Resultatredovisning 2015-2016 Förskoleområde B Söderköpings kommun Söderköpings Vision 2020 Översiktsplan KF Skolprogram KF Flerårsbudget KF Uppdragsplan BUN Verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan Chef/R.O. Resultatredovisning Chef/R.O. MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT- REDOVISNING AKTIVITETER ANALYS RESULTAT 1
Innehållsförteckning sida nr Sammanfattning av läsåret 2015 2016 3 Grundfakta om verksamheten 4 Centralt prioriterade mål: Språk 5 Systematiskt kvalitetsarbete 9 Lokalt prioriterade mål: Skönberga 12 Prästkragen, Engeln och Mogata 16 2
Sammanfattning av läsåret 2015/2016 Under det gånga verksamhetsåret har vi haft två centralt prioriterade mål som vi aktivt har arbetat med men även lokala mål på respektive förskola. För att se resultat och måluppfyllelse har vi använt oss av pedagogernas självskattning av verksamheten, BRUK, loggbok, barnintervjuer, reflektioner i arbetslagen samt kommunens gemensamma föräldraenkät. Den ena målet var att ge våra barn maximala förutsättning för att utveckla ett rikt språk. I personalens utvärdering framgår det att de upplever att det finns mer att göra kring att skapa förutsättningar för barns språkutveckling. De aktiviteter som har genomförts har gjort att barnen fått ett ökat intresse för språk. Arbetet med att skapa språkstimulerande miljöer har inneburit att personalen stöttat varandra i att använda leken och den dagliga aktiviteten till att utveckla barnens språk med hjälp av bilder, berättelser och sånger som ska väcka lust och nyfikenhet. Vårdnadshavarna uppger att de i högre grad än tidigare upplever att förskolorna utmanar och stimulerar till nyfikenhet och lust att lära och att deras barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan. Under året har vi fastställt och implementerat handlingsplanen för Söderköpings kommuns kommunala förskolors arbete med språkutveckling och flerspråkiga barn. Att arbeta med språket och framför allt arbetet med barn med annat modersmål än svenska blir dock ett fortsatt målområde att arbeta vidare med under kommande läsår. Det andra målet var att arbeta med vårt systematiska kvalitetsarbete; SKA-pärmen som samtliga pedagoger vid årets slut skulle vara förtrogna med, där alla känner sig delaktiga i, där alla vet varför vi gör som vi gör för att utveckla verksamheten för såväl barn som föräldrar. Arbetet med SKA-pärmen har sannolikt inneburit en ökad medvetenhet hos pedagogerna kring vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär och också höjt medvetenheten kring vad som krävs av pedagogerna i sitt uppdrag. Utvärdering av arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet visar att pedagogerna uppskattar att uppdraget har blivit tydligare och att grunden är densamma på alla förskolor. Ska-pärmen används i den dagliga verksamheten och pedagogerna upplever att det har säkrat och höjt kvaliteten på arbetet. Arbetet med SKA-pärmen ska under kommande läsår fortsätta utvecklas och implementeras på respektive förskola för att varje medarbetare ska känna sig mera säker i den och för att våra förskolor ska hålla i och utveckla den goda kvalitén som vi har påbörjat. Vidare har förskolorna haft egna lokala mål som de har arbetat med under läsåret. Målen handlade om att arbeta med barns delaktighet och inflytande, att få föräldrarna att bli mera insatta i vad förskolorna gör i vardagen samt att fortsätta utveckla lärmiljöerna både inne och ute. Aktiviteter och strategier är genomförda enligt planen för dessa områden och man har kommit lite olika långt på respektive förskola. Det har delvis resulterat i att föräldrarna har blivit mer nöjda med informationen om vad deras barn och aktiviteter, men även resulterat i att vissa föräldrar fortfarande saknar information. Detta blir ett område som behöver fortsätta utveckla under kommande år och förskolorna behöver hitta olika strategier som passar respektive förskola. Även arbetet med barns delaktighet och inflytande ska fortsätta. Detta med hjälp av att arbeta projektinriktat och arbeta med pedagogisk dokumentation där verksamheten och lärandet blir synligt för alla. 3
Grundfakta om verksamheten Förskoleområde B har under verksamhetsåret bestått av Engelns förskola, Skönberga förskola, Prästkragens förskola och Mogata förskola. På områdets förskolor var det i augusti 2015 144 inskrivna barn i åldern 1-5 år och i augusti 2016 är det 135 barn inskrivna. Personalgruppen består i augusti 2015 av 28,06 årsarbetare fördelat på 34 pedagoger. Vilket motsvarar 5,14 barn per årsarbetare. Av dessa är 55 % förskollärare samt 45 % barnskötare. I augusti 2016 består personalgruppen av 26,50 årsarbetare fördelat på 31 pedagoger. Vilket motsvarar 5,09 barn per årsarbetare. Av dessa är 58 % förskollärare och 41 % barnskötare. Kommunens gemensamma förskoleteam ingår i område B och där arbetar tre pedagoger. Teamet avlöser samtliga arbetslag kontinuerligt och har sin egen verksamhet i barngrupperna. Förskolechef Bassam Mourad är ansvarig för områdets verksamhet. På varje förskola finns arbetslagsledare som tillsammans med förskolechefer bildar en ledningsgrupp vars främsta uppgift är att driva utvecklingsfrågor. Våra förskolor har tillgång till en förstelärare som kontinuerligt träffar varje arbetslag ca en gång i månaden. Förstelärartjänsten syftar till att skapa samsyn och gemenskap i verksamheterna och driva det systematiska arbetet framåt. Förstelärarens främsta uppgift är att agera som stöd för verksamheten i form av handledning i arbetet med uppföljning och utveckling av verksamheten samt ansvarar för introduktionen av nyutbildade förskollärare. En områdesassistent 50 % delas med övriga förskoleområden som står för administrativt stöd. Vi har även stöd från centralt håll som tex ekonomiuppföljning, barnplaceringar, stödteam och vaktmästare. Städ och mathanteringstjänster köps in från Ramunderstaden. Förskolelokalerna har några år på nacken och skulle behöva en uppfräschning. Renovering/ombyggnadsbehov föreligger på flera av förskolorna. Även gårdarna skulle behöva en uppfräschning. Hösten 2016 kommer Skönberga förskola att genomgå en omfattande välbehövlig renovering som ska starta hösten 2016 och beräknas ta ca ett år. 4
Centralt prioriterade mål i förskolan Mål Alla barn i Söderköpings kommunala förskolor ges maximala förutsättningar att utveckla ett rikt språk. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Mätverktyg Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Vi är medvetna om språkets grundläggande betydelse för barns utveckling och lärande VT 2016 VT 2015 Mål Resultat Resultat Resultat kommunen 4 3,27 4 3.96 Vi diskuterar fortlöpande hur förskolan ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling 4 3,5 3.75 3.67 Mätverktyg Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den kommungemensamma föräldraenkäten. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) 5
Mätverktyg Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Personalen utmanar och stimulerar mitt barns nyfikenhet och lust att lära VT 2016 VT 2015 Mål Resultat Resultat Resultat kommunen 4 3,64 3.53 3,67 Mitt barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan 4 3,65 3.64 3,73 Strategi Leken som pedagogiskt verktyg Språklek arbetslag utvärderingssamtal 2016-06-15 Rörelselek arbetslag utvärderingssamtal 2016-06-16 6
Strategi Kompetensutveckling Språkpilotsträffar Maria Palmgren utvärderingssamtal 2016-06-15 Litteraturstudier språkpilot/arbetslagsledare utvärderingssamtal 2016-06-15 Föreläsning Lars Andersson Moderna barn förskolechefer utvärderingssamtal 2016-06-15 Konstprojekt förskolechef utvärderingssamtal 2016-06-15 Strategi Fastställa och implementera handlingsplanen för Söderköpings kommuns kommunala förskolors arbete med språkutveckling och flerspråkiga barn. Språkpilotsträffar Maria Palmgren utvärderingssamtal 2016-06-15 Work-shop förskolechefer utvärderingssamtal 2016-12-19 7
Resultatanalys Resultaten är i år svåra att jämföra med tidigare år eftersom området har förändrats så att det inte är samma förskolor som tidigare år och eftersom självvärderingsverktyget BRUK har uppdaterats till en nyare version vilket innebär att frågorna inte helt överensstämmer med tidigare år. I personalens utvärdering av målet framgår det att de upplever att det finns mer att göra kring att skapa förutsättningar för barns språkutveckling. De aktiviteter som har genomförts har gjort att barnen fått ett ökat intresse för språk och ljud. Till exempel har arbetet med språklådor och Babblarna gjort att barnen i högre grad intresserar sig för böcker och för ord och ljud. Arbetet med sagolådor har bidragit till att barnen blivit mer intresserade av att berätta. Arbetet med att skapa språkstimulerande miljöer har inneburit att personalen stöttat varandra i att använda leken i den dagliga aktiviteten till att utveckla barnens språk med hjälp av bilder, berättelser och sånger som ska väcka lust och nyfikenhet. Att kompetens kring Tecken som stöd stärkts bland personalen har inneburit att, främst de yngsta, barnen har börjat förstärka det egna språket med tecken. Handlingsplanen för språkutveckling och flerspråkiga barn har introducerats för all personal och implementeringen kommer att fortsätta under hösten. Föreläsningen Moderna barn har inneburit att förskolorna tagit fram leklådor och att personalen har blivit bättre på att introducera aktiviteter så att intresse skapas. Leklådorna har skapats utifrån barnens intressen och har inneburit att det skapats ett lugn och ett intresse inom ett visst område som påverkat barnets språkliga utveckling på ett positivt sätt. Vårdnadshavarna uppger att de i högre grad än tidigare upplever att förskolorna utmanar och stimulerar till nyfikenhet och lust att lära och att deras barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Barnens språkutveckling kommer att vara ett fortsatt prioriterat mål även under kommande läsår. Arbetet med språkstimulerande miljöer och med språkstimulerande material av samma typ som Babblarna kommer fortsätta. Kompetensutveckling kring Tecken som stöd kommer att erbjudas pedagoger som fortfarande inte gått men även de som önskar bygga på sin kompetens i steg 2 av tecken som stöd. Vi kommer även att fortsätta arbeta med implementeringen av handlingsplanen för språkutveckling och flerspråkiga barn. Detta med hjälp av våra språkpiloter som kommer att fortsätta träffas under hösten. 8
Mål Alla pedagoger ska vid verksamhetsperiodens slut känna sig väl förtrogna med verktygen i Söderköpings kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Självskattning, samtal förskolechef 2016-06-15 Mätverktyg VT 2016 VT 2015 Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Mål Resultat Resultat kommunen Resultat Resultat kommunen Uppföljning, utvärdering och utveckling är naturliga inslag i verksamheten 4 3,42 3,32 3.73 3.69 Förskolan har utarbetade strategier för hur olika typer av förbättringsarbete ska dokumenteras för att de ska vara möjliga att följa upp och utvärdera 4 2,93 3,01 3 3.20 9
Strategi Kompetensutveckling Workshop förskolechefer utvärderingssamtal 2016-06-15 Föreläsning Lars Andersson Pedagogisk kommunikation förskolechefer utvärderingssamtal 2016-06-15 Strategi Pedagogiska samtal APT arbetslagsledare utvärderingssamtal 2016-06-15 Lagledarträffar förskolechefer utvärderingssamtal 2016-06-15 Uppföljning med förstelärare förstelärare utvärderingssamtal 2016-06-15 10
Resultatanalys Resultatet kring detta mål är inte helt jämförbart med föregående års resultat eftersom det delvis är andra förskolor som ingår i området och eftersom utvärderingsverktyget BRUK är uppdaterat till en nyare version där inte frågorna är identiska med tidigare år. Arbetet med SKA-pärmen har sannolikt inneburit en ökad medvetenhet hos pedagogerna kring vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär och också höjt medvetenheten kring vad som krävs av våra pedagoger. Detta kan vara en förklaring till att pedagogerna skattar sig lägre än tidigare år. Utvärdering av arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet visar att pedagogerna uppskattar att det har blivit tydligt och att grunden är densamma på alla förskolor. Att årshjulet är grunden för arbetet och att allt material som behövs finns färdigt underlättar arbetet i vardagen. SKA-pärmen används i det dagliga arbetet och pedagogerna upplever att det har säkrat och höjt kvalitén på arbetet. Implementeringen är inte helt klar och det har tagit mycket tid. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Förskolorna kommer att välja lite olika strategier för att fortsätta att utveckla och implementera SKA-pärmen. Exempel på detta är att pedagogerna får ansvars-kapitel som man läser in sig extra på och som man fortbildar sina kollegor i och som man även bevakar på årshjulet. En annan variant är att SKA-pärmen blir en punkt på dagordningen vid APT. Det är även viktigt att skapa rutiner för att introducera nya medarbetare i SKA-pärmen. 11
Lokalt prioriterade mål Avser: Skönberga Mål Att barnen ska få ett rikare språk Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Handledning av försteläraren. Logg kring varje barn. Utvecklingssamtal Förskollärare/Arbetslaget December 2015 Maj 2016 Strategi Leken som pedagogiskt verktyg Rörelse, sång, musik, språklekar, sagor, Babblarna och språklust. Förskollärare/Arbetslaget BRUK, Handledning med försteläraren. December 2015 Maj 2016 Strategi Kompetensutveckling Språkpilotsträffar Förskolläraren Utvecklingssamtal Maj 2016 12
Resultatanalys Enligt BRUKenkäten ser resultaten bra ut. Vi lyssnar och är lyhörda till barnens samtal, och vi ger barnen möjlighet att utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera. Vi behöver däremot vidareutveckla att regelbundet få till tillfällen att samtala kring böcker och bilder, samt skapa möjligheter för flerspråkiga barn att använda sitt modersmål. Försteläraren har varit ett stöd och setts som en tillgång i den pedagogiska verksamheten då hon gett tips, uppmuntrat och sett saker objektivt. Loggarna ses som ett bra verktyg att se barnens språkutveckling. Viktigt att reflektera utifrån loggarna. Arbetet med Babblarna har varit ett språkverktyg som har genomsyrat verksamheten. Mycket uppskattat hos barnen. Arbetet har resulterat i en ökad verbal kommunikation och ökat ordförråd. Rörelsesånger, sagor, flano, sånglekar och sång i olika former har gjort barnen mer intresserade av att uttrycka sig verbalt. Sången hos barnen har ökat. De inplanerade sångstunderna på Birkagården (som ett resultat av arbetet med Framtidsfrön) har fortsatt och varit uppskattat från båda håll. De tar egne initiativ till sång och sagostunder. Har egna samlingar med varandra. Teckenspråk har börjat användas i barngruppen. Rim och ramsor förekommer som en daglig aktivitet, både planerat och spontant. Barnen är intresserade av att rimma, och tramsrimma. Barnen utmanas på sin nivå och vi skojar fram lärande. Besök på bibliotek. Besök på förskolans föräldramöte av bibliotekarie som samtalade om böcker och språkutveckling. Uppgifterna som språkpiloten förmedlat på APT den sista terminen har varit väldigt uppskattat av pedagogerna som gett dem ny inspiration. Flerspråkighet hos barnen har uppmärksammats i liten utsträckning genom att vi räknat på olika språk. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Fortsätta med det vi gör då det har gett resultat i barngruppen och hos pedagoger. Mer dramatisering av sagor och sånger. Nytt sagomaterial. Fånga upp språksvaga barn tidigare för att hinna ge dem bättre förutsättningar. Bjuda in BVC till ett APT för att få bättre insyn i när det är dags att reagera på språksvaga barn, samt hjälpas åt att samarbeta kring barnet. Språkpiloten kan ge fler uppgifter. Använda tecken i större utsträckning och få mer fortbildning inom området. Loggarna kan koncentreras till olika områden under vissa perioder. Ha mer kontinuerlig koll på loggarna under terminen. Reflektera över utvecklingsområdena på individnivå på ex teamdagar. Flerspråkighet hos barn vill vi utveckla i större utsträckning. 13
Lokalt prioriterade mål Avser: Skönberga Mål Högre andel nöjda föräldrar. Att föräldrarna ska i större utsträckning få veta vad deras barn gjort under dagen. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Kommande föräldraenkät Förskolechef Maj 2016 Strategi Sätta almanackan på väl synlig plats samt se till att den är ifylld med aktiviteter. Sätta almanackan på väl synlig plats samt se till att den är ifylld med aktiviteter. Förskollärare/Arbetslaget December 2015 Maj 2016 14
Resultatanalys Aktiviteter och strategier är genomförda enligt planen. Det har delvis resulterat i att föräldrarna har blivit mer nöjda med informationen om deras barn och aktiviteter, men även resulterat i att vissa föräldrar fortfarande saknar information. Den största orsaken till att de blivit nöjdare ligger i den muntliga informationen till föräldrarna. Samtliga tamburer har organiserats och rensats för att få en tydligare överblick av informationen. Almanackorna i tamburerna har skrivits i både planerade aktiviteter och vad som genomförts. Enligt föräldraenkäten behöver vi förmedla hur barnets dag har varit på ett tydligare sätt. Vi behöver även tänka på att skapa ett gott förtroende till föräldrarna. Ur enkäten kan även utläsas att barnen tycker det är roligt att gå till förskolan, enligt föräldrarna. Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Vi kommer fortsätta med att försöka tillgodose föräldrarna behov av information genom att dela in barnen i mindre grupper med tillhörande ansvarig pedagog (Humlan/Fjärilen) som då har större möjlighet att se varje barns vardag. Bjuda in till föräldramöte där de får ange vilken slags information de önskar, och på vilket sätt de vill ha den. Almanackan i tamburerna kommer finnas kvar och användas på samma sätt, med daglig info. Där skrivs på i för och efterhand. Vi prioriterar föräldrakontakten och barnens trygghet. Är föräldrarna trygga avspeglas det på barnen. Föräldrakontakten är viktig då man grundar ett förtroende och föräldrarna får en bra insyn. Speciellt vid hämtning och vid lämning är mottagandet viktigt. 15
Lokalt prioriterade mål Avser: Prästkragen, Engeln och Mogata Mål Att vid verksamhetsårets slut skapat en lärmiljö både inne och ute som möjliggör barns inflytande och på ett tydligt sätt stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära, samt utvecklat en metod som informerar föräldrarna om detta. Utvärderingsmetod Ansvarig för utvärdering Utvärderingsdatum Självskattning med hjälp av BRUK Barnintervjuer Förskolechef Förskollärarna December 2015 Maj 2016 Föräldraenkät Förskolechef Strategi Kommunicera till barn i vardagen och föräldrar i vardagen/föräldramöten/fixarkvällar hur man kan se och uppleva barns reella inflytande i förskolans verksamhet. Samtal och reflektion i barngruppen samt i arbetslaget Arbetslaget Pedagogisk dokumentation och diskussion December 2015 Maj 2016 Medvetandegöra barns eget inflytande Föräldraenkät för att se behov och önskemål samt mäta upplevd nöjdhet Förskollärarna Barnintervjuer December 2015 Maj 2016 Förskolechef Arbetslaget Kommunens gemensamma föräldraenkät samt enhetens egen December 2015 Maj 2016 Strategi Studiebesök på andra förskolor Kunskap om barngruppens specifika behov av stimulering och utmaning i miljön Arbetslaget 2015/2016 16
Resultatanalys Engelns förskola I vårt arbete med lärmiljön ställde vi oss frågan: Vet föräldrarna vad vi menar med lärmiljö? Vi diskuterade och visade en film om detta på föräldramötet i höstas men vi kände ändå att förståelsen inte riktigt fanns där. Hur går vi vidare med detta? Vi kände oss väldigt kreativa i arbetet kring framtidsfrön. Vi samlade in material från föräldrar och omvärlden och gjorde om och förändrade. Detta slogs till stor del ned när kemikalieinspektionen kom till oss i januari och vi fick göra oss av med mycket material. Vi känner osäkerhet i vilket material som är ok eller inte. Vi funderar kring det projekterande arbetssättet och då vi vill förändra till en mera verkstadsliknande miljö. En miljö där barnen kan undersöka och prova sig fram. Materialet ska vara framplockat och tillgängligt. Några leklådor som vi bestämde har införskaffats och vi har tänkt att göra flera framöver. Fixarkvällen lade vi på is ett tag tillsvidare då vi fick investeringspengar till gården och nytt material kunde införskaffas. Vi har alla varit på studiebesök på andra förskolor och det har gett oss en del nya input. Vi observerar och kartlägger vad barnen är intresserade av. Utifrån det försöker vi ge barnen utmaningar, tid och material. Barnen har på sista tiden fått vara med när vi beställer lek/skapande material. I vår utformning av miljön strävar vi efter att ha synligt och tillgängligt material. Prästkragens förskola Vi försöker hela tiden utforma våra lärmiljöer för trygghet, delaktighet och inflytande. Detta sker bla genom att vi arbetar och delar upp barnen i mindre grupper som skapar bättre förutsättningar för att ge barnen trygghet. Livskunskap har vi arbetat mycket med denna termin. Mycket samarbetsövningar har ingått i verksamheten. Kompisböckerna används flitigt. Föräldrar har även lånat hem dessa veckovis och några har tom inhandlat egna till familjen. Även våra dagliga morgonsamlingar kring vårt årshjul har gjort så att alla barn blir sedda och uppmärksammade. Vi-känsla nås. Skapande verksamhet en gång i veckan där turtagande genom att lyssna, delge, samarbeta, hjälpa varandra har ingått. Barnen har själva fått spela upp en teater som man arbetat länge med. Hela storyn är barnen själva som fantiserat fram. Här har vi verkligen lyft fram barns inflytande. Vi filmade sen teatern och visade alla föräldrar på vår sommarfest. Vi arbetar för en miljö som speglas av respekt, lyhördhet och värme. Lekgrupper har vi som ett dagligt inslag där alla leker med alla oavsett ålder och kön. Våra leklådor som vi använt oss av ser vi som ett positivt inslag i våra lekgrupper. Vi jobbar på att skapa en teamkänsla i gruppen. Utnyttjar våra starka sidor och delar upp ansvarsområden. Vi använder oss av en informationstavla i personalrummet samt poängterar vikten av att skriva sådant som hänt i våra skrivböcker. Vi lutar oss mot våra arbetsblad så att saker och ting flyter på. Svarsfrekvensen på föräldraenkäten var låg. Men de resultat som inkommit från de åtta familjerna var ändå positiva. Vi måste jobba vidare med vår utemiljö anser många av de som svarat. Vi har använt oss av en dokumentationspärm hängandes väl synlig till föräldrarna i vår tambur. Vi har även bjudit in dem att titta på vårt årshjul. 17
Likabehandlingsplanen gick vi igenom med varandra. En del saker justerades och en del lades till. Vi fortsätter att använda oss utav våra barnintervjuer och känslosamtal. Resultat tyder nu på att alla barn tycker numera att det är ok att leka med alla. Så såg det inte ut riktigt året tidigare. Vi ser nu mer av barns inflytande än tidigare vilket känns bra. Mogata förskola Självskattningen i BRUK visar på ett sämre resultat än förra terminen. Vi är dock 3 av 5 som svarat totalt vilket kan bero på att vi har haft lite personalförändringar under perioden. Barnintervjuer är gjorda och barnen har varit och hälsat på andra förskolor. Därefter har de fått berätta vad de tyckte var bra och roligt på den förskola de var på. Detta för att tillsammans med barnen komma fram till vad vi ska göra på vår gård för att stimulera leken och deras inflytande. Det blev en buss, häst och vagn, kiosk, fotbollsmål, diskbänk i sandlådan och en snickarbänk med verktyg. Verktygen finns i en låda i uteförrådet. Vi har även haft ett projekt, Biltvätt, där barnen har varit med och tittat på en riktig biltvätt och sedan med vaktmästarens hjälp byggt en egen biltvätt. Föräldraenkäten visar att vår miljö inte blivit tillräckligt inspirerande. Vi tror att svaren hade varit annorlunda om de svarat efter fixardagen vi hade med föräldrarna då vi fick till en bättre förändring på utemiljön med hjälp av föräldrarna. Innemiljön har vi inte gjort så mycket åt under året. Vi har fokuserat på utemiljön utifrån svaren på föräldraenkäten. Till hösten har vi beslutat om att få till en större förändring i innemiljön. Eftersom vi har haft blandade åldrar under våren kommer vi att göra ett rum för de yngre barnen och ett för de äldre barnen. På så sätt kan barnen ha tillgängligt material som är anpassat efter deras ålder. Det har gjort att vi väljer att fortsätta med innemiljön som ett lokalt mål kommande läsår. Vi har haft samtal i barngrupp och i arbetslaget och kommit fram till vad som ska tillföras vår gård. Vår dokumentation över det arbetet med barnens inflytande har inte varit tillräckligt. Vi behöver lära mer om dokumentation. På föräldramötet fick föräldrarna sitta i grupper och komma med förslag på vad deras barn vill ha på gården. Vi har aktiva föräldrar som pratar utemiljö i vardagen med oss vilket gör att diskussionen hålls levande kring utemiljön även i fortsättningen. Medvetandegöra barns inflytande har vi gjort när barn kommit med idéer som vi hjälps åt att verkställa. Uppmärksamma dem på att det här har du/ni varit med och påverkat. Dokumentera det barnen varit med och bestämt om. Här behöver vi bli bättre på dokumentation, vilket vi kommer att bli efter höstens föreläsning av Lotta Törnblom. 18
Åtgärder nästa år för ökad måluppfyllelse Engelns förskola Nästa läsårs prioriterade mål för Engelns förskola är att vid verksamhetsårets slut ha påbörjat ett projekterande arbetssätt som möjliggör barns inflytande och på ett tydligt sätt stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära. Barnen ska ges möjligheter och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Vår strategi är att erbjuda barnen mera tillgängligt och ut utforskande material. Prästkragens förskola Vi kommer arbeta projektinriktat i två huvudgrupper med två pedagoger i varje grupp. Vi möblerar om lokalerna inför detta. Ett stort samtalsrum växer fram där lek, samtal och praktiskt arbete kan utföras. Vi fortsätter att utveckla lärmiljöerna inne samt försöker få med oss föräldrars tips och idéer och tankar om att utveckla utemiljön på vår gård. Vi ska ta detta i samband med höstens föräldramöte. I höst ska vi placera en foto ram väl synlig i hallen som visar föräldrarna vår verksamhet. Mogata förskola Vi kommer börja arbeta mer projektinriktat och då kommer vi att utgå från barnens intresse och genom dokumentationen komma fram till vad vi kan erbjuda barnen för att komma vidare i sitt lärande. Genom dokumentationen kommer barn och föräldrar att se vad barnen gör på förskolan och deras inflytande. Det kommer att ge tryggare föräldrar som vet vad vi gör på förskolan. Vi kommer även att fortsätta arbeta med innemiljön. 19