Evalvering av Census 2011
|
|
- Jakob Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SLUTRAPPORT (26) PCA/MIH Peter Werner Evalvering av Census 2011
2 2(26) Innehåll 1 Inledning Evalvering av hushålls- och bostadsdata Population och urval Datainsamling Bestämning av sanna uppgifter Osäkerhet i resultaten Förklaring av tabellerna Resultat Antal boende i bostadshushåll Hushållstyp Estimation Tabeller Bilaga 1 Evalveringsblankett... 25
3 3(26) 1 Inledning Vid de senaste Folk- och bostadsräkningarna (FoB) har man försökt mäta och analysera felen i slutresultaten. Detta har skett genom s.k. evalveringsundersökningar i anslutning till räkningarna. I dessa kontrollundersökningar har man på urvalsbasis samlat in samma uppgifter som i totalräkningen, men tillämpat mer tillförlitliga och resurskrävande insamlings- och bearbetningsmetoder. Genom att sedan jämföra uppgifterna från kontrollundersökningen med motsvarande uppgifter från totalräkningen har man försökt uppskatta felen i totalräkningen. Census 2011 är den första helt registerbaserade Folk- och bostadsräkningen i Sverige. Tidigare FoB:ar har i stor utsträckning baserats på uppgifter insamlade genom blankett, däribland uppgifter om bostadshushållens sammansättning. Hushållsstatistiken i Census 2011 speglar därför det folkbokförda boendet och inte det faktiska. I evalveringsundersökningen har dock frågorna av naturliga skäl handlat om det faktiska boendet. Detta får till följd att evalveringen av hushållsdata i Census 2011 snarare mäter skillnader mellan faktiskt och folkbokfört boende än regelrätta fel i den totalräknade hushållsstatistiken. Evalveringen av Census 2011 omfattar följande delstudier: 1. Hushållsdata för bostadshushåll avseende antal boende och hushållstyp 2. Bostadsdata för bebodda bostadslägenheter avseende ägarkategori Resultaten från delstudie 1 gällande hushållsdata redovisas uppdelat på följande fem kommungrupper: Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö, kommuner med fler än invånare och övriga kommuner. Resultaten från delstudie 2 gällande bostadsdata redovisas i en separat rapport med titeln Utvärdering av variabeln ägarkategori i lägenhetsregistret med hjälp av evalveringsundersökning. Peter Werner, PCA/MIH, har haft huvudansvaret för evalveringsundersökningen och har genomfört delstudie 1. Karin Lindgren, PCA/MFOS, har genomfört delstudie 2. 2 Evalvering av hushålls- och bostadsdata 2.1 Population och urval Evalveringsundersökningen omfattar nedanstående populationer: - Population 1, Hushållspopulationen, utgörs av bostadshushåll i Census 2011 med minst en person i åldern 18 år och uppåt. - Population 2, Bostadspopulationen, utgörs av bostadslägenheter i Census 2011 med minst en person i åldern 18 år och uppåt.
4 4(26) De senaste evalveringarna har baserats på Arbetskraftsundersökningens (AKU) urval. Till de individer som ingick i urvalet till evalveringen ställdes då ett antal tilläggsfrågor i samband med ordinarie AKU-intervju. Evalveringen av Census 2011 genomfördes dock som en självständig urvalsundersökning. Urvalsramen skapades utifrån SCB:s register över totalbefolkningen, RTB, och inkluderade individer i åldern 18 år och uppåt. Urvalet omfattade individer och drogs som ett stratifierat urval med OSU (obundet slumpmässigt urval) inom vart och ett av totalt 108 strata. Som stratifieringsvariabler användes kommungrupp, ålder, bostadskategori, antal RTB-hushåll på folkbokföringsadressen samt förekomst av lägenhetsnyckel. Så mycket som en fjärdedel av urvalet drogs från den relativt sett lilla delmängd av populationen som utgjordes av individer som saknade lägenhetsnyckel, dvs. individer som inte blivit inplacerade i hushåll. Detta gjordes för att säkerställa möjligheten att göra fördjupade analyser inom just denna grupp. Dessa analyser har dock inte genomförts inom ramen för Censusprojektet. Tabell 1 nedan visar antalet individer i rampopulationen och urvalet, uppdelat på förekomst av lägenhetsnyckel. Tabell 1 Nyckel finns Nyckel saknas Totalt Rampopulation Bruttourval Övertäckning Nettourval Datainsamling Den ordinarie datainsamlingen genomfördes i form av en postal enkät med två påminnelser och möjlighet att svara via webben. Tre utskick gjordes: (1) introbrev med inloggningsuppgifter till webblankett, (2) påminnelsebrev med pappersblankett och (3) påminnelsebrev med ny pappersblankett. Enkäten innehöll fyra frågor, bl.a. om bostadens upplåtelseform och om hushållets sammansättning (se bilaga 1). Svarsandelen då ordinarie datainsamling avbröts var 40 %. Nästan hälften av respondenterna svarade via webben. Därefter genomfördes en bortfallsuppföljning per telefonintervju, vilket höjde svarsandelen till 62 %. Tack vare riktade insatser i uppföljningen uppnåddes svarsandelar på över 40 % i samtliga 108 strata. Tabell 2 nedan visar antalet svarande och svarsandelar efter bortfallsuppföljningen, uppdelat på förekomst av lägenhetsnyckel. Tabell 2 Nyckel finns Nyckel saknas Totalt Nettourval Antal svarande Svarsandel (%) 63,8 56,6 61,7
5 5(26) 2.3 Bestämning av sanna uppgifter Efter genomförd datainsamling härleddes variablerna hushållstyp och antal boende utifrån de uppgifter respondenterna lämnat om hushållets sammansättning. Individ för individ jämfördes sedan enkätuppgifterna med motsvarande registeruppgifter. I de fall uppgifterna var lika antogs de vara sanna, dvs. korrekta med avseende på faktiskt boende vid referenstidpunkten den 31 december Vid olika uppgifter återkontaktades respondenten per telefon i syfte att fastställa vilken av de två uppgifterna om någon som var den sanna. Avsikten var att observerade avvikelser mellan enkät- och registeruppgift i så liten utsträckning som möjligt skulle bero på att respondenten råkat lämna felaktiga eller ofullständiga uppgifter. Svarsandelen i återintervjufasen var 85 %. Vad gäller variabeln ägarkategori fanns vid tidpunkten för genomförandet av återkontakterna inga färdiga registeruppgifter att tillgå. Därmed fanns inte heller möjlighet att via återkontakter bestämma sanna uppgifter för denna variabel. Evalvering av ägarkategori har likväl gjorts (se separat rapport), men under antagande om att de uppgifter respondenterna lämnat är de sanna. Några dagar innan återkontakterna skulle påbörjas inkom nya direktiv som sade att individer på student- och äldreboenden inte längre skulle klassas som ingående i bostadshushåll. Därmed förvandlades i ett slag 455 av individerna i svarsmängden till övertäckning. Tabell 3 nedan visar slutliga svarsmängder efter återintervju, med partiellt bortfall inräknat, för variablerna antal boende och hushållstyp (den sistnämnda inom parentes). Tabell 3 Nyckel finns Nyckel saknas Totalt Urspr. antal svarande Ingår ej i bostadshushåll Fullst. bortfall på fråga Registeruppgift saknas Matchande uppgifter på båda variablerna Till återintervju Bortfall i återintervju (449) 423 (449) 423 Slutlig svarsmängd (5 571) (7 713) 7 739
6 6(26) Tabell 4 nedan visar antalet uppgifter som misstämde för respektive variabel, samt i vilken utsträckning registervärdet respektive enkätvärdet utgjorde det sanna värdet. Tabell 4 Variabel Antal som misstämde Antal där korrekt uppgift kunde bestämmas Registeruppgift korrekt Enkätuppgift korrekt Annan uppgift korrekt Antal boende Hushållstyp Totalt Osäkerhet i resultaten Evalveringsstudiens syfte är att uppskatta och redovisa fel i Census 2011 avseende hushållspopulationen och bostadspopulationen (se avsnitt 2.1). För att göra det exakt krävs att sanna värden insamlas för alla bostadshushåll och bebodda bostadslägenheter som ingår i ovan nämnda populationer i Census Detta har naturligtvis inte varit möjligt utan endast approximativt sanna värden har insamlats för ett urval av individer 18 år och uppåt som tillhör hushåll och bostäder i populationerna. Evalveringsstudien ger därför skattningar av de sökta storheterna. Dessa skattningar kan vara behäftade med både slumpmässiga och systematiska fel. Den slumpmässiga osäkerheten kan skattas med hjälp av osäkerhetstal. Om man kan bortse från de systematiska felen (orsakade av t.ex. bortfall) gäller att den sökta storheten (t.ex. nettofelet) med ca 95 % konfidens (säkerhet) täcks av intervallet punktskattning ± osäkerhetstal. Om punktskattningen är behäftad med systematiska fel kommer intervallet att täcka den sökta storheten med en konfidens som är lägre än den avsedda. Systematiska fel i evalveringsstudien kan t.ex. ha orsakats av - bortfall i evalveringsstudien - att felaktiga kriterier har tillämpats vid bestämningen av sanna värden - felaktigt lämnade svar från respondenterna. Bortfallet i evalveringsstudien motsvarar ca 39,5 % av nettourvalet (efter exklusion av individer på student- och äldreboenden). Därtill kommer partiella bortfall för de olika variablerna; antingen har den utvalda individen av olika anledningar inte lämnat någon användbar uppgift på en eller flera frågor, eller så har sant värde på aktuell variabel inte kunnat fastställas (i första hand beroende på att individen inte varit möjlig att nå för återintervju). Det totala bortfallet för varje variabel framgår av Tabell 3 ovan.
7 7(26) Bortfallet kan orsaka störande systematiska fel i resultaten. Olika åtgärder för att minska bortfallets effekter i evalveringsundersökningen har övervägts. I evalveringen av FoB 85 valde man att efterstratifiera, medan man i evalveringen av FoB 90 istället valde en kvotestimator där motsvarande uppgifter från FoB 90 användes som hjälpinformation. Denna typ av kvotestimator har också använts i evalveringen av Census Estimatorn beskrivs närmare i avsnitt 4. Bortfallet kommer inte att orsaka skevhet i skattningarna om fördelningen av erhållna uppgifter från svarande inom varje stratum inte avviker från den fördelning av uppgifter man skulle erhållit om även bortfallet svarat. I praktiken är det inte möjligt att veta i vilken utsträckning detta gäller. 2.5 Förklaring av tabellerna Tabellerna i avsnitt 5 har samma generella utseende. Varje tabell visar för den studerade variabeln det skattade sambandet mellan registervärden och sanna värden insamlade för bostadshushåll i Census Skattningar av diverse storheter presenteras med angivande av osäkerhetstal (2 medelfelet). För samtliga resultattabeller gäller dessutom att - rad A i varje tabell, Antal enligt Census, är baserad på totalräknad statistik - kolumn Lägenhetsnyckel saknas baseras endast på uppgifter från evalveringsundersökningen. Vid en analys av tabellerna måste också osäkerhetstalet beaktas. I de fall konfidensintervallet täcker värdet 0 kan man med rimlig säkerhet (95 % konfidens) inte avgöra om den storhet som skattas är lika med noll eller inte lika med noll. Bruttofelet och Antal rätt klassificerade mäter tillförlitligheten i klassificeringen av enskilda bostadshushåll. Nettofelet mäter tillförlitligheten i antal hushåll inom en viss klass. Små nettofel garanterar inte att enskilda objekt blivit rätt klassificerade, eftersom de individuella felen kan ha tagit ut varandra genom att antalet felaktigt uteslutna och antalet felaktigt medtagna är ungefär lika stort. Vilket mått som är av störst intresse för användare av Census-statistik beror på hur statistiken används. För dem som endast använder Census-resultat på den nivå som redovisas i tabellerna är nettofelen mest intressanta. Så snart man använder resultat för mindre redovisningsgrupper, t.ex. enskilda kommuner, bör man dock tänka på att nettofelet för en viss klass kan vara större för små redovisningsgrupper än för stora. Detta gäller speciellt om andelen felklassificerade bostadshushåll i redovisningsgruppen är stor avseende studerad variabel. För att kunna bedöma tillförlitligheten i Census-resultat för mindre redovisningsgrupper måste man titta på bruttofel (rad G) och andel rätt klassificerade (rad D). En stor andel felklassificerade bör tjäna som varningssignal.
8 8(26) Bruttofel och andel rätt klassificerade är också av intresse då individuella Censusuppgifter används för stratifiering vid urvalsdragning, sambandsanalyser, registerutdrag etc. Antalet svarande är för de olika kommungrupperna mycket litet i vissa klasser, varför osäkerheten är stor i dessa klasser. Detta bör beaktas vid en analys eller utnyttjande av resultaten. 3 Resultat 3.1 Antal boende i bostadshushåll Evalveringens uppgifter gäller endast populationen av hushåll där minst en person var i åldern 18 år och uppåt den 31 december 2011 (på grund av att endast personer i åldern 18 år och uppåt ingår i urvalet till evalveringsundersökningen). I evalveringsundersökningen (EU) användes fråga 4 på blanketten (se bilaga 1) för att bestämma antal boende. Enligt anvisningarna i blanketten skulle namn, kön och födelseår anges för samtliga personer som hade sitt stadigvarande boende i urvalspersonens bostadslägenhet den 31 december Dessutom skulle för varje sådan person anges huruvida denne bodde tillsammans med make/maka/sambo och/eller förälder. Bostadshushållen klassificerades efter antal boende i klasserna 1, 2, 3, 4, 5, 6 10 och 11+ (11 eller fler boende). Totalt har 92,1 % (± 0,8 %) av bostadshushållen i Census 2011 klassificerats rätt med avseende på antal boende. Största andelen fel finns i klasserna 6 10 och 11+. Bland övriga klasser är andelen fel störst i klasserna 3 och 5 med 17,9 % respektive 22,2 % felklassificerade. De felklassade trepersonershushållen i Census 2011 är enligt EU huvudsakligen en- och tvåpersonershushåll. Nettofelen visar att antalet en- och tvåpersonershushåll underskattas med 10,3 % respektive 9,3 % i Census 2011, medan antalet hushåll i klasserna 5, 6 10 och 11+ istället överskattas. För tre- och fyrapersonershushåll kan nettofelet inte med säkerhet sägas skilja sig från noll. För de fem kommungrupperna varierar andelen felklassificerade bostadshushåll, totalt sett, mellan 7,4 % (kommuner med fler än invånare) och 9,0 % (Stor- Stockholm). Motsvarande andel för riket som helhet är 7,9 %. Skillnaderna ligger inom den statistiska felmarginalen.
9 9(26) Tabell 5 nedan ger en schematisk beskrivning av nettofel efter antal boende i form av underskattning (-), överskattning (+), inte möjligt att avgöra (0), i riket och i de fem kommungrupperna. Tabell Totalt Riket Stor-Sth Stor-Gbg Stor-Mal Kom. > Övr. kom Sammantaget visar ovanstående tabell att mönstret avseende nettofel är likartat i alla fem kommungrupper och i riket som helhet. Antalet en- och tvåpersonershushåll underskattas, medan antalet stora hushåll (5+) överskattas. Resultaten för populationen bostadshushåll med minst en boende i åldern 18 år och uppåt den 31 december 2011, efter antal boende enligt Census 2011 och EU 2011, redovisas i sin helhet i följande tabeller i avsnitt 5: Tabell Redovisningsgrupp 1.1 Riket 1.2 Stor-Stockholm 1.3 Stor-Göteborg 1.4 Stor-Malmö 1.5 Kommuner med fler än invånare 1.6 Övriga kommuner 3.2 Hushållstyp Hushållstyp används som en sammanfattande beteckning på en klassificering av hushållen i olika kategorier beroende på sammansättningen. Alla individer i ett bostadshushåll får samma typkod. Evalveringens uppgifter gäller endast populationen av hushåll där minst en person var i åldern 18 år och uppåt den 31 december I evalveringsundersökningen (EU) användes fråga 4 på blanketten (se bilaga 1) för att bestämma hushållstyp. Anvisningarna är desamma som i avsnitt 3.1.
10 10(26) Bostadshushållen klassificerades efter hushållstyp i följande klasser: a. Enpersonshushåll b. ensamstående med barn c. samboende utan barn d. samboende med barn e. Flerpersonershushåll f. två eller flera familjer Totalt har 93,9 % (± 0,7 %) av bostadshushållen klassificerats rätt i Census 2011 med avseende på variabeln hushållstyp i ovanstående klasser. Andelen felklassificerade hushåll är störst för kategorierna flerpersonershushåll och hushåll med två eller flera familjer. Bland övriga kategorier är andelen felklassificerade hushåll störst i kategorin hushåll med ensamstående med barn (9,3 %). Merparten av dessa felklassade ska enligt EU utgöra enpersonshushåll och hushåll med samboende med barn. Andelen felklassificerade hushåll är minst i kategorin enpersonshushåll (2,0 %). Nettofelen visar att antalet enpersonshushåll och hushåll med samboende utan barn underskattas med 12,1 % respektive 10,1 % i Census 2011, medan antalet flerpersonershushåll och hushåll med två eller flera familjer överskattas. För hushåll med ensamstående med barn och hushåll med samboende med barn kan nettofelet inte med säkerhet sägas skilja sig från noll. För de fem kommungrupperna varierar andelen felklassificerade bostadshushåll, totalt sett, mellan 5,3 % (övriga kommuner) och 7,8 % (Stor-Göteborg). Motsvarande andel för riket som helhet är 6,1 %. Skillnaderna ligger inom den statistiska felmarginalen. Tabell 6 nedan ger en schematisk beskrivning av nettofel efter hushållstyp i form av underskattning (-), överskattning (+), inte möjligt att avgöra (0), i riket och i de fem kommungrupperna. Tabell 6 a b c d e f Totalt Riket Stor-Sth Stor-Gbg Stor-Mal Kom. > Övr. kom Sammantaget visar ovanstående tabell att mönstret avseende nettofel är likartat i alla fem kommungrupper och i riket som helhet. Antalet enpersonshushåll och antalet hushåll med samboende utan barn underskattas, medan antalet flerpersonershushåll och antalet hushåll med två eller flera familjer överskattas.
11 11(26) Resultaten för populationen bostadshushåll med minst en boende i åldern 18 år och uppåt den 31 december 2011, efter hushållstyp enligt Census 2011 och EU 2011, redovisas i sin helhet i följande tabeller i avsnitt 5: Tabell Redovisningsgrupp 2.1 Riket 2.2 Stor-Stockholm 2.3 Stor-Göteborg 2.4 Stor-Malmö 2.5 Kommuner med fler än invånare 2.6 Övriga kommuner 4 Estimation Varje total skattas med hjälp av en estimator av nedanstående typ. Samtliga punktoch medelfelsskattningar som redovisas i avsnitt 5 har beräknats med hjälp av programvaran ETOS. Y rc = skattat antal hushåll som tillhör klass r enligt EU och klass c enligt Census H Y rc = X.c X.c N h där y k n h h=1 k rc X.c = känt antal hushåll som tillhör klass c enligt Census och H X.c = N h x n k = skattat antal hushåll som tillhör klass c enligt Census h r h=1 k rc. avser att man summerar över motsvarande index N h = antal individer i rampopulationens stratum h n h = antal svarande individer samt övertäckning i urvalet i stratum h för studerad variabel y k = 1 a k där a k är antal individer 18 år i hushållet enligt EU x k = 1 b k där b k är antal individer 18 år i hushållet enligt Census
12 12(26) 5 Tabeller På följande sidor redovisas de fullständiga tabellerna. Tabeller: Nivåer: Riket, Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö, kommuner med fler än invånare, övriga kommuner Fördelning: Bostadshushåll efter antal boende enligt EU och Census Tabeller: Nivåer: Riket, Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö, kommuner med fler än invånare, övriga kommuner Fördelning: Bostadshushåll efter hushållstyp enligt EU och Census
13 13(26) Tabell 1.1 RIKET Fördelning: Bostadshushåll efter antal boende enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census Antal enligt EU 1 boende 2 boende 3 boende 4 boende 5 boende 6-10 boende 11+ boende Summa bostadshushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt 1 boende ± ± ± ± ± ± 4335 ± 996 ± ± 6370 ± boende ± 8331 ± ± ± ± 4934 ± 7172 ± 651 ± ± 3437 ± boende ± 0 ± 7093 ± ± ± 4288 ± 7742 ± 1668 ± ± 2338 ± boende ± 0 ± 1991 ± 5242 ± ± ± 6807 ± 615 ± ± 2070 ± boende ± 480 ± 0 ± 183 ± 2446 ± 9907 ± 6077 ± 904 ± ± 1068 ± boende ± 0 ± 0 ± 64 ± 25 ± 3327 ± 6987 ± 771 ± 7778 ± 655 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 111 ± 111 ± 28 ± 115 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 3582 ± 3582 B. Antal enligt EU ± ± ± ± ± ± 7778 ± 111 ± ± 3582 ± C. Antal rätt klassificerade ± ± ± ± ± 9907 ± 6987 ± 111 ± D. Andel rätt klass i % (C/A) 98,0 95,3 82,1 88,7 77,8 49,1 5,9 92,1 ± 1,1 ± 1,2 ± 3,0 ± 2,3 ± 5,6 ± 9,0 ± 5,7 ± 0,8 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± ± ± ± ± 9907 ± 6987 ± 111 ± F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± ± ± ± ± 6635 ± 3416 ± 0 ± G. Bruttofel (E+F) ± ± ± ± ± ± 7777 ± 111 H. Nettofel (A-B) ± ± ± ± ± ± 7778 ± 111 ± I. Relativt nettofel i % (H/A) -10,3-9,3 3,5-0,5 12,8 46,1 94,1-4,8 ± 2,5 ± 2,3 ± 4,4 ± 3,9 ± 6,8 ± 10,0 ± 5,7 ± 0,6
14 14(26) Tabell 1.2 STOR-STOCKHOLM Fördelning: Bostadshushåll efter antal boende enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census Antal enligt EU 1 boende 2 boende 3 boende 4 boende 5 boende 6-10 boende 11+ boende Summa bostadshushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt 1 boende ± 2941 ± ± 6572 ± 4477 ± 9097 ± 1000 ± 272 ± ± 3161 ± boende ± 1470 ± 7394 ± 6789 ± 5032 ± 3507 ± 2371 ± 183 ± ± 1784 ± boende ± 0 ± 2018 ± 5861 ± 6932 ± 3142 ± 2938 ± 984 ± ± 1287 ± boende ± 0 ± 2111 ± 3062 ± 5372 ± 3813 ± 4636 ± 495 ± 8872 ± 1136 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 764 ± 4618 ± 4292 ± 0 ± 6354 ± 566 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 585 ± 3540 ± 553 ± 3624 ± 196 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 28 ± 28 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 1775 ± 1775 B. Antal enligt EU ± ± ± ± 8872 ± 6354 ± 3624 ± 0 ± ± 1775 ± C. Antal rätt klassificerade ± 2941 ± 7394 ± 5861 ± 5372 ± 4618 ± 3540 ± 0 ± D. Andel rätt klass i % (C/A) 99,4 92,8 85,2 87,4 73,0 38,9 0,0 91,0 ± 1,0 ± 3,1 ± 5,2 ± 4,7 ± 10,9 ± 16,8 ± 0,0 ± 1,5 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± 2941 ± 7394 ± 5861 ± 5372 ± 4618 ± 3540 ± 0 ± F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± ± 9127 ± 8429 ± 7077 ± 4361 ± 805 ± 0 ± G. Bruttofel (E+F) ± ± ± ± 8898 ± 6349 ± 3638 ± 0 H. Nettofel (A-B) ± ± ± ± 8872 ± 6354 ± 3624 ± 0 ± I. Relativt nettofel i % (H/A) -14,4-8,0-2,9-3,9 12,1 56,8 100,0-6,4 ± 5,6 ± 5,0 ± 9,1 ± 7,7 ± 15,0 ± 17,2 ± 0,0 ± 1,4
15 15(26) Tabell 1.3 STOR-GÖTEBORG Fördelning: Bostadshushåll efter antal boende enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census Antal enligt EU 1 boende 2 boende 3 boende 4 boende 5 boende 6-10 boende 11+ boende Summa bostadshushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt 1 boende ± 6266 ± 6170 ± 4054 ± 3542 ± 1290 ± 808 ± 15 ± ± 1976 ± boende ± 3133 ± 3085 ± 4150 ± 2021 ± 2057 ± 1613 ± 90 ± 6862 ± 1135 ± boende ± 0 ± 0 ± 3517 ± 1343 ± 1386 ± 2033 ± 60 ± 4513 ± 771 ± boende ± 0 ± 0 ± 854 ± 2023 ± 3033 ± 1907 ± 0 ± 4211 ± 696 ± boende ± 0 ± 0 ± 147 ± 0 ± 2990 ± 611 ± 136 ± 3064 ± 349 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 1253 ± 1592 ± 85 ± 2024 ± 101 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 33 ± 33 ± 0 ± 33 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 1131 ± 1131 B. Antal enligt EU ± ± 6862 ± 4513 ± 4211 ± 3064 ± 2024 ± 33 ± 6406 ± 1131 ± 6505 C. Antal rätt klassificerade ± 6266 ± 3085 ± 3517 ± 2023 ± 2990 ± 1592 ± 33 ± 8689 D. Andel rätt klass i % (C/A) 95,3 96,2 84,3 94,0 67,1 47,7 8,2 91,6 ± 4,5 ± 2,6 ± 6,7 ± 3,7 ± 16,7 ± 20,4 ± 15,9 ± 2,2 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± 6266 ± 3085 ± 3517 ± 2023 ± 2990 ± 1592 ± 33 ± 8689 F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± 8242 ± 6120 ± 2798 ± 3677 ± 640 ± 1256 ± 0 ± G. Bruttofel (E+F) ± ± 6844 ± 4475 ± 4183 ± 3052 ± 2032 ± 33 H. Nettofel (A-B) ± ± 6862 ± 4513 ± 4211 ± 3064 ± 2024 ± 33 ± 6406 I. Relativt nettofel i % (H/A) -9,7-11,0 6,8-5,7 26,9 43,2 91,8-4,5 ± 7,5 ± 5,9 ± 8,6 ± 7,8 ± 17,1 ± 25,9 ± 15,9 ± 1,7
16 16(26) Tabell 1.4 STOR-MALMÖ Fördelning: Bostadshushåll efter antal boende enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census Antal enligt EU 1 boende 2 boende 3 boende 4 boende 5 boende 6-10 boende 11+ boende Summa bostadshushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt 1 boende ± 2944 ± 5457 ± 2082 ± 2185 ± 267 ± 2373 ± 387 ± 7267 ± 1904 ± boende ± 1049 ± 3485 ± 3595 ± 1383 ± 1725 ± 1544 ± 43 ± 5809 ± 1039 ± boende ± 0 ± 1142 ± 4191 ± 2608 ± 251 ± 1477 ± 309 ± 5311 ± 793 ± boende ± 0 ± 0 ± 1974 ± 2038 ± 1114 ± 176 ± 209 ± 3062 ± 691 ± boende ± 420 ± 0 ± 143 ± 36 ± 1660 ± 339 ± 0 ± 1749 ± 418 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 8 ± 35 ± 1283 ± 69 ± 1285 ± 181 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 31 ± 31 ± 0 ± 31 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 1079 ± 1079 B. Antal enligt EU ± 7267 ± 5809 ± 5311 ± 3062 ± 1749 ± 1285 ± 31 ± 5342 ± 1079 ± 5450 C. Antal rätt klassificerade ± 2944 ± 3485 ± 4191 ± 2038 ± 1660 ± 1283 ± 31 ± 6770 D. Andel rätt klass i % (C/A) 97,8 94,5 77,9 88,6 83,2 60,3 9,4 91,3 ± 3,1 ± 4,2 ± 11,8 ± 5,7 ± 13,6 ± 21,0 ± 13,2 ± 2,5 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± 2944 ± 3485 ± 4191 ± 2038 ± 1660 ± 1283 ± 31 ± 6770 F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± 6629 ± 4604 ± 3229 ± 2279 ± 556 ± 78 ± 0 ± 8619 G. Bruttofel (E+F) ± 7239 ± 5740 ± 5271 ± 3052 ± 1753 ± 1285 ± 31 H. Nettofel (A-B) ± 7267 ± 5809 ± 5311 ± 3062 ± 1749 ± 1285 ± 31 ± 5342 I. Relativt nettofel i % (H/A) -11,7-8,5 4,8 3,0 10,4 38,2 90,6-4,3 ± 7,5 ± 7,1 ± 14,9 ± 8,5 ± 14,4 ± 21,1 ± 13,2 ± 2,0
17 17(26) Tabell 1.5 KOMMUNER MED FLER ÄN INVÅNARE Fördelning: Bostadshushåll efter antal boende enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census Antal enligt EU 1 boende 2 boende 3 boende 4 boende 5 boende 6-10 boende 11+ boende Summa bostadshushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt 1 boende ± 8755 ± ± 7144 ± 7578 ± 698 ± 1218 ± 279 ± ± 2828 ± boende ± 5622 ± 7419 ± 7055 ± 3704 ± 2029 ± 3447 ± 539 ± ± 1403 ± boende ± 0 ± 3242 ± 5376 ± 4823 ± 565 ± 4017 ± 0 ± 8870 ± 1002 ± boende ± 0 ± 0 ± 1583 ± 4991 ± 4831 ± 686 ± 69 ± 7186 ± 841 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 3202 ± 1609 ± 0 ± 3590 ± 413 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 27 ± 134 ± 2800 ± 282 ± 2818 ± 233 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 57 ± 57 ± 0 ± 57 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 1596 ± 1596 B. Antal enligt EU ± ± ± 8870 ± 7186 ± 3590 ± 2818 ± 57 ± ± 1596 ± C. Antal rätt klassificerade ± 8755 ± 7419 ± 5376 ± 4991 ± 3202 ± 2800 ± 57 ± D. Andel rätt klass i % (C/A) 97,1 94,8 84,6 89,1 86,7 56,9 11,1 92,6 ± 2,8 ± 2,7 ± 5,1 ± 4,7 ± 8,9 ± 17,8 ± 14,7 ± 1,7 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± 8755 ± 7419 ± 5376 ± 4991 ± 3202 ± 2800 ± 57 ± F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± ± ± 7076 ± 5131 ± 1609 ± 312 ± 0 ± G. Bruttofel (E+F) ± ± ± 8903 ± 7130 ± 3577 ± 2816 ± 57 H. Nettofel (A-B) ± ± ± 8870 ± 7186 ± 3590 ± 2818 ± 57 ± I. Relativt nettofel i % (H/A) -9,5-7,7-1,1 4,4 8,1 41,1 88,9-4,4 ± 5,5 ± 4,7 ± 8,3 ± 6,7 ± 10,0 ± 17,9 ± 14,7 ± 1,3
18 18(26) Tabell 1.6 ÖVRIGA KOMMUNER Fördelning: Bostadshushåll efter antal boende enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census Antal enligt EU 1 boende 2 boende 3 boende 4 boende 5 boende 6-10 boende 11+ boende Summa bostadshushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt 1 boende ± ± ± ± 7384 ± 6279 ± 2197 ± 1442 ± ± 3880 ± boende ± 5362 ± 9183 ± ± ± 802 ± 5739 ± 568 ± ± 2073 ± boende ± 0 ± 5784 ± ± 6592 ± 2681 ± 5513 ± 0 ± ± 1258 ± boende ± 0 ± 0 ± 3429 ± 8518 ± ± 4949 ± 0 ± ± 1150 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 2164 ± 7483 ± 4515 ± 170 ± 9011 ± 595 ± boende ± 0 ± 0 ± 67 ± 0 ± 3090 ± 5259 ± 201 ± 6109 ± 542 ± boende ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 101 ± 101 ± 0 ± 101 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 2165 ± 2165 B. Antal enligt EU ± ± ± ± ± 9011 ± 6109 ± 101 ± ± 2165 ± C. Antal rätt klassificerade ± ± 9183 ± ± 8518 ± 7483 ± 5259 ± 101 ± D. Andel rätt klass i % (C/A) 98,4 96,5 78,7 88,1 77,1 48,9 12,1 92,4 ± 1,8 ± 1,6 ± 6,0 ± 4,3 ± 11,0 ± 19,3 ± 21,1 ± 1,4 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± ± 9183 ± ± 8518 ± 7483 ± 5259 ± 101 ± F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± ± ± ± ± 5011 ± 3097 ± 0 ± G. Bruttofel (E+F) ± ± ± ± ± 9001 ± 6097 ± 101 H. Nettofel (A-B) ± ± ± ± ± 9011 ± 6109 ± 101 ± I. Relativt nettofel i % (H/A) -8,6-10,6 9,4-1,3 13,2 44,4 87,9-4,4 ± 4,0 ± 3,8 ± 8,1 ± 7,8 ± 13,2 ± 22,4 ± 21,1 ± 1,1
19 19(26) Tabell 2.1 RIKET Fördelning: Bostadshushåll efter hushållstyp enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census ensamstående med barn samboende utan barn samboende med barn två eller flera familjer Summa bostadshushåll Antal enligt EU Enpersonshushåll Flerpersonershushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt Enpersonshushåll ± ± ± ± ± ± 5395 ± ± 6370 ± ensamstående med barn ± 4010 ± ± 2670 ± 5850 ± 6513 ± 6018 ± ± 2106 ± samboende utan barn ± 6877 ± 2310 ± ± ± 9466 ± 7375 ± ± 3134 ± samboende med barn ± 479 ± 6605 ± 4904 ± ± 212 ± 7674 ± ± 2733 ± Flerpersonershushåll ± 2560 ± 2413 ± 3157 ± 4638 ± ± 282 ± ± 1132 ± två eller flera familjer ± 0 ± 229 ± 58 ± 1535 ± 975 ± 3682 ± 4119 ± 333 ± 4133 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 3582 ± 3582 B. Antal enligt EU ± ± ± ± ± ± 4119 ± ± 3582 ± C. Antal rätt klassificerade ± ± ± ± ± ± 3682 ± D. Andel rätt klass i % (C/A) 98,0 90,7 97,6 95,6 34,2 19,7 93,9 ± 1,1 ± 4,9 ± 1,0 ± 1,4 ± 8,9 ± 7,1 ± 0,7 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± ± ± ± ± ± 3682 ± F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± ± ± ± ± 6618 ± 1833 ± G. Bruttofel (E+F) ± ± ± ± ± ± 4106 H. Nettofel (A-B) ± ± ± ± ± ± 4119 ± I. Relativt nettofel i % (H/A) -12,1-1,0-10,1-1,3 53,8 75,2-5,0 ± 2,7 ± 6,2 ± 2,2 ± 1,8 ± 10,7 ± 7,9 ± 0,7
20 20(26) Tabell 2.2 STOR-STOCKHOLM Fördelning: Bostadshushåll efter hushållstyp enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census ensamstående med barn samboende utan barn samboende med barn två eller flera familjer Summa bostadshushåll Antal enligt EU Enpersonshushåll Flerpersonershushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt Enpersonshushåll ± 2933 ± 6358 ± 8063 ± 7035 ± ± 4669 ± ± 3161 ± ensamstående med barn ± 398 ± 7440 ± 2258 ± 342 ± 3554 ± 3076 ± 9083 ± 1175 ± 9159 samboende utan barn ± 0 ± 2732 ± 5799 ± 4237 ± 5359 ± 3305 ± 9834 ± 1613 ± 9965 samboende med barn ± 0 ± 3612 ± 2802 ± 4677 ± 0 ± 4773 ± 8102 ± 1465 ± 8234 Flerpersonershushåll ± 1412 ± 3090 ± 2558 ± 2309 ± 4821 ± 236 ± 6822 ± 576 ± 6846 två eller flera familjer ± 0 ± 179 ± 31 ± 476 ± 776 ± 1829 ± 2057 ± 136 ± 2061 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 1775 ± 1775 B. Antal enligt EU ± ± 9083 ± 9834 ± 8102 ± 6822 ± 2057 ± ± 1775 ± C. Antal rätt klassificerade ± 2933 ± 7440 ± 5799 ± 4677 ± 4821 ± 1829 ± D. Andel rätt klass i % (C/A) 99,4 88,1 95,5 98,7 29,1 17,7 93,0 ± 0,9 ± 9,8 ± 3,1 ± 2,1 ± 14,6 ± 11,4 ± 1,4 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± 2933 ± 7440 ± 5799 ± 4677 ± 4821 ± 1829 ± F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± ± 5248 ± 7909 ± 6620 ± 4839 ± 928 ± G. Bruttofel (E+F) ± ± 9126 ± 9780 ± 8108 ± 6840 ± 2046 H. Nettofel (A-B) ± ± 9083 ± 9834 ± 8102 ± 6822 ± 2057 ± I. Relativt nettofel i % (H/A) -15,4-0,3-8,8-7,4 48,5 76,8-6,2 ± 5,6 ± 12,0 ± 5,3 ± 3,7 ± 20,7 ± 12,8 ± 1,4
21 21(26) Tabell 2.3 STOR-GÖTEBORG Fördelning: Bostadshushåll efter hushållstyp enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census ensamstående med barn samboende utan barn samboende med barn två eller flera familjer Summa bostadshushåll Antal enligt EU Enpersonshushåll Flerpersonershushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt Enpersonshushåll ± 6245 ± 4716 ± 2284 ± 4614 ± 5942 ± 1153 ± ± 1976 ± ensamstående med barn ± 0 ± 3152 ± 1122 ± 1808 ± 143 ± 713 ± 3870 ± 482 ± 3900 samboende utan barn ± 3123 ± 301 ± 2252 ± 3211 ± 2778 ± 1789 ± 6004 ± 1023 ± 6091 samboende med barn ± 0 ± 1565 ± 154 ± 3350 ± 132 ± 1890 ± 4157 ± 909 ± 4255 Flerpersonershushåll ± 0 ± 187 ± 1733 ± 340 ± 2888 ± 0 ± 3388 ± 619 ± 3444 två eller flera familjer ± 0 ± 0 ± 0 ± 1119 ± 0 ± 892 ± 1431 ± 139 ± 1437 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 1131 ± 1131 B. Antal enligt EU ± ± 3870 ± 6004 ± 4157 ± 3388 ± 1431 ± 6487 ± 1131 ± 6585 C. Antal rätt klassificerade ± 6245 ± 3152 ± 2252 ± 3350 ± 2888 ± 892 ± 8613 D. Andel rätt klass i % (C/A) 95,3 87,4 97,8 95,4 36,0 20,0 92,2 ± 4,5 ± 10,3 ± 2,4 ± 3,2 ± 22,2 ± 15,3 ± 2,2 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± 6245 ± 3152 ± 2252 ± 3350 ± 2888 ± 892 ± 8613 F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± 9202 ± 2252 ± 5582 ± 2461 ± 1775 ± 1119 ± G. Bruttofel (E+F) ± ± 3878 ± 6034 ± 4157 ± 3392 ± 1433 H. Nettofel (A-B) ± ± 3870 ± 6004 ± 4157 ± 3388 ± 1431 ± 6487 I. Relativt nettofel i % (H/A) -11,2 4,5-12,2-1,7 49,0 64,3-4,5 ± 8,1 ± 12,6 ± 6,3 ± 4,0 ± 26,1 ± 24,6 ± 1,7
22 22(26) Tabell 2.4 STOR-MALMÖ Fördelning: Bostadshushåll efter hushållstyp enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census ensamstående med barn samboende utan barn samboende med barn två eller flera familjer Summa bostadshushåll Antal enligt EU Enpersonshushåll Flerpersonershushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt Enpersonshushåll ± 2944 ± 913 ± 2494 ± 3132 ± 4364 ± 2446 ± 7104 ± 1904 ± 7355 ensamstående med barn ± 0 ± 5281 ± 52 ± 2312 ± 385 ± 546 ± 5818 ± 665 ± 5856 samboende utan barn ± 1049 ± 132 ± 1332 ± 2631 ± 718 ± 1395 ± 3496 ± 996 ± 3635 samboende med barn ± 420 ± 2904 ± 185 ± 2581 ± 91 ± 2349 ± 4564 ± 893 ± 4651 Flerpersonershushåll ± 0 ± 0 ± 362 ± 275 ± 2201 ± 145 ± 2248 ± 276 ± 2265 två eller flera familjer ± 0 ± 182 ± 39 ± 17 ± 17 ± 1389 ± 1403 ± 238 ± 1423 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 1079 ± 1079 B. Antal enligt EU ± 7104 ± 5818 ± 3496 ± 4564 ± 2248 ± 1403 ± 5651 ± 1079 ± 5753 C. Antal rätt klassificerade ± 2944 ± 5281 ± 1332 ± 2581 ± 2201 ± 1389 ± 7220 D. Andel rätt klass i % (C/A) 97,8 71,7 99,1 95,0 52,5 31,1 92,8 ± 3,1 ± 25,3 ± 2,0 ± 3,7 ± 25,3 ± 32,2 ± 2,7 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± 2944 ± 5281 ± 1332 ± 2581 ± 2201 ± 1389 ± 7220 F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± 6442 ± 2417 ± 3223 ± 3765 ± 467 ± 187 ± 8385 G. Bruttofel (E+F) ± 7062 ± 5798 ± 3478 ± 4566 ± 2252 ± 1399 H. Nettofel (A-B) ± 7104 ± 5818 ± 3496 ± 4564 ± 2248 ± 1403 ± 5651 I. Relativt nettofel i % (H/A) -12,5 14,7-9,3-5,3 41,4 65,8-4,7 ± 7,4 ± 27,9 ± 5,2 ± 6,5 ± 25,9 ± 32,5 ± 2,1
23 23(26) Tabell 2.5 KOMMUNER MED FLER ÄN INVÅNARE Fördelning: Bostadshushåll efter hushållstyp enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census ensamstående med barn samboende utan barn samboende med barn två eller flera familjer Summa bostadshushåll Antal enligt EU Enpersonshushåll Flerpersonershushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt Enpersonshushåll ± 8764 ± 8018 ± 7957 ± 7772 ± ± 966 ± ± 2828 ± ensamstående med barn ± 4096 ± 7349 ± 837 ± 232 ± 161 ± 584 ± 8479 ± 898 ± 8526 samboende utan barn ± 3306 ± 325 ± 4036 ± 5544 ± 5227 ± 3823 ± 9962 ± 1254 ± samboende med barn ± 0 ± 2610 ± 86 ± 4899 ± 0 ± 3422 ± 6523 ± 1132 ± 6621 Flerpersonershushåll ± 2105 ± 110 ± 142 ± 238 ± 5229 ± 95 ± 5648 ± 418 ± 5663 två eller flera familjer ± 0 ± 0 ± 35 ± 1004 ± 0 ± 1297 ± 1641 ± 0 ± 1641 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 1596 ± 1596 B. Antal enligt EU ± ± 8479 ± 9962 ± 6523 ± 5648 ± 1641 ± ± 1596 ± C. Antal rätt klassificerade ± 8764 ± 7349 ± 4036 ± 4899 ± 5229 ± 1297 ± D. Andel rätt klass i % (C/A) 97,1 91,4 97,7 96,9 40,7 16,8 94,2 ± 2,8 ± 11,9 ± 1,8 ± 2,3 ± 22,0 ± 12,4 ± 1,7 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± 8764 ± 7349 ± 4036 ± 4899 ± 5229 ± 1297 ± F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± ± 4231 ± 9136 ± 4303 ± 2128 ± 1004 ± G. Bruttofel (E+F) ± ± 8481 ± ± 6517 ± 5644 ± 1640 H. Nettofel (A-B) ± ± 8479 ± 9962 ± 6523 ± 5648 ± 1641 ± I. Relativt nettofel i % (H/A) -12,2 2,9-11,1-1,3 52,6 77,6-5,1 ± 6,2 ± 13,7 ± 4,4 ± 3,1 ± 23,7 ± 15,6 ± 1,5
24 24(26) Tabell 2.6 ÖVRIGA KOMMUNER Fördelning: Bostadshushåll efter hushållstyp enligt evalveringsundersökningen (EU) och Census Antal enligt Census ensamstående med barn samboende utan barn samboende med barn två eller flera familjer Summa bostadshushåll Antal enligt EU Enpersonshushåll Flerpersonershushåll Lägenhetsnyckel saknas Totalt Enpersonshushåll ± ± 6745 ± ± ± ± 934 ± ± 3880 ± ensamstående med barn ± 0 ± 7906 ± 181 ± 5099 ± 5316 ± 4060 ± ± 1254 ± samboende utan barn ± 5362 ± 663 ± 6744 ± ± 5220 ± 4318 ± ± 1899 ± samboende med barn ± 0 ± 3742 ± 4038 ± ± 104 ± 3717 ± ± 1554 ± Flerpersonershushåll ± 0 ± 0 ± 157 ± 4056 ± 6237 ± 80 ± 7450 ± 563 ± 7471 två eller flera familjer ± 0 ± 110 ± 0 ± 0 ± 202 ± 2207 ± 2218 ± 129 ± 2222 A. Antal enligt Census ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 0 ± 2165 ± 2165 B. Antal enligt EU ± ± ± ± ± 7450 ± 2218 ± ± 2165 ± C. Antal rätt klassificerade ± ± 7906 ± 6744 ± ± 6237 ± 2207 ± D. Andel rätt klass i % (C/A) 98,4 94,6 98,2 93,3 29,1 20,9 94,7 ± 1,8 ± 7,1 ± 1,4 ± 2,9 ± 18,2 ± 14,4 ± 1,2 E. Felaktigt medtagna i klassen (A-C) ± ± 7906 ± 6744 ± ± 6237 ± 2207 ± F. Felaktigt uteslutna ur klassen (B-C) ± ± 8376 ± ± 6647 ± 4060 ± 228 ± G. Bruttofel (E+F) ± ± ± ± ± 7435 ± 2218 H. Nettofel (A-B) ± ± ± ± ± 7450 ± 2218 ± I. Relativt nettofel i % (H/A) -10,3-5,4-10,4 2,7 63,4 78,0-4,4 ± 4,4 ± 10,4 ± 3,7 ± 3,4 ± 21,8 ± 14,5 ± 1,1
25 25(26) Bilaga 1 Evalveringsblankett 1. Stämmer uppgifterna nedan med den adress du bodde på den 31 december 2011? Här avses den adress där du hade din stadigvarande bostad den 31 december Om du hade mer än en bostad, t.ex. övernattningslägenhet, gäller den adress där du hade din familj (om det är aktuellt för dig). NAMN COADR UTDADR2 UTDADR1 POSTNR POSTORT 1 Ja, adressuppgiften är helt korrekt 2 Adressuppgiften är nästan rätt, men inte helt rätt, t.ex. lägenhetsnummer saknas eller är felaktigt. => Fyll i korrekt adress nedan 3 Nej, den stämmer inte. => Fyll i din adress nedan Gatuadress (inklusive eventuell c/o-adress) Lägenhetsnummer LGH Postnummer Ort 2. Hur förfogar du/ni över bostaden? Endast ett alternativ får anges. En eller flera boende i bostaden... 1 äger huset (endast en- och tvåfamiljshus) 2 äger bostadsrätt 3 har hyreskontrakt med husägaren/fastighetsägaren 4 har andelslägenhet eller bostad i egen hyresfastighet 5 hyr bostaden i andra hand (inklusive tredje, fjärde hand osv.) 6 förfogar över bostaden på annat sätt: (beskriv i rutan) Om du har kontrakt för rum i studentkorridorshus, bostadshotell och liknande ska du markera svarsalternativ 3: har hyreskontrakt med husägaren/fastighetsägaren. 3. Hur många bostäder finns det på adressen där du bor? Bostad = lägenhet med eget kök/kokvrå/kokskåp eller annan lägenhet med egen ingång. 1 En 2 Två 3 Tre eller fler
26 4. Vilka personer hade sin stadigvarande bostad i bostaden/lägenheten den 31 december 2011? Skriv namn, kön och födelseår, samt om personen bor tillsammans med make/maka/sambo eller förälder. Kom ihåg att fylla i dig själv! Barn som bor delar av tiden hos vardera föräldern, ska tas med hos den förälder där de är folkbokförda. Som förälder räknas biologisk och adoptivförälder. Om ni är flera personer i hushållet, markera för varje person om personen Bor tillsammans med Bor tillsammans med förälder Förnamn Efternamn Kön Födelseår make/maka/ sambo Man Kvinna Ja Nej Ja Nej
Registerbaserad Hushållsstatistik. Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se
Registerbaserad Hushållsstatistik Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se Lite historik 1990 2006 2008 2009 2010 2011 2013 Sista Folk- och Bostadsräkningen (FoB) Riksdagen beslutar
Läs merRegisterbaserad hushållsstatistik
Version 2.0 Sida Dokumentation 1 (8) 2017-03-15 Registerbaserad hushållsstatistik Inledning Den registerbaserade hushållsstatistiken är en statistik med kort historia och SCB:s första publicering skedde
Läs merHushållsstatistik 2012
FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock
Läs merFakta om undersökningen
Medborgarnas attityder 2017 Fakta om undersökning Fakta om undersökningen Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av samtliga invånare i åldern
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Hushållens boende Ämnesområde Hushållens ekonomi Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning Produktkod HE0111 Referenstid 31 december
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (6) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Bostadsbeståndet Ämnesområde Boende, byggande och bebyggelse Statistikområde Bostadsbyggande och ombyggnad Produktkod BO0104 Referenstid
Läs merStatistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling
Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena
Läs merTeknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren
Läs merCensus 2011 samt ny hushålls- och bostadsstatistik
Census 2011 samt ny hushålls- och bostadsstatistik www.scb.se/hob 2011-05-05 Tomas Blomqvist FoB - Census Då: Samordnad folkräkning och bostadsräkning 1960 (1965) 1990 Statistikuppgifter blandat register
Läs merHundar, katter och andra sällskapsdjur 2012
Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter
Läs merBilaga 3. Redovisning av familjer
Bilaga 3. Redovisning av familjer I denna publikation har vi använt SCB:s befolkningsregister för att belysa barns familjeförhållanden. Uppgifter från olika urvalsundersökningar har använts för att belysa
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merHundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning
Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Kontaktperson: Ann-Marie Karlsson Enhet: Statistikenheten e-postadress: statistik@jordbruksverket.se Datum: 2013-03-04 Kort beskrivning av
Läs merHushållens utveckling i Jönköpings kommun
Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg
Läs merSKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011
SKOP Rapport till Hyresgästföreningen SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat drygt 4.400 ungdomar i åldern 20 till 27 år. Undersökningens frågor gällde ungdomars bostadssituation och genomfördes
Läs merHyror i bostadslägenheter (HiB)
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2014 BO0406 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merKommunfakta 2015. barn och familj
Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data
Läs merLastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd
Nordiskt statistikermöte, Bergen 14-17 augusti 2013 Tema: Produktionsprocessen Lastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd Abboud Ado, Trafikanalys. Sara Berntsson, Trafikanalys. Abboud.ado@trafa.se
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (14) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Hushållens boendeutgifter Ämnesområde Hushållens ekonomi Statistikområde Hushållens utgifter Produktkod HE0202 Referenstid Kalenderåret
Läs merIT bland individer 2005
IT bland individer 2005 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i
Läs merHushållens boende 2013 HE0111
BV/EV 2014-12-17 1(10) Hushållens boende 2013 HE0111 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och
Läs merHushållens icke-vinstdrivande organisationer 2005
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(8) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 2005 1 Inledning Emma-projektet, eller paraplyprojektet för förbättring av den ekonomiska statistiken, omfattar i huvudsak förbättringsförslagen
Läs merIT bland individer 2006
IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i
Läs merHushållens boende 2013
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Hushållens boende 2013 HE0111 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad
Läs merDelredovisning av regeringsuppdrag
Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation
Läs merLaboration 3: Urval och skattningar
S0004M Statistik 1 Undersökningsmetodik. Laboration 3: Urval och skattningar Denna laboration handlar om slumpmässiga urval. Dessa urval ska användas för att uppskatta egenskaper hos en population. Statistiska
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är
Läs merTeknisk rapport från NFO Infratest AB
Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Page 1 Riksskatteverket Regionenkät - Företag Projekt nr 14356 Göteborg 2003-12-18 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen
Läs merAllmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare
Rapporttitel Avsnittstitel Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Statistiska Centralbyrån 0 Allmänhetens
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merTeknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.
1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,
Läs merVad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån
Läs merAkademisk frihet i praktiken
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2005-05-20 1(1) Teknisk rapport Akademisk frihet i praktiken Inledning Enheten för utbildning och arbetsmarknadsstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden
Läs merBostadsbestånd 2014 BO0104
Avdelningen för regioner och miljö 2015-04-23 1(8) Bostadsbestånd 2014 BO0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merBilaga 1. Teknisk rapport från NFO Infratest AB
Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Riksskatteverket Riksenkät Allmänheten 2002 Projekt nr 13290 Göteborg 2002-12-19 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(18) Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2013 BO0406 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig
Läs merInträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan
Bortfallsanalys Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Förord Bortfallsanalys Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merTeknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden
Läs merUppföljningsundersökning. Lärare. Teknisk rapport
Uppföljningsundersökning Lärare Teknisk rapport Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden mars - juni 2011 en postenkät på uppdrag
Läs merSCB:s Medborgarundersökning våren 2013. Rapport
SCB:s Medborgarundersökning våren 13 Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13 - Nätverksrapport Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13... 1 Resultat Del A Hur bedömer
Läs merFöreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori
Föreläsning 4 Kapitel 5, sid 127-152 Stickprovsteori 2 Agenda Stickprovsteori Väntevärdesriktiga skattningar Samplingfördelningar Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen 3 Statistisk inferens Population:
Läs merIntroduktion till statistik för statsvetare
och enkäter "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" September 2011 och enkäter Inledning Inledning Om vi vill mäta en egenskap hos en population individer (individer kan vara personer, företag
Läs merKVALITETSDEKLARATION. IT bland individer. Statistiska Centralbyrån (12) Ämnesområde Levnadsförhållanden
2017-12-06 1 (12) KVALITETSDEKLARATION IT bland individer Ämnesområde Levnadsförhållanden Statistikområde Levnadsförhållanden Produktkod LE0108 Referenstid 2017 2017-12-06 2 (12) Statistikens kvalitet...
Läs merSkatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson
Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket
Läs merOMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN
OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus
Läs merBeräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)
Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen
Läs merBortfallsmönster i Undersökningarna av barns levnadsförhållanden
Bortfallsmönster i Undersökningarna av barns levnadsförhållanden 2010-2017 2019 Bortfallsmönster i Undersökningarna av barns levnadsförhållanden 2010-2017 Producent Förfrågningar SCB, Befolkning och välfärd
Läs merYtterligare urvalsmetoder och skattningsmetoder
F6 Ytterligare urvalsmetoder och skattningsmetoder Flerstegsurval Anta att man vill göra ett urval som täcker ett stort geografiskt område vill använda besöksintervju som insamlingsmetod Praktiskt omöjligt
Läs merDeltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(24) Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008 UF0539 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering
Läs merHur gör de egentligen?
Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant
Läs merEuropaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110. Innehållsförteckning
Enheten för demokratistatistik 2015-03-06 1(10) Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess
Läs merIT bland individer 2016 LE0108
Avdelningen för Ekonomisk statistik/enheten för 2016-12-17 1(12) IT bland individer 2016 LE0108 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merUtvärdering av salmonellabekämpning
Bilaga 11 Utvärdering av salmonellabekämpning Kvalitetsdeklaration 499 Bilaga 11 SOU 2010:106 Innehåll 0 INLEDNING...502 1 STATISTIKENS INNEHÅLL...502 1.1 Statistiska målstorheter...502 1.1.1 Undersökningsenhet
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
Läs merINTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE
INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Läs merBilaga 1. Teknisk rapport från NFO Infratest AB
Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Riksskatteverket Regionenkät Allmänheten 2002 Projekt nr 13289 Göteborg 2002-12-19 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen
Läs merHushållens boende 2012
FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med
Läs merHUSHÅLLENS ANVÄNDNING AV FRI-TV 2018 PÅ UPPDRAG AV POST- OCH TELESTYRELSEN
HUSHÅLLENS ANVÄNDNING AV FRI-TV 8 PÅ UPPDRAG AV POST- OCH TELESTYRELSEN BAKGRUND OCH SYFTE Post-och telestyrelsen (PTS) har gett Intermetra Business & Market Research Group i uppdrag att genomföra en undersökning
Läs merHur går en statistisk undersökning till?
Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.
Läs merResultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.
Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten
Läs merOmförhandling och byten av elavtal 2011 EN0305
RM/ET 2013-01-08 1(7) Omförhandling och byten av elavtal 2011 EN0305 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merFramtidens hushålls- och bostadsstatistik
Framtidens hushålls- och bostadsstatistik 2009-11-12 Konferens om den officiella statistiken Ulrika Ingelsson, insamlingsledare, Lantmäteriet Kerstin Karlsson, Statistiska centralbyrån Annika Klintefelt,
Läs merElevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...
Läs merKalibreringsrapport. Utländska doktorander
Kalibreringsrapport Utlänska oktoraner Inlening I en urvalsunersökning är allti skattningarna beäftae me urvalsfel beroene på att enast en elmäng (urval) av populationen stueras. Ett annat fel uppkommer
Läs merBarn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström
23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen
Läs merUrvalsökningar. Precisionen i en skattning är normalt proportionell mot 1/ n där n är urvalsstorleken
Urvalsökningar Precisionen i en skattning är normalt proportionell mot 1/ n där n är urvalsstorleken En urvalsökning från 21000 till 29500 individer borde då resultera i förbättring med ca 15% Eller? 1
Läs merBERÄKNINGSDEFINITION SAMBO
2011 ÖREBRO UNIVERSITET Handelshögskolan Statistik C-uppsats, 15 p Handledare: Ann-Marie Flygare Examinator: Per Gösta Andersson VT 2011 BERÄKNINGSDEFINITION SAMBO Författare Ann Gustafsson 860702 Tina
Läs merFolkomröstningar, Valdeltagandeundersökningen
Folkomröstningar, Valdeltagandeundersökningen 2003 ME0114 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Medborgarinflytande A.2 Statistikområde Allmänna val A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Läs merBortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB
Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Konsekvenser av Bortfall Introduktion Illustration av hur bortfall påverkar resultaten i en statistisk
Läs merIT bland individer 2015 LE0108
Avdelningen för Ekonomisk statistik/enheten för 2015-12-11 1(11) IT bland individer 2015 LE0108 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merTeknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Föräldraundersökning 2012 2013-02-09 Inledning Enheten för statistik om utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under
Läs merHälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan
BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning
Läs merUndersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik
F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas? Hur ska
Läs merF10. Ytterligare urvalsmetoder och skattningsmetoder (kap 9.8, 9.9) Flerstegsurval
F10 Ytterligare urvalsmetoder och skattningsmetoder (kap 9.8, 9.9) Flerstegsurval Anta att man vill göra ett urval som täcker ett stort geografiskt område vill använda besöksintervju som insamlingsmetod
Läs merNationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun
Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning
Läs merPlaneringen av en statistisk undersökning
F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merLaboration 3: Urval och skattningar
S0004M Statistik 1 Undersökningsmetodik. Laboration 3: Urval och skattningar Denna laboration handlar om slumpmässiga urval. Dessa urval ska användas för att uppskatta egenskaper hos en population. Statistiska
Läs merFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123
BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess
Läs merBarn- och familjestatistik 2008 LE0102
BV/PI 2008-10-27 1(11) Barn- och familjestatistik 2008 LE0102 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merHushållens boende 2014
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Hushållens boende 2014 HE0111 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merBörja med att ladda ner Kommuner2007.xls från kursens hemsida.
STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh Obligatorisk examinationsuppgift SDA II, 3 högskolepoäng. Olika urvalsmetoder punkt- och intervallskattningar Börja med att
Läs merIntolerans Enkätundersökning bland gymnasieelever i årskurserna 1 och 3 år 2009/2010 Uppdragsgivare: Forum för levande historia
Intolerans Enkätundersökning bland gymnasieelever i årskurserna 1 och 3 år 2009/2010 Uppdragsgivare: Forum för levande historia Teknisk rapport STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2010-11-01 1(12) Innehåll Inledning...
Läs merStatistikens betydelse och nytta för samhället
Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (12) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Energianvändning inom fiskesektorn Ämnesområde Energi Statistikområde Tillförsel och användning av energi Produktkod EN0115 Referenstid
Läs merVad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson
Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................
Läs merSå bor och lever Sverige
Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.
Läs merHushållens boende 2014 HE0111
BV/EV 2015-05-07 1(11) Hushållens boende 2014 HE0111 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och
Läs merTeknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Utvärdering av läroplansförtydligande i fritidshem - huvudman 2018-08-13 010-479 40 00 www.scb.se Inledning Enheten för statistik om utbildning
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen
Läs merUrval. Varje element i populationen skall ha en känd sannolikhet (chans) som är större än 0 att bli utvald
F11 Repetition Undersökningar Olika slag av undersökningar Syftet Beskrivande Förklarande/utredande Framåtblickande Undersökningsplanering Vem ska undersökas? Målpopulation Rampopulation Vad ska undersökas?
Läs merHögutbildade utrikes födda
Högutbildade utrikes födda UF0529 Denna dokumentation är upprättad i efterhand Detta dokument avser referensåret 2004. Det är framtaget 2018, och innehåller den information som var känd 2004. Det innebär
Läs merFörekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll
Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll 1 Målpopulationen Utgörs av samtliga svenska hushåll med minst en person född mellan 1907-1990. Urvalsram Befolkningsregistret (RTB), som
Läs merHUSHÅLLENS EKONOMI BAKGRUNDSFAKTA 2016:1. ÖVERGÅNG från urvals baserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik
HUSHÅLLENS EKONOMI BAKGRUNDSFAKTA 2016:1 ÖVERGÅNG från urvals baserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik BAKGRUNDSFAKTA Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik
Läs merKvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11
Kvantitativa metoder del 2 Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Disposition Kvantitativa metoder, enkätmetodik, epidemiologi, biostatistik Syfte/målformulering Undersökningsplan Urvalsram/urval
Läs mer