Logistik och hållbarhet CSR-konferens - Hållbara leverantörskedjor

Transkript

1 Logistik och hållbarhet Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 3 februari 2010 Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 1

2 Logistiska trender, senaste 10 åren Starkt ökande transportarbete Längre transportavstånd t tå Större transportföretag Större fordon och farkoster Mer samlastning Mer intermodalitet Hårdare styrda logistiksystem Efterfrågan f på mer avancerade logistiktjänster mindre miljöstörande transporter men vad händer nu? Svenska lastbilars inrikes godstransporter ex 1975=100 Inde Transportarbete, tonkm bearbetat av Kent Lum msden Data från SCB, 2

3 CO 2 -utsläpp per sektor, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2009) CO 2 -utsläppens fördelning, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2009) 3

4 Personbilar Ca 11 Mton Kvar på nivån 1990 Minskar till 2020 Lastbilar 5,75 Mton Ökat 43% från 1990 Ökar ca 25% till 2020 Data från Vägverket Godstransporter är inhomogena Geografi rutt mellan kontinenter, inom Europa, inrikes, lokalt Gods generell eller speciell lösning partistorlek lastbärare Transporttid sjöfarten varierar fart på annat sätt än andra trafikslag åkerier har dragit ner på farten när dieseln varit dyr! kanske största effekten på miljöbelastning Överordnade transport- och försörjningskedjor Kräver olika åtgärder! 4

5 Överskattade segment Långväga transporter Genomsnittliga transportavståndet för inrikestrafik med lastbilar ökar, från 45 km 1975 till 103 km 2007 Bara 8% av inrikestransporterna är över 30 mil! Att godstransporter är en helt utkontrakterad tjänst Nästan åtta gånger fler lastbilar i firmabilstrafik än i yrkesmässig trafik och de ökar mycket snabbare Huvuddelen av transportarbetet görs dock i yrkesmässig trafik Pallastat gods Ca 20% av de flyttade tonnen, 40 % av transportarbetet 56% av lastbilarna är byggda för annat än pallat gods! Styckegodssegmentet Räknat i transporterade ton, ca 1% av svenska lastbilstransporter, dock mer räknat i tonkm och betydligt mer räknat i antal försändelser och ekonomisk betydelse Transoceana transporter Europa står för 75% av exporten och 85% av importen Färje- och RoRo-trafik betyder mer än containertransporter! De stora transportköparna StoraEnso, IKEA och Volvo står bara för en delmängd av transportefterfrågan Exportindustrin Glöm inte importen! De stora transportörernas villkor Schenker, DHL och Green Cargo har tiotusentals konkurrenter! Transportsektorn är mångfacetterad! Det räcker inte att höra med Schenker, DHL, GreenCargo, Göteborgs Hamn, IKEA, Volvo och Stora Enso! Formel för att strukturera frågan Miljöbelastning = BNP transportarbete trafikarbete miljöbelastning * * * BNP transportarbete trafikarbete transportintensitet trafikintensitet utsläppsintensitet Med antagandet att BNP-tillväxt är positivt måste åtgärder fokusera de andra segmenten! 5

6 Källa: European Comm transport: Towards an mission Communication A sustaina able future for integrated, technologyled and use er friendly system Transportintensitet Hur hade flödena sett ut om industrins struktur minimerar m a p energiåtgång istället för lönekostnad? Dåliga exempel Skotska räkor som skalas i Thailand och transporteras tillbaks för att säljas Goda exempel Bauxit till isländska aluminiumverk Solmogna spanska tomater till Sverige Vad är nyttiga transporter och vem skall avgöra det? Vad är och räcker korrekt prissättning? Man kör inte lastbil för att det är skoj, men transportsektorn har skapat många marknader! 6

7 Det ideala godsflödet Stort Långväga g Jämnt över tiden Förutsebart Homogent Balanserat Exempel: Stålämnen från Sheffield till Avesta och plåtrullar tillbaks till Sheffield Trafikintensitet Mer direkta transporter Mindre terminalhantering Hela laster och balanser Minimera tomkörning Högre lastfaktor i fordon och farkoster Vänta till de är fulla som Vägverksfärjor Begränsa kapaciteten som sjöfarten försöker Högre godsdensitet bättre förpackningar Bättre tidläggning vänta på returtransport Bättre kommunikation mellan transportköpare och transportör ger tid för transportplanering och effektiva lösningar! Transportköparna måste vara med! 7

8 Anpassa transportkapaciteten Vänta med avgång tills fordon och farkoster är fulla Görs i viss mån av Vägverksfärjor Tappade intäkter Avskräcker kunder p g a oberäknelig ankomst och kostnader för väntande gods och fordon Driva systemet under förväntade efterfrågan Containerrederierna försöker Äventyrar stordriftsfördelarna Avskräcker kunder p g a väntetider Fast frekvens/tidtabell men variera storlek på fordon och farkoster Görs i viss mån genom att flytta fartyg inom Europa mellan säsonger och förstås av järnvägen som kan variera antal vagnar Låg rörlig kostnad för att köra med stora fartyg eller tomma vagnar Tillämpa prisincitament - Yield management Förutsätter Segmentering eller åtminstone separation mellan kunder Priskänsliga kunder Tvåvägskommunikation Segmentering av service Näst bästa terminal/rutt Längre tidsfönster för leverans Stand-by-försändelser 8

9 Näringslivet börjar agera! pdf/environmental_friendly_lady_en downloads/brochures/swednet.par File.pdf.tmp/Gr%C3%B6naTon.pdf /43418/Hallbarhetsredo_2008.pdf Förr stod ECO för Economy 9

10 Utsläppsintensitet Skifta trafikslag Svårt se nytt nätverksbärande trafikslag Bara fjärrtrafik på kort och medellång sikt Bättre tekniska komponenter Infrastruktur Fordon Lastbärare och förpackningar Energibärare Hur skall incitamentsstrukturen se ut? Stora fordon eller manövrerbarhet 10

11 Standardisering eller specialisering Tidsutnyttjande eller fyllnadsgrad 11

12 Fart eller bränsleförbrukning Fuel l consumption Speed Effektivitet vid fjärrtransport eller vid lastning och lossning 12

13 Direkttransport eller terminalnätverk Sex grundläggande trafikprinciper Källa: Woxenius,

14 Våra styrkeområden Godstransporter! Trafikslagen Järnväg Sjöfart Intermodalitet Logistik och miljö Distribution/handel Aktörsperspektiv Logistiktjänsteföretagen t t Transportörer Samhället Helhetssyn! Finansieringens utveckling i steg 1. Forskningsmedel direkt från staten till universiteten 2. Medel förflyttade till forskningsråden Små, korta projekt Konkurrens mellan forskare 3. Stödbrev från industrin 4. Medfinansiering från industrin 5. Direkt medverkande av industrin Stora, lite längre projekt (doktorandtid) Konkurrens mellan förädlingskedjor Konkurrens mellan forskare och industrin 6. Koncentration av medel Riktigt stora och långsiktiga program Konkurrens mellan grupper av universitet med starkt industri- och samhällsstöd 14

15 Northern LEAD Forskningssamarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet Grundplåt från högskolorna och Logistik och Transportstiftelsen LTS Personal Professorer 8 Docenter 4 Övriga disputerade 16 Doktorander 48 Totalt 76 Forskningskompetenser: Rel: Affärsrelationer Dist: Distributionsstrukturer Pur: Inköp och försörjningsnätverk MH: Materialhantering MPC: Produktionsplanering och -styrning LogSer: Logistiktjänster och godstransport IntMod: Intermodala transporter QL. Kvantitativ logistik ITS: Intelligenta transportsystem Logistik och transportekonomi HGU Int Mod QL Dist Log Ser Fysisk distribution ITS Produktionslogistik Optimeringslära Rel Industriell marknadsföring Pur MH MPC Projektet Hållbar logistik - Ett konkret innehåll i Northern Lead Koldioxidreduktion med bibehållen konkurrenskraft! Tre forskningsmiljöer Sex seniorforskare och sex doktorander Fem fokusområden med olika aktörsperspektiv Samhället Transportköpare Speditör/transportförmedlare Transportörer Branschen Finansiering totalt ca 20 Mkr Vinnova (ungefär hälften) Logistik och Transport Stiftelsen LTS och Volvo Logistics Schenker, Stora Enso, Västra Götalandsregionen, Trafikkontoret i Göteborgs Stad, Högskolorna 15

16 Chalmers Sustainable Transport Initiative Ansökan inom ramen för forsknings- och innovationspropositionens förslag om strategiska forskningsområden Hälften logistik, hälften trafiksäkerhet 85% Chalmers, 15% GU Utvärderingen Stark grundutbildning Starkt internationellt akademiskt nätverk och starka i EU-projekt Starka industriella kopplingar, men samhällskopplingen kan stärkas Föreslår 46 Mkr/år i ökade basanslag 182 Mkr första fem åren + 50% från universiteten KTH, Linköping och VTI föreslås få 31 Mkr/år Förväntade effekter Prestige och styrka sockerbit Både kräver och ger möjlighet att planera och agera strategiskt Timing - Vi kan forska och samarbeta direkt och inte vänta på projekt Professionalisering av roller ger forskarna tid att forska Förbättrad inomvetenskapligt renommé Makroperspektiv Mikroperspektiv Tekniskt perspektiv er tag Individ & föret Transport och trafik Kulturgeografi och ekonomisk geografi Logistik och Transportekonomi Transportjuridik Fysisk distribution Produktionslogistik Optimeringslä Design & Human Factors Tillämpad informationsteknologi Produktion Energi Material ra Fartygsdesign IKT Infrastruktur & policy Urban Futures 16

17 Lighthouse Centrum för nordisk sjöfartskompetens Utbildning, forskning och samverkan Samarbete mellan Chalmers, Handelshögskolan vid GU, Sveriges Redarförening och Västra Götalandsregionen Vinnova Sjöfartsverket Indelat i Business ship Cargo ship Eco ship Ergo ship Safe ship Ca 170 Mkr över tio år 17