Bättre logistik - en underskattad miljöåtgärd Sjöfartsforum och SSPAs seminarium Sjöfartens Miljösatsningar Göteborg, 20 mars 2009 Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Handelshögskolan vid Göteborgs universitet CO 2 -utsläpp per sektor, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2007) 1
CO 2 -utsläppens fördelning, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2007) Källa: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling 2007 2
Svenska sjöfartens energianvändning Mycket statistik avser CO 2, men då sjöfarten nästan uteslutande använder fossila bränslen är det representativt även för energianvändning Sjöfarten står för 1% av de svenska CO 2 -utsläppen Men Detta är beräknat på bränsle sålt i Sverige för trafik mellan svenska hamnar Över 90% av bränslet som såldes används för internationella transporter som inte påverkar de svenska utsläppen i statistiken men till huvudsak har att göra med svensk konsumtion Räknas internationella sjöfarten står sektorn för 11% av utsläppen Sjöfarten förbrukade ca 7,4 TWh 2006 Källa: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling 2007 Utveckling mot större och mer energieffektiva fartyg Containerfartygens generella ökning välkänd, snittstorleken för svenska hamnanlöp har dock minskat från 12 300 dwt 1980 till 9600 dwt 2007 RoRo-fartygen har vuxit från 15 500 dwt 1998 till 22 400 dwt 2007 Dock finns de gamla fartygen kvar i trafik och ger långsammare total ökning Effekten ökar snabbare än storleken Källa: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling 2007 3
Avtagande bränsle- besparing med storlek! Källa: Stopford, 2009. Data från 2006. Godstransporter är inhomogena Geografi rutt mellan kontinenter, inom Europa eller inrikes Gods generell eller speciell lösning partistorlek lastbärare Transporttid sjöfarten varierar fart på annat sätt än andra trafikslag kanske största effekten på energiåtgång Överordnad transportkedja Kräver olika åtgärder! 4
Formel för att strukturera frågan Energiåtgång = BNP transportarbete trafikarbete energiåtgång * * transportarbete * BNP trafikarbete transportintensitet trafikintensitet energiintensitet/ teknikfaktor Med antagande att BNP-tillväxt är positivt måste åtgärder att minska energiåtgången fokusera de andra segmenten! Transportintensitet Hur hade flödena sett ut om industrins struktur minimerar m a p energiåtgång istället för lönekostnad? Dåliga exempel Skotska räkor som skalas i Thailand och transporteras tillbaks för att säljas Goda exempel Bauxit till isländska aluminiumverk Spanska tomater till Sverige på vintern Vad är nyttigt transportarbete? Vad är och räcker korrekt prissättning? Man kör inte fartyg för att det är skoj, men transportsektorn har skapat många marknader! 5
Logistikerns ideal Trafikintensitet Mer direkta transporter Var terminalhanteras godset? Hela laster och balanser Minimerar ballastkörning Högre lastfaktor i fartyg Högre godsdensitet Bättre tidläggning vänta på returtransport? Bättre information och kommunikation mellan transportköpare och transportör ger tid för transportplanering och effektiva lösningar! Sjötransportköparna måste vara med! 6
Anpassa fartygskapaciteten Vänta med avgång tills fartyget är fullt Görs i viss mån av Vägverksfärjor Tappade intäkter Avskräcker kunder p g a oberäknelig ankomst och kostnader för väntande gods och fordon Driva systemet under förväntade efterfrågan Containerrederierna försöker Äventyrar stordriftsfördelarna Avskräcker kunder p g a väntetider Fast frekvens/tidtabell men variera fartygsstorlek Görs i viss mån genom att flytta fartyg inom Europa mellan säsonger Svårt för mindre rederier och störningar vid skiftena Låg rörlig kostnad för att köra med stora fartyg Tillämpa prisincitament - Yield management Förutsätter Segmentering eller åtminstone separation mellan kunder Priskänsliga kunder Tvåvägskommunikation Segmentering av service Näst bästa hamn/rutt Längre tidsfönster för leverans Stand-by-försändelser 7
Förr stod ECO för Economy Energiintensitet Medelvärde 0,09 kwh/tonkm för utrikes och 0,06 kwh/tonkm för inrikes sjöfart Stora variationer: Tankfartyg ca 0,02 kwh/tonkm Färja ca 0,2 kwh/tonkm Passagerare som väger lite men tar mycket utrymme Bilar - vi tycker kanske de är tunga, men godsdensiteten är lägre än för t ex träflis Fokus på snabb lastning snarare än hög fyllnadsgrad Stor överkapacitet, särskilt för korta färjor där man följer en tidtabell och kunderna inte accepterar att vänta särskilt länge Inte så kostnadsdrivande med storlek/massa Logistikforskningen fokuserar enhetsberett gods, tanksjöfarten är inte så mycket att förbättra med logistikverktyg Data: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling 2007 8