Likabehandlingsplan för Guldregnets förskola enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap.

Transkript

1 Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolorna Nord Guldregnet Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Bitte Larsson 1 (10) Likabehandlingsplan för Guldregnets förskola enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen Guldregnets likabehandlingsplan KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Drottninggatan 19 Bildningsförvaltningen Telefon: Förvaltningskontoret, KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer bildningsforvaltningen@katrineholm.se

2 2 Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen (SFS 2010:800) 6 kapitlet Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet: bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. I skollagens 6 kap. 9 finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte får utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Enligt skollagen 6 kap. 10 är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

3 3 Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger verksamheten se till: att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - könsöverskridande identitet - ålder Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004)

4 4 Vad står begreppen för? Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning ( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning) Funktions hinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till följd av en skada eller en sjukdom Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Typer av kränkande behandling När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Direkt diskriminering Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Mobbning Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

5 5 Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och meddelande på olika webbcommunities). Trakasserier Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete.

6 Guldregnets förskolas vision Alla ska känna sig trygga och bli bemötta med hänsyn och respekt Kartläggning Planerade samtal På planeringstiden diskuterar pedagogerna verksamhetens innehåll och eventuella åtgärder, samt hur stämningen är i barngruppen så att varje enskilt barn får känna sig tryggt under sin vistelsetid. Pedagogerna samtalar med barnen när konflikter uppstår. Föräldrarna inbjuds till utvecklingssamtal en gång per år där pedagogerna pratar om barnets utveckling och hur föräldrarna upplever stämningen och miljön i förskolan. Pedagogerna diskuterar regelbundet stämningen i verksamheten, det kan handla händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Pedagogerna deltar också vid utformning och utvärdering av likabehandlingsplanen. 6 Enkäter Barnens vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att svara på qualisenkäter och genom deltagande i utvecklingssamtal och föräldramöten samt genom områdesråd. Personal och barn födda 2010, 2009, 2008 svarar också på qualisenkäter som påvisar och belyser förskolans likabehandlingsarbete.. Incidentrapporter Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras och diarieförs alltid. I samband med att likabehandlingsplanen ses över och förbättras sammanställs statistik över trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna samt över annan kränkande behandling. Originalet lämnas till förskolechef för kännedom och diarieförs. Kopia går till mentor och förvaltning. Om incidenten anses allvarlig informeras huvudmannen genast genom telefonsamtal och detta noteras på incidentrapporten som skickas in med interpost till agneta.svallin@katrineholm.se Incidentrapporten finns på lärknuten under planer, policys och riktlinjer. Bör ej kopieras upp utan ska tas ut vid varje tillfälle så att den senaste versionen används.

7 Nulägesanalys Guldregnets förskola statade augusti Förskolechef och pedagoger bestämde att fokusera på målet att alla barn ska känna sig trygga och trivas på förskolan. Genom observationer och pedagogisk dokumentation kan pedagogerna se att barnen är trygga. Enligt qualisenkäten trivs alla barn på förskolan och de svarar också att de har någon att leka med. Tyvärr har Guldregnet för få föräldrar som svarat på qualisenkäten, vilket gjorde att förskolan inte kunnat använda det i nulägesanalysen. Mål och konkreta åtgärder 7 Mål 1 för 14/15 Vara närvarande pedagoger Åtgärd Pedagogerna är närvarande genom att se, lyssna, bekräfta och observera varje barn. Ansvarig Pedagoger Mål 2 Personalen har ett gemensamt förhållningssätt och är goda förebilder för barnen. Åtgärd Diskutera fram ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som alla arbetar efter. Tidpunkt Ska vara genomfört under 2014 Mål 3 Förankra likabehandlingsplanen Åtgärd Information via olika forum Personal via arbetslag Föräldrar via föräldramöten, utvecklingssamtal och lärknuten. Tidpunkt Under våren 2014 och därefter kontinuerligt. Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Kön Mål Vi ger pojkar och flickor lika stort utrymme i verksamheten Åtgärd: Vi stödjer barnen i deras intressen och uppmuntra dem oavsett kön att prova på nya aktiviteter. Diskutera genusfrågor i arbetslaget Utbildning jämställdhet Starta jämställdhetsnätverk

8 8 Tidpunkt: Under 2014, klar juni 2015 Ansvarig: Förskolechef och personal Etnisk tillhörighet Mål Alla ska känna sig respekterade och uppleva sitt eget värde. Åtgärd: Arbeta medvetet med att integrera barnen i grupperna och visa intresse för deras ursprung genom samverkan med föräldrarna. Översätta information till olika språk. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: Personal på förskolan Religion eller annan trosuppfattning Mål Alla har rätt till sin tro och religion Åtgärd: Pedagogerna visar intresse och förståelse för andra religioner och trosuppfattningar. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: Personalen på förskolan Funktionshinder Mål Anpassa gemensamma aktiviter så att alla barn kan delta. Åtgärd: Anpassa verksamheten och lokaler efter alla barn Samarbeta med föräldrar och elevhälsans personal för att skapa kunskaper kring barnens behov. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: Personalen på förskolan Sexuell läggning Mål Alla ska känna sig respekterade och ha lika värde Åtgärd: Ett gemensamt förhållningssätt där vuxna är goda förebilder, som respekterar alla och bemöter alla med respekt. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: Personalen på förskolan.

9 9 Förebyggande arbete och åtgärd vid upptäckt diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling Likabehandlingsarbetet följs upp varje år Åtgärd vid upptäckt av diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling Så snart en vuxen på förskolan upptäcker att en konflikt förekommit tar pedagogen tag i problemet och reder ut detta tillsammans med barnen. Vi berättar för föräldrarna om det inträffade. Om en personal är en av parterna ansvarar rektor för utredningen. Uppföljning och utvärdering Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom nästkommande brukarundersökning. Dessa resultat diskuteras i arbetslaget och förslag till förbättringsåtgärder tas fram. Revidering Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisningen föreslås förbättringsåtgärder. Nästa år (2015) skrivs en ny likabehandlingsplan utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs då. Rektor/förskolechef Birgitta (Bitte) Larsson Tillsyn över diskrimineringslagen och skollagen Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. i skollagen (2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen

10 10 Box 3686, Stockholm Besöksadress: Torsgatan 11 Tel: Texttel: Fax: Webbplats: Barn- och elevombuden (BEO) är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barna och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus. Barn- och elevombuden (BEO) Tel: Fax: Webbplats: Skolinspektionen Bos 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Tel: Fax: