Sjöfartens klimatpåverkan

Transkript

1 Sjöfartens klimatpåverkan GMV och Ekocentrums föreläsningsserie Miljöperspektiv p Göteborg, 14 oktober 2009 Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Lighthouse Centrum för nordisk sjöfartskompetens Utbildning, forskning och samverkan Samarbete mellan Sveriges Redareförening, Handelshögskolan vid GU, Chalmers och Västra Götalandsregionen Vinnova Sjöfartsverket Organiserat i Business ship Cargo ship Eco ship Ergo ship Safe ship Ca 170 Mkr över tio år 1

2 CO 2 -utsläpp per sektor, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2007) CO 2 -utsläppens fördelning, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2009) 2

3 Källa: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling 2007 Svenska sjöfartens energianvändning Mycket statistik avser CO 2, men då sjöfarten nästan uteslutande använder fossila bränslen är det representativt även för energianvändning Sjöfarten står för 1% av de svenska CO 2 -utsläppen Men Detta är beräknat på bränsle sålt i Sverige för trafik mellan svenska hamnar Över 90% av bränslet som såldes används för internationella transporter som inte påverkar de svenska utsläppen i statistiken men till huvudsak har att göra med svensk konsumtion Räknas internationella sjöfarten står sektorn för 11% av utsläppen Sjöfarten förbrukade ca 7,4 TWh 2006 Källa: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling

4 Utveckling mot större och mer energieffektiva fartyg Containerfartygens generella ökning välkänd, snittstorleken för svenska hamnanlöp har dock minskat från dwt 1980 till 9600 dwt 2007 RoRo-fartygen har vuxit från dwt 1998 till dwt 2007 Dock finns de gamla fartygen kvar i trafik och ger långsammare total ökning Effekten ökar snabbare än storleken Källa: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling 2007 Avtagande bränsle- besparing med storlek! Källa: Stopford, Data från

5 Godstransporter är inhomogena Geografi rutt mellan kontinenter, inom Europa eller inrikes Gods generell eller speciell lösning partistorlek lastbärare Transporttid sjöfarten varierar fart på annat sätt än andra trafikslag kanske största effekten på energiåtgång Överordnad transportkedja Kräver olika åtgärder! Formel för att strukturera frågan Energiåtgång = BNP transportarbete trafikarbete energiåtgång * * transportarbete * BNP trafikarbete transportintensitet trafikintensitet energiintensitet/ teknikfaktor Med antagande att BNP-tillväxt är positivt måste åtgärder att minska energiåtgången fokusera de andra segmenten! 5

6 Transportintensitet Hur hade flödena sett ut om industrins struktur minimerar m a p energiåtgång istället för lönekostnad? Dåliga exempel Skotska räkor som skalas i Thailand och transporteras tillbaks för att säljas Goda exempel Bauxit till isländska aluminiumverk Spanska tomater till Sverige på vintern Vad är nyttigt transportarbete? Vad är och räcker korrekt prissättning? Man kör inte fartyg för att det är skoj, men transportsektorn har skapat många marknader! Logistikerns ideal 6

7 Trafikintensitet Mer direkta transporter Var terminalhanteras godset? Hela laster och balanser Minimerar ballastkörning Högre lastfaktor i fartyg Högre godsdensitet Bättre tidläggning vänta på returtransport? Bättre information och kommunikation mellan transportköpare och transportör ger tid för transportplanering och effektiva lösningar! Sjötransportköparna måste vara med! Anpassa fartygskapaciteten Vänta med avgång tills fartyget är fullt Görs i viss mån av Vägverksfärjor Tappade intäkter Avskräcker kunder p g a oberäknelig ankomst och kostnader för väntande gods och fordon Driva systemet under förväntade efterfrågan Containerrederierna försöker Äventyrar stordriftsfördelarna Avskräcker kunder p g a väntetider Fast frekvens/tidtabell men variera fartygsstorlek Görs i viss mån genom att flytta fartyg inom Europa mellan säsonger Svårt för mindre rederier och störningar vid skiftena Låg rörlig kostnad för att köra med stora fartyg 7

8 Tillämpa prisincitament - Yield management Förutsätter Segmentering eller åtminstone separation mellan kunder Priskänsliga kunder Tvåvägskommunikation Segmentering av service Näst bästa hamn/rutt Längre tidsfönster för leverans Stand-by-försändelser 8

9 Förr stod ECO för Economy Energiintensitet Medelvärde 0,09 kwh/tonkm för utrikes och 0,06 kwh/tonkm för inrikes sjöfart Stora variationer: Tankfartyg ca 0,02 kwh/tonkm Färja ca 0,2 kwh/tonkm Passagerare som väger lite men tar mycket utrymme Bilar - vi tycker kanske de är tunga, men godsdensiteten är lägre än för t ex träflis Fokus på snabb lastning snarare än hög fyllnadsgrad Stor överkapacitet, särskilt för korta färjor där man följer en tidtabell och kunderna inte accepterar att vänta särskilt länge Inte så kostnadsdrivande med storlek/massa Logistikforskningen fokuserar enhetsberett gods, tanksjöfarten är inte så mycket att förbättra med logistikverktyg Data: Sjöfartsverket, 2008: Sjöfartens utveckling

10 Källa: Källa: Maersk Line Överskott på kapacitet! > Source:AXSLiner Källa: Tomas Dyrbye, Maersk 10

11 Jämförelse med tidigare lågkonjunkturer % % 10.0% 1,000 TEU % 5.0% 6.0% 3.5% 4.0% % % Idle TEU % of Fleet Idle fleet at Singapore, April 2009 Idle fleet at Singapore, April 2009 Källa: Tomas Dy yrbye, Maersk Låga rater och dåligt resultat Rate per FFE 000=100) index ( Rate per FFE Year Rate per FFE Month Rate per FFE Källa: Tomas Dyrbye, Maersk 11

12 Maersks åtgärder Tre faktorer är jobbiga Marknaden droppat ner 7% för Maersk första halvåret 2009 Tillförsel av kapacitet Linjekonferenser på Europa förbjudna Raterna ner 30% - 6,8 mdr i förlust första halvåret 2009 Åtgärder för att spara pengar och binda kapacitet Lagt upp fartyg Slow-steaming Back-haul österut 18 knop istället för normala 24 knop Runda Afrika dollar per Suezgenomfart Slipper köra full fart förbi pirater Ultra-slow-steaming 10 knop Kräver tester och godkännande från motorleverantörer Källor: Tomas Dyrby ye och PåHugget 12

13 Källa: org nd källa Okän 1 TEU-ship outside Port Thiefrock in S:t Winnifred & Augustus 13

14 Okänd källa Traditionell omlandstransport Conventional intermodal terminalshippers Seaport Road Rail City 14

15 Torrhamnskonceptet Medveten utveckling av omlandstransporterna Flyttar hamnens gränssnitt mot kunderna Begränsas inte till de fysiska transporterna Förutsätter genomtänkt fördelning av kostnader och intäkter En fjärrtorrhamn Exempel: Barcelona-Rotterdam, Isaka i Tanzania, ICD:s i Indien 15

16 En mellantorrhamn Dry port Conventional intermodal terminal Shippers Seaport Road Rail City Exempel: Virginia Inland Port, Edouard Herriot Port i Lyon En närtorrhamn Dry port Conventional intermodal terminal Shippers Seaport Road Rail City Exempel: Alameda-korridoren, Enfield i Sydney, Green Cargo i Göteborg 16

17 Dry port Conventional intermodal terminal Shippers Seaport Road Rail City Fördelar för hamnen: Mindre praktiska problem Möjlighet till förlastning och dokumenthantering Säkring av omland/marknad hamnstaden: mindre trafikproblem järnvägsoperatörer: större marknad åkerier: mer tid på väg, mindre i kö samhället: mer järnväg avlastare: bättre transporttjänster 17

18 Transportarbete med svenska lastbilar per körsträcka Källa: SIKA Statistik 2008:13, s. 12 Dagens hamnskyttlar Dagens konventionella kombi Succé för containerskyttlar i Göteborg! 25 Skyttlar % Operatörer Planerade nya skyttlar Tillväxt maj 2009 från maj % Marknadsandel I maj

19 Göteborgs Hamn, maj 2009 Medveten utveckling och marknadsföring Stark ökning Många operatörer Även korta avstånd Kopplar ihop hamnar Källa: Source: Port of Gothenburg Göteborgs Hamn, maj 2009 Järnvägsoperatörer till och från Göteborgs Hamn, maj 2009 Källa: 19

20 Containrar på tåg till och från Göteborgs Hamn, TEU Källa: Göteborgs Hamn, maj 2009 Volymen i maj 2009 högsta någonsin med TEU Sveriges handel med varor januari-juli 2008 Mdr SEK Förändring % Placering Källa: SCB Ryssland Export 18 +2,5 12 Import Kina Export Import Europa USA Export , 5-11 Import , 9-11 Export Import

21 Nästa utmaning är semi-trailrarna! RoRo fyra gånger större segment än container Med CargoNet i april 2008: 3000 till och från Göteborg 4000 till och från sydhamnar Flöden på svenska hamnar Q Flytande bulk Torrbulk RoRo Container Annat gods Källa: Skeppsmäklarnytt, Nr. 8, 2008 Jämförelse mellan sjöfartssegmenten Container Semi trailer Transportmarknad Trans-ocean/inom-europeisk Inom-europeisk Hamngeografi Fåtal stora hubhamnar + Flera hamnar delvis satellithamnar brosubstitut Omlandets djup Direktanlöp djupt Beledsagad djupt Feeder - grunt Obeledsagad grunt Precision Dag Timma Konkurrens Väg och järnväg på feederbenet Väg, järnväg, fasta förbindelser Transport-koordinator Rederi, rederiagent eller speditör Avlastare, åkeri eller speditör Affärsfokus Skalfördelar Kundens bekvämlighet Godsets väntetid i hamn Dagar Beledsagad minuter Obeledsagad timmar eller dagar Lastbärarnas väntetid Dagar/veckor Timmar/dagar Arbetsinnehåll för hamnen Stort Begränsat Fartygsstorlek på 10 år +66% (Sovereign-Emma Maersk) +69% (i Dover) Järnvägsteknik Enkel flakvagn och twist locks Avancerad fickvagnar/king-pin låda Lastbilsteknik Knölig i ändpunkterna Enkel och lättillgänglig Dimensionerande faktor m a p Omlastning väg-järnväg Tämligen enkel - automatisering vikt och hantering 21

22 Drivkrafter Interna Vägtransportkostnad Trängsel Vid hamnens portar I hamnstadens trafik Storlek och koncentration på flöden Ny järnvägsteknik Image för vägtransporter Brist på chaufförer Externa Image för vägtransporter Avlastarkrav Politiskt tryck och reglering Utsläppstak Stenungsunds petrokemiska industri Arlanda FlexiWaggon Källa: Jan Eriksson, FlexiWaggon 22

23 G2000 RoRo Källa: Novatrain AB Kölker-Thiele: ALS Källa: World Cargo News, August 97 23

24 Transtech: The Tiphook System Källa: Transtech Modalohr Källa: Lohr Industries 24

25 Cholerton: Shwople Källa: Cholerton The Shwople system Källa: Cholerton 25

26 Enhetslastat gods i Göteborgs Hamn Containrar Semi-trailrar och lastbilar 2007: TEU Hanteras bara i Skandiahamnen 2007: RoRo-enheter Hanteras i fem terminaler Renodlade RoRo- respektive färjeterminaler Stora Enso Cargo Unit (SECU) Upp till 90 ton Järnvägsskyttlar till sex svenska bruk Outokumpu Stainless Järnvägsskyttel för stålämnen och plåtrullar till och från Avesta Nya fordon nya bilar Dagliga tåg till de flesta större städer i Sverige och Norge Terminaler i Göteborg Containerhatnering Kombiterminal RoRo-hantering Karta: Eniro 26

27 Terminaler på södra älvstranden Stena Line Färjor och RoPax till Danmark och Tyskland Hög andel beledsagad trafik Roll som brosubstitut Hamnens arbetsinnehåll begränsat Ungefär årliga semi-trailrar via Cargo Nets inrikesterminal ca 5 km från Stenaterminalerna Terminaler på norra älvstranden DFDS, Cobelfret etc. Obeledsagade d semi-trailrar il till Storbritannien i och Benelux Planering av transportkedjor Väntetid i hamnen Järnvägsterminaler på kajen eller i närheten Nu går ungefär 0,5% av semi-trailrarna på järnväg Mål på 10% 27

28 Utmaningar Tradition behov av mer planering Fler länkar i transportkedjan Bokningsprinciper och system Många semi-trailrar saknar lyftfickor Utspridda hamn- och kombiterminaler Svårt att bygga tåg Svårt att kombinera med containerflödena Oklart var nya inrikeskombiterminalen skall ligga Järnvägskapacitet på Hamnbanan och i göteborgsområdet Hanteringsytor i hamnen Relativt korta järnvägsavstånd Semi-trailervolymer via ytterhamnar (norra älvstranden) Export Import tal Andel av to semi-trailer volym Antal region ner tlig Genomsnitt volym per region Avstånd % % % % % % tal Andel av to semi-trailer volym Antal region ner tlig Genomsnitt volym per region >401 9% % Total 100% % Data avser 2006, Källa: Göteborgs Hamn 28

29 Potential för järnvägstransport av semi-trailrar årliga semi-trailrar på längre avstånd än 150 km från hamnen Upptagningsområdet för container och semi-trailer överlappar Avlastar stadstrafiken och hamnens portar Om semi-trailrar med järnväg 300 Mkr i omsättning 30 Mkr i kostnadsbesparing (10 % - baserat på erfarenheter från containerskyttlarna) ton i CO 2 -reduktion 29