Vår handläggare Ert datum Er beteckning Rektor Pia Nygren

Transkript

1 09 Datum BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Rektorsområde Nyhem F Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Rektor Pia Nygren 1 (12) Likabehandlingsplan för Nyhemsskolan F-6 och tillhörande fritidshem enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen, läsåret 2014/2015. Nyhem F-6, läsåret 14/15 KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Drottninggatan 19 Bildningsförvaltningen Telefon: Förvaltningskontoret, KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer bildningsforvaltningen@katrineholm.se

2 2 Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskoleklass, skola och fritidshem. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen 6 kapitlet Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet: bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. I skollagens 6 kap. 9 finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte får utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Enligt skollagen 6 kap. 10 är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

3 3 Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger verksamheten se till: att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - könsöverskridande identitet - ålder Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolans och fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla i verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004)

4 4 Vad står begreppen för? Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning ( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning) Funktionshinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till följd av en skada eller en sjukdom Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Typer av kränkande behandling När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Direkt diskriminering Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirektdiskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Mobbning Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som Kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och meddelande på olika webbcommunities).

5 5 Trakasserier Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. sättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla inom Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är föredömen för barn och ungdomar i verksamheterna. sättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete.

6 Nyhemsskolan F-6:s vision Ingen på Nyhemsskolan, med tillhörande fritidshem, utsätts för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Nyhemsskolans mål är att alla barn upplever sig vara trygga och har meningsfulla och goda kamratrelationer i skolan, på fritidshemmet och på fritiden. Vi vill att våra elever ska växa upp till goda och fördomsfria världsmedborgare. Kartläggning 6 Planerade samtal Regelbundna planerade samtal med elevråd, elevhälsoteam, trygghetsteam och andra vuxna genomförs i verksamheterna. Vid individuella utvecklingssamtal uppmärksammas dessa frågor i samma syfte. Ovanstående samtal sker med syftet att få information om stämningar i verksamheten, och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag. Forum för diskussioner av den allmänna stämningen på skolan: klassråd elevråd områdesråd personalkonferenser trygghetsteam Forum för diskussioner kring enskilda barn: Enkäter EHT/trygghetsteam utvecklingssamtal klasskonferens hälsosamtal med skolsköterska (f-klass, år1, 4 och 7) Vi genomför Qualis-enkäter, ett kvalitetssäkrande material som bygger på elev-, personal- och vårdnadshavarenkäter. Incidentrapporter Händelser som kan misstänkas innebära fysisk eller psykisk kränkning dokumenteras. Kommungemensam incidentrapport används. Rektor informeras. Dokumentationen diarieförs och används som underlag för planering av åtgärder.

7 7 Nulägesanalys Sammanfattningsvis är skolans bedömning att eleverna under läsåret 13/14 har känt sig trygga på skolan och fritidshemmet. Det framkom tidigare att området utanför hemkunskapen var en plats där viss otrygghet upplevdes av elever. Detta är nu åtgärdat inom Skolgårds-projektets ram. Vi har skapat en trygg, öppen och kreativ yta som inbjuder till lek. Buskage har tagits bort, markarbete genomförts och gungor monterats. Användningen av sociala medel har ökat i samhället som stort. Det är rimligt att anta att våra elever möts även där. Vi vill att eleverna ska känna sig trygga på alla mötesplatser, skolgård som web. och konkreta åtgärder 1 för 2014/2015 Se till att raster upplevs som trygga och stimulerande för alla elever. Åtgärd: Rastaktiviteter i samband med SISU. Fortsatta arbetet med många vuxna ute på rasten Tidpunkt: Läsåret 2014/2015 Ansvarig: Rektor och projektgrupp för samarbete föreningsliv/skola. 2 för 2014/2015 Ge eleverna verktyg hur man hanterar och kommunicerar på sociala medier. Åtgärd: Socialamediepedagogen och andra pedagoger håller lektioner i ämnet för framförallt klasserna 4-6. Information och utbildning till personal. Tidpunkt: Fortlöpande under läsåret 2104/2015. Ansvarig: Rektor, undervisande lärare och fritidspedagog. Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna På Nyhemsskolan och fritidshemmet ska vi göra allt vi kan för att förebygga och förhindra att någon elev eller någon vuxen utsätts för trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kön På Nyhemsskolan/fritidshemmet ska alla elever behandlas likvärdigt oavsett könstillhörighet. Åtgärd: Eleverna uppmuntras att välja ämne och aktiviteter efter intresse, inte kön.

8 Personalen reflekterar över hur miljön och materialet är utformat med tanke på pojkar och flickor. Personalen medvetandegör varandra om förhållningssätt utifrån kön. Eleverna ska ges lika stort talutrymme på lektionerna och på fritids, oavsett kön, genom att pedagogerna fördelar ordet lika mellan könen. Tidpunkt: Regelbundet under läsåret 2014/2015. Ansvarig: Undervisande lärare eller fritidspedagog. Etnisk tillhörighet På Nyhemsskolan/fritidshemmet används inte nedsättande glåpord med rasistisk koppling. Åtgärd: Personalen belyser olika kulturer i undervisningen. Likheter och skillnader diskuteras. Vid val av litteratur, sånger och aktiviteter beaktas elevernas olika etniska tillhörigheter. Personalen bemöter elevernas frågor när de uppstår. Undervisning om vad ett nedsättande språkbruk innebär för den som kränks. Tidpunkt: Regelbundet under läsåret 2014/2015 Ansvarig: Undervisande lärare eller fritidspedagog. Religion eller annan trosuppfattning På Nyhemsskolan/fritidshemmet ska alla visa respekt för varandra oavsett religion eller trosuppfattning. Åtgärd: Personalen söker information om olika religioners synsätt. Eleverna får berätta om sina religioner och jämförelser görs. Personalen tar hänsyn till föräldrars önskemål. Vid undervisning i religionskunskap och vid etiska samtal sätta fokus på likheter istället för skillnader mellan olika religioner och trosuppfattningar. Tidpunkt: Regelbundet under läsåret 2014/2015 Ansvarig: Undervisande lärare eller fritidspedagog. Funktionshinder På Nyhemsskolan/fritidshemmet är det förbjudet att använda nedsättande uttryck men koppling till olika funktionshinder. Alla elever ska känna sig delaktiga utifrån sina egna förutsättningar. Åtgärd: Undervisning om vad ett nedsättande språkbruk innebär för den som kränks. Eleverna får reflektera över att rättvisa inte är att få lika utan att få det man behöver och att vi har olika behov. Hjälpmedel ges till funktionshindrade. Skolan samarbetar med habiliteringen och elevhälsan. Alla aktiviteter anordnas på ett sådant sätt att alla kan delta. Material placeras så det är tillgängligt för alla. Personalen ges utbildning om den funktionsnedsättning som elev har. Tidpunkt: Regelbundet under läsåret 2014/2015 Ansvarig: Undervisande lärare eller fritidspedagog. Sexuell läggning På Nyhemsskolan/fritidshemmet är det förbjudet att använda nedsättande uttryck med koppling till sexuell läggning. Åtgärd: Undervisning om vad ett nedsättande språkbruk innebär för den som kränks. Personalen är lyhörd för frågor om sexuell läggning kommer upp bland eleverna. Personalen är medveten om att familjer kan se olika ut och förmedlar det i aktuella situationer. Tidpunkt: Regelbundet under läsåret 2014/21015 Ansvarig: Undervisande lärare eller fritidspedagog. 8

9 Könsöverskridande identitet På Nyhemsskolan/fritidshemmet är det tillåtet att bryta normen för hur pojkar och flickor förväntas vara. Åtgärd: I genusarbetet arbetar vi med elevernas förväntningar på varandra. Här betonas att det är tillåtet att gå in i de olika könsroller oavsett vilket kön man är. I rollspel och genom litteratur kan alla få prova olika roller. Personalen är noga med hur man uttrycker sig och vilka förväntningar man lägger på olika kön. Tidpunkt: Regelbundet under läsåret 2014/2015 Ansvarig: Personal och rektor Ålder På Nyhemsskolan/fritidshemmet diskrimineras ingen på grund av ålder. Åtgärd: Elever i olika åldrar blandas i undervisning och aktiviteter. Personalen uppmanar till kontakter mellan elever i olika åldrar. Tidpunkt: Regelbundet under läsåret 2014/2015 Ansvarig: Personal och rektor 9 Förebyggande arbete och åtgärd vid upptäckt diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling Förebyggande arbete Varje hösttermin startar med två veckors intensivt värdegrundsarbete i alla klasser och grupper. Ordningsregler tas fram med underlag fram alla klasser, fritidshemsavdelningar, grupper, elevråd och områdesråd. Riktade personalstyrda aktiviteter på rasterna som bygger på samarbete mellan barnen. Personalen genomför gruppstärkande aktiviteter, lekar och trygghetsövningar med eleverna. Vuxennärvaron på rasterna är hög. Personalen observerar vad som händer och vad eleverna säger. Lära och påvisa för eleverna vilka ickeverbala signaler som är kränkande. T.ex. suckar, ögonkast, ignorering, gester, tonfall. Åtgärder vid kränkningar, diskriminering och trakasserier Alla vuxna säger ifrån vid kränkande beteende. Det sker direkt och inför dem som har hört kränkningen.

10 10 Skolan och fritidshemmet åtgärdar kränkningar enligt utarbetad plan: 1. Incidentrapport skrivs. 2. Samtal med den utsatte för insamling av fakta. Vad har hänt, vem gjorde vad, när och var hände det? Detta samtal kan utföras av kurator, rektor, mentor eller annan pedagogisk personal. 3. Samtal med den/de som utsatt. 4. Vårdnadshavare kontaktas. 5. Uppföljningssamtal med den utsatta eleven dagligen den närmaste veckan. 6. Samma personer som punkt två har uppföljningssamtal med den/de som utsatt. 7. Uppföljning med vårdnadshavare. 8. Den utsatte eleven erbjuds stödsamtal hos kuratorn och vid behov även den som utsatt. 9. Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder inte upphört eller återkommer så kontaktas rektor igen för utvidgad utredning. Disciplinära åtgärder enligt skollagen träder i kraft. Polisanmälan eller anmälan till socialtjänsten görs om utredningen visar att sådant behov finns. Om utredningen visar att elev utsätter andra för kränkande behandling kan följande åtgärder vidtas med stöd av skollagen: Om vuxen kränker ett barn rektor ansvarar för utredning och åtgärder. Uppföljning och utvärdering Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom arbete med Qualis och genom sammanställning av statistik över incidentrapporter. Dessa resultat

11 diskuteras både i elev- och personalgrupperna och förslag till förbättringsåtgärder tas fram. Resultatet diskuteras även i områdesrådet. 11 Revidering Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet föreslås förbättringsåtgärder. Nästa år 2015/2016 skrivs en ny likabehandlingsplan och mål och åtgärder beslutas utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs då. Kommunikation På höstterminens föräldramöten informeras föräldrar om Nyhemsskolans och fritidshemmets likabehandlingsplan. För eleverna presenteras den av mentor/fritidspedagog vid varje nytt läsår. Likabehandlingsplanen ska finnas på skolans hemsida. I arbetslagen har man återkommande diskussioner kring kränkande behandling och dessutom aktualiseras planen för all personal av rektor vid läsårets början. Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom Qualis och genom sammanställning av statistik över incidentrapporter. Resultatet diskuteras sedan i både elev- och personalgrupperna och förslag om förbättringsåtgärder tas fram. Resultatet och förbättringsåtgärder diskuteras sedan i områdesrådet. Vi bär alla, personal elever föräldrar, tillsammans ett gemensamt ansvar i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Tillsammans skapar vi en miljö präglad av omsorg och engagemang för varandra. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans och fritidshemmets innehåll och verksamhet. Ansvarsfördelning Rektor Ansvarar för att Likabehandlingsplan upprättas, efterföljs och årligen revideras, verkar för kontinuerlig fortbildning gällande värdegrund och gemensamt förhållningssätt.

12 12 Elevhälsoteamet Ansvarar för att likabehandlingsplanen följs och är aktiv i åtgärder. Pedagoger och annan personal Ansvarar för det förebyggande arbetet och rapporterar till rektor via incidentrapporter. Personalen vidtar lämplig åtgärd och dokumenterar det i bilagda dokument. Elever Uppmuntras att på klass- och elevråd diskutera klassens/skolans klimat på ett konstruktivt sätt samt att man ska rapportera till vuxna om de upptäcker kränkningar. Kurator Erbjuder stödsamtal till såväl den kränkte som den kränkande. Likabehandlingsgruppen Fritidspedagog Ida Peterzén Tel Lärare Lise Åkesson Tel Speciallärare Gunilla Bergström Tel Lärare Lotta Svensson Karlsson Tel: Lärare Cecilia Idstedt Tel: Kurator Ulla Lindberg Svahn Tel Administratör Marie Hult Tel Rektor Pia Nygren Tel