Lastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd

Transkript

1 Nordiskt statistikermöte, Bergen augusti 2013 Tema: Produktionsprocessen Lastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd Abboud Ado, Trafikanalys. Sara Berntsson, Trafikanalys. Sammanfattning De svenska lastbilarnas godstransporter skattas med hjälp av lastbilsundersökningen. Jämförelser med andra källor samt andra analyser som Trafikanalys genomfört visar att lastbilsundersökningens målstorheter är underskattade. Orsaken är den överrapportering av stillestånd för de lastbilar som ingår i urvalet. Med stillestånd menas att lastbilen inte använts under mätveckan. En hjälpundersökning, stilleståndsundersökning, har genomförts löpande sedan år 2012 för att dels skatta den sanna andelen stilleståndsveckor för svenskregistrerade lastbilar och dels justera underskattningen av målstorheterna i lastbilsundersökningen. Baserat på data från stilleståndsundersökningen erhålls skattningar av målstorheterna som är ca 25 procent högre än vad som framkommer i den ordinarie lastbilsundersökningen. Lastbilsundersökningen Trafikanalys har genom sin roll som statistikansvarig myndighet inom transportsektorn ansvaret att genomföra lastbilsundersökningen, den är dessutom EU-reglerad. Undersökningen är en urvalsundersökning genomförs löpande under året och resultaten av de svenskregistrerade lastbilarnas varutransporter presenteras kvartalsvis och årsvis. Antalet lastbilar i målpopulationen uppgår till ca och omfattar last-/dragbilar med en maximilastvikt på 3,5 ton eller mer. De statistiska målstorheter som primärt skattas avser transporterad godsmängd, antal utförda transporter, trafikarbete samt transportarbete. Urvalsramen av fordon stratifieras på 52 strata, 17 för lastbilar med tillstånd för utrikestrafik och 35 för lastbilar som enbart kör inrikes. Stratifieringen sker med avseende på geografi, maximilastvikt, kaross, årlig körsträcka samt fordonets ålder. Den totala urvalsstorleken är ungefär bilar varje kvartal, dvs per år. Varje lastbil i urvalet tilldelas en mätvecka under kvartalet och uppgifter om lastbilens användning under den mätveckan samlas sedan in med ett frågeformulär. Urvalsstorleken är en balansgång mellan de precisionskrav som EU ställer och den uppgiftslämnarbörda som uppstår. I EU-förordning 642/2004 specificeras EU:s precisionskrav. Där framgår att den relativa felmarginalen vid 95 procents konfidens av de årliga uppskattningarna av antal transporterade ton, transporterade tonkilometer samt det totala antalet avverkade kilometer med last för den totala varutransporten på väg och den nationella varutransporten på väg inte ska överstiga ± 5 %. Svarsfrekvensen för undersökningen är ganska hög och brukar ligga i storleksordningen procent.

2 Underskattning av målstorheter Trots den relativt höga svarsfrekvensen samt precisionskraven som ställs på undersökningen finns indikationer på att trafikarbetet och godsmängden som transporteras med svenska tunga lastbilar underskattas. Vid jämförelse med målpopulationens årliga körsträckor som är beräknade utifrån lastbilarnas besiktningsdata framgår tydligt att det trafikarbete som utförs med svenska tunga lastbilar är underskattat med ca 30 procent. Även uppgifter om rundvirkes avverkning från skogsbranschen visar att mängden avverkat virke är mycket högre än det som transporteras enligt lastbilsundersökningen Körsträckedatabasen Lastbilsundersökningen Figur 1Skattad årlig körsträcka för svenskregistrerade tunga lastbilar enligt lastbilsundersökningen jämfört med årlig körsträcka för rampopulationen enligt körsträckedatabasen. År En del av underskattningen är logisk eftersom lastbilsundersökningen fokuserar på godstransporter med tillhörande tomkörningar och utelämnar körsträckan av andra slag. Detta förklarar dock inte den stora underskattning som finns, vilket beror dels på en överrapportering av stillestånd för lastbilarna som ingår i urvalet för undersökningen och dels på antagandet att bortfallet i undersökningen är slumpmässigt. Överrapportering av stillestånd Felaktigt rapporterat stillestånd eller icke aktivitet utgör en osäkerhetskälla som Trafikanalys har studerat. Med felaktigt rapporterat stillestånd menas att en uppgiftslämnare anger att lastbilen inte använts, dvs. haft stillestånd under mätveckan när så inte har varit fallet. Om omfattningen är betydande utgör detta ett problem eftersom en överskattning av stillestånd leder till en underskattning av nivåer för producerad statistik som till exempel transporterad godsmängd, antal transporter, körda kilometer och transportarbete. Bortfall Även om alla rapporterade stillestånd (icke aktivitet) är sanna finns det tendenser som pekar på att undersökningen underskattar målstorheterna. Detta beror på hanteringen av den osäkerhet som bortfallet ger upphov till. Kompensationen av bortfall i lastbilsundersökningen hanteras via rak uppräkning inom strata. Detta betyder att man antar att bortfallet har samma fördelning av aktiva respektive icke aktiva lastbilar som de som svarar på enkäten, vilket bör ifrågasättas när det gäller reglerade undersökningar med komplicerade frågeformulär. Det är mer logiskt att ägare av fordon som inte är aktiva under mätveckan svarar i högre utsträckning än ägare av fordon med mycket aktivitet under mätveckan, vilket med rak uppräkning medför en underskattning av målstorheterna.

3 Stilleståndsundersökning För att skatta den sanna andelen stillestånd för de svenskregistrerade lastbilarna beslutade Trafikanalys att från och med år 2012 genomföra en extra urvalsundersökning 1, där de utvalda lastbilarna får svara på frågan om lastbilen användes för godstransporter eller inte under en förutbestämd vecka. Baserat på resultatet från stilleståndsundersökningen kan skattningarna i lastbilsundersökningen justeras. Urvalsstorleken för stilleståndsundersökningen är 500 lastbilar per kvartal jämt fördelade över kvartalets veckor. Urvalsramen är det samma som lastbilsundersökningen. Dock sker stratifieringen på olika sätt. För stilleståndsundersökningen stratifieras ramen på 11 starta med avseende på innehav av tillstånd för utrikestrafik, företagets branschtillhörighet samt antal ägda fordon så som figuren nedan visar. Stratum 000 innehåller lastbilar som inte undersöks alls. För lastbilar tillhörande detta stratum betraktas de svar rörande stillestånd som inkommer via den reguljära lastbilsundersökningen som sanna. Att inte stratifiera på samma sätt som lastbilsundersökningen beror på urvalsstorleken samt att överrapportering av stillestånd inte beror på de egenskaper som lastbilsundersökningen stratifieras efter. Tabell 1 Stratumindelningen för stilleståndsundersökningen Stratum Tillstånd för utrikestrafik Bransch Antal ägda fordon 111 Nej Transport av gods Nej Transport av gods Nej Transport av gods Nej Övriga Nej Övriga Nej Övriga Ja Transport av gods Ja Transport av gods Ja Transport av gods Ja Övriga alla 000 Skattningsprocedur Tanken med stilleståndsundersökningen är att utifrån de erhållna resultaten skatta den sanna andelen fordonsveckor med aktivitet för att beräkna inflationsvikter som används för att räkna upp målstorheterna i lastbilsundersökningen. En lastbil är icke aktiv under en kalendervecka om den inte används för att utföra transporter under den veckan. Eftersom ett kvartal består av 13 kalenderveckor kan lastbilen vara icke aktiv mellan 0 och 13 veckor. Anta att vi har en population på Z fordon. Detta ger oss 13 Z fordonsveckor per kvartal, där lastbilarna antingen är aktiva eller icke aktiva. Låt A beteckna antalet fordonsveckor med godstransporter per kvartal. Kvoten blir då andelen fordonsveckor med godstransporter av det totala antalet fordonsveckor per kvartal. Baserad på lastbilsundersökningen kan skattas med, vilket vid jämförelser med andra källor visade sig vara en underskattning. Med hjälp av stilleståndsundersökningen kan skattas med. Kvoten utgör då inflationsfaktorn som kan användas för att kompensera för bortfallet och överrapportering av stillestånd. 1 Undersökningen genomförs av Statisticon AB på uppdrag av Trafikanalys. Idén bakom stilleståndsundersökningen utvecklades i ett samarbetsprojekt mellan Trafikanalys och Statisticon AB.

4 Eftersom Stilleståndsundersökningen är stratifierad efter 11 strata beräknas inflationsfaktorn ( ) för varje stratum i stilleståndsundersökningen. Detta görs genom att dela respondenter i lastbilsundersökningen efter stratumindelningen enligt stilleståndsundersökningen. Den befintliga skattningen av målstorheterna i lastbilsundersökningen ges av, där betecknar totalen för lastbil i under en mätvecka, h betecknar stratumnummer i lastbilsundersökningen, populationen i stratum h, antal svarande i stratum h och svarande mängden av lastbilsveckor i stratum h. kompensation av bortfall och överrapportering av stillestånd ges då av Notera att inflationsfaktor skär igenom strata h i lastbilsundersökningen och varierar beroende på lastbilens stratumtillhörighet i Stilleståndsundersökningen. Resultat Resultaten från Stilleståndsundersökningen bekräftar analyserna från körsträckedatabasen att den ordinarie undersökningen leder till en underskattning av målstorheterna. De erhållna inflationsvikterna från stilleståndsundersökningen som visas i tabellen nedan varierar beroende på stratum och kvartal. Tabell 2 skattning av inflationsvikter enligt stilleståndsundersökningen efter stratum och kvartal. År Stratum kv1 kv2 kv3 kv ,48 1,09 1,46 1, ,39 1,28 1,43 1, ,13 1,22 1,15 1, ,07 1,33 2,41 1, ,83 1,24 1,64 1, ,22 1,27 1,32 1, ,18 1,12 1,69 1, ,30 1,41 1,39 1, ,00 1,10 1,10 1, ,07 1,17 1,07 1, ,00 1,00 1,00 1,00 I tabellen nedan redovisas skattningarna av målstorheterna för år 2012 med befintlig estimator samt med den ny estimatorn. Underskattningen för inrikestransporter är större än underskattningen för utrikestransporter. Totalt tycks underskattningen av trafikarbetet ligga i storleksordningen runt 25 procent. När det gäller den transporterade godsmängden ligger underskattningen runt 30 procent. Tabell 3 Godstransporter med svenska lastbilar enligt befintlig undersökning samt justerad utifrån resultat från stilleståndsundersökningen. År Målstorhet Grupp Befintlig estimator Ny estimator Relativ förändring Antal transporter i tal Totalt ,8 Inrikes ,0 Utrikes ,1

5 Körda kilometer i tal Totalt ,0 Inrikes ,5 Utrikes ,1 Lastad godsmängd i tal ton Totalt ,9 Inrikes ,1 Utrikes ,2 Transportarbete i miljoner ton-km Totalt ,2 Inrikes ,7 Utrikes ,1 Slutsats Med hjälp av stilleståndsundersökningen kan man dels skatta nivåerna för underskattningen som genereras av bortfall och överrapprotering av stillestånd och dels justera målstorheterna. Det finns dock vissa aspekter som bör beaktas innan en sådan justering sker. En viktig aspekt är osäkerheten i skattningen av inflationsvikterna. Då dessa vikter är baserade på en relativt liten urvalsstorlek (n=50) inom respektive stratum så finns det förstås en stor osäkerhet i skattningen av dessa vikter. En viktig aspekt är att en introduktion av inflationsvikter kommer att leda till ett mycket kraftigt trendbrott i tidserien. Innan man gör en sådan åtgärd bör man vara säker på att man har en långsiktigt tillförlitlig metod. Att behöva byta metod, med nya trendbrott, inom ett par år igen skulle kunna orsaka stor skada för statistikens tillförlitlighet. Oavsett om man justerar eller inte så bör problematiken med underskattningen lyftas fram.