Puliktion 5:99 Trfi k säkerhet Resultt från 5 års trfiksäkerhetsenkät 5-9
Titel: Resultt från 5 års trfiksäkerhetsenkät Puliktion: 5:99 Utgivningsdtum: 5-9 Utgivre: Vägverket Förfttre: Ann Wrnemo, Sttistisk centrlyrån Lyout: Ateljén, Sttistisk centrlyrån Omslg: Vägverket Tryck: Vägverket, Borlänge ISSN: 11-9612 Distriutör: Vägverket, Butiken, 781 87 Borlänge. vgverket.utiken@vv.se, telefon 771-119 119, fx 243-755 5. På omslgilden: Ny genertionens trfiksäkerhetskmer. Våren 6 örjr Vägverket ersätt de gml trfiksäkerhetskmerorn med en ny genertion kmeror. 7 utomtisk trfiksäkerhetskmeror sk plcers ut på ungefär 25 mil olycksdrd väg, främst där hstighetern är för hög. I vrje kmerskåp finns en kmer och en rdr som mäter hstigheten. Om hstigheten överskrids ts en ild på fordonet, förren och registreringsskylten. Bilden kompletters med informtion om tid, plts etc och skicks utomtiskt vi telenätet till polisen för utredning.
Förord Vägverket hr sedn 1993 det övergripnde nsvret för trfiksäkerheten i Sverige. Verket smretr lnd nnt med polisen och kommunern. Att t frm och nlyser trfiksäkerhetssttistik ingår som en del i nsvret. En v de äldst löpnde undersökningrn inom dett område är den s.k. trfiksäkerhetsenkäten. Undersökningen hr genomförts v Sttistisk centrlyrån sedn 1981. Eftersom fler v frågorn ställts änd sedn 1981 (med undntg för år 4) är trfiksäkerhetsenkäten en utmärkt käll för tt studer utveckling och trender över tid. Speciellt i frågor om ttityder visr erfrenhetern tt det i llmänhet tr fler år innn någr större förändringr kn påviss. I dgens trfiksäkerhetsrete finns ett stort ehov v informtion och resultt från enkäten. Därför ger vi för tionde gången ut denn rpport. Vägverket Viktigt tt vet Rpportens vsikt är tt genom digrm och kommentrer till dess ge en översiktlig ild v resultten från 5 års undersökning. I slutet v rpporten finns en tellilg med sifferunderlg till respektive digrm. Genomförnde: Årligen 1981 3, 5 Urvl: 6 892 slumpmässigt utvld personer i åldrrn 15 84 år Strtifiering: Efter sju åldersgrupper och Vägverkets sju regioner Fältretsperiod: 8 mrs 5 7 juni 5 Metod: Postenkät med tre skriftlig påminnelser Svrsfrekvens: 67,5 procent Stndrdvägning: De erhålln resultten hr vägts, så tt de är representtiv för hel efolkningen Signifikns: Storleken på respektive frågs underlg vgör om mindre skillnder är signifiknt eller ej. I de fll ntlet oservtioner som instämmer eller hr svrt "j" är färre än 3, mrkers dett med en prentes i tellilgn. Attitydfrågor: Fem svrslterntiv: instämmer helt, instämmer i stor drg, gnsk tveksm, mycket tveksm, tr helt vstånd Vilk svr redoviss De som svrt och tgit ställning utgör totli denn rpport? ndelen, procent. Svr som Vet ej och Kn ej t ställning hr tgits ort om inget nnt nges. När det i digrmmen nges hur mång som instämmer är det en summering v dem som Instämmer helt och Instämmer i stor drg. I 1985, 199, 1995 smt 1997 5 års undersökningr hr personer 15 84 år deltgit medn åldersintervllet övrig år vrit 15 74 år. Vid jämförelser över tiden som illustrers i tidsseriedigrmmen hr svren från åldersgruppen år tgits ort för tt gör resultten melln åren direkt jämförr. Undersökningen genomfördes inte år 4 vilket mrkers med en luck i tidsseriedigrmmen. 3
Innehåll sid FÖRORD... 3 VIKTIGT ATT VETA... 3 NOLLVISIONEN... 5 SÄKRARE TRAFIKMILJÖ... 1 TRAFIKNYKTERHET... 13 HASTIGHET... 16 BILBÄLTEN... 21 CYKELHJÄLM... 24 SYNBARHET... 26 TABELLBILAGA... 27 4
Nollvisionen Ingen människ sk ehöv dö eller skds llvrligt i trfiken. Det är det långsiktig mål Nollvisionen som riksdgen hr eslutt om. Ytterst hr de som utformr vägtrnsportsystemet nsvret för säkerheten. 1 Hur mång dödsfll i trfiken nser Du vr cceptelt per år? Andel som svrt noll död 5 1 Andel som svrt noll död 1996 3, 5, 15 74 år 24-95 -97-99 -1-3 -5 Noll död i trfiken Närmre 55 procent, fler kvinnor än män, nser det occeptelt tt människor döds i trfiken. Andelen som svrt noll död på frågn om hur mång dödsfll som är cceptelt i trfiken per år hr minskt från 58 procent år 1997 till drygt 5 procent år 3. År 5 hr ndelen ökt till 54 procent. 2 2 Känner Du till etppmålet för år 7 (högst 27 dödde) Andel som svrt j Tror Du tt etppmålet är möjligt tt uppnå? Andel som svrt j 24 24 Nollvisionens etppmål för år 7 Närmre två v tio hr svrt tt de känner till etppmålet för år 7 på högst 27 dödde. I åldrrn 18-24 smt 55-84 hr fler män än kvinnor svrt "j" på denn fråg. Andelen som känner till etppmålet är något högre lnd de som är 55 år eller äldre. Är etppmålet möjligt tt uppnå? Av de som svrt och tgit ställning hr närmre procent v smtlig, något fler kvinnor än män, svrt tt de tror tt etppmålet är möjligt tt uppnå. Frmför llt de yngre, personer under år, hr svrt j på denn fråg. Melln 25 och procent v de svrnde i de olik redovisningsgruppern hr svrt Kn ej t ställning. 5
2 c Vilk tre eteenden tror Du är viktigst tt påverk för tt nå etppmålet 7? Andel som mrkert ktuellt svrslterntiv Trfiknteteenden Av de sju eteenden som årets trfiksäkerhetsenkät tgit upp tror åde kvinnor och män tt trfiknykterheten är det eteende som är viktigst tt påverk för tt nå etppmålet 7. Därefter är det runt hälften som hr mrkert hstigheten, ältesnvändningen och vståndshållningen. Hjälmnvändningen lnd cyklister Hstigheten Moiltelefonnvändningen vid ilkörning Trfiknykterheten Bältesnvändningen Rödljuskörningen Avståndshållningen 3 3 Mitt intresse för trfiksäkerhetsfrågor hr ökt den senste tiden 5 1992 3, 5, 15 74 år 24-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 Intresse för trfiksäkerhetsfrågor Ungefär fyr v tio tillfrågde uppger tt ders intresse för trfiksäkerhetsfrågor hr ökt den senste tiden. Intresset ökr med stignde ålder med undntg v 18 till 19-åringrn som ligger reltivt högt. Andelen som instämmer hr successivt minskt melln åren 1992 och 1998, från 44 till 34 procent. Därefter hr ndelen ökt och vriert runt procent. 6
Politikers och eslutsfttres vilj tt sts på trfiksäkerhet hr ökt den senste tiden 5 4 4 1992 3, 5, 15 74 år 24 Politiker och eslutsfttre Att politikers och eslutfttres vilj tt sts på trfiksäkerhet hr ökt den senste tiden nser drygt 35 procent v smtlig. De llr äldst instämmer i högre i grd jämfört med övrig åldersgrupper. -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Andelen som instämmer hr vriert runt 25 procent åren 1992 till 1996. År 1 vr ndelen som högst, ungefär 45 procent. Därefter hr ndelen vriert melln 35 och procent. Jg etlr gärn mer för ensinen om pengrn går till trfiksäkerhetsåtgärder 5 5 5 1992 3, 5 15 74 år 24-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 Bensinpengr till trfiksäkerhetsåtgärder Ungefär en femtedel v smtlig, något fler kvinnor än män, skulle kunn tänk sig tt etl mer för ensinen om pengrn går till trfiksäkerhetsåtgärder. De äldst är mest positivt inställd till tt etl mer. Andelen som instämmer minskde successivt under perioden 1992 till 1998. Därefter hr ndelen ökt frm till och med år 3 för tt återigen minsk år 5. 7
Jg tycker tt trfiken livit mer riskfylld under senre år 5 6 6 1991 3, 5, 15 74 år 24 Mer riskfylld trfik Drygt sju v tio kvinnor och fem v tio män hr svrt tt de tycker tt trfiken hr livit mer riskfylld under senre år. De som är 55 år eller äldre instämmer i högre grd än yngre. -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Under perioden 1992 till 1997 hr ndelen som instämmer minskt från drygt 7 till 5 procent. Därefter hr ndelen ökt och vriert runt procent. 7 7 Jg tycker tt trfikntern i llmänhet visr större hänsyn i trfiken nu än tidigre 5 1992 3, 5, 15 74 år 24-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 Hänsyn i trfiken Drygt 15 procent v smtlig, något fler män än kvinnor, tycker tt trfikntern i llmänhet visr större hänsyn i trfiken nu än tidigre. Personer i åldrrn till 24 år är minst enägn tt instämm. Under perioden 1992 till 1997 hr ndelen som instämmer successivt ökt. År vr ndelen som högst; 22 procent. Därefter hr ndelen minskt. År 5 ligger ndelen på 15 procent. 8
8 9 All föreningr, företg och myndigheter orde ställ krv på trfiksäkerhet i smnd med sin trnsporter 5 Det orde krävs körkort för tt få kör EU-moped (moped klss I, hstighet högst 45 km/tim) 5 24 24 Trfiksäkr trnsporter Ungefär 85 procent v smtlig, något fler kvinnor än män, nser tt ll föreningr, företg och myndigheter orde ställ krv på trfiksäkerhet i smnd med sin trnsporter. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. Körkortskrv för EU-moped Närmre 65 procent v smtlig tycker tt det orde krävs körkort för tt få kör EU-moped. instämmer genomgående i högre grd än män, äldre i högre grd än yngre. 1 11 Det orde vr förjudet tt prt i moiltelefon när mn kör il 5 Snnolikheten tt li stoppd i en poliskontroll hr ökt den senste tiden 5 24 24 Moiltelefon och ilkörning Ungefär två tredjedelr v smtlig, etydligt fler kvinnor än män, nser tt det orde vr förjudet tt prt i moiltelefon när mn kör il. Äldre instämmer i mycket högre grd än yngre. Nio v tio personer i åldrrn 65 till 84 år är positivt inställd till ett förud. Stoppd i poliskontroll Närmre en fjärdedel v smtlig hr svrt tt snnolikheten tt li stoppd i en poliskontroll hr ökt den senste tiden. Yngre i åldrrn 15 till 19 år instämmer i högre grd än de som är äldre. 9
Säkrre trfikmiljö Det är rimligt tt sänk hstighetsgränsen till 3 km/tim på gtor där det finns mycket fotgängre och cyklister 5 12 12 1997 3, 5, 15 74 år 24-95 -97-99 -1-3 -5 Hstighetsgränser i tätort I genomsnitt nser drygt 7 procent tt det är rimligt tt sänk hstighetsgränsen till 3 km/tim på gtor där det finns mycket fotgängre och cyklister. instämmer genomgående i högre grd än män. Personer i åldrrn 75-84 år är mer positivt inställd än yngre. Andelen som instämmer hr vriert runt 7 procent åren 1997 till 5. 13 13 All större vägr orde förses med mitträcken för tt förhindr möteskollisioner 5 1999 3, 5, 15 74 år 24-95 -97-99 -1-3 -5 Mitträcken Närmre 85 procent, något fler kvinnor än män, nser tt ll vägr orde förses med mitträcken för tt förhindr möteskollisioner. Andelen som instämmer hr sedn år ökt från 75 till 83 procent. 1
14 Fler korsningr ör ersätts med cirkultionspltser (rondeller) 5 24 Cirkultionspltser Att fler korsningr ör ersätts med cirkultionspltser nser sju v tio. I åldrrn 18 till 19, 25 till 54 och 65 till 84 år instämmer fler män än kvinnor. Äldre instämmer i högre grd än yngre. 15 15 Bilrn stnnr sälln när jg sk gå över gtn på övergångsställe 5 1993 3, 5, 15 74 år 24-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 Bilrn stnnr sälln Ungefär en tredjedel v smtlig, fler kvinnor än män, uppger tt ilrn sälln stnnr när de sk gå över gtn på övergångsställe. De yngst och de äldst instämmer i högre grd än övrig. Från tt den ny lgen om väjningsplikt vid övergångsställen införts 1 mj hr ndelen som nser tt ilrn sälln stnnr vid övergångsställen minskt. Andelen som instämmer hr legt runt procent åren 1993 till 1995. Därefter hr ndelen minskt successivt och ligger år 5 på 34 procent. 11
16 17 Det orde vr stopplikt vid skolskjuts som stnnt för v- och påstigning 5 Automtisk hstighetsövervkning med kmer (ej dold) är ett r sätt tt ök trfiksäkerheten 5 24 24 Stopplikt vid skolskjuts som stnnt Drygt procent, etydligt fler kvinnor än män, nser tt det orde vr stopplikt vid skolskjuts som stnnt för v- och påstigning. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. Automtisk hstighetsövervkning för ökd trfiksäkerhet Av smtlig i efolkningen nser sju v tio tt utomtisk hstighetsövervkning med kmer är ett r sätt tt ök trfiksäkerheten. instämmer i högre grd än män och äldre i högre grd än yngre. 12
Trfiknykterhet 18 18 Hr det hänt någon gång under de senste 12 måndern tt Du kört il efter tt h druckit lkohol utöver lättöl? Andel som svrt j 5 * Andel som svrt j 1981 3, 5, 18 74 år 24 Onykterhet vid rtten I 5 års undersökning hr drygt fem procent v smtlig svrnde i åldrrn 18 till 84 år svrt j på frågn om de kört il efter tt h druckit lkohol utöver lättöl de senste tolv måndern. kominerr lkohol med ilkörning i större utsträckning än kvinnor, frmför llt män i åldrrn till 54 år. -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 Andelen som hr uppgivit tt de kört il efter lkoholintg hr ökt under perioden 1981 till 1989 från nio till fjorton procent. Därefter hr ndelen minskt och ligger år 5 på sex procent, den lägst nivån sedn år 1981 då mätningen strtde. 19 19 Hr Du under de senste 12 måndern åkt med någon förre som vrit påverkd v lkohol? Andel som svrt j 5 * Andel som svrt j 1994 3, 5, 15 74 år 24 Åkt med förre påverkd v lkohol Ungefär fem procent hr svrt tt de hr åkt med någon som kört il påverkd v lkohol. Det är små skillnder melln kvinnor och män. Det är vnligre tt personer i åldrrn 15 till 24 år hr åkt med lkoholpåverkde förre jämfört med äldre personer. -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 Andelen som svrt tt de under de senste tolv måndern åkt med någon som kört il påverkd v lkohol hr legt på drygt fem procent under den redovisde perioden. Andelen vr som högst 1994; sju procent. År 5 ligger ndelen på fem procent. * Färre än 3 oservtioner som instämmer eller hr svrt "j" i någon/någr v redovisningsgruppern. Se i tellilgn för mer informtion 13
All ilr orde utrusts med ett lkolås där ett utndningsprov krävs vrje gång ilen skll strts 5 1995 3, 5, 15 74 år 24-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Alkolås Närmre 75 procent v kvinnorn och närmre procent v männen nser tt ll ilr orde utrusts med ett lkolås där ett utndningsprov krävs vrje gång ilen skll strts. Andelen som instämmer hr under perioden 1995 till 1999 minskt från 64 till 59 procent. Därefter hr ndelen ökt till 69 procent år 3. År 5 ligger ndelen på 66 procent. Sedn 1 oktoer 3 pågår försöksverksmhet med s.k. lkolås i hel lndet. 21 21 Gränsen för rttfylleri orde gå vid promille och inte som nu vid,2 5 199 3, 5, 15 74 år 24-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Noll promille Drygt 55 procent v smtlig nser tt gränsen för rttfylleri orde gå vid promille och inte som nu vid,2. instämmer genomgående i högre grd än män. Äldre är mer positivt inställd till en nollgräns än yngre. Andelen som tycker tt gränsen för rttfylleri orde gå vid promille hr vriert melln 5 och 58 procent under åren 199 till 3. År 5 ligger ndelen på 56 procent. 14
22 Strffet för rttfylleri orde vr hårdre 5 Lgen säger tt mn inte får kör motordrivet fordon påverkd v lkohol eller ndr droger. Strffrättsligt går gränsen för rttfylleri vid,2 promille lkoholhlt i lodet. För grovt rttfylleri är gränsen 1, promille. Beträffnde nrkotikklssde medel gäller en nollgräns. (Lg (1951:649) om strff för viss trfikrott, 4 ) 24 Hårdre strff för rttfylleri De llr flest, närmre 95 procent, tycker tt strffet för rttfylleri orde vr hårdre. i åldrrn 25 år och äldre instämmer i högre grd än män i smm ålder. Det är små vritioner melln åldersgruppern. 15
Hstighet 23 23 Det är viktigre tt följ trfikrytmen än hstighetsgränsern 5 1981 3, 5, 15 74 år 24-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Trfikrytm och hstighetsgränser I genomsnitt tycker 55 procent v smtlig tt det är viktigre tt följ trfikrytmen än hstighetsgränsern. instämmer i högre grd än kvinnor, ovsett åldersgrupp. Andelen som instämmer hr ökt under 19-tlet, från 41 till 5 procent. Sedn 199 hr ndelen vriert runt 55 procent. 24 24 Det är rimligt tt sänk hstighetsgränsern för tt ök trfiksäkerheten 5 1994 3, 5, 15 74 år 24-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Ökd trfiksäkerhet genom sänkt hstighetsgränser Drygt 45 procent v smtlig nser det rimligt tt sänk hstighetsgränsern för tt ök trfiksäkerheten. och äldre är etydligt mer positivt inställd till sänkt hstighetsgräns än män och yngre. Andelen som instämmer hr ökt under perioden 1994 till 1997, från 38 till 47 procent. Därefter hr ndelen successivt minskt och låg år 3 på 39 procent. År 5 hr ndelen ökt till 45 procent. 16
25 25 De nuvrnde hstighetsgränsern är så låg tt mn måste h förståelse för tt de överskrids 5 1981 3, 5, 15 74 år 24-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Överskridnde v hstighetsgränser Drygt en fjärdedel, etydligt fler män än kvinnor, nser tt de nuvrnde hstighetsgränsern är så låg tt mn måste h förståelse för tt de överskrids. Andelen som instämmer hr vriert under de redovisde åren. Under perioden 1988 till 1991 ökde ndelen från 21 till 37 procent. Året därpå minskde ndelen till drygt 3 procent. De senste tolv åren hr ndelen vriert runt 25 procent. 26 27 Hstighetsgränsen på motorvägr orde höjs till 13 km/tim 5 Hstighetsgränsen vid övergångsställen ör lltid vr högst 3 km/tim 5 24 24 Hstighetsgräns på motorvägr Av smtlig tillfrågde nser drygt sex v tio tt hstighetsgränsen på motorvägr orde höjs till 13 km/tim. instämmer genomgående i högre grd än kvinnor och yngre är mer positivt inställd till en högre hstighetsgräns på motorvägr än äldre. Hstighetsgräns vid övergångsställen Drygt hälften v smtlig sex v tio kvinnor och fyr v tio män nser tt hstighetsgränsen vid övergångsställen lltid ör vr högst 3 km/tim. De yngst och de äldst instämmer i högre grd än personer i åldrrn 18 till 74 år. 17
28 28 Jg skulle vilj h ett tekniskt hjälpmedel i ilen för tt lättre kunn håll hstighetsgränsern 5 1999 3, 5, 15 74 år 24-99 -1-3 -5 Tekniskt hjälpmedel Drygt 45 procent v kvinnorn och närmre procent v männen hr svrt tt de skulle vilj h ett tekniskt hjälpmedel i ilen för tt lättre kunn håll hstighetsgränsern. Personer i åldrrn till 54 år är mindre positivt inställd till ett tekniskt hjälpmedel jämfört med de som är yngre eller äldre. 29 29 Automtisk hstighetsövervkning med kmer (ej dold) är ett r sätt tt övervk hstighetsöverträdelser 5 Andelen som instämmer hr vriert runt 45 procent åren 1999 till 5. 1999 3, 5, 15 74 år 24-99 -1-3 -5 Automtisk hstighetsövervkning, hstighetsöverträdelser Tre fjärdedelr tycker tt utomtisk hstighetsövervkning med kmer är ett r sätt tt övervk hstighetsöverträdelser. i åldrrn 15 64 år instämmer i högre grd än män. Äldre är mer positivt inställd än yngre. Andelen som instämmer hr ökt från 59 procent år 1999 till 74 procent år 5. 18
3 Automtisk hstighetsövervkning med kmer (ej dold) orde finns på fler gtor och vägr 5 24 Automtisk hstighetsövervkning på fler gtor och vägr Närmre 7 procent v kvinnorn och närmre 55 procent v männen hr svrt tt de tycker tt utomtisk hstighetsövervkning med kmer orde finns på fler gtor och vägr. Äldre instämmer i högre grd än yngre. 31 31 Strffet för fortkörning orde vr hårdre 5 199 3, 5, 15 74 år 24-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Hårdre strff Drygt procent v smtlig, etydligt fler kvinnor än män, tycker tt strffet för fortkörning orde vr hårdre. Äldre är mer positivt inställd till hårdre strff än yngre Andelen som instämmer hr vriert runt procent under åren 199 till 5. 19
33 33 Polisens tolernsgräns vid fortkörning orde minsks 5 Hstighetsgränsern orde kunn vriers eroende på trfikmängd och väder 5 24 24 Polisens tolernsgräns Närmre procent v smtlig, fler kvinnor än män, nser tt polisens tolernsgräns vid fortkörning orde minsks. Blnd personer i åldrrn 55 till 84 år instämmer fler kvinnor än män. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. Vril hstighetsgränser Närmre sju v tio kvinnor och ått v tio män nser tt hstighetsgränsern orde kunn vriers eroende på trfikmängd och väder. Yngre är mindre positivt inställd till vril hstighetsgränser än äldre. 34 Högst tillåtn hstighet orde vr 3 km/tim vid skolskjuts som stnnt för v- och påstigning 5 24 Hstighetsgräns vid skolskjuts som stnnt Drygt 9 procent v kvinnorn och närmre 85 procent v männen hr svrt tt högst tillåtn hstighet orde vr 3 km/tim vid skolskjuts som stnnt för v- och påstigning. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder.
Bilälten "Hur oft nvänder Du ilälte då Du åker personil och sitter i FRAMSÄTET?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder ilälte v dem som åker il i frmsätet 5. 35 Frmsätet, tätort 35 Frmsätet, lndsväg 24 24 Bilälten i frmsätet Drygt 95 procent v kvinnorn och 9 procent v männen uppger tt de lltid eller nästn lltid nvänder ilälte i frmsätet i tätortstrfik. Yngre i åldrrn 15 till 24 år är något sämre på tt nvänd ilälte jämfört med de äldre. Vid lndsvägskörning hr ännu fler, 98 procent v kvinnorn och 95 procent v männen, svrt tt de lltid eller nästn lltid nvänder ilälte när de sitter i frmsätet. "Hur oft nvänder Du ilälte då Du åker personil och sitter i BAKSÄTET?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder ilälte v dem som åker il i ksätet 5. 36 Bksätet, tätort 36 Bksätet, lndsväg 24 24 Bilälten i ksätet Drygt procent v smtlig nvänder lltid eller nästn lltid ilälte i ksätet i tätortstrfik. Bilältesnvändningen ökr med åldern. Drygt 85 procent v smtlig hr svrt tt de nvänder ilälte i ksätet i lndsvägstrfik. Även i ksätet nvänder äldre ilälte i större utsträckning än yngre. nvänder ilälte i ksätet i större utsträckning än män, åde i tätortstrfik och i lndsvägstrfik. Lgen om oligtorisk nvändning v ilälte i frmsätet kom 1 jnuri 1975. Motsvrnde lg om nvändning v ilälte i ksätet kom 1 juli 1986. 21
Olik åldersgruppers nvändning v ilälte 1981 3, 5 i frmsäte och ksäte, på lndsväg och i tätort (uppgiftern vser smtlig i åldersgruppern, åde kvinnor och män). 37 37 15 24 år 25 74 år -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 1 3 5 Användning v ilälte Bilältesnvändningen i frmsätet hr vrit reltivt konstnt sedn mitten v - tlet. Användning v ilälte är vnligre vid lndsvägskörning, åde lnd de yngre och lnd de äldre. I ksätet hr nvändningen lnd yngre i åldrrn 15 till 24 år successivt ökt sedn 1986. I tellilgn redoviss underlget för åldersktegoriern 15 19 år, 24 år, år smt 55 74 år. Smmnfttningsvis: Bilälte nvänds oftre i frmsätet än i ksätet Användningen v ilälte är något högre vid lndsvägskörning än vid ilkörning i tätort nvänder ilälte i större utsträckning än män. Äldre nvänder oftre ilälte än yngre. 38 38 All ilr orde h ett tekniskt system, som påminner ilförre och pssgerre tt sätt på sig ilältet 5 1999 3, 5, 15 74 år 24-99 -1-3 -5 22 Bältespåminnre Närmre 85 procent v dem som hr esvrt enkäten tycker tt ll ilr orde h ett tekniskt system som påminner ilförre och pssgerre tt sätt på sig ilältet. instämmer i något högre grd än män. Andelen som instämmer hr legt på procent eller något högre åren 1999 till 5.
39 39 Andel rn som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol respektive nnn skyddsnordning vid ilåkning, per åldersklss 5 Andel rn i åldrrn 4 år som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol 1991 1995, 1999 3, 5 Andel rn som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol Andel rn som nvänder nnn skyddsnordning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14-9 -92-94 -99-1 -3-5 Personer som hr rn i åldrrn till 14 år hr tillfrågts om rnen nvänder någon form v skyddsnordning när de färds i il. Enligt svren nvänder 98 procent v rnen någon form v skyddsutrustning. Det först levndsåret nvänder närmre 92 procent v rnen yskydd eller kåtvänd ilrnstol. Ungefär 73 procent v rn i åldern 2 år nvänder också kåtvänd ilrnstol. Blnd rn i åldern 3 år nvänder 39 procent kåtvänd ilrnstol medn 53 procent nvänder frmåtvänd ilrnstol. Användningen v yskydd eller kåtvänd ilrnstol i åldersgruppen till 4 år hr vriert melln 5 och 63 procent de år då frågn ställts. De två senste mätningrn hr ndelen legt på 61 procent. Åren 1996-1998 ställdes inte denn fråg i enkäten. 23
Cykelhjälm Hur oft nvänder Du hjälm då Du cyklr? Andel som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm v dem som cyklr 5 * Andel som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm v dem som cyklr 1981 3, 5, 15 74 år 24-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Få vuxn nvänder cykelhjälm En v tio v dem som cyklr uppger tt de lltid eller nästn lltid nvänder hjälm. i åldrrn 25 år eller äldre nvänder hjälm i större utsträckning än män i smm ålder. Äldre är något flitigre på tt nvänd hjälm än yngre. Under 19-tlet vr det väldigt få som lltid eller nästn lltid nvände hjälm vid cykling. Under 9-tlet hr ndelen ökt från drygt en procent till ått procent. År 5 ligger ndelen på smm nivå som år 3, tio procent. 41 41 Det orde vr oligtoriskt för ll tt nvänd hjälm vid cykling 5 1991 3, 5, 15 74 år 24-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Oligtoriskt med hjälm vid cykling Hälften v de tillfrågde nser tt det orde vr oligtoriskt för ll tt nvänd hjälm vid cykling. instämmer genomgående i högre grd än män och äldre är mer positivt inställd än yngre. Andelen som instämmer hr ökt från 39 procent år 1991 till 5 procent år 1996. Därefter hr ndelen vriert runt 5 procent. 24 * Färre än 3 oservtioner som instämmer eller hr svrt "j" i någon/någr v redovisningsgruppern. Se i tellilgn för mer informtion
Andel rn som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm då de cyklr på tvåhjulig cykel 1991 1995, 1999 3, 5 42 42 6 år 7 12 år -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 42 c 13 14 år -91-93 -95-97 -99-1 -3-5 Från 1 jnuri 5 lev nvändning v cykelhjälm oligtorisk för rn under 15 år Brns cykelhjälmsnvändning Blnd rn som cyklr på tvåhjulig cykel i åldrrn till 6 år uppger föräldrrn tt det år 5 är 96 procent som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm. Jämfört med år 1991 är det en ökning med ått procentenheter. Hjälmnvändningen lnd rn i åldrrn 7 till 12 år uppges till 83 procent år 5. Då mätningen strtdes år 1991 vr ndelen 58 procent. Andelen rn i åldrrn 13 till 14 år som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm när de cyklr på tvåhjulig cykel ligger år 5 på 42 procent. Det är en ökning med 13 procentenheter jämfört med år 3. Åren 1996 1998 ställdes inte denn fråg i enkäten. 25
Synrhet Hur oft nvänder Du reflexer då Du är ute och går i mörker där iltrfik förekommer? 43 43 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 5 * Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 1981 3, 5, 15 74 år Belyst gt/väg Belyst gt/väg Smtlig 6 7 12 13 14 24 44 44 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 5 * -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 1981 3, 5, 15 74 år Ej elyst gt/väg Smtlig Ej elyst gt/väg 6 7 12 13 14 24 Fotgängres nvändning v reflexer En fjärdedel v smtlig som är ute och går i mörker där iltrfik förekommer nvänder reflex om vägen eller gtn är elyst. På väg eller gt där elysning skns nvänder 35 procent reflexer. nvänder reflexer i större utsträckning än män ovsett om vägen eller gtn är elyst eller ej. Reflexnvändningen ökr med stignde ålder. Blnd rnen är tendensen den motstt, nvändningen v reflex minskr med stignde ålder. Närmre 85 procent v rnen -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 -5 i åldrrn till 6 år uppges nvänd reflex då vägen eller gtn är elyst och något fler, 9 procent, då elysning skns. Andelrn lnd rn som är 7 år eller äldre är etydligt lägre. För rn i åldrrn till 14 år hr föräldrrn redogjort för rnens reflexnvändning, medn personer över 15 år själv esvrt enkäten. Andelen v smtlig som nvänder reflexer hr minskt sedn år 1981, men hr under de senste åren legt på en konstnt nivå. På elyst gt eller väg hr ndelen vriert runt procent och på oelyst gt eller väg runt 3 procent. 26 * Färre än 3 oservtioner som instämmer eller hr svrt "j" i någon/någr v redovisningsgruppern. Se i tellilgn för mer informtion
TABELLBILAGA Denn tellilg innehåller de procentndelr som utgör underlg för rpportens digrm. Digrm och teller är numrerde i pr digrm 1 ygger på värden i tell 1 osv. I ttitydfrågor representerr ndelrn dem som instämmer helt eller i stor drg. I fkt- och kunskpsfrågor gäller ndelrn dem som svrt j eller instämmnde (t.ex. lltid eller nästn lltid eller mycket stort ). Respektive digrmrurik i rpporten innehåller utförligre upplysningr om frågeformuleringrn. ( ) Färre än 3 oservtioner i gruppen som instämmer eller hr svrt "j". 1 Noll död i trfiken 3 Intresse för trfiksäkerhetsfrågor Smtlig tidsserie, 15 74 år 15-17 48,8 5,1 47,6 18-19 45,5 56,2 35,9-24 55,5 58,5 52,5 25-54 53,5 59,5 47,7 55-64 59,6 69,7 49,7 65-74 52,8, 45,2 75-84 52,1 58,6 43,6 Smtlig 54,,5 47,5 År Smtlig År All 1992 44,1 1999 36,9 1993 41,8 38,7 1994,6 1 41,1 1995 38,8 2 38,7 1996 37,4 3 39,8 1997 34,1 5 38,1 1998 33,7 6 Trfiken mer riskfylld, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1991 67,8 1998 5,2 1992 71,7 1999 61,4 1993 68,6 58,5 1994 62,3 1 59,5 1995 63,2 2 62,5 1996 55,4 3 63,7 1997 49,4 5 59,9 1 2 2 2 c 3 Noll död i trfiken, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1996 51,3 1 51,4 1997 58, 2 52,8 1998 55,7 3 5,5 1999 51,8 5 54,1 53,8 Etppmålet 7 Smtlig 15-17 13,6 13,1 14,1 18-19 18,1 14,2 21,7-24 17, 12,7 21,2 25-54 13,4 13,5 13,2 55-64 21,6 18, 25,2 65-74 3,7 28,2 33,3 75-84 25,9 23,1 29,6 Smtlig 18, 16,7 19,3 Etppmålet 7, möjligt tt uppnå? Smtlig 15-17 66,2 67,5 64,9 18-19 59,2 65,8 54,3-24 53,2 57,5 49,6 25-54 41,7 44,6 39,4 55-64 27,3 28,6 26,2 65-74 17,5 15,6 19, 75-84 18,5 22,2 15, Smtlig 37,8,1 36, Etppmålet 7, tre eteenden Beteende Smtlig Hjälmnvändningen lnd cyklister 16, 15,1 16,8 Hstigheten 54,4 58, 51, Moiltelefonnvändningen vid ilkörning 21,9 26, 17,8 Trfiknykterheten 88,6 89,5 87,6 Bältesnvändningen 51,4 49,8 53, Rödljuskörningen 9,1 7, 11,3 Avståndshållningen 49,1 46,9 51,2 Intresse för trfiksäkerhetsfrågor Smtlig 15-17 3,2 3, 3,3 18-19,5 43,7 37,4-24 32, 34,2 3, 25-54 32,4 33,1 31,8 55-64 47,9 48,8 47, 65-74 58,5 56,9,1 75-84 61,6,5 63, Smtlig 39,8,6 39,1 4 Politikers vilj tt sts Smtlig 15-17 33,2 34,1 32,5 18-19 33, 31, 34,6-24 35,9 35,9 35,8 25-54 37,8 38,2 37,5 55-64 31,9 33,6 3,4 65-74 39,3 38,4,2 75-84 45,4 46,9 43,7 Smtlig 37,1 37,7 36,5 4 Politikers vilj tt sts, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1992 24,5 1999 28,5 1993 28, 32,4 1994 28,4 1 44,8 1995 25,4 2 35,6 1996 26,9 3,4 1997 35,2 5 36,4 1998 35,2 5 Bensinkostnd och trfiksäkerhet Smtlig 15-17 15, 18,7 11,6 18-19 17, 21, 13,5-24 15,2 16,4 14,1 25-54 15,5 16,1 14,8 55-64 21,2 25,5 17,3 65-74 23,1 26,2,2 75-84 34,2 34,6 33,8 Smtlig 18,5,3 16,7 5 Bensinkostnd och trfiksäkerhet tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1992 35,8 1999 18,7 1993 28,7 16, 1994 27, 1 21,3 1995 19, 2,6 1996 17, 3 21,9 1997 15, 5 17,3 1998 13,3 6 Trfiken mer riskfylld Smtlig 15-17 5,6 62,,5 18-19 42,5 56,5 3,3-24 45,1 49,2 41,2 25-54 54, 65, 44,2 55-64 72, 82,7 61,5 65-74 83,2 9,2 75,6 75-84 87,3 91,9 81,1 Smtlig 62,1 72,4 52,2 7 Hänsyn i trfiken Smtlig 15-17,2 16,8 23,2 18-19 21,3 15,7 27,1-24 1,6 1,9 1,4 25-54 14,1 11,3 16,8 55-64 14,8 13,9 15,8 65-74, 17,7 22,4 75-84 3,8 32,7 28,4 Smtlig 16,4 14,7 18,1 7 Hänsyn i trfiken, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1992 13,2 1999 17,9 1993 13,8 22, 1994 15, 1 18,9 1995 17,1 2 16,6 1996 18,3 3 14,3 1997 19,8 5 15,2 1998 17,7 8 Trfiksäkr trnsporter Smtlig 15-17 76,2 79,3 73,3 18-19 82,2 85,1 79,6-24 84,5 87,1 82,2 25-54 83,2 85,8,8 55-64 87,7 9,4 85, 65-74 9,8 91,3 9,4 75-84 91,3 93,4 88,6 Smtlig 85,1 87,6 82,7 9 EU-moped och körkort Smtlig 15-17 37,2,5 34, 18-19 45,7 47,7 43,9-24 5,7 56,2 45,5 25-54,7 67,7 54,4 55-64 75,6 82,1 69,1 65-74 79, 81,2 76,8 75-84 83, 84,8,8 Smtlig 64,4 7,3 58,8 1 Moiltelefon och ilkörning Smtlig 15-17 46,4 51,5 41,3 18-19 46, 51,3,9-24 51, 56,9 45,4 25-54 57,3 71,8 43,5 55-64,2 87,5 73, 65-74 9,4 93,2 87,4 75-84 91,9 93,9 89,1 Smtlig 66, 76,1 55,9 27
11 Stoppd i poliskontroll Smtlig 15-17 39,5,1 39, 18-19 39,7 45,7 34,6-24 26,3 25,8 26,7 25-54 21,5 24,1 19,3 55-64,9 22, 19,9 65-74 22,6 22,7 22,5 75-84 29,8 31,7 27,9 Smtlig 23,6 25,4 22, 12 Sänkt hstighetsgräns till 3 km/tim Smtlig 15-17 71,3 75, 67,7 18-19 73,9 76,5 71,6-24 72,6 74,4 7,9 25-54 7,5 76,1 65,1 55-64 7,2 73,5 66,9 65-74 74,2 76,8 71,4 75-84 81,6 82,8, Smtlig 72, 76,2 67,8 12 Sänkt hstighetsgräns till 3 km/tim, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1997 71,9 1 69,9 1998 68,8 2 67,6 1999 68,7 3 7,5 7,4 5 71,2 13 Mitträcken på vägr Smtlig 15-17 83,7 85,4 82,2 18-19 79,2 82,7 76,1-24 82,6 86, 79,4 25-54,8 82,4 79,3 55-64 84,1 86,5 81,7 65-74 9,5 92,7 88,2 75-84 87,5 87,3 87,8 Smtlig 83,1 85, 81,2 13 Mitträcken på vägr, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1999 78,8 2 79,4 75,5 3 81,6 1 79,1 5 82,7 14 Cirkultionspltser (rondeller) Smtlig 15-17 62,6 63, 62,2 18-19 71,8 69,6 73,7-24 65,2 64,4 65,9 25-54 67,8 64,4 7,9 55-64 74,4 75,2 73,6 65-74 73,5 71,1 76, 75-84 77,5 74,7,9 Smtlig 69,9 67,9 71,8 15 Övergångsställe Smtlig 15-17 44,9 44,4 45,4 18-19 38, 48,5 28,1-24 32,6 28,1 36,9 25-54 33, 39, 27,2 55-64 32,5 35,6 29,4 65-74 35,5 38,2 32,3 75-84,2 38,3 42,9 Smtlig 34,4 38,1 3,7 15 Övergångsställe, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1993 59,4 1999 56,4 1994,4 35,2 1995 62,4 1 34,7 1996 57,9 2 32,8 1997 57,3 3 32,5 1998 56,8 5 33,9 16 Stopplikt vid skolskjuts Smtlig 15-17 53,9 61, 47,4 18-19 47,5 52,8 42,7-24 49, 55,2 43,3 25-54 56,6 65,7 48,2 55-64 68,7 75,3 62,1 65-74 75,3,6 69,6 75-84 79,6 84,4 73, Smtlig 61,6 69,5 53,9 17 Hstighetsövervkning, ök trfiksäkerheten Smtlig 15-17 62,3 68,4 56,7 18-19 63,1 65,7,6-24 56,4 58,7 54,4 25-54 64,8 68,9 61, 55-64 74,1 81,6 66,7 65-74 84,1 85,8 82,2 75-84 87,5 88,4 86,4 Smtlig 69,4 73,8 65, 18 Kört il och druckit lkohol Smtlig 18-19 (3,6) (3,4) (3,9) -24 6,8 (1,7) 11,7 25-54 6,9 (4,9) (8,9) 55-64 (4,2) (1,7) (6,7) 65-74 (3,6) (2,1) (5,3) 75-84 (1,8) (1,4) (2,3) Smtlig 1) 5,5 3,4 7,7 1) Endst personer 18-84 år 18 Kört il och druckit lkohol tidsserie, 18 74 år År Smtlig År Smtlig 1981 8,8 1993 11,6 1982 9,1 1994 1,2 1983 8,6 1995 9, 1984 7,1 1996 7,4 1985 8,8 1997 9, 1986 9,6 1998 9,7 1987 1,8 1999 8,7 1988 13,7 8,6 1989 13,9 1 7,2 199 12,4 2 7,4 1991 11,8 3 8,7 1992 1,2 5 5,9 19 Åkt med förre påverkd v lkohol Smtlig 15-17 8,8 1,6 (7,1) 18-19 17,1 17,4 16,9-24 13, 15,4 1,7 25-54 (4,2) (4,8) (3,5) 55-64 (2,3) (1,9) (2,7) 65-74 (1,8) (2,1) (1,5) 75-84 (1,4) (1,2) (1,6) Smtlig 4,6 5,1 4,2 19 Åkt med förre påverkd v lkohol, tidsserie, 18 74 år År Smtlig År Smtlig 1994 7,2 6,4 1995 5,3 1 5,4 1996 6,1 2 5,6 1997 5,3 3 5,3 1998 5,9 5 4,9 1999 5,3 Alkolås Smtlig 15-17 73,3 73,9 72,7 18-19 71,2 76,6 66,1-24 71, 78,8 63,3 25-54 64, 72,8 55,6 55-64 64,2 7,2 58,3 65-74 69,2 77,7, 75-84 71,6 79, 61,8 Smtlig 66,3 74, 58,7 Alkolås, tidsserie, 15 74 År Smtlig År Smtlig 1995 63,9,6 1996 62, 1 59,9 1997,6 2 62,8 1998,7 3 68,9 1999 58,7 5 65,9 21 Noll promille Smtlig 15-17 52,4 56,9 48,4 18-19 46,2 51,1 41,9-24 46,5 55,3 38,3 25-54 52,7 66,6 39,8 55-64,7 77,4 44,3 65-74 72,6 83,4,8 75-84 77,4 81,1 72,4 Smtlig 57,4 7, 45,1 21 Noll promille, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 199 54,1 1998 51,2 1991 52,2 1999 53,3 1992 57,2 49,3 1993 57,1 1 5,5 1994 54,1 2 52, 1995 57, 3 58,3 1996 56,7 5 55,8 1997 55, 22 Strff för rttfylleri Smtlig 15-17 89,3 89,1 89,6 18-19 9, 9,6 89,4-24 96,4 96,6 96,3 25-54 92,6 96,1 89,3 55-64 93,1 97,5 88,6 65-74 94,6 97,8 91,1 75-84 95,1 96,1 93,7 Smtlig 93,1 96,1 9,2 23 Viktigre följ trfikrytmen Smtlig 15-17 45,8 35,2 55,3 18-19 5,9 38,7 62,5-24 58,5 45,9 7,3 25-54 59, 48,7 68,8 55-64 51,3 38,1 64, 65-74 48,6 39,4 58,2 75-84 47,9 45,8 5,4 Smtlig 55, 44,7 65, 23 Viktigre följ trfikrytmen, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1981 41,2 1993 56,8 1982 44,2 1994 53,5 1983 42,5 1995 56,4 1984 53,6 1996 54,5 1985 48,9 1997 55,6 1986 49, 1998 57,2 1987 5,5 1999 54,3 1988 54,8 52, 1989 5,2 1 57,1 199 54,6 2 55,5 1991 57,4 3 56,1 1992 55,7 5 55,5 24 Sänkt hstighet ökd trfiksäkerhet Smtlig 15-17 45,4 54,2 37, 18-19 51,1 62,8,5-24 45,1 55,1 35,5 25-54 41,6 51,6 32,1 55-64 45,4 54,6 36,4 65-74 57,9 65,3 5,2 75-84 7,1 75,1 63,4 Smtlig 46,9 56,3 37,5 28
24 Sänkt hstighet ökd trfiksäkerhet, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1994 37,8 44,8 1995 37,5 1,1 1996 39,8 2,1 1997 47,3 3 38,8 1998 45,9 5 44,9 1999 44,8 25 Överskrid hstighetsgräns Smtlig 15-17 29,8 19,3 39,4 18-19 26,3 12,5 38,1-24 27,5 17, 37,5 25-54 26,8 13,9 38,8 55-64 26,6 17,6 35,1 65-74 26,5 19,9 33,3 75-84 29,8 28,7 31,2 Smtlig 27,1 16,8 37, Överskrid hstighetsgräns, 25 tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1981 19,6 1993 3,8 1982 23,4 1994 24,5 1983 25,9 1995 25,9 1984 31,2 1996 23,6 1985 24,8 1997 24, 1986 23,1 1998 27,1 1987 24,6 1999 23,6 1988 21,1 23,2 1989 27,1 1 24,5 199 33,5 2 28,1 1991 37,4 3 25,6 1992 31,8 5 26,9 26 Hstighetsgräns på motorvägr Smtlig 15-17,5 45,7 73,9 18-19 56,5 37, 74,1-24 61,7 5,6 72,1 25-54 69,1 56,2,8 55-64 64,3 51,8 76,1 65-74 47,9 35,3,5 75-84 36,3 3,5 43,5 Smtlig 62,4 49,7 74,4 27 Hstighetsgräns vid övergångsställe Smtlig 15-17 63,7 67,4,4 18-19 45,4 54,5 37,2-24, 43,6 36,9 25-54 47,3 59, 36,3 55-64 51,7 58,4 45,2 65-74 57,7 64,1 5,9 75-84 76,1,4 7,3 Smtlig 51,5,6 42,8 28 Tekniskt hjälpmedel i ilen Smtlig 15-17 51,9 62,6 42,2 18-19 46,3 52,3 41,3-24 39,4 42,9 36,2 25-54 36,1 39,3 33,3 55-64 46,1 52,,4 65-74 56,1 56,9 55,4 75-84 61, 65,3 56,9 Smtlig 42,7 46,8 39, 28 Tekniskt hjälpmedel i ilen, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1999 44, 2 45,1 43,1 3 44,4 1 45, 5 41,4 29 Hstighetsövervkning Smtlig 15-17 65,7 73,6 58,5 18-19 68,1 72,7 63,7-24 62,6 67,1 58,5 25-54 72, 79,3 65,1 55-64 79,2 84,4 74, 65-74 88,5 89,7 87,1 75-84 92,5 92, 93, Smtlig 75,4 81,1 69,8 29 Hstighetsövervkning, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1999 59,2 2 66,8 62,9 3 69,4 1 65,2 5 74, 3 Hstighetsövervkning, fler gtor och vägr Smtlig 15-17 56,5 62,8 5,5 18-19 55,2 66,3 44,6-24 49,1 56,6 42,3 25-54 57,4 65,9 49,4 55-64 66,2 75, 57,6 65-74 74,3 78,9 69,5 75-84 79,7 81,6 77,3 Smtlig 61,6 69,5 54, 31 Strff för fortkörning Smtlig 15-17 41,7 45,2 38,4 18-19 36,3 43,7 29,8-24 33,5 38,9 28,5 25-54 3,9 38,8 23,7 55-64 48,4, 37,1 65-74 61,9 71,3 51,6 75-84 7,8 73,2 67,7 Smtlig 41,1 49,6 32,9 31 Strff för fortkörning, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 199 43,8 1998 35,9 1991,8 1999 39, 1992 43,7 37,9 1993 42,9 1 37,8 1994 42,9 2 43,4 1995 42,2 3 41,9 1996 37,5 5 38,6 1997, 32 Lägre tolerns vid fortkörning Smtlig 15-17 34,6 31,1 37,7 18-19 33, 33,2 32,8-24 28,4 29,1 27,7 25-54 31,6 34, 29,5 55-64 42,3 49,4 35,9 65-74 55, 62,2 47,3 75-84 64,6 73,8 53,8 Smtlig 38,1 42,2 34,2 33 Vril hstighetsgränser Smtlig 15-17 57,5 56,6 58,3 18-19 64,6 61,7 67,2-24 7,2 66,6 73,5 25-54 76,7 71,6 81,5 55-64 69,8 62,3 77, 65-74 72,5 66,5 78,7 75-84 76, 75,1 76,9 Smtlig 73,3 68,4 78, 34 Hstighetsgräns 3 km/tim vid skolskjuts som stnnt Smtlig 15-17 63,1 69, 57,7 18-19 74,5 77,7 71,7-24 85,1 89, 81,5 25-54 87,1 91,8 82,6 55-64 9,7 93, 88,5 65-74 93,8 96,2 91,1 75-84 93,7 94,9 92,1 Smtlig 87,3 91,2 83,5 35 Hur oft nvänder du ilälte? Frmsätet, tätort Smtlig 15-17 9,5 92,1 88,9 18-19 92,8 94,2 91,5-24 9,1 92,7 87,6 25-54 92,7 95,6 89,8 55-64 96, 97,7 94,4 65-74 96,7 97,6 95,7 75-84 97,6 98,7 96,1 Smtlig 93,7 96, 91,4 35 Hur oft nvänder du ilälte? Frmsätet, lndsväg Smtlig 15-17 91,6 91, 92,2 18-19 93, 94,7 91,4-24 92,9 93,5 92,4 25-54 96, 97,6 94,4 55-64 98,4 99,4 97,3 65-74 98,4 99, 97,8 75-84 97,9 99,2 96,3 Smtlig 96,2 97,5 95, 36 Hur oft nvänder du ilälte? Bksätet, tätort Smtlig 15-17 84,4 86,6 82,2 18-19 85,5 88,5 82,7-24 81,8 86,7 76,9 25-54 79,2 86,3 72,1 55-64 84,8 9,9 78,2 65-74 89,2 9,5 87,6 75-84 91,2 93,8 87,6 Smtlig 82,6 88,2 76,7 36 Hur oft nvänder du ilälte? Bksätet, lndsväg Smtlig 15-17 86,4 87,3 85,6 18-19 85,7 88,5 83,1-24 84,8 88,7,9 25-54 84, 9, 78, 55-64 88,2 94,1 81,8 65-74 92,9 94,1 91,5 75-84 94, 95,2 92,3 Smtlig 86,5 91,2 81,6 37 Användning v ilälte 15 19 år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort 1981 82,3 81,3 3, 2,6 1982 82,6 79,9 3,4 2,7 1983 85,7 82,8 8,8 7,2 1984 89,3 86,5 1,3 9, 1985 89,2 86,7 14,6 13, 1986 91,3 89,8 51,1 48,2 1987 89,6 87,1 51,5 48,3 1988 89,8 86,1 57, 52, 1989 89,9 86,7 61, 56,2 199 88,7 84,9 64,3 59,2 1991 88,4 86,1 65,5 61,8 1992 9,5 88, 72,3 67,8 1993 89,6 87,1 72,8 69,6 1994 89,2 86,5 73,5 68,8 1995 86,8 86,2 74,3 72,9 1996 86,7 86,5 76,3 74,7 1997 88,5 85,2 76, 73,7 1998 88,5 86,4 77,9 76,1 1999 91,1 89,5,7 78,5 89, 87,, 78, 1 87,2 86,3 79, 77,2 2 9,5 88,5 81,1 78,5 3 89,1 88,9 82,3 82,2 5 92,1 91,3 86,1 84,8 29
37 Användning v ilälte 24 år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort 1981 85,3 83,5 3,6 2,4 1982 82,8 7,6 3,6 2,4 1983 85,5 77,5 6,1 4,8 1984 84,2 78,7 7,2 5,8 1985 87,8 79,2 8,8 6,1 1986 91,7 83,5 5,8 43, 1987 89,4,6 42,4 33,7 1988 89,1 79,1 5,2 42, 1989 9,1 78,5 46,3 37,6 199 89,9 77,7 54,3 45,8 1991 87,4 75,7 55,7 46,8 1992 89,4 79,2 59,6 49,1 1993 9,9 79,2 64,2 55,5 1994 9, 82,7 66,3 58,3 1995 92,6 84,8 71,9 64,5 1996 92,9 87,3 73,3 67,6 1997 9,4 82,9 75,1 68, 1998 9,2 83,5 79,9 73,1 1999 91,2 87, 81,2 75, 91,6 85,4 78, 73,9 1 91,9 86,9,9 76,5 2 95,4 91, 85,3 82,1 3 9,9 87,3,5 77,8 5 92,9 9,1 84,8 81,8 37 Användning v ilälte år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort 1981 92,1 83,7 7,7 6,2 1982 92,7 83,3 1, 7,6 1983 93,5 86,9 18,5 14,7 1984 93,4 87,8, 17,1 1985 92,4 87,2 24,1 19,9 1986 95,9 9,8 78,4 72, 1987 96,2 9,7 72, 66, 1988 95,5 91,1 74,8 69,2 1989 95,2 9,4 75,3 7,2 199 94, 87,8 72,6 65,9 1991 94,5 88,2 73,2 66,3 1992 93,7 88,3 73,4 65,8 1993 93,9 87,6 74,3 67,6 1994 94,4 9, 7,5 63,3 1995 94,6 89,9 73,6 67,6 1996 95,8 89, 74,2 69, 1997 94,7 88,8 78,3 71,3 1998 96,8 9,9,5 72,5 1999 95,7 9,2 81, 73,6 96,6 91,5 82,3 74,5 1 94,7 88,4 82, 74,4 2 96,6 88,6 82,5 75,7 3 96,3 92,6 82,1 78,3 5 96, 92,7 84, 79,2 37 Användning v ilälte 55 74 år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort 1981 95, 93, 22,, 1982 95, 93, 29, 26, 1983 96, 94, 34, 32, 1984 97, 96, 36, 35, 1985 97, 96, 42,, 1986 98, 97, 9, 89, 1987 98, 97, 9, 87, 1988 96, 94, 88, 86, 1989 97, 96, 89, 87, 199 97, 95, 88, 85, 1991 96,1 94,2 84,8 81,5 1992 97,8 95,3 85,2 82,2 1993 97,9 95,8 85,6 82,1 1994 98,3 96,4 86,1 81,5 1995 97,6 95,5 86,7 83,6 1996 97,2 95,5 85,7 83,1 1997 98,1 96,4 87,5 83,8 1998 97, 94,9 87,4 83,3 1999 97,2 95, 86,3 81,4 97,9 95, 88,1 85, 1 97,5 95,1 85,4 81,7 2 98, 94,6 87,1 83,2 3 98,2 97, 88,6 84,8 5 98,4 96,3 9, 86,5 3 38 Bältespåminnre Smtlig 15-17 86,8 89,8 83,9 18-19 81,4 89,2 74, -24 82,2 84,8 79,8 25-54 79,4 81,2 77,7 55-64 86,4 87,8 84,9 65-74 92,1 91,7 92,6 75-84 9,9 92,5 88,7 Smtlig 83,4 85,4 81,5 38 Bältespåminnre, tidsserie,15 74 år År Smtlig År Smtlig 1999,7 2 83,5,1 3,5 1 81,6 5 82,8 39 Skydd för rn i il Byskydd eller kåtvänd Annt Totlt ilrnstol 91,9 8,1, 1 93, 7,, 2 73,2 26,8, 3 38,9 61,1, 4 7,5 92,5, 5,,, 6,,, 7,,, 8,,, 9, 95,1 95,1 1 2,2 95,6 97,8 11,,, 12 1,9 9,7 92,6 13, 94,3 94,3 14, 94,3 94,3 39 Andelen rn som nvänder ilrnstol, 1 4 år År Smtlig År Smtlig 1991 52,7,3 1992 56,9 1 54,7 1993 52,9 2 62,5 1994 5,4 3,8 1995 52,8 5,8 1999 54,3 Använder cykelhjälm Smtlig 15-17 1,1 (9,8) (1,3) 18-19 (6,1) (5,3) (6,7) -24 (4,8) (3,9) (5,7) 25-54 8,9 (1,7) (7,3) 55-64 12,4 13,5 (11,3) 65-74 15,3 19,6 11,3 75-84 16,3 (19,5) (13,1) Smtlig 1, 11,5 8,6 Använder cykelhjälm, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1981,5 1993 2,4 1982,5 1994 2,9 1983,4 1995 3,8 1984,5 1996 5,7 1985,5 1997 5,9 1986,2 1998 7, 1987,7 1999 8,2 1988,9 7,6 1989 1,4 1 1,4 199 1,6 2 8,7 1991 1,5 3 1, 1992 2, 5 9,7 41 Borde vr oligtoriskt med hjälm Smtlig 15-17 28,6 31,7 25,6 18-19 33,3,4 26,8-24 42,1 47,1 37,3 25-54 44,6 52,9 36,6 55-64 56,2,5 52, 65-74 66,8 75,7 57,1 75-84 76,7 82,4 68,9 Smtlig 5, 57,3 42,5 Borde vr oligtoriskt med hjälm, 41 tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1991 38,8 1998 49,2 1992,7 1999 49,9 1993 45, 47,9 1994 48,5 1 5, 1995 47,6 2 47,4 1996 5,3 3 48, 1997 5,1 5 47,8 42 Brns nvändning v cykelhjälm, tidsserie, 6 år År Smtlig År Smtlig 1991 88,2 94, 1992 89, 1 89,5 1993 89,8 2 94, 1994 91,8 3 93,8 1995 9,6 5 96,4 1999 93,8 42 Brns nvändning v cykelhjälm, tidsserie, 7 12 år År Smtlig År Smtlig 1991 58, 77, 1992 59,3 1 77,2 1993 65,5 2 76,8 1994 68,4 3 78,1 1995 73,4 5 83,1 1999 73,2 42 Brns nvändning v cykelhjälm, c tidsserie, 13 14 år År Smtlig År Smtlig 1991 3,6 19,8 1992 13,1 1 3,5 1993 1,6 2 21,9 1994 8,9 3 29,1 1995 14,6 5 41,6 1999 14,9 43 Använder reflexer. På elyst gt/väg Smtlig -6 86,2 7-12 65, 13-14 26, 15-17 12,3 14, 1,6 18-19 11,4 17,9 (5,1) -24 11,1 1,9 (11,2) 25-54 21,7 28,1 15,6 55-64 34,8 38,8 3,6 65-74 35,5 42,6 27,7 75-84 46,2 53,2 37,2 Smtlig (15-84) 24,9 3,6 19,2 Använder reflexer. På elyst gt/väg, 43 tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1981 28,7 1993 24,4 1982 32,8 1994,1 1983 34,3 1995 24,5 1984 29,6 1996,6 1985 28,2 1997 21,2 1986 29,3 1998,8 1987 28,2 1999 22,3 1988 27,1 22,5 1989 26,4 1 22,1 199 26,6 2 22,2 1991 24,9 3,8 1992 24,5 5 23,5 44 Använder reflexer. På ej elyst gt/väg Smtlig -6 89,9 7-12 69,9 13-14 35,6 15-17 18,8 22,2 15,5 18-19 16,4 23,9 (9,1) -24 16,5 18,6 14,5 25-54 31,3 44,1 19,6 55-64 48, 55,8,3 65-74 49,8,2 38,5 75-84 54,3 61,5 45, Smtlig (15-84) 1) 34,7 44,9 24,9 1) Smtlig vser personer 15-84 år
44 Använder reflexer. På ej elyst gt/väg, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1981 44,3 1993 34,5 1982 45,9 1994 3,9 1983 49,4 1995 34, 1984 41,4 1996 31, 1985, 1997 3,8 1986 41,6 1998 31,6 1987,8 1999 32,8 1988 38,3 32,1 1989 37, 1 32,4 199 36,4 2 31,3 1991 35,8 3 3,6 1992 36,6 5 33,6 3
Vägverket 781 87 Borlänge. www.vv.se. vgverket@vv.se. Telefon 771-119 119. Telefx 243-758 25. Texttelefon 243-75 9. VÄGVERKET. BEST.NR 5:99. SEPTEMBER 5. PRODUKTION:STATISTISKA CENTRALBYRÅN. VÄGVERKETS TRYCKERI.