Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Flodafors Sköldinge Valla rektorsområde 2012-10-24 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ann Jaktlund 1 (12) Likabehandlingsplan för Sköldinge skola, enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen 6 kapitlet Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet: bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Likabehandlingsplan Sköldinge skola 20121024 KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Drottninggatan 19 Bildningsförvaltningen Telefon: 0150-572 70 Förvaltningskontoret, 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-48 82 00 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se bildningsforvaltningen@katrineholm.se
2 I skollagens 6 kap. 9 finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte får utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Enligt skollagen 6 kap. 10 är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger verksamheten se till: att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - könsöverskridande identitet - ålder Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och
fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004) 3 Vad står begreppen för? Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning ( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning) Funktions hinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till följd av en skada eller en sjukdom Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Typer av kränkande behandling När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Direkt diskriminering Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på
4 grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Mobbning Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och meddelande på olika webbcommunities). Trakasserier Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att:
5 Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete.
6 Sköldinge skolas vision Alla som arbetar i skolan, elever såväl som vuxna, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet. Ett positivt och öppet arbetsklimat skall finnas för alla elever. Alla ska ha en trygg miljö att gå till där man känner sig säker. Kartläggning Planerade samtal Regelbundna planerade samtal i klasserna, elevråd, elevvårdsteam, trygghetsteam och andra vuxna genomförs i verksamheten i syfte att få information om stämningen och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vid individuella utvecklingssamtal uppmärksammas frågor om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Enkäter I enkäter som alla elever svarar på ställs frågor om trivsel och trygghet och om eleverna känner sig rättvist behandlade. Genom utvecklingssamtal kan eleverna ta upp frågor om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för skolans uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Dessa frågor lyfts också fram på klassråd, elevråd och på andra liknande möten. Eleverna deltar vid utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen. Elevernas vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att i vissa årskurser svara på brukarenkäter och genom deltagande i utvecklingssamtal och andra samtal i verksamheten. Likabehandlingsplanen diskuteras även på områdesrådet. Personalen diskuterar regelbundet stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och
motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Personalen deltar också vid utformning och utvärdering av likabehandlingsplanen. 7 Incidentrapporter Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras och diarieförs alltid. I samband med att likabehandlingsplanen ses över och förbättras sammanställs statistik över trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna samt över annan kränkande behandling. Nulägesanalys Under det gångna läsåret har vi arbetat för att öka delaktigheten för elever och föräldrar i arbetet med likabehandlingsplanen. I klassråd och vid andra diskussioner har vi lyft olika delar i likabehandlingsplanen bland annat vad likabehandling innebär utifrån diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det har ökat elevernas medvetenhet om vad diskriminering och kränkande behandling innebär. Det är dock fortfarande svårt att få eleverna i de äldre årskurserna att berätta när allvarligare incidenter inträffar. Under förra läsåret hade vi en del incidenter där elever kränktes på Internet och SMS. Ett mål var därför att en utomstående föreläsare berättade för föräldrar, elever och skolans personal om faror på nätet och vad kränkningar där kan leda till. Vi samtalade även med eleverna kring detta ämne för att öka deras tänkande och kunnande kring etik på nätet. Efter att vi uppmärksammat problemet har vi märkt en betydande minskning av kränkningar via sociala medier och SMS i skolan. Eftersom vi i våra enkätsvar har sett att eleverna inte riktigt har insikt i hur arbetet mot mobbning på skolan genomförs har vi under året försökt att involvera dem mer i ex rastaktiviteter samt i samtal om hur vi kan bli bättre på att förebygga att mobbning uppstår. Diskussioner har förts på klassråd och i elevråd för att höra vad det är eleverna saknar i vårt arbete. Vi måste vara tydliga med att tala om för eleverna vad vi vuxna gör för att förebygga mobbning. Vi känner att detta arbete måste fortsätta mot både elever och föräldrar. Mål och konkreta åtgärder Mål 1 för 2012-2013
8 Att främja likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna Åtgärd Att ha organiserad rastaktivitet som kan passa alla elever på skolan. Minst en aktivitet om dagen och olika aktiviteter under veckans alla dagar. Tidpunkt: Vårterminen 2013 Ansvariga: Ansvariga för planering av aktiviter är fritidspedagog. De ser även till att någon vuxen håller i aktiviteten under rasten. Mål 2 för 2012-2013 Involvera föräldrarna i arbetet med likabehandlingsplanen. Åtgärd: På föräldramöte arbeta med frågeställningar kring planen. Tidpunkt: Senast september 2013 Ansvarig: Arbetslaget i skolan Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Kön Mål Öka medvetenheten hos elever om att det finns föreställningar om kön. För personalen är målet att bli medvetna om det egna bemötandet utifrån kön. Åtgärd: Eleverna ska få göra värdegrundsövningar. Personalen på skolan filmas eller observeras utifrån bemötande mot elever. Tidpunkt: Vårterminen 2013 Ansvarig: Maria Evald, genuspedagog
9 Funktionshinder Mål Alla ska kunna delta på sitt sätt i skolans samtliga aktiviteter. Åtgärd: Att ha en checklista inför olika aktiviteter som en garanti för att alla kan vara med. Till exempel: Allergi, rullstolsburna, hörsel- och synnedsättning, neurologiska funktionshinder Tidpunkt: Läsåret 2012-2013 Ansvarig: Ledningsgrupp och elevhälsoteamet Sexuell läggning Mål Eleverna ska känna och förstå att det är okej att vara som man är. Åtgärd: Sexualundervisning kopplat till jämställdhet samt att alltid ta upp olika sätt att utöva sexualitet när det kommer på tal i olika sammanhang. Tidpunkt: Vårterminen 2013 Ansvarig: Arbetslagen på skolan och fritids
10 Förebyggande arbete och åtgärd vid upptäckt diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling Skolan har en skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Kunskap är grundläggande för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Likaså är det viktigt att ständigt och i alla sammanhang hålla diskussionen om bemötande och allas lika värde vid liv. Vid upptäckt av vuxen som kränker, diskriminerar eller trakasserar elev/elever ska rektor kontaktas omedelbart och denne är skyldig att vidta åtgärder. Då det gäller elev/vuxen och vuxen/vuxen ska rektor informeras. Mentor ansvarar för återkommande diskussioner kring diskriminering och annan kränkande behandling, relationer, etik och värderingar. Sköldinge skola har ett trygghetsteam bestående av kurator, skolsköterska och lärare samt en personal från fritidshemmet. Trygghetsteamet träffas varannan vecka och diskuterar nuläget på skolan och vilka åtgärder som gjorts eller ska göras. När trygghetsteamet får kunskap om att en incident skett talar de med samtliga inblandade, en och en, för att få så god insikt som möjligt om vad som skett. Samtalen skrivs ner på blanketter, se bilagor. Om det är en mindre konflikt hjälper vi de inblandade att lösa den men om incidenten är allvarligare kontaktas alltid föräldrarna till de inblandade. För att förhindra att kränkningarna fortsätter så kan en åtgärd vara att vi ökar antalet vuxna som är ute under elevernas raster, där de flesta kränkningar sker. Skolans ordningsregler Vi kommer i rätt tid. Vi mobbar inte. Vi stör inte andra som jobbar. Vi använder ett vårdat språk. Vi hjälper andra som behöver hjälp. Vi respekterar andras ägodelar. Vi är rädda om skolans saker. Vi respekterar om någon säger nej. I matsalen Vi pratar bara med dem som sitter vid samma bord. Vi torkar av bordet. Vi rör oss lugnt.
11 Bilagor: Samtal med den kränkte, Samtal enskilt med den/de som utsätter/kränker, uppföljningssamtal med den utsatte/kränkte och den/de som utsätter/kränker, incidentrapport.. Uppföljning och utvärdering Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom nästkommande brukarundersökning och genom sammanställning av statistik över incidentrapporter. Dessa resultat diskuteras i både elev- och personalgrupperna och förslag till förbättringsåtgärder tas fram. Revidering Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet föreslås förbättringsåtgärder. Nästa år skrivs en ny likabehandlingsplan som utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs då. Kommunikation Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida vilket vi informerar vårdnadshavare om via veckobrev från skolan. Planen ska även tas upp till diskussion under ett föräldramöte. Eleverna får tid under klassrådsmöten att sätta sig in i och diskutera planen. Eventuella synpunkter från eleverna tas sedan upp på elevråd. Enligt årsplanen utvärderas och revideras planen under september månad varje år. Likabehandlingsplanen lyfts på områdesrådet. Rektor Ann Jaktlund
Tillsyn över diskrimineringslagen och skollagen Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. i skollagen (2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, 103 59 Stockholm Besöksadress: Torsgatan 11 Tel: 08-120 20 700 Texttel: 08-120 20 820 Fax: 08-120 20 800 Webbplats: www.do.se Barn- och elevombuden (BEO) är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barna och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus. Barn- och elevombuden (BEO) Tel: 08-586 080 00 Fax: 08-586 080 10 Webbplats: www.skolinspektionen.se/beo Skolinspektionen Bos 23069, 104 35 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Tel: 08-586 080 00 Fax: 08-586 080 10 12