Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2010

Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2010 Bildningsförvaltningen Förskolan Soltunet Grundfakta Förskolan Soltunet ligger i centrala Nora och består av 2 avdelningar. Förskolan tillhör rektorsområdet Nora förskolor, där också förskolorna Esstorp och Marstrandshagen ingår. Rektor är Stina Myrén. Arbetsgång för kvalitetsarbetet Vi valde kvalitetsredovisningsansvariga under ett arbetsplatsmöte och gav förslag på mål. Vi delade ut en enkät till föräldrarna där de fick fylla i vilket mål som skulle kvalitetsgranskas. Under september skickade vi ut en enkät till föräldrarna för att utvärdera måluppfyllelse. Vi har diskuterat kvalitetsredovisningen under arbetsplatsmöten, våra kollegor har fått lämnat synpunkter på pågående kvalitetsredovisning. De kvalitetsredovisningsansvariga har haft möten några gånger under höstterminen för att revidera arbetet. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning För att barnen ska känna sig trygga delar vi in dem i mindre grupper så ofta vi kan. Vi har ett bra samarbete med föräldrarna. Föräldrarna inbjuds att vara delaktiga när vi sätter nya mål. Ingen Olweus informatör har bjudits in till förskolan. Programmet har ingen förskoleinriktning. Verksamhetens förutsättningar Lokaler och material Förskolan har ändamålsenliga men mycket slitna lokaler. Behovet av renovering är fortfarande stort av övriga lokaler vilket är påpekat sedan flera år genom arbetsmiljöplanen. Tak över vagnarna för barnen som sover ute saknas FORTFARANDE. Nu har vi ett kallförråd för alla vagnar. Alla vagnar får inte plats, en del får stå ute. Vid läggning är vagnarna kalla och måste bäddas med sovpåsar och selar som ska monteras in. Likaså måste vagnarna bäddas ur för att kunna ställa ut vagnarna i förrådet igen, vilket stjäl massor av tid från barnen, det är inte bra ur pedagogisk och ergonomisk synpunkt. Det pedagogiska materialet är fortfarande i behov av förnyelse. Förskolan har ett eget tillagningskök. Personal Kompetens Arbetslaget består av 2 barnskötare och 5 förskollärare med en tjänstebemanning på 6,0 %. Samtliga tjänster innehas av behöriga barnskötare och förskollärare. Vi har en kokerska som arbetar 98 % och som också städar lokalerna. 1 pedagog har uppdraget som utvecklingspedagog och har även handledarutbildning. 1 pedagog har uppdraget som IKT-ombud för Soltunets- och Marstrandshagens förskolor. Kompetensutvecklingstid har vi fått genom att gå på föreläsningar och läst litteratur. Två pedagoger går Bryggutbildning rörande matematik. Några pedagoger har påbörjat PIM-utbildning. En har examinerat i PIM 3. En person har examinerat i PIM 1. En person har gått ICDP utbildning steg 1. Postadress E-postadress Telefon Bankgiro Organisationsnr Nora kommun nora.kommun@nora.se 0587-810 00 203-2258 212000-2007 713 80 Nora bildningsforvaltningen@nora.se socialforvaltningen@nora.se Besöksadress Internet Prästgatan 15 www.nora.se

Organisation På Fjärilens avdelning finns barn mellan 1-3½ år och på Nyckelpigans avdelning är det barn mellan 3-5 år. Som mest har 35 barn varit inskrivna på förskolan. Arbetsplatsmöten har vi 2 tim/var tredje vecka för pedagogiska diskussioner och uppföljning av kvalitetsarbetet. Vikarier tar då hand om barnen. Dessutom har vi avdelningsmöten 2 tim/var tredje vecka för planering och reflektion då vi tar hand om varandras barn. 1tim/varannan vecka träffas rektor och 1 repr/avd för information och samordning. 1tim/varannan vecka träffas rektor och utv.ped. som tillsammans ansvarar för att stödja och inspirera pedagogisk utveckling och lärande. Tillgång till specialpedagog och kurator finns inom Resursen för barn och ungdom. Vi har två föräldrarepresentanter som skall fungera som en länk mellan föräldrarna och förskolan. Det är tänkt att de också ska vara inbjudna till diskussion kring de nya målen som ska sättas. Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har påbörjat likabehandlingsplanen. Mål för den aktuella tidsperioden Vi ser barnets behov i gruppen Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn med tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd en andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktigt, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredställelsen det ger att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. (Lpfö -98 s. 5) Ser vi barnets behov i gruppen? När vi delar upp barnen i mindre grupper har vi möjlighet att se varje enskilt barn, dels vid måltider och vid de gruppindelningar som vi strukturerat upp. Vi bemöter alla barn på deras villkor och förmedlar till barnen att alla har ett lika värde trots våra olikheter. Vi delar upp i små grupper för att möta varje barn. På Fjärilen delas barnen upp i tre smågrupper efter ålder och mognad under samlingen och i aktiviteter. Alla barnen får den trygghet de behöver så de vågar delta i samlingen i t.ex sång och rim och ramsor. Vi har olika tema i perioder, t.ex. jaget, matematik, hur vi är bra kompisar m.m. Även på Nyckelpigan arbetar vi med att dela upp barnen i mindre grupper t.ex när vi går till skogen, leksamlingen och genusäventyret och även i uteleken. Vi tänker mycket på gruppernas konstellationer för att främja nya relationer och därigenom får alla ny lekinspiration av andra barn. På Nyckelpigan jobbar vi även på att se individen genom att erbjuda alla barn att hålla en egen liten samling inför alla barnen. I Nyckelpigans grupp har det varit oroligt under våren. Vi har jobbat extra mycket för att trygga gruppen. Vi har haft samtal med både barn och föräldrar för att beskriva den situation vi haft. Alla är olika och vi måste möta barnen i den utveckling som de är. Vi har fått handledning av specialpedagog. Vi ser att barnen är tryggare när de är i mindre grupp. Vi kan bättre tillgodose barnens behov och ger dem mer tid och stöd. Vi organiserar verksamheten efter barnens behov. Vi ser att arbetet från Fjärilen har gett resultat när barnen börjar på Nyckelpigan t. ex de vågar och vill ha samlingen inför alla sina kompisar i gruppen. 2 (5)

Analys Genom gruppindelningen märker vi att barnen knyter fler band med andra barn i gruppen och upptäcker nya lekar. Vi som pedagoger ser varje barns behov lättare när vi jobbar med mindre grupper. Verksamhetsåret ser annorlunda ut, inskolningar pågår hela året. Vi ser att vi har gett barnen verktyg för att bemöta olikheter i det vardagliga mötet och byggt upp deras självkänsla. Genom samtal med föräldrarna har vi hjälpts åt att ge förklaringar och stöttning till de barn som var osäkra i gruppen. Bedömning av mål uppfyllelse Vi ser barnets behov i gruppen. Att jobba med mindre grupper gör att vi kan se barnens behov. Barnens fantasi får näring i verksamheten Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk, utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. (Lpfö -98 s. 6) Nya mål för kvalitetsredovisning 2011 sätts upp i november 2010 och utvärderas i maj 2011. Uppföljning och utvärdering görs under arbetsplatsmöten. Ansvarig är personal och rektor för Soltunets förskola. Får barnens fantasi näring i verksamheten? Personalen hjälper barnen att spinna vidare på barnens intressen och upplevelser i vardagen. Hästintresset hemifrån har fått näring genom uppmuntran och fantasier om hur man kan bygga upp en miljö runt hästar. Vi uppmuntrar deras fantasi och tankar runt leken. Vi läser mycket böcker och barnen målar och använder sin kreativitet. Vi läser böcker och berättar sagor fritt och arbetar mycket med flano-sagor och sagopåsar som finns tillgängliga för barnen hela tiden. På Nyckelpigan har vi genusäventyret för barn mellan 4-6 år. Där utmanas den egna fantasin genom att barnen själva får tänka sig in i olika situationer och hitta egna lösningar. I leksamlingen är målet att barnen ska kunna omsätta leken till den fria leken. Vi låter barnen göra egna böcker där vi hjälper dem med att skriva texten de berättar för oss i talspråk. Vi märker att barnen har fått inspiration till att hitta på egna berättelser som de berättar för både de andra barnen och pedagogen. De ser att saker kan vara olika föremål. Leken berikas av fantasin. Barnen spelar teater för varandra. Barnen berättar sagor själva på sitt sätt. Analys Vi anser att arbetet med fantasin gett utdelning. Barnen får verktyg för att se vad som kan vara troligt och inte, samt vågar spinna vidare på allt som är möjligt i fantasin. Det finns inga hinder. Bedömning av måluppfyllelse Barnens fantasi får näring i verksamheten. Berättelse, sagor och rekvisita ger näring. 3 (5)

Barnen upplever matematik i vardagen Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. (Lpfö-98 sid.9) Upplever barnen matematik i vardagen? Matematiken ingår i alla dagliga rutiner. T. ex hur många vi dukar för till maten. Vid samlingen stapeldiagram hur många är här - hur många är borta idag, vid påklädning vad ska vi ta på oss först? Varm tröja under jackan etc. Vid lunch Helt eller halvt glas. Hur många köttbullar kan man ta för att det ska räcka till alla. Vi har två köttbullar kvar och fyra barn vill ha fler hur löser vi det? Olika former vi ser runt omkring oss. På Fjärilen arbetades det mycket med matematiken både i de styrda samlingarna och när kulturpedagogen var där. Vi använder oss av kroppen i sånglekar och gymnastik där vi övar takt, rums- och lägesuppfattning. Vi använder medvetet matematiska begrepp i vardagen. T. ex. över under, längst kortast, färger och former. På Nyckelpigan har vi material för klassificering och sortering alltid tillgängligt, samt klossar och byggstenar. Använt matematik vid samlingar och styrda aktiviteter. Vi mäter barnen en gång/år som vi dokumenterar och sätter i barnens portfoliepärm. Fjärilen startar mätningen med stor linjal och Nyckelpigan utvecklar andra mätningsmetoder med hjälp av olika mätinstrument. Barnen hittar egna metoder att mäta sig med, t.ex med russin, bananer, klossar, böcker osv. Den 21 september skickade vi ut 33 st. enkäter, ett för varje barn till föräldrarna. Även de barn som var nyinskolade fick en enkät, mest för att se hur vi arbetar med kvalitetsredovisning. Vi fick in 13 st. svar, vilket ger en svarsfrekvens på 39%. Frågan var Märker ni att ert barn använder mer matematiska begrepp nu än tidigare? Svarsalternativen och hur många som svarat blev: Inte alls - 2 st Lika mycket 2 st Oftare 6 st Mycket mer 3 st Några har även skrivit kommentarer om hur barnen använder matematik: Säger ofta till när hon ser olika former t.ex triangel i vardagen. Många bilar på parkeringen Han ser siffror, priser i affären, tidningen. Ex hundra, är det här hundra? Det här kostar 89 o.s.v. Vet inte om det kommer från förskolan eller annat intresse påverkan. et från enkäten är att för få har svarat för att få fram ett säkert svar. Analys Vi anser att enkäten skulle ha lämnats ut sent på vårterminen eftersom många barn slutar och börjar förskoleklass och många byter avdelning. Under våren har barnen på Nyckelpigan har inte kunnat använda materialet för klassificering och sortering som det var tänkt. Materialet plockades undan för att det användes på fel sätt.(kastades runt) På Fjärilen har arbetet med matematik varit bra under vårterminen. Både under våra egna åldersindelade samlingar och i vardagen. Även samarbetet med kulturpedagogen har gått i matematikens tecken. Under hösten har arbetet med matematik inte kunnat genomföras som önskat, på grund av alla inskolningar. 4 (5)

Bedömning av måluppfyllelse På Fjärilen anser vi att måluppfyllelsen varit god. Arbetet på avdelningen gav respons från barnen, de visade på att de upplevde matematik i sin vardag. På Nyckelpigan känns det som att mycket blev missat under vårterminen på grund av den oroliga barngruppen. Vi fick lägga ner mycket tid på att trygga gruppen. Under höstterminen har vi jobbat mer målinriktat med matematik genom att vi har plockat fram matematikmaterialet igen och kunnat ge barnen mer utmaningar i samlingar och i gruppindelningar. När vi pedagoger sätter på oss matematikögonen upptäcker även vi mera matematik i vardagen. Det vi ger barnen ger dem nyfikenhet, lärdomar och nya erfarenheter som de bär med sig. Sammanfattade lärdomar Oavsett vilka mål vi har så måste barngruppen vara trygg i grunden. Målen vi arbetar med och utvärderar görs under januari till december som det är nu. Det skulle vara bättre att målen sattes i augusti och utvärderades under maj juni eftersom många barn börjar i förskoleklass efter sommaren och då förändras barngruppen. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Nya mål för kvalitetsredovisning 2011 sätts upp i november 2010 och utvärderas i maj 2011. Uppföljning och utvärdering görs under arbetsplatsmöten. Ansvarig är personal och rektor för Soltunets förskola. 5 (5)