FFT - SVERIGE Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University Reg. Varumärke: nr. 382134
APOCRYPHES: EN GOD VÄN ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Rydén, O & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Bonniers, Stockholm
QuickTime och en MAN KLARAR INTE ALLTID DET SJÄLV. MAN BEHÖVER VÄNNER!!! TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.
FÖR ATT BIBEHÅLLA EN RELATION KRÄVS KONTINUERLIG KOMMUNIKATION
Persons influencing this perspective: Professor Aaron Antonovsky Professor Emmy Werner Professor Sir Michael Rutter Professor Froma Walch
HÄLSA OCH HÄLSOFRÄMJANDE LOVE WELL WORK WELL PLAY WELL EXPECT WELL
VIKTIGA BEGREPP I HÄLSOARBETE HELHETSSYN COPING EMPOWERMENT Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Studentlitteratur, Lund
Begrepp besläktade med KASAM Resilience motståndskraft återhämtningsförmåga förmåga att komma igen Werner, E. & Smith, S. R. (1992). Overcoming the Odds. High Risk Children from Birth to Adulthood. Cornell University Press.
SALUT OG ENES Sa lu s betyd er hälsa och v ar h ä ls an s gud inna i d e n g re ki s ka myto login Genesis be tyde r u rsp rung e ller uppko m s t
The Lundby study Social and Psychiatric investigation of the total Population in two small counties in Skåne, Sweden First wave 1947 Total n=2550 Children (0-15 years) n=590 Children with > 3 riskfactors n=221 Second wave 1957 Third wave 1972 Fourth wave 1988 Follow up all children who had more than 3 riskfactors n=148 Fifth wave 2000 Follow up of all individuals 50 years later
DÅ 100 % NU 100 %
DÅ 100 % NU 35 % 65 %
Stress Salutogenetic factors Pathogenetic factors + H E A L T H -
Contextuell determinism Historisk determinism Då Omvänd historisk determinism Nu Framtids determinism Framtid Strukturell determinism
PROCENT UNGDOMAR MED GOD ANPASSNING 70 60 50 40 30 20 10 0 IQ 115 IQ100 IQ 85 0-1 händelse 2-händelser Tiet et al (1998). Adverse life events and resilience. Journal of American Academy of Child and Adolecent Psychiatry, 37:11, 1191-1200
BARNENS SYMTOMTYNGD INGEN KONTAKT MED MORFAR GOD KONTAKT MED MORFAR FÖRÄLDRARNAS RELATION BRA FÖRÄLDRARNAS RELATION DÅLIG
Skyddande/salutogena faktorer(1) LÅG ORO OCH EMOTIONALITET AKTIV SOCIAL TILLDRAGANDE (LÄTT ATT TYCKA OM) SJÄLVSTÄNDIG, SOCIALT MOGEN INTELLIGENT VILL PRESTERA, GÖRA SITT BÄSTA SPECIELLA FÄRDIGHETER POSITIV SJÄLVBILD INTERN LOCUS OF CONTROL IMPULSKONTROLL PLANERING FRAMFÖRHÅLLNING KÄNSLA AV SAMMANHANG HJÄLPA ANDRA VID BEHOV (VARA BEHÖVD) HUMOR
Skyddande/salutogena faktorer(2) LITEN FAMILJ (< 4 BARN) HÖG KOMPETENS HOS MAMMA NÄRA BAND TILL PRIMÄR UPPFOSTRARE STÖD FRÅN MOR-OCH FARFÖRÄLDRAR STÖD FRÅN SYSKON KOMPETENTA KOMPISAR STÖD FRÅN LÄRARE ERFARENHET FRÅN FRAMGÅNG I SKOLAN STÖD FRÅN ANDRA VUXNA MED I SOCIALA FÖRENINGAR TRADITIONER GUD
Froma Walch, 1995 Stödjande och skyddande familjefaktorer.ömsesidigt stöd.respekt för individuell skillnader.stabilitet i livet.dela i relationen.flexibilitet.kommunikation.problemlösning.stödja personers trossystem.bibehålla hoppet.mastery (vad kan man klara).komma från rigida mönster.ekonomiska och materiella möjligheter
KVINNOR VID 30 ÅR STÖD FRÅN MAKA ELLER SAMBO STÖDJANDE LÄRARE/MENTOR STÖD FRÅN FÖRÄLDRAR STÖD FRÅN VÄNNER/ ARBETSKAMRATER ANTAL OLIKA SLAGS STÖD POSITIV ANPASSNING SOM VUXEN VID 40 Werner & Smith 2001
MÄN VID 30 ÅR STÖD FRÅN MAKA ELLER SAMBO STÖDJANDE LÄRARE/MENTOR POSITIV ANPASSNING SOM VUXEN VID 40 EAS AKTIVITET Werner & Smith 2001
S a l u t o g e n t t ä n k a n d e Det viktigaste begreppet i den salutogenetiska modellen är känsla av sammanhang. Antonovskys definition av detta är: "Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varak tig men dynamisk känsla av tillit att ( Begriplighet ) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, ( Hanterbarhet ) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som des sa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och ( Meningsfullhet ) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang."
KÄNSLA AV SAMMANHANG KASAM BEGRIPLIGHET HANTERBARHET MENINGSFULLHET
Pr oce nt indivi d er me d god hälsa (ca 30% bä sta ) so m sa mt idig t beja k ar an tal salu tog ena fak tor er und er uppväx te n. Antal Ska ttad HS RS SCL-90 QOL salu tog ena hälsa fak torer % % % % 0-1 12 20 19 19 2-3 26 26 25 21 4-5 43 31 45 50 6-8 89 78 44 33 ----------------------------------------------------------------------- -- Chi 2 (DF = 3) 17.8 10.6 6.2 10.4 P 0.001 0.014 0.105 0.015 ------------------------------------------------------------------------- (Ce der blad et al 1994 ) Ko rre la tion er me llan Känsla av sa mm anhang och olika m ått på hälsa. Ska ttad HS RS SCL-90 QOL Hälsa KASAM (n =146 ).46.50 -.70.76 (Ce der blad et al 1993 )
Från Salutogenes till Funktionell familjeterapi Vår utgångspunkt var salutogenes Återfanns i FFT Social kapacitet Självförtroende Självständighet Optimism Inre locus of control Impulskontroll Positiva copingstrategier Viktigt med nära relationer Klara gränser mellan subsystem Klara normer och regler Positivt nätverk
POSITIVT FÖRÄLDRASKAP Bygga relation skapa en positiv, icke konfliktfylld erfarenhet sinsemellan, viktigt för relationen. Ofta genom små vardagsnära händelser. T ex uppmärksamma den andre positivt utan krav, överraska den andre, göra en tjänst, visa sitt intresse etc. Att skapa positiv allians mellan förälder och ungdom är centralt för ett positivt och kompetent föräldraskap.
POSITIVT FÖRÄLDRASKAP Göra överenskommelser nödvändigt nå ömsesidighet för föräldrar och ungdomar, en styrka om samtliga familjemedlemmar är involverade. (Skillnad med yngre barn.) Positiva och framgångsrika överenskommelser viktigt till en början. Baseras på god kommunikation, realistiska mål och med hänsyn till relationsbehov.
POSITIVT FÖRÄLDRASKAP Konsekvenser Är av två typer: - I förväg formulerade utifrån förväntade beteenden. Föräldrarna föreskriver, påminner, frågar, håller igång dialogen etc. (T ex om sköter sig utökad frihet, om inte begränsningar.) Innehåller både belöningar och begränsningar. - Som en följd av den unges beteende som ej initierats av föräldrarna. (T ex skolk, kriminalitet)
POSITIVT FÖRÄLDRASKAP Konsekvenser ska vägleda och stödja, ej bestraffa. Sker genom att vara: - Icke-dömmande - Supportande - Bestämd - Konsekvent - Förvissning att alla är införstådda
PARENTING PYRAMID Time Out Använd selektivt Ignorera, avleda, distrahera: Minska aggressivitet Effektiv gränssättning. Öka samarbete/förhandling Använd frikostigt Belöning och uppmuntran: Bygga social komptetens Lek och kontakt: Befrämja positiv föräldra- barn relation Webster-Stratton, C: The Incredible Years Training Series 3/00
RELATIONELL FÖRMÅGA HOS TERAPEUTEN Koppla ihop känsla och beteende för att visa förståelse för vad som pågår. Vara uppmuntrande och stödjande gentemot samtliga. Visa värme, förståelse och omtanke. Använd humor som hjälp för familjen att se sig själva på ett nytt sätt. Berätta sidor av sig själv och sin egen livssituation som hjälp att visa förståelse.
STRUKTURERANDE FÖRMÅGA HOS TERAPEUTEN Befinna sig i centrum för interaktionen för att leda samtalet, styra processen, ge direktiv och inte ge upp. Vara klar och specifik i sin kommunikation och ge tydliga bilder av det man ser. Visa sin professionalitet genom ett gott självförtroende, att man har kunskap och att man inte backar för utmaningar.
FÖRMÅGA HOS TERAPEUTEN Relationell förmåga Strukturerande förmåga Bedömning Terapiprocess Introduktion/ motivation Beteendeförändring
FÖRMÅGA VARA MANAGER SOM TERAPEUT God kunskap om samhället vi lever i och hur olika samhällsfunktioner fungerar. Utveckla goda kontakter med samarbetspartners i de olika samhällsfunktionerna. Kunna ingå i olika system samtidigt. Kunna länka till andra personer i det sociala nätverket. Vara neutral, inte ta någons parti eller agera i någon parts speciella intresse. Förstå hur andra system influerar på familjerelationerna och familjefunktionen. Värna om familjemedlemmarnas interpersonella behov vid samverkan med andra.
FÖRMÅGA HOS TERAPEUTEN Relationell förmåga Strukturerande förmåga Förmåga vara manager Bedömning Terapiprocess Introduktion/ motivation Beteendeförändring Generalisering
PROBLEMLÖSNINGSMODELL (FORTS.) Vad göra för att nå lösning inkluderar Vad var och en ska göra, När och Hur. Steg för steg mot målet. Vara konkret, komma överens. Bevara positiv kommunikation. Inventera eventuella hinder alternativa lösningar kan diskuteras, engagerar alla i processen, förebygger misslyckande. Följa upp kolla av att lösningen är uppnådd. Känsla av samarbete och förmåga lösa problem stärks.
KONFLIKTHANTERING Vara processorienterad hantera konflikt snarare än lösa konflikt genom: - Medvetandegöra familjemedlemmarna vilka utlösare av konflikt som finns. - Strategier för att undvika utlösare. - Vid konflikt: fokusera på sakfrågan och inte på relationen, vara i nuet och glömma det gamla. På så sätt skyddas relationen och andra framgångar bevaras.
KONFLIKTHANTERING - HJÄLP FRÅN TERAPEUTEN Positiv omformulering kan hjälpa familjemedlemmarna i rätt riktning. Ta över konversationen/processen ställa frågor som riktar in sig på/fokuserar på: - innehållet i frågan -nuet - vikten av ett försonande klimat i kommunikationen