföroreningsexponering för nya cyklister Som bilist Som cyklist Skillnad DALYs 4098 4359 260.86 Förändring i luftföroreningsexponering för tidigare cyklister Nuscenario 30 minutersscenario Skillnad DALYs 2208 2200-8.22 Olyckor DALYs 110 Total förändring i DALYs -613