PM Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

Transkript

1 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer att variera beroende på om slussarna i kanalen byggs ut eller ej är emissionerna från den trafik som går till och från Vänern. Miljöpåverkan varierar inte bara med vilket transportslag som används och hur långt de kör utan även av lastgrad, bränslekvalitet och fordonstyp. Därutöver finns ett stort antal andra, mer svårkvantifierbara faktorer som påverkar emissionerna, såsom körsätt, fordonsunderhåll, infrastruktur, väderlek m.m. 1.1 Scenarier Här har framförallt en översiktlig beräkning genomförts utifrån två scenarion. I det ena fallet så byggs slussarna inte ut och därmed kommer det totala transportbehovet inte att kunna tillgodoses på kanalen utan en del av godset kommer att behöva transporteras på land med lastbilar eller tåg. I det andra fallet så sker en utbyggnad och upprustning av slussarna vilket medför att inga landtransporter behöver nyttjas för dessa godsmängder. I scenariot för att slussarna byggs ut så att de samlade godsmängderna kan transporteras på vattenvägen så har emissionerna endast beräknats för dessa sjötransporter. I scenariot för att slussarna inte underhålls och restaureras så antas det gods som flyttas över till landtransporter transporteras till hälften med lastbil och till hälften med eldrivet tåg. Eftersom godset stegvis flyttas över till landtransporter fram till dess att slussarna stänger för lastfartyg 2030 så ingår även emissioner från sjötransporter i detta scenario, se Tabell 1. Godsmängder kton/år År Utbyggda slussar alla transporter sker med båt Outbyggds slussar sjöfartens godsandel Outbyggda slussar gods som förs över till lastbil och Sweco Infrastructure AB 1 (6)

2 tåg Tabell 1 Godsmängder per år som transporteras med båt respektive lastbil/tåg Avstånden för transporterna baseras på avståndet mellan Karlstad och Göteborg. För sjöfarten har avståndet hämtats från där avstånd mellan olika hamnar kan räknas fram. Detta har genererat ett medelavstånd på 224 km för fartyg. 1.2 Tåg De transporter som sker som järnvägstransporter antas utföras med eldrivna lok. Beräkningsmetod för emissioner till luft av olika ämnen från eltåg är hämtade från BVH Det innebär att luftföroreningar och koldioxid enbart beräknas för dieseldriven tågtrafik. Eftersom ingen dieseltågstrafik antas genereras av det transportbehov som uppstår inom ramen för föreliggande arbete så beräknas inga emissioner från tågtrafiken. Om tågen är dieseldrivna eller om annan beräkningsmetod för emissioner från eldrivna fordon tillämpas än vad som används i BVH 706 så påverkas emissionerna från dessa transporter radikalt. 1.3 Lastbil För de vägtransporterna som antas utföras med lastbilar så har bränsleförbrukning i liter per kilometer och emissioner i gram per kilometer hämtats från BVH Dessa data prognostiserar emissioner och bränsleförbrukning för år 2020 givet EET-strategin för effektivare energianvändning och transporter. Dessa data har tillämpats för vägtransporterna som sker med lastbil, oaktat vilket år transporten utförs. Fordonstyp Lokalisering HC NOx SO2 Partiklar CO2 Bränsleförbrukning gram/fkm gram/fkm gram/fkm gram/fkm gram/fkm liter/fkm lastbil m släp Landsbygd 0,33 8,98 0, , ,315 tätort 0,54 12,35 0, , ,431 Tabell 2 Emissionsdata för lastbilar med släp enligt BVH 706 Här har endast emissionsdata för trafik på landsbygd tillämpats i beräkningarna. 1 Beräkningshandledning Hjälpmedel för samhällsekonomiska bedömningar inom järnvägssektorn, Banverket Handbok 706, Dnr S /SA10, Banverket Handbok BVH 706, giltig från Revidering av BVH 706 kapitel 5 Kalkylvärden och övriga kalkylparametrar samt kapitel 6 Prognoser och planeringsverktyg, Banverket Handbok (6)

3 Lastbilarna antas vara tunga fordon med släp med en maximal lastkapacitet av 40 ton. I genomsnitt antas de vara lastade med 25 ton gods. Medelavståndet för transporterna med lastbil antas vara 264 km. 1.4 Båt Båtar är i ännu högre grad än andra transportslag högst individuella i sin miljöprestanda. Om inte detaljerade uppgifter finns för de aktuella transporterna så blir felmarginalen stor på beräkningarna; större än för motsvarande beräkningar för andra transportslag. Emissioner angett som gram per tonkm BVH 706. Miljödata för fyra olika typer av båtar har använts. Bilfärjor ingår inte i föreliggande beräkningar. Fartgygstyperna är båtar på över 8000 dwt, på mellan 2000 och 8000 dwt, på mindre än 2000 dwt samt RoRo-fartyg på dwt. Fartygstyp HC NOx SO2 Partiklar CO2 gram/tonkm gram/tonkm gram/tonkm gram/tonkm gram/tonkm Lastfartyg < 8000 dwt 0,017 0,427 0,261 0, ,1 lastfartyg dwt 0,015 0,54 0,36 0,02 21 lastfartyg < 2000 dwt 0,016 0,725 0,513 0, ,4 RoRo dwt 0,029 0,66 0,422 0, ,5 Tabell 3 Emissionsdata för fartyg enligt BVH 706 Av de samlade godsmängderna antas 5 % gå med de största fartygen, 80 % på fartyg som kan ta dwt, 10 % med de mindre fartygen och 5 % med RoRo fartyg. Medelavståndet för båttransporterna antas vara 224 km Osäkerheter i data Det är viktigt att poängtera att dessa beräkningar är mycket schablonartade. Ingen hänsyn har tagits till fordons- och teknikutveckling. Beräkningarna baseras på ett fåtal olika fordonstyper och drivmedel. Ju mer detaljerade data om transporterna som kan erhållas desto högre noggrannhet i resultaten kan uppnås. Utöver fordonsutformning, bränsletyp, beläggning, körsträcka och liknande direkta parametrar så påverkar även körsätt, väg-/bantyp, fordonsunderhåll 3 Enligt avståndsberäkning på hemsidan 3 (6)

4 m.m. storleken på bränsleförbrukning och emissioner till luft. Alla uppgifter som beräknas bör därför betraktas som uppskattningar av storleksordning på emissionerna snarare än som exakta data. I de samlade resultaten för beräkningarna för scenariot med outbyggda slussar är det också viktigt att beakta att förhållandet mellan hur stor andel av ökningen av godsmängder som går med lastbil respektive tåg. Eftersom tåget inte antas generera några emissioner så påverkar förhållandet väg/järnväg resultatet avsevärt. Det är också viktigt att beakta hur miljöpåverkan från den elektriska tågdriften ska beräknas. Beroende på beräkningsmetod och hur elen produceras så varierar miljöpåverkan från eltågen mycket kraftigt. 1.6 Resultat När emissionerna beräknas utifrån ovan angivna förutsättningar så erhålls resultatet att emissionerna minskar då godset istället transporteras på land. Detta givet att hälften av transporterna sker med lastbil och hälften med eltåg. Ju mer gods som går med eltåg desto större blir skillnaden mellan scenarierna. Om lastbilarna börjar nyttja förnybara drivmedel så minskar koldioxidemissionerna från dessa transporter. Det är högst sannolikt att framtida vägtransporter kommer att använda en betydligt högre andel förnybart drivmedel än vad som sker i dagsläget. från till Kg CO NOx HC SOx Tabell 4 Emissioner från godstransporter om slussarna byggs ut och alla transporter kan gå med båt Från år Till år Kg CO NOx HC SOx Tabell 5 Emissioner från godstransporter om slussarna inte byggs ut och en del transporter sker på land 4 (6)

5 BILAGA resultat emissionsberäkning Emissioner från scenario där slussarna byggs ut och alla transporter kan göras på kanalen med båt Kg per period Från år Till år Sjöfart CO NOx HC SOx Totala emissioner från scenario där slussarna inte byggs ut och en del transporter görs med lastbil och tåg Kg per period Från år Till år Sjöfart väg, järnväg totalt CO NOx HC SOx Sweco Infrastructure AB 5 (6)

6 Emissioner från scenario där slussarna inte byggs ut och en del transporter görs med lastbil och tåg, från respektive transportmedel Från år Kg per period Till år Sjöfart CO NOx HC SOx Järnväg CO NOx HC SOx Lastbil CO NOx HC SOx Lb/jvg totalt CO NOx HC SOx (6)