Projektrapport del 2 Kartläggning av undernäring inom hemsjukvården Ett matutvecklingsuppdrag som syftar till att implementera rutin undernäring i hemsjukvården PROJEKTLEDARE: JOSEFIN NYBERG 2012-01-13 1 (16)
Sammanfattning Genom verktyget MNA har en kartläggning av undernäring inom hemsjukvården genomförts i Katrineholm kommun under hösten 2011. 207 stycken av 454 stycken brukare inskrivna med insatsen hemsjukvård har erbjudits en riskbedömning avseende undernäring. Av dessa har 116 stycken brukare tackat ja till en sådan medverkan. Av dessa brukare bedömdes 89 stycken ha normal nutritionsstatus, 14 stycken bedömdes ha risk för undernäring och 13 stycken bedömdes som undernärda. För att komma åt dessa problem behöver hemsjukvården ha samma tillgång till dietist som inom särskilt boende. Rutiner för att upptäcka undernäring behöver implementeras genom utbildning av personal inom hemsjukvården samt biståndshandläggare. Dietist behöver även medverka vid teamträffar. Arbetet med att minska tiden med nattfastan fortlöper och mätningar genomförs vår- och höst varje år men berörs inte i denna rapport. I styrgrupp har målet under budgetperioden ändrats till max 13 timmars nattfasta. 2 (16)
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 2.1 Mat som medicin... 4 2.2 Kostnader för undernäring... 5 2.3 Individuell nutritionsbehandling... 6 3. Syfte... 7 3.1 Frågeställningar... 7 4. Metod... 7 5. Resultat... 9 6. Diskussion... 10 6.1 Metoddiskussion... 10 6.2 Resultatdiskussion... 11 7. Slutsats... 12 8. Referenslista... 14 Bilaga 1. Mini Nutritional Assessment... 15 Bilaga 2. Instruktion.... 16 3 (16)
1. Inledning Vård- och omsorgsnämnden beslutade vid sammanträde 2010-08-26 att en handlingsplan ska tas fram av dietist för att implementera rutin undernäring i hemsjukvården. Uppdraget har diskuterats på styrgruppsmöte där handikappomsorgschef, äldreomsorgschef, chef för sjuksköterskor, avdelningschef för kost- och transport samt dietist har medverkat. För att ta fram en handlingsplan behövs en översyn om hur nuläget ser ut. Vid dessa diskussioner har det beslutats att en kartläggning av undernäring i hemsjukvården ska göras. Baserat på resultaten ska dietist ta fram förslag på vad som behöver åtgärdas. Efter diskussion med medicinskt ansvarig sjuksköterska bestämdes att kartläggningen ska genomföras under hösten 2011 av personal inom hemsjukvården med hjälp av Mini Nutritional Assesment, MNA 1 (se bilaga 1)och sedan sammanställas av dietist. Det finns idag fastställda rutiner i vård- omsorgsförvaltningen gällande förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring. Enligt dessa rutiner ska samtliga brukare, 65 år och äldre erbjudas nutritionsbedömning avseende risk för undernäring var tredje månad med MNA (bilaga 1). Dessa rutiner efterlevs inte inom hemsjukvården. Service- och tekniknämnden tillsammans med vård- och omsorgsnämnden har åtagit sig att andelen personer över 65 år på särskilt boende och i hemsjukvården som har undersökts för undernäring ska öka. Målnivå för år 2012 är 70 % och för år 2013 är 100 %. 2. Bakgrund 2.1 Mat som medicin Nutrition är en del av den medicinska behandlingen. Nutrition är lika viktigt för omsorgstagaren som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. 2 En förutsättning för god hälsa är ett gott näringstillstånd. Sammansättningen på maten ska vara sådan att den tillgodoser energi- och näringsbehovet. 3 Energi och näring är kroppens bränsle och byggstenar. 4 Vid ett otillräckligt näringsintag under längre tid uppkommer trött- och kraftlöshet. Detta leder till sämre möjligheter att klara av det vardagliga livets aktiviteter så som att äta och dricka, stiga upp och klä sig, klara sin personliga hygien, toalettbesök osv. 5 Man kan både verka förvirrad och ha en lägre medvetandegrad om man är undernärd. 6 Maten är för de flesta människor mer än bara energi och näring. Den är även en källa till glädje, gemenskap och välbefinnande. Vad vi äter är förknippat med vår identitet och kulturella tillhörighet. Även den sociala aspekten av ätandet är viktigt för att en måltid ska associeras med livskvalitet. En 1 MNA: Mini Nutritional Assessment, ett validerat screeningsverktyg framtaget för att upptäcka undernäring hos personer över 65 år. 2 Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Stockholm, september 2011, s 3. 3 Svenska livsmedelsverket, Mat och näring, för sjuka inom vård och omsorg, Uppsala, maj 2003, s 5. 4 Socialstyrelsen, s 3. 5 Svenska livsmedelsverket, s 5. 6 Socialstyrelsen, Undernäring ger onödigt lidande och dyr vård, 2011, hämtad 2011-12-05 från http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/undernaringgeronodigtlidandeochdyrvard 4 (16)
måltid ger också möjlighet till samvaro och kan vara den stund på dagen som många ser fram emot. Detta gäller även äldre personer. Maten är därför inte bara en viktig del av den medicinska behandlingen, utan också en del av den allmänna omvårdnaden av äldre. Energin och näringen i maten ska också rusta den äldre för att bättre klara de sjukdomar som ofta följer med åldrandet. Hos de flesta äldre minskar energiförbrukningen med ålder pga. minskad fysisk aktivitet och minskad ämnesomsättning. Däremot är behovet av näringsämnen oförändrat. Näringsbehovet kan även vara ökat pga. olika sjukdomstillstånd. 7 De äldres mat måste därför vara av hög kvalité och anpassad efter deras behov. Hänsyn måste tas till behov av mat med olika konsistenser, olika krav på energi-/näringsinnehåll och kulturella olikheter vad gäller matvanor. Pga. ålderssvaghet och sjukdom riskerar de äldre att förlora sin förmåga att själva välja var, när och med vem man vill äta. 8 Socialstyrelsen kommer under våren 2012 ge ut nya föreskrifter som kommer vara vägledande vid tillsyner. Dessa föreskrifter grundar sig på den vägledande skriften Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring som publicerades under hösten 2011. 2.2 Kostnader för undernäring Äldre utgör en allt större del av befolkningen samtidigt som medellivslängden ökar. 9 Om utvecklingen fortsätter kommer de flesta människor som föds idag bli över 100 år. Omkring 70 procent av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda. Undernäring bedöms förekomma hos 1-5 procent av de som bor hemma. 10 Kostnaderna för undernäring är stora. Beräkningar för dessa kostnader i Sverige saknas men i Storbritannien har kostnaderna studerats under många år. I en studie såg man att undernärda patienter utnyttjade betydligt mer av vårdens resurser än välnärda till en skillnad i kostnad motsvarande 21 000 kronor per patient och år. Efter att hänsyn tagits för ålder och annan sjuklighet, förblev undernäring en oberoende riskfaktor för död. Framför allt drabbas äldre, och därför gäller huvuddelen av kostnaden personer 65 år och äldre. National Institute of Health and Clinical Excellence, NICE uppskattar den årliga kostnaden i Storbritannien till drygt 95 miljarder kronor för vård av dem med risk för undernäring, vilket motsvarar en kostnad på närmare 15 miljarder i Sverige. 11 7 Stotts NA, Whitney JA. Nutritional intake and status of clients in the home with open surgical wounds. J Commun Health Nurs 1990;7:77-86. Chandra RK. Effekt of vitamin and tracelement supplementation on immune responses and infection in elderly subjects. Lancet 1992;340:1124-27. 8 Socialstyrelsen. Näringsproblem i äldreboendet. Äldreuppdraget 1997:5. Stockholm: KopieCenter; 1999. 9 Abrahamsson Lillemor, Andersson Agneta, Becker Wulf, Nilsson Gerd, Näringslära för högskolan, 5. Uppl, Liber, 2006, s 378-83. 10 Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Stockholm, september 2011, s 115-116. 11 Rothenberg Elisabeth, Ekdahl Anne, Undernärda äldre kan få rätt hjälp, Göteborgs Posten, 14 december 2011, uppdaterad den 16 december 2011, hämtad 2011-12-16, från http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.800146-undernardaaldre-kan-fa-ratt-hjalp 5 (16)
2.3 Individuell nutritionsbehandling Eftersom äldre inte är någon homogen grupp behövs en individuell bedömning efter personens egna förutsättningar när kostråd ges och livsstilsförändringar rekommenderas. Fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer måste vägas in. Även friska äldre kan behöva göra kostförändringar för att förebygga sjukdom. Bland sjuka äldre med flera olika sjukdomar och begränsade resurser måste fokus ligga på livskvalitet. Regelbunden fysisk aktivitet, i den mån sådan är möjlig, förebygger förlust av muskelmassa och stimulerar aptiten. Även ett socialt nätverk, socialt stöd och sällskap vid måltiderna är positiva faktorer för ett gott näringstillstånd. 12 Ett mycket begränsat antal undersökningar finns som beskriver förekomst av undernäring 13 bland kommunala hemsjukvårdspatienter. En studie gjord 1998 med hjälp av MNA visade att 3 procent bedömdes som undernärda och 62 procent var misstänkt undernärda. 14 Hur dessa siffror ser ut i Katrineholms kommun är dock oklart. Enligt fastställda rutiner är primärvårdsdietist inom landstinget ansvarig för patienter inom hemsjukvården. Dessa brukare/patienter hamnar ofta mellan stolarna och optimalt arbete och patientsäkerheten försvåras genom denna uppdelning. I Hässelby-Vällingby har dietist genomfört ett projekt med ett mål om att omsorgspersonalen inom hemtjänsten ska få kunskap och hjälpmedel/verktyg för att kunna erbjuda de äldre vårdtagarna bra mat och måltider utifrån individens behov. Erfarenheter utifrån det arbetet är att det som gett bäst effekt är att praktiskt visa skillnaden mellan E-kost 15 och A-kost 16 för frukost och lunch/middag. Detta leder oftast till en hel del diskussion och efteråt är de mycket mottagliga för att ta emot knepen för att anpassa maten. Det brukar bli väldigt bra resultat och ge stora ringar på vattnet med vad som inhandlas hos de äldre. 12 Abrahamsson, Andersson, Becker, Nilsson s 378-83. 13 Malnutrition: Ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen som medför ett tillstånd av ökad sjuklighet. Den vanligaste formen av undernäring i svensk sjukvård är orsakad av en kombination av energi- och proteinbrist, protein-energi malnutrition (PEM). 14 Saletti Anja, Näringsproblem hos äldre med stöd från äldreomsorgen. Nordisk Geriatrik. 2004;4:17-20. 15 E-kost: Energi- och proteinrik kost. 16 A-kost: Allmän kost för sjuka. 6 (16)
3. Syfte Syftet med kartläggningen var att undersöka om det förekommer undernäring i hemsjukvården och i så fall i vilken omfattning. 3.1 Frågeställningar Förekommer undernäring i hemsjukvården? I så fall i vilken omfattning? Vad behövs för att komma till rätta med eventuella problem? 4. Metod Under våren fördes diskussioner mellan dietist och medicinskt ansvarig sjuksköterska samt i styrgrupp bestående av handikappchef, äldreomsorgschef, chef för sjuksköterskor, avdelningschef för kost- och transport samt dietist. Beslut togs att kartläggningen ska genomföras av personal inom hemsjukvården under hösten och sedan sammanställas av dietist. Kartläggningen genomfördes med hjälp av MNA-formulär som är en del av Senior Alert. MNA är ett validerat screenininginstrument bestående av sex stycken frågor som är framtaget för att upptäcka undernäring hos äldre personer. Frågorna berör minskat matintag, viktförlust under de tre senaste månaderna, Body Mass Index, BMI 17 samt uppgifter om rörlighet, psykisk stress eller akut sjukdom under de tre senaste månaderna och frågor om neuropsykologiska symtom. Vid 0-7 poäng bedöms personen som undernärd; risk för undernäring (8-11 poäng) och normalt näringstillstånd (12-14 poäng)(se bilaga 1). Poäng Nutritionsstatus 0-7 p Undernärd 8-11 p Risk för undernäring 12-14 p Normal nutritionsstatus Tabell 1. Förklaring av MNA-poäng. Den 4 september informerades hemsjukvårdens sjuksköterskor om att kartläggningen ska äga rum under hösten. Den 20 oktober informerades områdeschefer för de olika hemtjänstområdena om kartläggningen och man kom överens om att formulär skickades till respektive områdeschef som sedan delegerade ut det till personal inom hemsjukvården. Hemsjukvården är uppdelat i 10 olika geografiska områden, samtliga har inkluderats i denna kartläggning. Även privata utförare av hemsjukvård har kontaktats via mail där de tillfrågats om medverkan. 17 BMI: Body Mass Index. Vikt i kg genom längden i meter i kvadrat (kg/m²). 7 (16)
Dietist skrev från journalsystemet Sofia Omfale ut listor på de inskrivna med insatsen hemsjukvård den 24 oktober 2011. Män och kvinnor över 65 år har inkluderats i rapporten. Listorna var uppdelade områdesvis efter de som hade hemtjänstinsatser och de som inte hade det. Listor över de med hemtjänstinsatser skickades till områdeschefer för de olika hemtjänstområdena. Listor över de som inte hade hemtjänstinsatser gavs till sjuksköterska för respektive hemtjänstområde. Tillsammans med listorna följde även så många MNA-formulär som det fanns inskrivna brukare, instruktion till användning av MNA, instruktion för hur kartläggningen var upplagd (bilaga 2) samt en BMI-snurra med måttband. Personal inom hemtjänsten var välkomna att höra av sig med frågor till dietist. Möjligheten har även funnits att ta hjälp av dietist vid bedömningarna. Dietist har medverkat vid fyra stycken bedömningar. Områdeschefer för hemtjänstgrupperna har informerats om att dietist gärna medverkar på arbetsplatsträffar för att informera personal. MNA-formulären ska vara gjorda senast den 25 november. MNA-formulär som har kommit dietist tillhanda fram till den 30 december 2011 har inkluderats i rapporten efter diskussion med äldreomsorgschef. Ifyllda MNA-formulär skickades via internpost till dietist som sammanställde materialet. Vid upptäckt av undernäring eller risk för undernäring diskuterades vilka åtgärder som behöver vidtas tillsammans med personal inom hemsjukvården. Dietist eller sjuksköterska har skrivit remiss till primärvårdsdietist för de brukare som velat detta då det i nuläget inte ligger i kommundietists uppdrag. Om samtycke gavs från brukaren fördes uppgifterna in i Senior Alert. 8 (16)
5. Resultat Av 454 brukare inskrivna i den kommunala hemsjukvården har 207 brukare tillfrågats om de ville vara med i kartläggningen den 30 december. 11 brukare har avlidit, flyttat eller blivit inlagda och hade av den anledningen inte blivit tillfrågade. 91 brukare har tackat nej till medverkan vilket motsvarar 44 procent av de tillfrågade. 116 brukare, motsvarande 56 procent av de tillfrågade har genomgått en riskbedömning för undernäring genom MNA. Fördelningen mellan de som tackat nej skiljer sig mellan de olika hemtjänstområdena. Andelen som tackat nej sträcker sig från 6,6 procent upp till 94 procent uppdelat per område. Ingen av de privata utförarna har svarat om de vill medverka i kartläggningen. Av de som genomgått riskbedömning har 89 brukare, 76 procent enligt riskbedömningen normal nutritionsstatus, 14 brukare, 12 procent bedömdes i riskzon för undernäring, 13 brukare, 11 procent var undernärda enligt bedömningen. Det finns inga siffror på hur många remisser som skickats till primärvårdsdietist då dessa skrivits av både dietist och sjuksköterskor. Vissa brukare har redan dietistkontakt sedan tidigare men har fått förnyad kontakt för ytterligare åtgärder. 454 brukare inskrivna i den kommunala hemsjukvården. 236 brukare hade inte tillfrågats. 11 brukare hade flyttat, avlidit eller blivit inlagda. 207 brukare hade tillfrågats om riskbedömning den 30 december. 116 brukare hade genomgått en riskbedömning. 91 brukare hade tackat nej till medverkan. 89 brukare normal nutritionsst atus. 14 brukare risk för undernäring. 13 brukare undernärda. 9 (16)
6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion Anledningarna till att så många brukare tackat nej till en riskbedömning kan vara många. Bristfälliga kunskaper om nutrition hos personal inom hemsjukvården kan vara en starkt bidragande faktor. Personalen behöver få bättre förståelse för arbetet med att upptäcka undernäring i god tid. Attityderna till de rutiner som finns för att upptäcka undernäring kan förbättras genom ökade kunskaper inom nutritionsområdet. Att genomföra förändringar tar tid och det behövs ett kontinuerligt arbete för att en ny rutin verkligen ska bli en rutin. Under kartläggningen har det kommit synpunkter från personal att de själva känner sig osäkra inför att ställa de frågorna som ingår i MNA-bedömningen. En sådan osäkerhet kan i sin tur skapa en osäkerhet hos brukarna och en ovilja inför att svara på dessa frågor, vilket kan vara en anledning till att brukarna inte har velat medverka i en riskbedömning. Andra kan ha tackat nej för att de inte ville vara med i registreras i Senior Alert. I sådana fall är det viktigt att dessa brukare ändå kan erbjudas en nutritionsutredning med lämpliga åtgärder utan att registreras i Senior Alert. Osäkerheten inför att ställa frågorna som finns hos personalen kan bero på att de tidigare inte gjort bedömningen och inte fått utbildning i hur frågorna ska ställas. Att det skiljer sig så mycket mellan områdena i hur stor andel som har tackat nej kan ses som att kunskapsnivåerna inom nutrition mellan områdena skiljer sig åt. Det är även ett tecken på att nutritionsarbetet inte alltid prioriteras i verksamheten. 45 procent av de som ska erbjudas en riskbedömning hade blivit erbjudna detta den 30 december. Anledningen till den låga siffran kan diskuteras. Katrineholms kommun har under året infört fritt val av utförare inom hemtjänsten. Detta har lett till nya förutsättningar för personal inom hemsjukvården vilket kan vara en anledning till att alla inte har erbjudits en riskbedömning. Det kan även bero på upplägget av kartläggningen, med en annan planering kunde resultatet blivit annorlunda. Kartläggningen har varit pressad vad gäller tid. Med ett bättre upplägg då all personal varit väl informerade om att kartläggningen ska ske kunde resultatet blivit bättre vad gäller antalet bedömningar. Vem som gjort bedömningarna har varierat i de olika hemtjänstgrupperna. I det område där alla har erbjudits en riskbedömning och andelen som tackat nej varit lägst har arbetet fördelats ut så att personalen genomfört riskbedömningen för de brukare som man är kontaktperson åt. Frågorna är framtagna för att fånga upp de som ligger i riskzon och de som är undernärda för att kunna sätta in nödvändiga åtgärder i tid, exempelvis dietistkontakt. Det är oklart om fler bedömningar hade kunnat genomföras om en dietist fått genomföra alla bedömningar. Det är personalen ute i verksamheten som känner brukarna bäst. Personalen behöver därför mera kunskap och handledning av dietist för att kunna svara på följdfrågor så att brukarna ska känna sig bekväma med att svara på frågorna. I denna kartläggning valdes MNA som instrument för att göra bedömningar. MNA är ett validerat instrument som redan används som en del i Senior Alert. Bedömningen gjordes att personalen var vana att jobba med dessa frågor och det av den anledningen ska vara den bästa metoden. En alternativ metod som föreslagits under kartläggningen kan vara att regelbundet kontrollera vikt men många viktiga frågor försvinner då i bedömningen. 10 (16)
Att skriva ut listor med inskrivna ett visst datum var ett sätt att fånga upp alla med insatsen hemsjukvård. Dessvärre kan en del brukare ha missats om de vid datumet när listorna skrevs ut inte var registrerade med den insatsen. Om en liknande kartläggning ska göras kan ett bättre system behövas. 6.2 Resultatdiskussion Eftersom en stor del av de som har hemsjukvård inte har genomgått någon riskbedömning kan inte en slutsats dras om alla brukare med hemsjukvård inom Katrineholms kommun. Diskussion av resultaten utgår därför i denna rapport från den andel som genomgått en riskbedömning för undernäring. Men det finns sannolikt ett stort mörkertal som inte fångats i denna kartläggning. Det kan även vara så att personal valt att fråga de som uppskattas vara undernärda för att dessa ska hittas i denna kartläggning. Jämfört med liknande undersökning som genomförts så är förekomsten bland de som genomgått en riskbedömning av undernäring större i Katrineholms kommun medan de som bedöms ha risk för undernäring är lägre. De som är undernärda kunde ha hittats tidigare genom en tidigare bedömning och fått möjlighet till insatser. Ofta kopplas dietisten in sent vilket försvårar möjligheten att hjälpa brukaren på bästa sätt. Om personalen får bättre kunskaper på att se tidiga tecken på sämre nutritionsstatus så kan brukaren få bättre hjälp. Om brukarna har en bättre nutritionsstatus ökar möjligheterna för att kunna bo hemma längre. Detta leder sannolikt till minskade kostnader för kommunen jämfört med platser för dessa brukare på särskilda boenden. Det leder även till att brukarna som bor hemma kan vara mer självständiga och kräver mindre insatser vilket leder till besparingar. Det finns även en vinst att göra vad gäller mindre besök till akuten och minskat boende på korttidsavdelningar samt växelvård pga. undernäring och uttorkning då brukaren åker in för att vätskas upp och äta upp sig för att sedan skickas hem igen. Personalen inom hemtjänsten medverkar vid måltider, handlar med eller åt de äldre och kan på det viset med större kunskaper inom nutrition påverka brukarnas livsmedelsval i viss mån. Måltidsmiljön har visat sig påverka matintaget liksom organisationen kring matens servering och måltiderna. Inom särskilt boende har personalen större möjlighet att få en uppfattning om hur brukarnas intag av mat ser ut. För personal inom hemsjukvården är det mer komplext men lika viktigt. I nuläget ansvarar dietist inom primärvården för brukare inom hemsjukvården. I denna tjänst finns ingen möjlighet att göra hembesök för att få en helhetsbild av de problem som finns relaterat till nutritionsstatus. För att implementera nutritionsrutiner behövs tid och fokus på området i arbetsgrupperna för att diskutera och arbeta fram dessa rutiner. Under kartläggningen har synpunkter kommit från personal att de som är undernärda har uppmärksammats av personalen och får de åtgärder som behövs. Personalen upptäcker de som gått ner i vikt men tyvärr upptäcks det först när brukaren tappat så mycket i vikt att det syns och det kan ha pågått under en längre tid. Effekten blir oftast bäst om åtgärder sätts in i ett tidigt stadium så adekvata insatser kan göras. För detta behövs goda rutiner för bedömning av näringstillståndet och riktlinjer för utredning och behandling. Behandling av undernäring måste oftast ske under en lång tid för att önskad effekt ska uppnås. 11 (16)
Kommunens biståndshandläggare har en viktig roll i nutritionsarbetet då de beslutar om vilka insatser som behövs. Det är då viktigt att dessa har tillräckliga kunskaper och tillgång till handledning av dietist för att kunna besluta om sådana insatser. I Katrineholms kommun fanns det enligt chef för äldreomsorgens myndighetsfunktion 142 stycken personer med matdistribution den 15 december 2011. Däremot finns i dagsläget inga siffror på hur många av dessa som har insatsen hemsjukvård men siffran är sannolikt betydlig. Genom att brukarna får rätt konsistens och näringssammansättning anpassat efter deras behov så kan deras näringsstatus förbättras. För att detta ska vara möjligt behövs större kunskaper i personalgrupperna för att uppmärksamma sådana problem. Genom att arbeta praktiskt med detta både för personal i kök och personal i hemsjukvården kan kommunikationen och arbetet förbättras. Inom särskilt boende mäts nattfastan regelbundet för brukarna. Inom hemsjukvården är en sådan mätning svår att genomföra. Istället ska förutsättningarna vara sådana att ingen brukare tvingas till en lång nattfasta. De som planerar och beslutar om nödvändiga insatser måste ha det i åtanke vid planering och beslutstagande. Behandling och omvårdnad vid nutrition ska ges enligt grundläggande etiska principer d v s respekt för individens rätt till självbestämmande, godhetsprincipen och principen att inte skada samt rättviseprincipen. Flera etiska dilemman är förenade med nutrition och ätande. Alla som riskerar undernäring har rätt till den vård och de insatser som då behövs. Självklart har alla rätt att tacka nej till sådana insatser men alla måste erbjudas detta. 7. Slutsats Det förekommer undernäring i hemsjukvården i Katrineholms kommun. Av de 116 stycken brukare som genomgått en riskbedömning för undernäring bedöms 14 stycken vara i risk för undernäring och 13 stycken bedöms som undernärda. Motsvarande 23 procent av de som tillfrågats är undernärda eller bedöms vara i riskzon för undernäring. För att fler brukare ska kunna få de insatserna som behövs för att motverka detta behövs en rad åtgärder. Ökade kunskaper hos personal som varje dag är ute hos brukarna men även ökad kunskap bland chefer och biståndshandläggare är nödvändigt. Rutiner finns men problemet är att de inte följs vilket är en nödvändighet för att de brukare som riskerar att bli undernärda ska hittas i tid för att få bästa möjliga hjälp. Allt fler blir äldre i den svenska befolkningen så för att klara av att hantera framtida problem måste ett arbete med detta börja så snabbt som möjligt. För att service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden ska klara sina åtaganden och följa socialstyrelsens nya föreskrifter behövs följande åtgärder: Medverkan vid teamträffar. Orsakerna till undernäring kan vara många och problemet behöver belysas ur ett tvärprofessionellt perspektiv för att nödvändiga åtgärder ska vara möjliga att genomföra. Dietist behöver därför medverka på teamträffar. Det är även ett sätt att nå fler och långsiktigt åtgärda undernäring. Utbildning och samverkan med sjuksköterskor. 12 (16)
Synpunkter har kommit från primärvårdsdietist att de remisser som skickas många gånger inte innehåller tillräcklig information för att en korrekt bedömning ska vara möjlig. Sjuksköterskorna behöver få utbildning och handledning kring vad dietisten behöver få för uppgifter i remissen för att göra en bedömning av nödvändiga nutritionsåtgärder. De åtgärder som dietist bedömer som nödvändiga måste sedan acceptera bland samtliga sjuksköterskor och genomföras. Dessa åtgärder är lika nödvändiga som övriga medicinska insatser. Utbildning och samverkan med biståndshandläggare. När rutiner skapas för biståndshandläggare är det önskvärt att de fokuserar på hur de kan hjälpa och stödja de äldre på bästa sätt kring mat och måltider. Dietist kan genom att utbilda och handleda biståndshandläggare hjälpa dessa att upptäcka problem, vilket på lång sikt leder till att brukarna kan klara av fler av de vardagliga sysslorna. Uppstart i ett område. Vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med service- och teknikförvaltningen ska klara sitt åtagande att erbjuda samtliga brukare riskbedömning för undernäring. För att hitta bra former behöver en dietist jobba med dessa frågor i samtliga grupper. För att det ska vara praktiskt genomförbart är det lämpligt att börja med ett område och jobba fram bra rutiner och kunna dra erfarenheter av det arbetet både för ledning, personal och dietist. Utbildning av personal inom hemsjukvården. Det är även viktigt att vid upptäckt av undernäring eller risk för undernäring att hitta fungerande metoder för att motverka detta. Inom hemsjukvården finns det många anställda vilket försvårar kommunikationen. Det är viktigt att nå all personal för full förståelse och för att alla ska kunna göra nödvändiga åtgärder. Inom särskilt boende kan kommunikationen vara lättare då all personal oftast är samlade under samma tak. Inom hemsjukvården är detta svårare då arbetet är mera utspritt ur ett geografiskt perspektiv. Tillfällen för att kommunicera och göra överrapporteringar blir då ännu viktigare. Ett förtydligande av nuvarande rutin för riskbedömning av undernäring vid inskrivning av hemsjukvård är nödvändig. Om personalen förstår syftet och kan förklara det för brukaren så kommer sannolikt fler att tacka ja till detta. 13 (16)
8. Referenslista Abrahamsson Lillemor, Andersson Agneta, Becker Wulf, Nilsson Gerd, Näringslära för högskolan, 5. Uppl, Liber, 2006. Chandra RK. Effekt of vitamin and tracelement supplementation on immune responses and infection in elderly subjects. Lancet 1992. Rothenberg Elisabeth, Ekdahl Anne, Undernärda äldre kan få rätt hjälp, Göteborgs Posten, 14 december 2011, uppdaterad den 16 december 2011, hämtad 2011-12-16, från http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.800146-undernarda-aldre-kan-fa-ratt-hjalp Saletti Anja, Näringsproblem hos äldre med stöd från äldreomsorgen. Nordisk Geriatrik. 2004;4. Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Stockholm, september 2011. Socialstyrelsen. Näringsproblem i äldreboendet. Äldreuppdraget 1997:5. Stockholm: KopieCenter; 1999. Socialstyrelsen, Undernäring ger onödigt lidande och dyr vård, 2011, hämtad 2011-12-05 från http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/undernaringgeronodigtlidandeochdyrvard Stotts NA, Whitney JA. Nutritional intake and status of clients in the home with open surgical wounds. J Commun Health Nurs 1990. Svenska livsmedelsverket, Mat och näring, för sjuka inom vård och omsorg, Uppsala, maj 2003. 14 (16)
Bilaga 1. Mini Nutritional Assessment. 15 (16)
Bilaga 2. Instruktion. Kartläggning hemsjukvården Varför? Syftet med kartläggningen är att undersöka om det förekommer undernäring i hemsjukvården och i så fall i vilken omfattning.resultatet av kartläggningen kommer att vara en del i Projekt matutveckling del2 som ska slutredovisas vid årsskiftet 2011/2012. Hur? Med hjälp av MNA (mini nutritional assesment) som är en del av Senior Alert. Formulär som ska räcka till samtliga inskrivna brukare skickas till områdescheferna via internposten tillsammans med BMI-snurra, måttband, instruktioner till MNA-formuläret och lista över de brukare som är inskrivna i hemsjukvården. Vilka? Samtliga brukare som är inskrivna i hemsjukvården ska erbjudas en riskbedömning avseende undernäring (MNA) av personalen inom hemsjukvården. När? Screeningen ska vara genomförd och ifyllda formulär skickade till dietist Josefin Nyberg via internposten senast den 25 november.resultat ska föras in i Senior Alert av personal i hemsjukvården. Vid upptäckt av undernäring kommer dietist Josefin Nyberg skriva en remiss till primärvårdsdietist då kommunens dietist i dagsläget inte har detta i sitt uppdrag. Dietist kan behöva ta kontakt med er personal för att samla uppgifter till remissen. OBS! Fyll även i på formuläret vem som fyllt i formuläret så undertecknad kan ta kontakt ifall det behövs för remissen. Om det ej är möjligt att beräkna BMI (fråga F1) går det att använda sig av fråga F2 men i första hand ska BMI väljas. Använd gärna BMI-snurran för att på ett enkelt vis räkna ut BMI. Vid frågor kring formuläret eller svårigheter att svara på frågorna är ni välkomna att ta kontakt med dietist Josefin Nyberg. Lycka till! Vänligen Josefin Nyberg, leg dietist Katrineholms kommun Service- och teknikförvaltningen Kost- och transportservice Trädgårdsgatan 1 641 80 Katrineholm josefin.nyberg@katrineholm.se Telefon 073-071 78 18 16 (16)