LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier likabehandlingsplan KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Drottninggatan 19 Bildningsförvaltningen Telefon: Förvaltningskontoret, KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer

2 Innehåll: Inledning - lagrum, definitioner Kommunens övergripande målsättning med likabehandlingsarbetet... 6 Duveholmsgymnasiet vision vad gäller likabehandling... 7 Kartläggning av förebyggande arbete Åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Nulägesanalys Mål och konkreta åtgärder Uppföljning och utvärdering Bilagor: Ordningsregler vid Duveholmsgymnasiet Samtal med den kränkte Incidentrapport för trakasserier och annan behandling Samtal enskilt med den/ de som utsätter/kränker Uppföljningssamtal 2

3 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Likabehandlingsplan för Duveholmsgymnasiet, enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 14 a kap. skollagen Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen 14 a kapitlet Enligt 14 a kapitlet i skollagen skall kommunen/huvudmannen se till att alla pedagogiska verksamheter i kommunen: målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 14 a kapitel finns också ett förbud för vuxna i de pedagogiska verksamheterna att kränka ett barn eller en elev. Personalen har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i verksamheten. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. 3

4 Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska den som äger verksamheten se till att de: arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndsskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolans och fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla i verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar / vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling (Wester, Modigh, Eilard 2004) Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen är ett uttryck för makt och förtryck. Faktorer som kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet är betydelsefulla faktorer i de maktstrukturer som finns i samhälle och pedagogiska verksamheter. Strukturerna upprätthålls av normer. Att avvika från normen, att i något avseende uppfattas annorlunda, är ofta en grund för kränkning. 4

5 Kränkningar kan vara: fysiska (t.ex. att utsätta någon för slag, knuffar och tafsande), verbala (t.ex. att hota eller kalla någon för hora eller bög), psykosociala (t.ex. att utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även institutioner, som t.ex. pedagogiska verksamheter, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas kränkande. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningen utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt - ledsen, arg sårad eller skadad - alltid måste tas på allvar. Individens subjektiva upplevelse är en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Denna handlingsplan omfattar arbetet mot: Diskriminering: Trakasserier: ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs kränkande. ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med ovan angivna diskrimineringsgrunder. Annan kränkande ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en behandling: persons värdighet. Här avses den mobbning eller liknande beteende som har sin grund i att någon t ex. är överviktig, har en viss hårfärg eller är plugghäst. Rasism: Främlingsfientlighet: Homofobi: bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån en felaktig uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristika. avser motvilja mot och förakt för homo- bi- eller transsexuella personer. 5

6 Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete. 6

7 Duveholmsgymnasiets vision Duveholmsgymnaiet skall vara en trygg arbetsplats för elever och personal. Alla elever och personal vid Duveholmsgymnasiet ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Alla elever och personal vid Duveholmsgymnasiet skall behandlas och bemötas med respekt och värdighet av varandra. Diskriminering och trakasserier skall inte förekomma. Kartläggning Förebyggande arbete Forum för likabehandlingsarbetet: Arbetslagen diskuterar stämningen på programmen vid arbetslagsträffar. Representanter från elevvårdsteamen medverkar regelbundet på dessa möten i syfte att få information om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Arbetslag och representanter från elevvårdsteam beslutar om ärenden som skall vidarebefordras till elevvårdsteam eller antimobbingteam. Vid individuella utvecklingssamtal ansvarar mentorer för att lyfta frågor avseende likabehandling och elevers upplevelse av bemötande på skolan. Särskilt bör frågor om stämningen i verksamheten och händelser och situationer av betydelse för dess uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling uppmärksammas. Elevernas trivsel finns som stående punkt på klassrådens samt elevrådets dagordningar. Representanter från elevvårdsteamet träffar regelbundet elevrådet för att kartlägga deras upplevelse av situationen på skolan avseende likabehandling och studiesocial miljö. Frågor som behöver lyftas förs vidare till antimobbingteamet eller elevvårdsteamet. Information i alla klasser i årskurs 1 om likabehandlingsplan samt en uppmaning att uppsöka elevvården om man bevittnar eller är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Föräldramöten i årskurs 1 där föräldrar informeras om Duveholmsgymnasiets likabehandlingsplan och dess syfte. I samband med detta uppmanas föräldrarna att kontakta elevvården vid upptäckt av behandling som inte överensstämmer med planen. Information om antimobbingteamet finns även i den folder som lämnas ut till föräldrar och elever i samband med terminsstart. 7

8 Barnens/elevernas vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom deltagande i utvecklingssamtal och andra samtal i verksamheten. Antimobbingteamet träffas regelbundet och diskuterar arbetet och situationen på skolan. Elevvårdsteamen träffas regelbundet och diskuterar vad som framkommit avseende elevers och personals situation på skolan. Vid dessa möten har också arbetslag och mentorer möjlighet att lyfta frågor som rör likabehandlingsplanen och den studiesociala miljön. Åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Duveholmsgymnasiet antimobbingteam Vid upptäckt eller misstanke om att en elev utsätts skall antimobbingteamet kontaktas. Då teamet kontaktats sammankallas antimobbingteamet omgående samma dag eller senast följande skoldag. Vid allvarlig kränkning och då det förekommer rasistiska inslag rådgörs med skolledningen. Skolledningen beslutar om eventuella disciplinära åtgärder enligt Gymnasieförordningen. Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras noggrant och diarieförs alltid. Teamet arbetar efter Farstametoden, vilket innebär strukturerade samtal under en begränsad tid. Målet är att kränkningen omedelbart skall upphöra och att fortsatt kränkning skall förhindras. Farstametoden 1. Kurator träffar utsatt elev/elever/personal för att undersöka vad som inträffat. 2. Antimobbingteamet sammankallas. 3. Representanter därifrån samtalar sedan med den/de som utsatt personen. 4. Uppföljningssamtal efter en vecka med både den utsatte och den/de som utsatt. Den utsatte pratar med kurator och får också erbjudande om fortsatt samtalsstöd. 5. Om ingen förbättring skett eller problem kvarstår sammankallar rektor till ett möte med den som utsatt och dennes föräldrar. 6. Vid fortsatta kränkningar beslutar rektor om en polisanmälan och beslutar om eventuella disciplinära åtgärder enligt Gymnasieförordningen. Se bifogade bilagor: Incidentrapporten, Samtal enskilt med den kränkte, Samtal enskilt med den/de som kränker, Uppföljningssamtal. Om en anställd på skolan är en av parterna i kränkningen ansvarar rektor för utredning och åtgärder. 8

9 Nulägesanalys Kuratorerna har deltagit i arbetslagsträffar för att följa upp hur arbetet med likabehandlingsplanen fortlöper i klasserna. Lärarna i arbetslagen har fått möjlighet att ta upp de bekymmer som uppstått under läsåret. Diskussion hålls om vilka åtgärder som kan vara lämpliga i de klasser där det behövs insatser för att öka elevernas trygghet och förbättra den studiesociala miljön. Eleverna erbjuds enskilda samtal med kuratorerna då de upplever att de utsatts för kränkande eller orättvis behandling på skolan. Detta gäller även elever som bevittnat sådan behandling mot någon annan elev. Antimobbingteamets verksamhet fortgår och arbetet med de ärenden som inkommer sker fortlöpande och har hög prioritet. Mål och konkreta åtgärder Kunskap är grundläggande för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Likaså är det viktigt att ständigt och i olika sammanhang hålla diskussionen om bemötande och allas lika värde vid liv. Vi vill sprida kunskapen om hur man arbetar på ett bra sätt för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Mål för läsåret 10/11 Mål 1- Förankra likabehandlingsplanen Vi vill sprida likabehandlingsplanen till elever och personal på Duveholmsgymnasiet så att alla har en medvetenhet om hur de bör agera vid uppkomsten av diskriminering eller annan kränkande behandling. Åtgärd Ge information till elever, föräldrar och personal. Eleverna når vi under klassråd, föräldrarna under föräldramöten och personalen i deras arbetslag. Tidpunkt Augusti- September 2010 Utvärdering Uppföljning genom diskussioner i arbetslagen och elevrådet som förs vidare till kuratorerna som tar upp det i antimobbingteamet. Ansvariga Kuratorerna samt antimobbingteamet. Mål 2 Hålla likabehandlingsarbetet ständigt aktuellt och finna en väl fungerande organisation för det fortlöpande arbetet. Vi vill hitta nya kanaler för elever och personal att förmedla information om diskriminering eller annan kränkande behandling som förekommer på skolan. 9

10 Åtgärd Vi håller diskussionen vid liv genom att öka elevers och personals medvetenhet om vikten av att hålla frågan ständigt aktuell. Vi lyfter frågan vid elevråd, elevvårdsteam, arbetslag, arbetslagschefsträffar samt ser till att det är en återkommande punkt på dagordningen vid dessa möten. Vi ger påminnelser via mail om att denna diskussion ska få sin tid i de olika forumen och att ärenden av kränkande eller diskriminerande karaktär ska föras vidare till antimobbingteamet eller elevvårdsteamet. Tidpunkt: Kontinuerligt arbete under läsåret 10/11 Mål 3 Fortbildning kring diskriminering och annan kränkande behandling för antimobbingteamets medlemmar. Åtgärd: Inventera vilka i antimobbingteamet som är i behov av eller intresserade av fördjupning i ämnet. Söka efter fortbildning som gynnar likabehandlingsarbetet. Ansvariga: Rektorer och antimobbingteamet Uppföljning och utvärdering Enkäter Resultat av enkäter när det gäller nedanstående frågor gås igenom och diskuteras i elevvårdsteamet. Åtgärder för att förbättra situationen. I en enkät som alla elever svarar på varje läsår, ställs frågor om trivsel och trygghet och om eleverna känner sig rättvist behandlade. Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom enkäten samt genom sammanställningen av incidentrapporter. Detta diskuteras sedan i elevvårdsteamet. Förslag om åtgärder för att förbättra situationen på skolan utarbetas och tas upp i kvalitetsredovisningen för följande år. Revidering Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisningen föreslås förbättringsåtgärder. Under vårterminen 2011 påbörjas arbetet med att skriva en ny likabehandlingsplan som utifrån den nulägesanalys och de åsikter samt förslag som framkommit från elev- och personalgruppen. Eleverna deltar vid utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen genom att planen diskuteras på ett klassråd en gång per läsår. Mentorerna ansvarar för att de åsikter och förslag som framkommer lämnas vidare till elevvårdsteamet via kuratorerna. 10

11 Personalen deltar också vid utformningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen genom att de en gång per läsår utvärderar planen och framför de åsikter och förslag de har på förändringar och vidarebefordrar dessa till elevvårdsteamet via kuratorerna. Bo Danielsson Catharina Lundqvist Anne-Maj Kihlstrand David Rytter Rektor Rektor Rektor Rektor 11