Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2004-2005 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tjärnö skola Inlämnad av: Brittmari Marberger

Innehållsförteckning Inledning 3 Organisation 3 Demokrati Delaktighet Medansvar 4 Kunskapsutveckling 7 Miljö Hälsa Livsstil 9 Samverkan för utveckling 10 Verksamhetskort 13 2

Inledning Kvalitetsredovisning för Tjärnö skola läsåret 2004-2005 ska innehålla en bedömning av hur verksamhetsmålen har uppnåtts och vilka åtgärder som behövs för att förbättra verksamheten och nå de mål som ännu ej uppnåtts. Denna kvalitetsredovisning bygger på Strömstad kommuns skolplan och inriktningsmål, samt Tjärnö skolas arbetsplan och utvärdering. Organisation Tjärnö skola innehåller allmän förskola, förskoleklass, grundskola år 1 6 samt fritidshem. Vi har under läsåret tagit emot 34 elever. Verksamheten är förlagd i två byggnader. Den ena byggnaden innehåller verksamhet för skolår 1 6 och den andra innehåller allmän förskola, förskoleklass samt fritidshem. De båda byggnaderna åtskiljs av en allmän väg. Sex pedagoger bildar ett arbetslag. Arbetslaget består av grundskollärare, förskollärare och fritidspedagog. 3

Demokrati Delaktighet Medansvar Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. I barnkonventionens anda skall barnens bästa vara vägledande inom hela verksamheten och i frågor rörande barn och unga skall dessa ha rätt att uttrycka sina åsikter och deras åsikter skall respekteras. Öppenhet mot samhället skall gälla. Alla föräldrar och elever skall känna sig välkomna i skolan och kunna vara delaktiga i den vardagliga verksamheten. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Utveckla skolans faddersystem Utveckla skolrådets former och arbete Åtgärder som har genomförts Hela skolan har arbetat med värdegrundsarbetet under året. De yngre eleverna har arbetat med att ta fram det positiva som sker i gruppen. De har arbetat med samarbetsövningar, ansvar och förståelse för våra olikheter och tolerans mot varandra. Materialet Stegvis har använts, som är ett material som tränar det emotionella och sociala lärandet genom att kunna identifiera känslor, kunna ta andras perspektiv, öva empatisk förmåga, öva sociala färdigheter och problemlösningsförmåga och att känna ilska. De äldre eleverna har arbetat med FN: s barnkonvention om mänskliga rättigheter. Fritids har arbetat med den sociala gemenskapen, tryggheten och egenvärdet, allt livs lika värde. Faddersystemet har organiserats så att alla elever i förskoleklass, skolår 1 och 2 har minst en fadder ur skolår 4, 5 eller 6. Faddrarna har fått information om vad deras uppdrag innebär, varför de är faddrar och vad en fadder gör. Regelbundna klassråd har genomförts i hela skolan. De yngre eleverna har tagit upp önskemål om böcker som de vill läsa eller arbeta med och aktiviteter som de vill göra, de äldre eleverna har planerat skolresor, klassfester och jubileum. De äldre eleverna har planerat, genomfört och utvärderat lektioner i idrott och musik. De har på eget initiativ genomfört idrottslektioner med de yngre eleverna. Genom hembrev får föräldrar information och inblick i vad som händer i skolan. På utvecklingssamtal ges föräldrar möjlighet att tycka till och ha önskemål om det egna barnets behov. Former och syftet för skolrådet är utarbetats. 4

Under vårterminen genomfördes en elevenkät i skolår 4 6 angående elevers attityd bl a hur elever upplever elevinflytande och trivsel. Mål Att våra elever känner trygghet Att öka föräldrainflytandet Resultat och måluppfyllelse Resultat från elevenkät kring trivsel och inflytande, skolår 4-6 visar hur elever upplever sin vardag. 17 elever svarade på enkäten, på någon fråga har 16 elever svarat. På frågan om eleverna känner sig trygga i skolan svarade 16 elever alltid eller ofta, på frågan om de känner sig ensam svarade 16 elever aldrig eller inte så ofta. Fyra svarsalternativ var möjlig från alltid till aldrig. På frågan om trivsel fanns tre svarsalternativ, bra, varken bra eller dåligt, dåligt. 14 elever trivs bra i skolan, 13 elever trivs bra med andra elever, 14 elever trivs bra med lärarna, 11 elever trivs bra med skolarbetet. Hur eleverna upplever inflytande genom att få vara med och bestämma om schemat, i klassrummet, på skolgården, hur arbetet ska utföras, klassresa, klassfest, vem man ska sitta bredvid besvarades med fyra alternativ, från ofta till aldrig. En elev upplever att de får vara med och bestämma om schemat ibland åtta aldrig. Fem elever upplever att de får vara med och bestämma hur de ska ha det i klassrummet åtta aldrig. Två elever upplever att de får vara med och bestämma om skolgården en aldrig. En upplever att de får vara med och bestämma om skolmaten tretton aldrig. Två elever upplever att de får vara med och bestämma hur de ska arbeta tre aldrig Tre upplever att de får vara med och bestämma om klassresa ibland sex aldrig. Elva upplever att de vara med och bestämma om klassfest två sällan. Två upplever att de får vara med och bestämma vem de ska sitta bredvid elva aldrig. Sex elever upplever att de försökt påverka elevrådet en gång, fem flera gånger och fem aldrig. Resultatet återkopplas till eleverna och dialog och analys förs kring resultatet och hur det kan förbättras. Faddersystemet har fallit mycket väl ut. Eleverna har samarbetet i faddergrupperna under olika aktiviteter. Den goda måluppfyllelsen beror delvis på att eleverna gjorts medvetna om betydelsen av deras uppdrag som faddrar. Materialet Stegvis blev inte lyckat, dåliga attityder och stämningen i klassen försämrades. En anledning är att barn med vissa sociala behov blev utpekade genom materialet. Arbetet med Stegvis avslutades. Klassen arbetade med gruppstärkande lekar och samarbetsövningar, som skapade en god stämning i klassen och förbättrades mot slutet av vårterminen. Eleverna tycker själva att det bästa med klassen är att alla kan leka med alla och att alla får vara med och som de själva uttrycker vi tröstar varandra när någon är ledsen. 5

Genom att utarbeta Former för skolrådet har skolrådets arbete blivit synligt och tydligt. Skolrådet har delat in sitt ansvar i skolrådsarbete och en festkommitté för att skilja på uppdragen. Skolrådet har haft fyra möten under läsåret. Skolrådet har tagit aktiv del i att utarbeta Tjärnö skolas inriktning marinbiologi som har resulterat i en arbetsplan för det fortsatta arbetet. Skolrådet har arbetat aktivt i skolans 100- års-jubileum. Skolrådet har fungerat som föräldrars representant i framtagande av förslag till förbättrad skol- och fritidsmiljö samt deltagit i de möten som förvaltningen kallat till. Åtgärder för utveckling Utveckla arbetssättet så att eleverna har möjlighet att fördjupa sig inom sitt intresseområde Att arbeta med att stärka elevgrupperna Arbeta för att alla elever känner sig trygga i skolan 6

Kunskapsutveckling Av inriktningsmålen lägger vi tyngdpunkten på: Goda kunskaper i kärnämnena (svenska, matematik och engelska) skall ge eleverna en stabil grund för ett livslångt lärande. Målet skall vara att alla elever i grundskolan skall erhålla minst godkänt betyg i kärnämnena. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen skall utbildningen planeras utifrån varje elevs och kursdeltagares kunskaper, förmåga, erfarenheter och behov. Dessutom skall kompetensen att lära, lära om och lära nytt stimuleras. Barn och unga skall ges stimulans till att utveckla ett språk med en mängd uttrycksformer som redskap för kommunikation, personlighets- och livsutveckling. Utbildning och kultur hänger ihop och därför skall musik, bild, drama, dans, litteratur och fritt kreativt skapande vara delar av skolarbetet tillsammans med övrigt lärande. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Att de individuella studieplanerna följer från förskoleklass skolår 6 Gemensam struktur för dokumentation och portfolio LUS- arbetet etableras i hela skolan. Åtgärder som har genomförts Alla elever har individuella utvecklingsplaner som följs upp på utvecklingssamtalen. Alla elever följer sin läsutveckling genom LUS, läsutvecklingsschema. Dokumentationen ligger till grund för utvecklingssamtalen. Kravnivåer i matematik och svenska för de yngre eleverna är utarbetade och finns väl synliga i klassrummet för både elever och föräldrar. I matematik får de yngre eleverna arbeta med materialet Mästerkatten, ett material där eleverna använder alla sina sinnen, får förståelse för vad de gör och hur de lär samt får utvärdera och reflektera kring sitt lärande. LUS, läsutvecklingsschema, används som dokumentation för läsutvecklingen. Här kan både elever och föräldrar följa elevens läsutveckling. Eleverna lägger ner extra energi på läsningen för att de vill klättra i LUS-stegen. Skrivutvecklingen följs genom skrivarverkstad och hemläxa i skoldagboken. Eleverna är väl insatta i vad som förväntas av dem. De äldre eleverna planerar och utvärderar sitt arbete i skoldagböcker, där beskriver eleven vad de lyckats med och hur de upplevt lektioner och hemläxor. De för också loggbok över den skönlitteratur som de läser. Dokumentation har gjorts av vardagliga aktiviteter i ord och bild. 7

På fritids är högläsning en viktig del i att utveckla elevernas läsutveckling. Fritids har saknat tid för dokumentation. Mål Individuella studieplaner tas fram i svenska, matematik och engelska Dokumentation av elevers lärande Resultat och måluppfyllelse Fyra elever, två pojkar och två flickor, i skolår 5 har gjort nationella prov i matematik, svenska och engelska. Alla fyra eleverna är godkända i alla tre ämnena. Det goda resultatet kan förklaras med att Tjärnö skola är en liten skola med närhet till kollegor, elever och föräldrar. Alla barn blir sedda. En medveten och strukturerad arbetsmiljö där alla barn är medvetna om mål. Medvetna pedagoger som prövar nya metoder och material som reflekterar kring vad som händer i elevernas kunskapsutveckling. I utvecklings- och kunskapsplanen är eleverna väl medvetna om det egna lärandet och utvecklingen samt målsättning. Inriktningsmål 2004 för grundskolan anger att alla elever ska ha tillgång till bra musik, idrott och slöjdundervisning. Musik och idrott ansvarar arbetslaget för. Musik erbjuds utifrån de resurser som finns på Tjärnö skola, idrott, se under hälsa och idrott. En dag i veckan åker eleverna till Strömstiernaskolan för att i ändamålsenliga lokaler och utbildad pedagog få en god slöjdundervisning. Inriktningsmål 2005 uttrycks att skolan ska ange hur musikundervisningen har förbättrats under året. Tjärnö skola har under året inte gjort några förändringar i musikundervisningen. Åtgärder för utveckling Utveckla pedagogens dokumentation kring vad som fungerar bra och varför det gick bra. Tillföra dokumentation från fritids i elevdokumentationen. Utveckla den digitala dokumentationen av elevernas arbete. Öka medvetenheten hos de äldre eleverna genom LUS. 8

Miljö Hälsa - Livsstil Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. Vi skall ha en drogfri skola och verksamheten skall arbeta för att alla elever skall våga ta ställning mot droger (alkohol, narkotika, tobak, snus) och mobbning, rasism och andra hot mot deras utveckling. Alla inom verksamheten skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Utveckla arbetet kring natur och miljö Utveckla Idrott och Hälsa för att öka medvetenheten kring hälsa hos våra elever Åtgärder som har genomförts Samarbete med Tjärnö marinbiologiska forskningsstationen har inletts. Eleverna har fått följa med forskningsfartyget Nereus ut och ta saltprover m.m. Mmotionskort/aktivitetskort har utarbetats. Motionsslingor i närheten av skola är uppmätta. Flera poängpromenader har arrangerats, orienteringsdag på Saltö samt skoljoggen. Löparvarv vid långa lektionspass har genomförts. Satsning på elevernas simkunnighet har gjorts. Gemensam hälsovecka har genomförts med skolgårdslekar och utevistelse. De äldre eleverna har haft undervisning i sex och samlevnad. Alla eleverna har haft samtal kring hälsosam mat och målning av fruktstilleben. På fritids har uteleken varit en naturlig del i verksamheten, kojbygge, broar vid bäcken och upptäcktsfärder i skogen. Fritidsgympa på måndagar har gett möjlighet till rörelse inne eller ute beroende på väder. Mål Att utarbeta en väl fungerande antimobbningsplan och förebyggande åtgärder mot mobbning 9

Resultat och måluppfyllelse Samarbetet med Tjärnö marinbiologiska har resulterat ett ökat intresse för natur och miljö, en arbetsplan för marinbiologisk inriktning har utarbetats. Måluppfyllelsen är mycket god. Antimobbningsplanen och förebyggande åtgärder mot kränkande behandling är reviderad. Alla elever i skolår 3 och 5 kan simma 200 m. Tjärnö skolas högt satta mål har resulterat i att alla elever i skolår 4 6 på vårterminen kunde promoveras till magistrar med simförbundets magistermärken. Intresserade och engagerade pedagoger är grunden till detta lyckade resultat samt ett gott samarbete med badhusets personal. Utvecklingen av Idrott och Hälsa har gett goda resultat, eleverna ges större möjlighet att röra på sig vilket skapar intresse. Motionskorten/aktivitetskorten har ökat elevernas intresse och stimulerar till ett rörligt och aktivt liv. Pedagogernas engagemang är mycket viktigt för att lyckas. Åtgärder för utveckling Att lägga rörelse på schemat varje dag Att utveckla det marinbiologiska arbetet 10

Samverkan för utveckling Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Med barns och ungas behov i fokus skall samverkan ske mellan arbetslag, över sektorsgränser, över förvaltningsgränser och över gränser till andra verksamheter, som arbetar med barn och unga. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Utveckla samarbete med arbetsplatser, föreningar och föräldrar på Tjärnö som gynnar skolans fortsatta arbete Utveckla samarbetet mellan skolans båda hus Åtgärder som har genomförts Samarbetet mellan förskoleklass och de yngre eleverna har utvecklats. Samarbete har skett mellan skola, hembygdsförening och samhällsförening kring skolans 100- års-jubileum. Samarbete mellan personal har utökats och elever har gått emellan olika åldersgrupper beroende på kunskaps och utvecklingsnivå. Ett påbörjat samarbete med Rossö skola har startat. Samtal kring att rymma verksamheten under samma tak har inletts. Mål En helhetssyn hos all personal som möter barnen avseende bemötande, förhållningssätt och lärande är en förutsättning för att skapa kontinuitet. Resultat och måluppfyllelse Samarbetet mellan förskoleklass och de yngre eleverna har utvecklats och blivit mer omfattande. Praktisk matematik, idrott och sångsamling har varit gemensam. Eleverna i skolår 3 har läst för förskoleklassen, vilket innebär bra träning i att läsa för de äldre och träning i att lyssna för de yngre. Badresor och andra utflykter har genomförts gemensamt, vilket gynnar samarbete mellan vuxna och barn. Samarbetet mellan personal i olika grupper och att eleverna kan gå mellan grupperna beroende på kunskaps- och utvecklingsnivå innebär att all personal känner alla elever och det ökar förståelsen för varandras arbete. Det är också möjligt att ta tillvara elever olika intressen. 11

Ett lyckat samarbete med resurscentrum har varit den utökning av några timmar som arbetslaget kunnat fördela efter elevernas behov istället för assistent. Timmarna har riktats direkt till de elever som behöver extra förstärkning just den perioden. Samarbetet kring skolan 100-års-jubileum var mycket lyckat. Skolans lärare och elever var engagerade kring utställning i skolan, skolrådet tog ett stort ansvar som samordnare och organisatörer. Samarbetet resulterade i ett lyckat jubileum en lördag i maj, många nya och gamla elever besökte skolan, tal, kaffe, tipspromenad, utställning i skolan och museet. En skiss är framtagen hur vi skulle kunna inrymma all verksamhet, förskola, grundskola och fritidsverksamhet under samma tak. I arbetet har dialog skett med all personal samt skolrådets representanter. Förslaget har varit uppe i barn o utbildningsnämnden. Ö-skolornas skolrådsmöten har varit en god hjälp att finna utvecklingsmöjligheter. Åtgärder för utveckling Att utöka samarbetet med andra skolor Flexibilitet kring elevgrupperingar utefter utvecklings- och kunskapsnivå 12

Verksamhetskort Tjärnö skola skolår 1-6 Brukare 2002-03 2003-04 2004-05 Medarbetare 2002-03 2003-04 2004-05 Index nöjd elev/förälder (skala 1-10) Index nöjd förälder Utvecklingssamtal (Nöjd =4-5, på skala 1-5) 89,5% Ekonomi 2002 2003 2004 *Undervisn.kostn/ elev 24 100 :- 27 809:- 28 506:- Index nöjd medarbetare Andel Lärare (Heltidstj.) med ped. utbildn. Verksamhet och processer Godkänt i Nat. prov i åk 5. Alla basämn. sv, eng, ma 100% 100% 100% 2002-03 2003-04 2004-05 100% (av 9 elever) 100% (av 9 elever *Lärom.kostn. / elev * 936 :- * 838:- 1 012:- Simkunnighet åk 3 100% 100% Lokalkostnad / elev 17 838 :- 20 462:- 20 597:- Simkunnighet åk 5 100% 100% Totalkostnad / elev 42 874 :- 49 109:- 50 115:- Totalkostnad skola 1 672 100:- 1 669 700:- 1 703 900:- Ant. elever skolår 1-6 39 34 34 Ekonomikostnaderna gäller endast elever skolår 1-6. 100 % 13