Planbeskrivning ANTAGANDEHANDLING februari 2015 Ändring av detaljplan för Sjötorp 2:33 m fl Sjötorp tätort, Mariestads kommun
Planförfattare: Adam Johansson Mariestads kommun
INNEHÅLL Del 1 - Bakgrund 4 Handlingar 4 Syfte och huvuddrag 4 Samråd 4 Läge och areal 4 Markägarförhållanden 4 Planer 4 Historia 4 Planens förhållande till kommunala 5 styrdokument och mål Planens förhållande till regionala och nationella 6 mål och riktlinjer Del 2 - Befintlig struktur och föreslagen utveckling 6 Gällande planer 6 Del 3 - Risker 10 Trafikstörningar och buller 10 Närliggande/tillkommande störande verksamheter 10 Klimatförändringar 11 Skred, erosion och underminering 11 Del 4 - Miljökonsekvenser 11 Bedömning 11 Del 5 - Genomförande 12 Organisatioriska frågor 12 Fastighetsrättsliga frågor 12 Ekonomiska frågor 12 Tekniska frågor 12 Bebyggelse 6 Grönstruktur 7 Kommunikationer 7 Klimatförhållanden 9 Naturvärden 9 Kulturvärden 9 Strandskydd 9 Tillgänglighet och trygghet 9 Teknisk försörjning 9 Geotekniska förhållanden 10 3
Rv 26 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Sjötorp 2:33 m fl, Sjötorp tätort Del 1 - Bakgrund Handlingar Planen omfattar denna planbeskrivning, plankarta med bestämmelser, och fastighetsförteckning. Syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att möjliggöra boende inom fastigheten Sjötorp 2:33 utöver den tidigare planlagda markanvändningen, samlingslokal. Detaljplanen upprättas med enkelt förfarande enligt reglerna i PBL 2010:900. Samråd Detaljplaneförslaget har varit föremål för samråd under perioden 21 november 2013 till 2 januari 2014. Under samrådstiden inkom fem skriftliga yttranden vilka redovisas och kommenteras i en samrådsredogörelse. Läge och areal Planområdet omfattar ca 5 500 m 2 och är beläget i den nordöstra delen av Sjötorp tätort, ca 200 meter öster om Slussvägen. Markägarförhållanden All mark inom planområdet ägs privat. Planer Gällande plan för området är förslag till ändring, utvidgning och upphävande av byggnadsplan för del av Sjötorps S:E i Lyrestads kommun, Skaraborgs län upprättad i januari 1963 (16-LYR-1011). Planen föreslås delvis ersättas. Historia Inom planområdet återfinns tre byggnadsverk, två bostadshus och en tidigare samlingslokal. Bebyggelsen tillkom under 1910- och 1920-talen och har vissa gemensamma karaktärsdrag. Inom fastigheten Sjötorp 2:33 lät ursprungligen ett Ordenshus uppföras under början av förra sekelskiftet. Samhällsföreningen i Sjötorp bildades under början av 1950-talet och började hyra Logen för diverse sammankomster. Under slutet av 1950-talet erbjöds samhällsföreningen att köpa fastigheten av Logen då deras verksamhet upphörde. Samhällsföreningen köpte sedermera fastigheten 1961. Under perioden 1973-1984 fanns en kommunal biblioteksfilial i del av byggnaden. Under flera år hyrde föreningen ut lokalen till bl.a. andra föreningar, Mariestads kommun, kyrksamfund, privatpersoner m.m. Samhällsgården, tidigare Ordenshuset såldes år 2012 till en privat familj. Slussvägen Slussvägen Planens läge i Sjötorp samt gällande detalj- och byggnadsplaner. Planområdet är markertat med en rödstreckad linje. 4
Planens förhållande till kommunala styrdokument och mål Översiktplan för Mariestad, 2003 Planområdet ingår i Översiktsplan för Mariestads kommun, antagen 2003. Det övergripande syftet med översiktsplanen är att styra kommunens önskade utveckling, främst för att fler ska vilja bo och verka i kommunen. Översiktsplanen anger fem prioriterade insatsområden, bland annat attraktivt boende samt konkurrenskraftigt näringsliv. Den uppmanar kommunen att ta tillvara och utveckla det som är unikt samt framhåller det sjönära läget som en särskild tillgång i arbetet med att utveckla ett attraktivt boende. Kommunen ska även kunna erbjuda moderna och kreativa verksamhetsmiljöer som gynnar idéutveckling och innovationsförmåga. Tillkommande bebyggelse och närmiljöer ska bidra till ett effektivt nyttjande av teknisk försörjning, infrastruktur och bostäder. Verksamheter och service bör så som långt möjligt integreras. Boendet ska samtidigt utvecklas inom ekologiskt hållbara ramar. Föreslagen utveckling innebär utökad markanvändning där fastigheten Sjötorp 2:33 utöver tidigare samlingslokal även medger att fastigheten nyttjas som bostad. Föreslagen utveckling bedöms följa intentionerna i översiktsplanen då den främjar integrering av verksamheter och bostäder samt bidrar till fler bostäder i Sjötorp tätort. Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs till biosfärområde av Unesco den 2 juni 2010. Detta är ett samarbete mellan de tre kommunerna Mariestad, Götene och Lidköping. Biosfärområden ska vara föregångare när det gäller forskning, utveckling och initiativ i syfte att stärka långsiktig hållbarhet. Biosfärområdet ska verka för att: Främja en långsiktig utveckling, baserad på områdets natur- och kulturmiljökvaliteter, som kan ge nya inkomstmöjligheter för areella näringar, besöksnäring, lokala aktörer och många fler. Förstärka områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden. Öka tillgången för närboende och besökare till goda natur-, kultur- och rekreationsmiljöer både på land och i vatten. Främja hållbar utveckling av areella näringar och näringsliv kopplat till nyttjande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Skapa en större samverkan mellan lokal kunskap, forskning, utbildning och näringsliv. Vision Mariestad 2030 I december 2010 antog Mariestad en ny kommunövergripande vision som uttrycker en önskan om hur staden skulle kunna se ut år 2030. Visionens ska vara ledande i både stora och små beslut gällande vad kommunen ska lägga tid, pengar och andra resurser på. Den är därför viktig i kommunens interna målstyrning men förhoppningen är att visionen även ska inspirera andra att vara med och skapa framtidens Mariestad, såväl enskilda medborgare som företag, grupper och organisationer. Visionens fem byggstenar är: Den stolta sjöstaden Centrum för trädgårdens hantverk Ledande inom hantverkets akademi Internationellt modellområde En naturlig mötesplats Avfallsplan En avfallsplan är kommunens styrdokument för avfallshantering. Avfallsplanen beskriver målen kommunen har för avfallshanteringen men också vilka åtgärder som krävs för att nå målen. Mariestads avfallsplan (2010-2016) riktar sig till kommunens egen verksamhet men också till privatpersoner och företag. I den står det att kommunen eftersträvar gemensam uppsamlingsplats för hushållsavfall vid nybyggnation. Dagvattenpolicy Kommunfullmäktige antog 2005 en dagvattenpolicy för kommunen. Den visar bland annat på olika lösningar för att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD), och därigenom bidra till att minska flöden och ge högre reningseffekt. 5
Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer Riksintressen Sjötorp med omnejd berörs av följande riksintressen: Riksintresse för friluftslivet: Vänern - Djuröarkipelagen, Brommö-Torsö- Fågelö Skärgård, båt, fiske, bad, Göta kanal (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken). Riksintresse rörligt friluftsliv: Vänern med öar och strandområden (geografiskt riksintresse enligt 4 kapitlet 2 miljöbalken). Riksintresse yrkesfiske: Vänern (enligt 3 kapitlet 5 miljöbalken). Riskintresse för kommunikation: E20, Riksväg 26 och Kinnekullebanan. Riksintresse för kulturmiljö: Sjötorp med Göta kanal Föreslagen utveckling bedöms ej stå i konflikt med ovanstående intressen eller på ett påtagligt sätt påverka dem negativt. Miljömålen Det finns 16 nationella miljömål i Sverige varav 15 är aktuella för Västra Götaland. Dessa har sikte på år 2020 och är till för att skapa ett mer hållbart samhälle. Mariestads kommun har tolkat målen och formulerat dem så att de är tillämpbara i det lokala miljömålsarbetet. Planen bedöms ej påverka miljömålsarbetet negativt. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivet i miljöbalken 5 kapitlet med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. I den årliga rapporten Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång finns utförliga mätningar och värden för utomhusluft, vattenförekomster och buller. Det finns även en miljökvalitetsnorm för Vänern Värmlandssjöns vatten med God ekologisk status 2015. Nuvarande riksväg 26 gick tidigare igenom Sjötorps tätort, sedan riksvägen flyttats öster om Sjötorp tätort är Slussvägen, nr 2983 fortfarande allmän väg. Den köbildning som tidigare uppstod inom tätorten vid broöppning är inte längre något problem. Sedan flytt av riksvägen har genomfartstrafiken minskat betydligt och tunga transporter samt transport av farligt gods sker numer på riksväg 26. Minskade utsläpp, partiklar och buller m.m. har bidragit till bättre luftkvalitet i Sjötorp tätort. Kommunen gör bedömning att luftkvaliteten i Sjötorp är god och att värden för kväveoxider och partiklar ej överskrider normen. Föreslagen utveckling bedöms ej bidra till nivåer som överstiger normen. Del 2 - Befintlig struktur och föreslagen utveckling Gällande planer Byggnadsplan 23 Förslag till ändring, utvidgning och upphävande av byggnadsplan för del av Sjötorps S:E i Lyrestads kommun, Skaraborgs län upprättades i januari 1963 och är gällande plan för området. Planen omfattar nordöstra delen av Sjötorp tätort och gränsar i väst till Slussvägen, i söder till Göta kanal, i norr och ost till skogsområden. Byggnadsplan 23 tillkom dels för att sanera befintliga avlopps- och gatuförhållanden samt för att man önskade anpassa planens omfattning till den utveckling som skett. Planen anpassades i mycket stor utsträckning till den befintliga bebyggelsen. Bebyggelse Byggnader inom planområdet Inom planområdet återfinns fyra fastigheter varav tre är bebyggda med friliggande byggnader och den sista fastigheten ännu obebyggd, bebyggelsen inom kvarteret tillkom under 1910- och 1920-talet. Gemensamt för byggnadernas utformning är t.ex. stående träpanel med rödmålade fasader och sadeltak. 6
Fastigheten Sjötorp 2:33 användes fram till 2012 som samlingslokal för Samhällsföreningen i Sjötorp och gick under benämningen Samhällsgården. Byggnaden uppfördes ursprungligen som Ordenshus och såldes till den då relativt nybildade samhällsföreningen under början av 1960-talet. Angränsande bebyggelse Planområdet angränsar och omgärdas i huvudsak av friliggande bostadsbebyggelse. Sydost om planområdet ligger fastigheten Sjötorp 2:22 som tidigare användes som skolbyggnad. Skolverksamheten lades ned varpå fastigheten såldes. Fastigheten ägs idag privat. Grönstruktur Planområdet består av privata fastigheter och omfattar således ingen allmän platsmark för parkändamål. Planområdet gränsar i norr till skogsmark. Kommunikationer Gång- och cykeltrafik Inom och i direkt anslutning finns ej separata gångoch cykelvägar. Gång- och cykeltrafik samsas med biltrafik på anslutande vägar. Några nya gång- och cyeklvägar är ej aktuella vid planens framtagande. Gång- och cykeltrafik bedöms fortsättningsvis kunna samsas med motortrafik på befintliga vägar. Detta eftersom vägar är smala samt att antalet trafikrörelser är få. Då det varken finns genomfartstrafik inom eller i anslutning till planområdet är antalet trafikrörelser få. Vidare finns inga publika lokaler eller liknande som ger upphov till trafikrörelser som skulle kunna bedömas medföra olägenheter för boende. Några nya gång- och cykelvägar är ej aktuella vid planens framtagande. Gång- och cykeltrafik bedöms fortsättningsvis kunna samsas med motortrafik på befintliga vägar. Detta eftersom vägar är smala samt att antalet trafikrörelser är få. Då det varken finns genomfartstrafik inom eller i anslutning till planområdet är antalet trafikrörelser få. Vidare finns inga publika lokaler eller liknande som ger upphov till trafikrörelser som skulle kunna bedömas medföra olägenheter för boende. Biltrafik Fastigheterna inom planområdet ansluter till Långhagsvägen och Varvsvägen, söder om kvarteret finns en gata som länkar samman de två vägarna. Långhagsvägen är en säckgata som avslutas direkt nordväst om planområdet. Vägen används endast för boende och besökare, ingen genomfartstrafik förekommer på gatan. Varvsvägen övergår till en skogsväg norr om planområdet och vägen används endast för boende och besökare. Gatan som förbinder Långhagsvägen och Varvsvägen, i planområdets södra del är endast 4 meter bred och ligger på mark planlagd för parkändamål. I förslaget föreslås att gatan planläggs som lokalgata för att överensstämma med gällande förhållanden. Biltrafik Fastigheterna inom planområdet ansluter till Långhagsvägen och Varvsvägen, söder om kvarteret finns en gata som länkar samman de två vägarna. Långhagsvägen är en säckgata som avslutas direkt nordväst om planområdet. Vägen används endast för boende och besökare, ingen genomfartstrafik förekommer på gatan. Varvsvägen övergår till en skogsväg norr om planområdet och vägen används endast för boende och besökare. Gatan som förbinder Långhagsvägen och Varvsvägen, i planområdets södra del är endast 4 meter bred och ligger på mark planlagd för parkändamål. I förslaget föreslås att gatan planläggs som lokalgata för att överensstämma med gällande förhållanden. Varvsvägen sett norrut, det röda byggnadsverket uppfördes ursprungligen som Ordenshus, från 1960-talet till slutet 2012 ägde samhällsföreningen i Sjötorp byggnaden. Bakom tidigare Ordenshuset ligger ett vitt bostadshus. 7
Planområdesgräns Sjötorp 2:33 - F.d. Ordenshus och samhällsföreningen i Sjötorps samlingslokal. Ägs privat. Sjötorp 2:222 - Icke bebyggd tomt. Sjötorp 2:22 - Tidigare Sjötorps skola. Planlagd för bostadsändamål. Ägs privat. Övriga fastigheter - Registrerade som bostadsfastigheter 8
Några publika lokaler utöver fastigheten Sjötorp 2:33 återfinns ej inom planområdet eller i dess närhet vilka skulle kunna ge upphov till stora trafikrörelser. Då gatorna är utformade som smala bostadsgator är hastigheter låga. Föreslagen utveckling bedöms ej medföra att antalet trafikrörelser skulle öka eller meföra andra olägenheter inom eller i anslutning till planområdet. Parkering Parkeringsplatser rymms inom tomtmark. Föreslagen utveckling innebär att fastigheten Sjötorp 2:33 medger bostadsändamål utöver samlingslokal. Detaljplanen medger byggrätt om 20 % av fastighetens area och möjliggör för bilparkeringsplatser inom tomtmark. Någon särskild utredning eller redovisning för parkeringsplatser inom bostadsfastigheter eller för samlingslokal bedöms ej som nödvändig. Erforderliga biluppställningsplatser skall fortsättningsvis rymmas inom tomtmark. Transporter Inga transporter av farligt gods förekommer inom eller i direkt närhet till planområdet. Riksväg 26 är primär transportled för farligt godstrafik och ligger ca 250 meter öster om planområdet. När en ny detaljplan upprättas eller ändras inom 150 meter från väg eller järnväg avsedd för farligt gods rekommenderas att en riskhanteringsanalys upprättas, då föreslagen plan ligger mer än 150 meter från Riksväg 26 bedöms riskbedömning för farligt gods som ej nödvändig. Kollektivtrafik Närmsta busshållplats är Sjötorp vid Slussvägen, ca 420 meter sydväst om planområdet. Busslinje 502 Mariestad - Gullpång trafikerar via Sjötorp och gör bl.a. stopp vid hållplats Sjötorp. I Sjötorp finns även möjlighet att färdas kollektivt med närtrafik. Klimatförhållanden Sjötorps lokalklimat påverkas av Vänern, vilken jämnar ut temperaturerna och gör vintrarna mildare och somrarna svalare. Årsnederbörden varierar mellan ca 500-600 millimeter. Den vanligast förekommande vindriktningen är sydvästlig. Naturvärden Inom eller i direkt anslutning till planområdet finns inga naturvärden. Kulturvärden Inom eller i planområdets direkta närhet finns inga kända kultur- eller fornlämningar. Sjötorp tätort som helhet med Göta kanal är utpekat riksintresse för kulturmiljö. Det är framförallt bebyggelsen och miljön i direkt anslutning till Göta kanal som berörs, föreslagen planområdesgräns ligger ca 500 meter norr om Göta kanal och föreslagen utveckling bedöms ej stå i konflikt eller på ett påtagligt sätt påverka riksintressen negativt. Strandskydd Planområdet berörs ej av stranskydd. Tillgänglighet och trygghet Att människor med olika typer av funktionsnedsättning och ålder ska vara fullt delaktiga i samhällslivet ska beaktas vid nybyggnation. Ytor ska vara tillgängliga, trygga och användbara för alla så långt det är möjligt. Detta gäller både fysisk och psykisk tillgänglighet, allt från den faktiska framkomligheten till val av växter som kan orsaka allergi eller sådant som kan skapa känsla av otrygghet som dålig belysning eller skötsel. Kvarteret och byggnaderna ska i övrigt utformas så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Handikapparkeringsplatser i anslutning till området ska finnas i lämplig omfattning och tillräckligt nära entréer. För byggnader i fler våningsplan krävs hiss samt att ramper anordnas där entréer inte är placerade i marknivå. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Nya byggnader kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Dagvatten I enlighet med kommunens dagvattenpolicy (som antogs 2005-12-19) ska dagvattnet, där den geotekniska undersökningen visar att så är möjligt, omhändertas lokalt. I andra hand ska dagvattnet fördröjas och avledas trögt till kommunens anläggning. Max flöde vid förbindelsepunkt anges av huvudmannen. Uppdämningshöjd för dagvatten är lika med markhöjd vid förbindelsepunkt. Vid behov ska dagvattnet från exempelvis parkeringsytor och andra nedsmutsade hårdgjorda ytor renas innan det släpps ut i kommunens anläggning. För att minska uppkomsten av dagvatten ska eftersträvas att så små ytor som möjligt hårdgörs. 9
För den fastighetsägare som vill utnyttja reducerad dagvattentaxa genom anslutning till kommunens anläggning, kan fördröjning på den egna fastigheten vara ett alternativ. Detta kan för villatomter ske exempelvis genom en stenkista med bräddavlopp till kommunens anläggning. Inom kvarteret finns fastigheter som har dagvattenservicer samt fastigheter som har lokalt omhändertagande av dagvatten. Då fastigheter inom kvarteret har LOD samt att jordlager utgörs av morän bedöms det som fler fastigheter är lämpliga för LOD genom infiltration. El och värme All byggnation ska eftersträva de rekommendationer som anges i Mariestad, Töreboda och Gullspångs energi- och klimatplan (se Del 1- Bakgrund ). Tele- och datakommunikationer TeliaSonera Scanova Acess har markförlagda kabalar (ej i kanalisation) inom planområdet. Om dessa berörs vid exploatering skall kontakt tas med ledningsägaren minst fyra månader innan planerat arbete. Kostnad för undanflyttning av kablar bekostas av exploatören. Generellt ledningsstråk Alla ledningar ska så långt det är möjligt samlas för att minimera antalet ledningsstråk. Avfall Körvägar ska utformas för minst belastningsklass 2 och bör vara minst 5,5 meter bred där körning i båda riktningarna förekommer. Gaturummet ska ha en fri höjd på 4,7 meter. Återvändsgata ska ha vändmöjlighet för hämtningsfordon. Vändplansradien behöver därför vara minst 15, helst 18 meter, med en hinderfri remsa på 1,5 meter runt. Ett alternativ till detta kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. Körvägen ska i övrigt ha fri sikt och god framkomlighet, vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden. Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel, framkomlighet samt att delge nödvändig information. Avfall ska där det är möjligt samlas gemensamt. Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens framkomlighet ska beaktas i samband med projektering. Detta gäller bl.a. behov av brandposter och släckvatten enligt anvisningarna i VAV P83 och VAV P76. Geotekniska förhållanden Terrängförhållanden Marken inom planområdet är relativt flack och höjdnivåer varierar mellan +53,8 till +55,0 i RH 2000. Marken sluttar svagt västerut. Radon Inom planområdet är marken bedömd som låg- och normalriskmark för markradon. Kommunen har i sin databas endast identifierat mark som ugör förhöjd markradonrisk, varpå övriga områden klassificeras som låg- och normalriskmark för radon. Markförhållanden och föroreningar Enligt kartmaterial från SGU utgör jordlager av morän inom och i direkt anslutning till planområdet. Några kända förorendade områden finns ej inom eller i direkt anslutning till planområdet. Krav vid grundläggning Byggnader av permanent karaktär får ej grundläggas under +46,7 i RH 2000 (underkant skyddad grundsula/plint) utan särskild åtgärd. Del 3 Risker Trafikstörningar och buller Några trafikstörningar eller bullerproblem bedöms ej förelägga eller uppstå vid eller efter detaljplanens genomförande. Någon bullerberäkning bedöms ej nödvändig. Närliggande/tillkommande störande verksamheter Förslag till detaljplan orsakar ej väsentliga luftutsläpp eller försämring av dess kvalitet, obehaglig lukt eller förändringar i luftrörelser, luftfuktighet, temperatur eller klimat. Planområdet angränar till i princip uteslutande till befintlig bostadsbebyggelse vilken ej är förenlig med miljöfalig verksamhet. 10
Klimatförändringar Hantering av risken för ökade vattennivåer har blivit allt mer viktigt. Klimatförändringar förutspås orsaka både havsnivåhöjning och fler extrema vädersituationer, vilket ökar risken för översvämningar som tros komma oftare och bli allt värre. Detta gör att det nödvändigt att anpassa planering och byggande till dessa förändrade förutsättningar. Det finns flera studier som SMHI har arbetat fram, bland annat Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern Slutrapport (Rapport Nr 2010-85) och Klimatanalys för Västra Götalands län (Rapport nr 2011-45). Länsstyrelsen har tagit fram publikationen Stigande vatten som är ett bra hjälpmedel vid planering nära översvämningshotade områden. Bebyggd tomtmark +54,0 till +55,0 i RH 200 och ligger på betryggande avstånd från Vänern. Mot denna bakgrund bedöms området osannolikt påverkas av stigande vattennivåer. Skred, erosion och underminering Planområdet är plant och sluttar endast svagt västerut. Angränsande områden är bebyggda samt saknar upphöjningar. Sammantaget medför detta att risk för skred, erosion och underminering bedöms som låga. Del 4 - Miljökonsekvenser När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras ska kommunen alltid göra en behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Syftet är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen (förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar). Utöver detta gäller: 1. De planer vars genomförande som innefattar en verksamhet eller åtgärd som kan komma att kräva tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken (Natura 2000) ska miljöbedömas. 2. Om planen medger verksamhet eller åtgärd som avses i 5 kap. 18 tredje stycket PBL, eller som räknas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) ska karaktären på verksamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB-förordningen. Behovsbedömningen ska utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska länsstyrelse, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen eller programmet, ges tillfälle att yttra sig. Bedömning Rubricerad detaljplaneändring ligger helt inom planlagt område och syftar till att utöka markanvändning inom fastigheten Sjötorp 2:33 från tidigare samlingslokal till bostäder och samlingslokal. Mark inom planområdet är exploaterat enligt tidigare gällande planer. Den tillkommande användningen bedöms ej vara mer störande än den som bedrivs idag eller som föreskrivs i underliggande planer. Genomförande av den nya planen bedöms ej medföra betydande miljöpåverkan varpå miljökonsekvensbeskrivning ej ansetts erforderlig. Planförslaget bedöms i övrigt vara förenligt med intentionerna i miljöbalken. Marken bedöms lämpad för de ändamål som föreslås enligt 3 kapitlet 1. Planen tar inte i anspråk sådan mark som avses i 3 kapitlet 2-6 (stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse eller riksintressen) respektive 7-9 (områden med värdefulla mineral, områden lämpade för samhällsviktiga anläggningar, till exempel för energiproduktion eller har som betydelse för totalförsvaret). Detaljplaneändringen leder inte till några överträdelser av miljökvalitetsnormerna enligt kapitel 5 och tillgodoser riksintressen enligt kapitel 3 och 4, miljöbalken. Buller är ett av miljöproblemen för byggplatser vilket kan inom en begränsad tid medföra vissa olägenheter, främst för närboende inom och i anslutning till planområdet. På grund av detta är det särskilt viktigt att dessa åtgärder föregås av någon form av kontrollprogram som bland annat följer aktuella riktvärden för buller vid byggplatser, samt beskriver skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för buller från byggplatser (allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15) vilka ska följas. Bullret från en arbetsplats beror främst på vilka arbeten som ska utföras och vilka maskintyper som kommer till användning. Relevanta konsekvenser behandlas i övrigt inom ramen för denna planbeskrivning. 11
Del 5 - Genomförande Nedan redovisas organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen. Organisatoriska frågor Planförfarande Planen handläggs enligt plan- och bygglagens (PBL 2010:900) regler för enkelt planförfarande. Dess olika steg redovisas nedan. Samråd - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, företag, föreningar, närboende, allmänhet m.fl. Syftet med är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Antagande - Planen antas av kommuntyrelen och träder i laga kraft tre veckor efter att beslutet är anslaget om inga överklagande har inkommit. Preliminär tidplan Samråd vinter 2013/2014 KSAU godkännande vår 2015 KS antagande vår 2015 Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Mariestads kommun är huvudman för allmän platsmark. Mariestads kommun ansvarar för rättighetsupplåtelser, projektering och byggande av infrastruktur, ombyggnadsåtgärder på allmän platsmark med mera. Mariestads kommun äger och förvaltar ledningsnätet för vatten och avlopp. Fortum äger elnätet inom området och ansvarar för drift och skötsel av detta. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft. Planen gäller tills den upphävs eller ersätts med en ny detaljplan. Inom genomförandetiden förutsätts att syftet med detaljplanen förverkligas. Avtal Inom planområdet finns inga kända avtal och inga nya föreslås. Lovplikt Enligt 8 kap. 5-6 Plan- och bygglagen kan kommunen inom visa ramar besluta att minska eller utöka bygglovpliktens omfattning. Lättnader i bygglovplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Kommunen bedömer att det inte finns anledning att besluta om minskad eller utökad lovplikt. Bygglov behövs inom planområdet för de åtgärder som normalt kräver bygglov för att tillvarata grannars och allmänna intressen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetskonsekvensbeskrivning Inga förändringar av fastigheterna inom planområdet föreslås. Fastighetsbildning Fastighetsbildningsfrågor, inrättande av gemensamhetsanläggningar och andra fastighetsrättsliga frågor handläggs av Lantmäteriet. De fastighetsbildningsåtgärder som fordras inom kvartersmark för genomförande av detaljplanen bekostas av berörd exploatör. Rättigheter för allmänna ledningar ska säkerställas med servitut eller ledningsrätt. Gemensamhetsanläggningar, servitut med mera Inga gemensamhetsanläggningar eller servitut finns eller planeras inom planområdet. Fastighetsplan Området berörs ej av någon fastighetsplan/tomtindelning. Ekonomiska frågor Behövliga rättighetsupplåtelser, fastighetsbildningsåtgärder, kostnader för utredningar, projektering, byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd exploatör/fastighetsägare. Detta inkluderar även kostnader för flyttning av ledningar, ordningsställning samt åtgärder i angränsande ytor. Planavgift debiteras vid bygglov. Ingen fastighet inom planområdet är föremål för inlösen. Tekniska frågor Behov av ytterligare utredningar och åtgärder Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för detaljutredning angående markens bärighet samt eventuell utformning av lokal dagvattenhantering. Detta ska redovisas i sam band med bygglov. SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Adam Johansson, planarkitekt 12