Kombinera mera för miljöns skull

Transkript

1 Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Kombinera mera för miljöns skull med Gösta Hultén Intelligent Logistik Redaktör för handboken Inköp & Logistik

2 Så här går det till Ställ gärna frågor under presentationen i chattrutan till vänster. De besvaras i slutet av seminariet. Om alla frågor inte hinner besvaras under seminariet skickas svaren ut till alla deltagare per e-post. Efter seminariet får du tillgång till presentationen som pdf. Du kan se seminariet i efterhand genom att logga in på Mina sidor på bonnierledarskap.se.

3 Kombinera mera Om nya möjligheter att använda kombitransporter för livsmedel och insatsvaror för att sänka företagets kostnader och stärka miljöprofilen.

4 Intermodala transporter har ökat med 500 % i Europa sedan Lägg gärna in bild här! Tåget över Alperna. Allt fler torrhamnar i EU. Kina satsar helt på kombi.

5 Paradexemplet På 10 år har järnvägsgodset via Göteborgs hamn ökat kraftigt. Idag går nära hälften av allt containergods med många olika varuslag via Göteborg, med heltåg eller någon av de 27 järnvägsskyttlarna till Sverige och Norge. Hittills har främst malm, stål, papper och på senare tid biobränsle tagit tåget. Men nu öppnas kombimöjligheter för nya varuslag, som elektronik, kläder, möbler, livsmedel och insatsvaror.

6 Speditörer mer positiva än varuägare Ibland sägs speditörer vara ointresserade av kombilösningar. Men en undersökning från det regionala Godstransportrådet Skåne-Blekinge visar att andelen speditörer som var mycket positiva till kombitransporter ökat från 17 % till 27 % % av speditörerna erbjuder kombilösningar.

7 Nyheter som ger bättre koll Från nästa år ska Trafikverket komplettera sin järnvägsnätbeskrivning, JNB, över banornas standard och skick. Fast beskrivningen kan ju inte bli bättre än banornas standard och skick. Green Cargo har en tjänst där man som kund kan följa var godset finns.

8 Exempel: Coop Coop har beslutat att sänka sina utsläpp av växthusgaser med 40 % till år 2020, jämfört med 2008 års nivå. Målsättningen är att bli marknadsledande inom dagligvaror både när det gäller hur deras varor produceras och hur de transporteras.

9 Detta är Cooptåget En intermodal transportkedja i samarbete med åkerier och tågoperatörer från grossister och leverantörer i Skåne, sedan från Helsingborg till centrallager för Mälardalen i Upplands Bro. Gäller kolonialt, kylt, fryst och non-food men inte frukt och grönt.

10 Största kombilösningen inom dagligvaror Treårigt avtal. Ett heltåg på 36 vagnar fem dar i veckan kompletterat med vagnslasttåg i helgerna. Sägs minska utsläppen av växthusgaser med ton eller 8 % lastbilstransporter per år lyfts bort från vägarna.

11 Axfood följer efter Coop följdes i höstas av Axfoods logistikbolag Dagab, som nu kör dagliga tåg med livsmedel Göteborg Jordbro. Kör redan livsmedel med tåg Italien Helsingborg. Vill ha tåglösning även mellan Helsingborg och Mälardalen.

12 Volvo Logistics och Viking Rail Cirka 40 % av Volvo AB:s import av fordonskomponenter från cirka 300 tyska leverantörer överfördes 2008 från väg till tåg. Med Hallsbergsterminalen som hub sprids gods till ett 15-tal fabriker och underleverantörer i Norden. Unik kombination av styckegods och blocktåg. Andra företags gods går i retur.

13 Green Cargo och skyttlarna från Göteborg 27 skyttlar har bidragit till fortsatt ökad andel järnvägsgods i Göteborgs hamn. Green Cargo har startat flest intermodala skyttlar. En av de mest framgångsrika går till terminalen i Insjön i Dalarna, med främst gods till Clas Ohlsons centrallager där. Den omfattar containrar årligen. Returgods är främst trähuskomponenter från japanska Tomokuhus i Insjön.

14 Flera skäl för att kombinera mera EU:s Marco Polo-program ger ett etableringsstöd med upp till 6 % av transportkostnaden. Mauten de nya tyska vägavgifterna gör vägtranporterna dyrare och det är lastbilsförbud på tyska motorvägar under veckosluten. I Tyskland får fordon i intermodal trafik väga upp till 4 ton mer vid färd inom 150 km från en terminal. Minskar transportkostnaden %.

15 Problemet Danmark Tåggods genom Danmark diskrimineras Danmark vill inte ha transittrafik. Stor brist på slotter för transitgods. Transittrafiken nedprioriteras vid minsta försening. Höga banavgifter utan motsvarande avgifter på landsvägstrafik. Krav på tågförarbyte.

16 För enklare hantering Terminalkostnaden är mellan 250 och 400 kr/enhet. Med småskaliga terminaler kan hanteringskostnaden minska till hälften. Om lastbilschaufförer själva kan lasta och lossa trailers på enkla terminaler sjunker hanteringskostnaden med cirka 5 %.

17 En checklista med 6 testfrågor: 1. Avståndet till våra kunders godsmottagning är i regel över 25 mil och/eller avståndet från våra leverantörers utlastningsställe överstiger 25 mil. Ja Nej

18 Tillräckliga volymer? 2. Våra kvantiteter motsvarar mer än pallar per gång och relation. Ja Nej

19 Kan vi få till bättre hantering? 3. Det är en fördel om vi kan disponera lastenhetena längre under dygnet och lasta/lossa direkt, utan mellanhantering. Ja Nej

20 Har vi alltid lika bråttom? 4. Lastbilen är snabbast om man har bråttom men kan det tänkas att en del av ert gods inte har så bråttom? Ja Nej

21 Bara allt funkar så 5. Överenskomna ledtider och prisnivåer måste hållas och inget avkall på tillförlitlighet ges. Under de förutsättningarna kan vi tänka oss att våra godsflöden helt eller delvis går i kombitransporter. Ja Nej

22 Bättre miljöimage stärkt varumärke? 6. Att helt eller delvis överföra gods från landsväg till järnväg kan ge oss en förbättrad image och stärka vårt varumärke. Ja Nej

23 Svarar ni ja på någon av frågorna ta kontakt med er speditör! Läs mer i handboken Inköp & Logistik.

24 Tack för din medverkan! Gå gärna in på bonnierledarskap.se för information om kommande webbseminarier. Detta seminarium kommer att läggas ut på Mina sidor. Där hittar du även PowerPoint-presentationen i pdf-format.