Material, form och kraft, F2

Relevanta dokument
Spänning och töjning (kap 4) Stång

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

K-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.

Föreläsningsdel 3: Spänningar i jord (motsvarande Kap 3 i kompendiet, dock ej mätavsnittet 3.6)

Biomekanik Belastningsanalys

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Material, form och kraft, F9

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

Tentamen i Balkteori, VSMN35, , kl

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014

Stångbärverk. Laboration. Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg. 14 mars 2014

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F5

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Tentamen i Balkteori, VSMF15, , kl

KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

B3) x y. q 1. q 2 x=3.0 m. x=1.0 m

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2010

Matrismetod för analys av stångbärverk

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

Uppgifter till KRAFTER

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.4

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

3 Fackverk. Stabil Instabil Stabil. Figur 3.2 Jämviktskrav för ett fackverk

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp,

Uppgifter till KRAFTER. Peter Gustavsson Per-Erik Austrell

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Material, form och kraft, F11

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Föreläsning 5: Acceleration och tidsderivering (kap ) . Sambandet mellan olika punkters hastigheter i en stel kropp: v A

mm F G (1.1) F mg (1.2) P (1.3)

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Komihåg 5: ( ) + " # " # r BA Accelerationsanalys i planet: a A. = a B. + " # r BA

2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar

Lösning: ε= δ eller ε=du

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA JUNI 2014

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

Labbrapport - Linjär algebra och geometri

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

Krafter och moment. mm F G (1.1)

Mer Friktion jämviktsvillkor

Biomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Ma B - Bianca Övning lektion 1. Uppgift nr 10. Uppgift nr 1 Givet funktionen f(x) = 4x + 9 Beräkna f(6) Rita grafen till ekvationen.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Fackverk. Projektuppgift 1 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012

Material, form och kraft, F7

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

FMN140 VT07: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2015

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 kortsvarsuppgifter med miniräknare 4

Exempel 5: Treledstakstol

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

Hållfasthetslära Sammanfattning

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Rambärverk. Projektuppgift 2 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012

4Funktioner och algebra

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN

Inre krafters resultanter

1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren.

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

mg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ

Repetition Mekanik, grundkurs

Kompletterande formelsamling i hållfasthetslära

AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys

SF1626 Flervariabelanalys

Linjer och plan (lösningar)

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Linjär Algebra, Föreläsning 2

Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

October 9, Innehållsregister

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Transkript:

Material, form och kraft, 2 Repetition Genomgång av orcepd uppgift 1 Spänning Töjning Huvudspänning Stvhet Krafter Krafter Vektorstorhet: storlek, riktning, angreppspunkt Kontaktkraft, kraft som verkar på avstånd Volmskraft, tkraft, linjekraft, punktkraft Yttre kraft, inre kraft 1

Uppdelning av kraft i komposanter Uppdelning av krafter i komponenter sin riläggning riläggning Rita tdliga figurer vgränsa kroppen Rita in ttre krafter Pålagda laster (kända) Egentngd Upplagskrafter (okända) 2

Upplag Rullager Upplag ilager 3

Upplag ast inspänd Jämvikt Jämviktsekvationer ör plana problem (2D) finns tre ekvationer M z 4

Jämvikt Jämvikt ör 3D finns se ekvationer z M M M z Normalspänning Dragen stång: kraft Snitt och friläggning: Spänning: kraft per areaenhet 5

Normalspänning llmänt: eller d Vid konstant spänning: eller Normalspänning Medelspänning, kraft per areaenhet: Enhet: 1N/m 2 = 1Pa positiv om drag, negativ om trck 6

Normalspänning - Eempel N 4 N N N Ett stolsben har tvärsnittsarean 2 cm 2 cm. =8 N. Beräkna och jämför med brottspänning för trä, ca. 5 MPa. Normalspänning Normalspänning i 2 dimensioner 2 normalspänningskomponenter och anger spänning i - och -riktning. Dragspänning positivt och trckspänning negativt. 7

Normalspänning Normalspänning i 3 dimensioner 3 normalspänningskomponenter, och z anger spänning i -, - respektive z- riktning. Dragspänning positivt och trckspänning negativt. Skjuvspänning Definition: 8

Skjuvspänning Medelskjuvspänning: Skjuvspänning - Eempel 2 2 9

Skjuvspänning Skjuvspänning i 2 dimensioner 2 komponenter: och Parvis lika skjuvspänningar Momentjämvikt => Skjuvspänning Skjuvspänning i 3 dimensioner 6 skjuvspänningskomponenter! Betecknas med,, z, z, z och z örsta inde anger normalriktning för planet, andra inde skjuvspänningens riktning 1

Spänningen i en punkt 3D z z z z z z z z Töjning Töjning är ett deformationsmått Töjningen beskriver deformationen hos en kropp Spänning är ett kraftmått, beskriver de inre krafterna hos en kropp 11

Normaltöjning Normaltöjning = relativ längdändring örlängning definieras som positiv töjning Dimensionslös storhet Beteckning: Medeltöjning: L Skjuvtöjning Skjuvtöjning=ändring av från början rät vinkel Dimensionslös storhet Beteckning: 12

Transformation av spänning En vektor kan beskrivas i olika koordinatsstem: v v, v ) (4, 2) v ( 2, 4) v ( 2, ) ( Här fås maimalt värde på v (vektorns längd) och v =. Transformation av spänning Spänningstillståndet i en punkt är ingen vektor, men kan på liknande sätt beskrivas i olika koordinatsstem. Transformation av spänning - att bestämma spänningsvärdena i ett ntt koordinatssten ör en viss orientering på koordinatsstemet (huvudriktningar) fås maimala normalspänningar (huvudspänningar) och noll skjuvspänning. 13

Tarnsformation av spänning Dragen stång Transformation av spänning Dragen stång Jämvikt vinkelrätt Jämvikt parallellt n n s s sin sin 14

Transformation av spänning Dragen stång Transformation av spänning Dragen stång n s sin Spänning i Spänning i normalrikt ning : n Spänning i tangentriktning : s n s - riktning : sin 2 sin 2 sin 15

Transformation av spänning Dragen stång Spänning i Spänning i normalrikt ning : Spänning i tangentriktning : s sin - riktning : 2 Ma för Då är normalspänningen störst och skjuvspänningen = Transformation av spänning 2D På liknande sätt kan n och t bestämmas som funktion av i 2D 16

Huvudspänningar ör en viss orientering på koordinatsstemet/snitttan får man ma/min-värden på normalspänningarna Dessa spänningar kallas för huvudspänningar, 1 och 2 Motsvarande riktningar kallas för huvudriktningar Huvudspänningarna 1 och 2 är vinkelräta Skjuvspänningen t = för denna orientering Ger en bild av spänningsflödet uttrckt i drag och trck Huvudspänningar Varje kombination av normalspänningar och skjuvspänningar kan uttrckas i enbart normalspänningar: Huvudspänningar orcepd ritar huvudspänningar Blått=trck, Rött=Drag 17

Stvhet Stvhet = Motstånd mot deformation Motsats till fleibilitet eftergivlighet Material Elasticitetsmodul (N/m 2 ) orm Geometri Kraft Lina med dragkraft Pekpinne 18