Publikation 2004:45. Trafik. säkerhet. Resultat från 2003 års trafiksäkerhetsenkät

Transkript

1 Puliktion 4:45 Trfik säkerhet Resultt från 3 års trfiksäkerhetsenkät 4-4

2 Titel: Resultt från 3 års trfiksäkerhetsenkät Förfttre: Ann Wrnemo, Sttistisk centrlyrån Lyout och omslg: Ateljen, Sttistisk centrlyrån Tryckeri: Vägverket, Borlänge Puliktion: 4:45 ISSN: Utgivningsdtum: 4-4 Distriutör: Vägverket, Butiken, Borlänge. Telefx , telefon e-post: vgverket.utiken@vv.se

3 Förord Vägverket hr sedn 1993 det övergripnde nsvret för trfiksäkerheten i Sverige. Verket smretr lnd nnt med polisen och kommunern. Att t frm och nlyser trfiksäkerhetssttistik ingår som en del i nsvret. En v de äldst löpnde undersökningrn inom dett område är den s.k. trfiksäkerhetsenkäten. Undersökningen hr genomförts v Sttistisk centrlyrån sedn Eftersom fler v frågorn ställts änd sedn 1981 är trfiksäkerhetsenkäten en utmärkt käll för tt studer utveckling och trender över tid. Speciellt i frågor om ttityder visr erfrenhetern tt det i llmänhet tr fler år innn någr större förändringr kn påviss. I dgens trfiksäkerhetsrete finns ett stort ehov v informtion och resultt från enkäten. Därför ger vi för nionde året i rd ut denn rpport. Vägverket Viktigt tt vet Rpportens vsikt är tt genom digrm och kommentrer till dess ge en översiktlig ild v resultten från 3 års undersökning. I slutet v rpporten finns en tellilg med sifferunderlg till respektive digrm. Genomförnde: För 23:e året i rd sedn 1981 Urvl: slumpmässigt utvld personer i åldrrn år Strtifiering: Efter sju åldersgrupper och Vägverkets sju regioner Fältretsperiod: 16 septemer 3 12 decemer 3 Metod: Postenkät med tre skriftlig påminnelser Svrsfrekvens: 7 procent Stndrdvägning: De erhålln resultten hr vägts, så tt de är representtiv för hel efolkningen Attitydfrågor: Fem svrslterntiv: instämmer helt, instämmer i stor drg, gnsk tveksm, mycket tveksm, tr helt vstånd Vilk svr redoviss De som svrt och tgit ställning utgör totli denn rpport? ndelen, procent. Svr som Vet ej och Kn ej t ställning hr tgits ort om inget nnt nges. När det i digrmmen nges hur mång som instämmer är det en summering v dem som Instämmer helt och Instämmer i stor drg. I 1985, 199, 1995 smt års undersökningr hr personer år deltgit medn åldersintervllet övrig år vrit år. Vid jämförelser över tiden som illustrers i tidsseriedigrmmen hr svren från åldersgruppen år tgits ort för tt gör resultten melln åren direkt jämförr. 3

4 Innehåll sid FÖRORD... 3 VIKTIGT ATT VETA... 3 NOLLVISIONEN... 5 SÄKRARE TRAFIKMILJÖ...11 TRAFIKNYKTERHET HASTIGHET BILBÄLTEN... CYKELHJÄLM SYNBARHET TABELLBILAGA

5 Nollvisionen Ingen människ sk ehöv dö eller skds llvrligt i trfiken. Det är det långsiktig mål Nollvisionen som riksdgen hr eslutt om. Ytterst hr de som utformr vägtrnsportsystemet nsvret för säkerheten. 1 "Hur mång dödsfll i trfiken nser Du vr cceptelt per år?" Andel som svrt noll död 3 1 Andel som svrt noll död , år Noll död i trfiken Ungefär hälften, fyr v tio män och sex v tio kvinnor, nser det occeptelt tt människor döds i trfiken. Andelen som svrt noll död är högre lnd de som är 25 år eller äldre. Andelen som svrt noll död på frågn om hur mång dödsfll som är cceptelt i trfiken per år hr minskt från 58 procent år 1997 till drygt 5 procent år 3. 2 "Det är relistiskt med noll dödde i trfiken" , år de flest nser det dock orelistiskt Drygt en tredjedel v smtlig nser tt det är relistiskt med noll dödde i trfiken. På frågn om nollvisionen är r instämde 85 procent v kvinnorn och drygt 7 procent v männen. Andelen som nser tt det är relistiskt med noll dödde i trfiken hr minskt från 31 procent år 1997 till 25 procent år. Därefter hr ndelen ökt och ligger år 3 på 33 procent. 5

6 "Mitt intresse för trfiksäkerhetsfrågor hr 3 3 ökt den senste tiden" , år Intresse för trfiksäkerhetsfrågor Drygt procent v efolkningen uppger tt ders intresse för trfiksäkerhetsfrågor hr ökt den senste tiden. Intresset ökr med åldern. Blnd de i åldrrn 18 till 19 år instämmer 45 procent v kvinnorn och 32 procent v männen. Andelen som instämmer hr successivt minskt melln åren 1992 och 1998, från 44 till 34 procent. Därefter hr ndelen ökt och vriert runt procent. "Politikers och eslutsfttres vilj tt sts 4 4 på trfiksäkerhet hr ökt den senste tiden" , år Politiker och eslutsfttre Fyr v tio nser tt politikers och eslutfttres vilj tt sts på trfiksäkerhet hr ökt den senste tiden. Blnd de yngre i åldrrn 15 till 24 år instämmer fler män än kvinnor. Andelen som instämmer hr vriert runt 25 procent åren 1992 till Därefter hr ndelen ökt till 35 procent de två påföljnde åren. År 3 hr ndelen ökt från 35 till procent. 6

7 "Jg etlr gärn mer för ensinen om 5 5 pengrn går till trfiksäkerhetsåtgärder" år Bensinpengr till trfiksäkerhetsåtgärder Närmre en fjärdedel v smtlig, fler kvinnor än män, skulle kunn tänk sig tt etl mer för ensinen om pengrn går till trfiksäkerhetsåtgärder. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. Andelen som instämmer hr minskt successivt under perioden 1992 till Därefter hr ndelen ökt och ligger år 3 på drygt procent. "Det är rimligt tt sänk hstighetsgränsern 6 6 för tt ök trfiksäkerheten" , år Att sänk hstigheten för tt ök trfiksäkerheten Drygt procent fem v tio kvinnor och tre v tio män nser det rimligt tt sänk hstighetsgränsern för tt ök trfiksäkerheten. Äldre är etydligt mer positivt inställd till sänkt hstighetsgräns än yngre. Andelen som instämmer hr ökt under perioden 1994 till 1997, från 38 till 47 procent. Därefter hr ndelen successivt minskt och ligger år 3 under procent. 7

8 "Jg tycker tt trfiken livit mer riskfylld 7 7 under senre år" , år Mer riskfylld trfik Drygt 65 procent v smtlig hr svrt tt de tycker tt trfiken hr livit mer riskfylld under senre år. instämmer i högre grd än män, ovsett åldersgrupp. Över 9 procent v kvinnorn i åldrrn 65 till 84 år instämmer. Under perioden 1992 till 1997 hr ndelen som instämmer minskt från drygt 7 till 5 procent. Därefter hr ndelen ökt. De två senste åren hr ndelen som instämmer legt över procent. "Jg tycker tt trfikntern i llmänhet visr 8 8 större hänsyn i trfiken nu än tidigre" , år Lite hänsyn i trfiken Drygt 15 procent v såväl kvinnor som män tycker tt trfikntern i llmänhet visr större hänsyn i trfiken nu än tidigre. I åldrrn 15 till 54 år instämmer fler män än kvinnor. Blnd de äldre instämmer fler kvinnor än män. Personer i åldrrn till 54 år är minst enägn tt instämm. Andelen som instämmer hr vriert runt 15 procent åren 1992 till År vr ndelen som högst; 22 procent. Därefter hr ndelen minskt de tre påföljnde åren och ligger 3 på 14 procent. 8

9 9 "All företg orde h regler för tjänsteresor där mn ställer krv på säkerhet och miljö" 3 1 "All föreningr, företg och myndigheter orde ställ krv på trfiksäkerhet i smnd med sin trnsporter" Tjänsteresor Drygt 7 procent, fler kvinnor än män, nser tt ll företg orde h regler för tjänsteresor där mn ställer krv på säkerhet och miljö. Äldre instämmer i högre grd än yngre. Trfiksäkr trnsporter Att ll föreningr, företg och myndigheter orde ställ krv på trfiksäkerhet i smnd med sin trnsporter tycker drygt ått v tio. instämmer i högre grd än män och äldre i högre grd än yngre. 11 "Det orde krävs körkort för tt få kör EU-moped" (moped klss I, hstighet högst 45 km/tim) 3 12 "Det orde vr förjudet tt prt i moiltelefon när mn kör il" Körkortskrv för EU-moped Närmre sju v tio tycker tt det orde krävs körkort för tt få kör EU-moped. instämmer genomgående i högre grd än män. Äldre instämmer i mycket högre grd än yngre. Moiltelefon och ilkörning Drygt 65 procent v smtlig nser tt det orde vr förjudet tt prt i moiltelefon när mn kör il. instämmer i högre grd än män liksom äldre instämmer i högre grd än yngre. 9

10 13 "Snnolikheten tt li stoppd i en poliskontroll hr ökt den senste tiden" 3 14 En god miljö "Hur viktig nser Du tt målen för vägtrfik är" Andel som svrt "mycket viktigt" 3 Trnsportehoven kn tillgodoses En hög trnsportkvlitet En säker trfik 24 En positiv regionl utveckling Ett jämställt trnsportsystem Stoppd i poliskontroll Av smtlig i efolkningen upplever två v tio tt snnolikheten tt li stoppd i en poliskontroll hr ökt den senste tiden. Yngre i åldrrn 15 till 24 år instämmer i högre grd än de som är äldre. Trfikpolitisk mål Blnd de trfikpolitisk målen nser de svrnde tt en säker trfik är det viktigste målet, drygt 85 procent. Det näst viktigste målet är en god miljö där drygt 5 procent hr svrt tt det är ett mycket viktigt trfikpolitiskt mål 1

11 Säkrre trfikmiljö 15 "Det är rimligt tt sänk hstigheten till 3 km/tim på gtor där det finns mycket fotgängre och cyklister" , år Hstighetsgränser i tätort Drygt 7 procent, fler kvinnor än män, nser tt det är rimligt tt sänk hstigheten till 3 km/tim på gtor där det finns mycket fotgängre och cyklister. De äldst är mer positivt inställd än yngre. Andelen som instämmer hr vriert runt 7 procent åren 1997 till "All större vägr orde förses med mitträcken för tt förhindr möteskollisioner" , år Mitträcken Att ll större vägr orde förses med mitträcken för tt förhindr möteskollisioner ses som något positivt v drygt procent v smtlig. instämmer i något större utsträckning än män. Andelen som instämmer hr vriert melln 75 och 82 procent åren 1999 till 3. 11

12 17 "Fler korsningr ör ersätts med cirkultionspltser (rondeller)" 3 24 Cirkultionspltser Sju v tio nser tt fler korsningr ör ersätts med cirkultionspltser. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. 18 "Bilrn stnnr sälln när jg sk gå över gtn på övergångsställe" , år Bilrn stnnr sälln En tredjedel v smtlig, lik mång kvinnor som män, uppger tt ilrn sälln stnnr när de sk gå över gtn på övergångsställe. I åldrrn 18 till 24 år instämmer fler kvinnor än män. Det är små vritioner melln åldersgruppern. Från tt den ny lgen om väjningsplikt vid övergångsställen införts 1 mj hr ndelen som nser tt ilrn sälln stnnr vid övergångsställen minskt. Andelen som instämmer hr legt runt procent åren 1993 till Därefter hr ndelen minskt successivt och ligger år 3 på 33 procent. 12

13 Trfiknykterhet 19 "Hr det hänt någon gång under de senste 12 måndern tt Du kört il efter tt h druckit lkohol utöver lättöl?" Andel som svrt "j" 3 19 Andel som svrt "j" , år Onyktr vid rtten Ått procent hr svrt j på frågn om de kört il efter tt h druckit lkohol utöver lättöl de senste tolv måndern. kominerr lkohol med ilkörning i större utsträckning än kvinnor, frmför llt män i åldrrn till 54 år. Andelen som hr uppgivit tt de kört il efter lkoholintg hr ökt under perioden 1981 till 1989 från nio till fjorton procent. Därefter hr ndelen minskt och ligger år 3 på nio procent, smm nivå som år 1981 då mätningen strtde. "Hr Du under de senste 12 måndern åkt med någon förre som vrit påverkd v lkohol?" Andel som svrt "j" 3 Andel som svrt "j" , år Åkt med förre påverkd v lkohol På frågn om personen hr åkt med någon som kört il påverkd v lkohol hr fem procent svrt j. I genomsnitt hr något fler kvinnor än män svrt j på denn fråg. Det är främst yngre kvinnor och män som åkt med lkoholpåverkde förre. Andelen som svrt tt de under de senste 12 måndern åkt med någon som kört il påverkd v lkohol hr legt på drygt fem procent under den redovisde perioden. Andelen vr som högst 1994; sju procent. 13

14 21 "All ilr orde utrusts med ett lkolås där ett utndningsprov krävs vrje gång ilen skll strts" , år Alkolås Närmre ått v tio kvinnor och sex v tio män nser tt ll ilr orde utrusts med lkolås där ett utndningsprov krävs vrje gång ilen skll strts. Äldre är mer positivt inställd till lkolås än yngre. Andelen som instämmer hr minskt från 64 procent till 59 procent år Därefter hr ndelen ökt och ligger år 3 på 69 procent. Sedn först feruri 1999 pågår försöksverksmhet med s.k. lkolås i tre län. 22 "Gränsen för rttfylleri orde gå vid promille och inte som nu vid,2" , år Noll promille Av smtlig nser sex v tio tt gränsen för rttfylleri orde gå vid promille och inte som nu vid,2. är etydligt mer positivt inställd till en nollgräns än män. Äldre instämmer i högre grd än yngre. Andelen som tycker tt gränsen för rttfylleri orde gå vid promille hr vriert melln 5 och 58 procent under åren 199 till 3. År 3 hr ndelen ökt från 52 till 58 procent. 14

15 23 "Strffet för rttfylleri orde vr hårdre" 3 Lgen säger tt mn inte får kör motordrivet fordon påverkd v lkohol eller ndr droger. Strffrättsligt går gränsen för rttfylleri vid,2 promille lkoholhlt i lodet. För grovt rttfylleri är gränsen 1, promille. Beträffnde nrkotikklssde medel gäller en nollgräns. (Lg (1951:649) om strff för viss trfikrott, 4 ) Hårdre strff för rttfylleri Närmre 95 procent v smtlig, fler kvinnor än män, tycker tt strffet för rttfylleri orde vr hårdre. Det är små skillnder melln åldersgruppern. 15

16 Hstighet 24 "Det är viktigre tt följ trfikrytmen än hstighetsgränsern" , år Trfikrytm och hstighetsgränser Drygt 55 procent v smtlig tycker tt det är viktigre tt följ trfikrytmen än hstighetsgränsern. instämmer genomgående i högre grd än kvinnor. Andelen som instämmer hr ökt under 19-tlet, från 41 till 5 procent. Sedn 199 hr ndelen vriert runt 55 procent. 25 "De nuvrnde hstighetsgränsern är så låg tt mn måste h förståelse för tt de överskrids" , år Överskridnde v hstighetsgränser En fjärdedel v smtlig nser tt de nuvrnde hstighetsgränsern är så låg tt mn måste h förståelse för tt de överskrids. instämmer genomgående i högre grd än kvinnor. Andelen som instämmer hr vriert under de redovisde åren. Under perioden 1988 till 1991 ökde ndelen från 21 till 37 procent. Året därpå minskde ndelen till drygt 3 procent. De senste elv åren hr ndelen vriert runt 25 procent. 16

17 26 "Hstighetsgränsen på motorvägr orde höjs till 13 km/tim" 3 27 "Hstighetsgränsen vid övergångsställen ör lltid vr högst 3 km/tim" Hstighetsgräns på motorvägr Drygt 55 procent nser tt hstighetsgränsen på motorvägr orde höjs till 13km/tim. Betydligt fler män än kvinnor instämmer. Yngre är mer positivt inställd till en högre hstighetsgräns på motorvägr än äldre. Hstighetsgräns vid övergångsställen Att hstighetsgränsen vid övergångsställen lltid ör vr högst 3 km/tim nser ungefär 55 procent v smtlig. instämmer i högre grd än män. De yngst och äldre instämmer i högre grd än medelålders. 28 "Jg skulle vilj h ett tekniskt hjälpmedel i ilen för tt lättre kunn håll hstighetsgränsern" , år Tekniskt hjälpmedel Ungefär 45 procent v smtlig fem v tio kvinnor och fyr v tio män hr svrt tt de skulle vilj h ett tekniskt hjälpmedel i ilen för tt lättre kunn håll hstighetsgränsern. Äldre och yngre instämmer i högre grd än medelålders. Andelen som instämmer hr vriert runt 45 procent åren 1999 till 3. 17

18 "Automtisk hstighetsövervkning med kmer (ej dold) är ett r sätt tt övervk hstighetsöverträdelser" , år Automtisk hstighetsövervkning Sju v tio tycker tt utomtisk hstighetsövervkning med kmer är ett r sätt tt övervk hstighetsöverträdelser. instämmer genomgående i högre grd än män, äldre i högre grd än yngre. Andelen som instämmer hr ökt från 59 procent år 1999 till 69 procent år 3. 3 "Strffet för fortkörning orde vr hårdre" , år Hårdre strff Närmre 45 procent v smtlig tycker tt strffet för fortkörning orde vr hårdre. instämmer i etydligt högre grd än män, ovsett åldersgrupp. Andelen som instämmer ökr med åldern. Andelen som instämmer hr minskt något vid en jämförelse v åren 199 till 1995 med åren 1996 till 1. Åren 2 och 3 hr ndelen ökt till över procent. 18

19 31 "Hstighetsgränsern orde vr lägre på vintern" 3 32 "Polisens tolernsgräns vid fortkörning orde minsks" Lägre hstighet på vintern Närmre procent v smtlig tycker tt hstighetsgränsern orde vr lägre på vintern., liksom äldre över 65 år, är mer positivt inställd till lägre hstighetsgränser på vintern. Polisens tolernsgräns Att polisens tolernsgräns vid fortkörning orde minsks nser drygt 35 procent v smtlig. Äldre och kvinnor instämmer i högre grd än yngre och män. 33 "Hstighetsgränsern orde kunn vriers eroende på trfikmängd och väder" 3 24 Vril hstighetsgränser Ungefär 7 procent nser tt hstighetsgränsern orde kunn vriers eroende på trfikmängd och väder. Blnd personer i åldrrn 15 till 17 år instämmer fler män än kvinnor. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. 19

20 Bilälten "Hur oft nvänder Du ilälte då Du åker personil och sitter i FRAMSÄTET?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder ilälte v dem som åker il i frmsätet Tätort 34 Lndsväg Bilälten i frmsätet Drygt 95 procent v kvinnorn och 9 procent v männen uppger tt de lltid eller nästn lltid nvänder ilälte i frmsätet i tätortstrfik. Yngre i åldrrn 15 till 24 år är något sämre på tt nvänd ilälte jämfört med de äldre. Vid lndsvägskörning hr ännu fler, 98 procent v kvinnorn och 94 procent v männen, svrt tt de lltid eller nästn lltid nvänder ilälte när de sitter i frmsätet. "Hur oft nvänder Du ilälte då Du åker personil och sitter i BAKSÄTET?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder ilälte v dem som åker il i ksätet Tätort 35 Lndsväg Bilälten i ksätet Drygt procent v smtlig nvänder lltid eller nästn lltid ilälte i ksätet i tätortstrfik. Bilältesnvändningen ökr med åldern. Närmre 85 procent v smtlig hr svrt tt de nvänder ilälte i ksätet i lndsvägstrfik. nvänder ilälte i ksätet i större utsträckning än män, åde i tätortstrfik och i lndsvägstrfik.

21 36 Olik åldersgruppers nvändning v ilälte i frmsäte och ksäte, på lndsväg och i tätort (uppgiftern vser smtlig i åldersgruppern, åde kvinnor och män) år år Lndsväg Tätort Lndsväg Tätort Frmsäte Bksäte Användning v ilälte Bilältesnvändningen i frmsätet hr vrit reltivt konstnt de senste åren. I tätort hr ndelen vriert melln och 95 procent. På lndsväg hr ndelen vrit något högre, melln drygt och närmre procent. I ksätet hr nvändningen v ilälte lnd yngre i åldrrn 15 till 24 år ökt successivt sedn mätningens örjn. Smmnfttningsvis: - Bilälte nvänds oftre i frmsätet än i ksätet - Användningen v ilälte är något högre vid lndsvägskörning än vid ilkörning i tätort - nvänder ilälte i större utsträckning än män - Äldre nvänder oftre ilälte än yngre. "All ilr orde h ett tekniskt system, som påminner ilförre och pssgerre tt sätt på sig ilältet" 3 37 I tellilgn redoviss underlget för åldersktegoriern år, 24 år, år smt år , år Bältespåminnre Drygt procent v de som hr esvrt enkäten tycker tt ll ilr orde h ett tekniskt system som påminner ilförre och pssgerre tt sätt på sig ilältet. instämmer i högre grd än män. Andelen som instämmer vr som högst 84 procent år 2. År 3 hr ndelen minskt till drygt procent. 21

22 38 Andel rn som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol respektive nnn skyddsnordning vid ilåkning, per åldersklss 3 38 Andel rn i åldrrn 4 år som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol , Andel rn som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol Andel rn som nvänder nnn skyddsnordning Personer som hr rn i åldrrn till 14 år hr tillfrågts om rnen nvänder någon form v skyddsnordning när de färds i il. Närmre 99 procent v de som hr svrt hr ngett tt rnen nvänder någon form v skyddsutrustning. Det först levndsåret nvänder närmre 9 procent v rnen yskydd eller kåtvänd ilrnstol och fyr procent frmåtvänd ilrnstol. Blnd rn i åldern 3 år nvänder 41 procent kåtvänd ilrnstol medn 17 procent nvänder frmåtvänd ilrnstol. Användningen v yskydd eller kåtvänd ilrnstol i åldersgruppen till 4 år hr vriert melln 5 och 63 procent de år då frågn ställts. År 3 ligger ndelen på 61 procent. Åren ställdes inte denn fråg i enkäten. Lgen om oligtorisk nvändning v ilälte i frmsätet kom 1 jnuri Motsvrnde lg om nvändning v ilälte i ksätet kom 1 juli

23 Cykelhjälm 39 "Hur oft nvänder Du hjälm då Du cyklr?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm v dem som cyklr 3 39 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm v dem som cyklr , år Få vuxn nvänder cykelhjälm Av dem som cyklr är det en v tio som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm. i åldersgruppen 75 till 84 är de som är flitigst på tt nvänd hjälm. Blnd de yngst nvänder fler män än kvinnor hjälm. Under -tlet vr det väldigt få som lltid eller nästn lltid nvände hjälm vid cykling. Under 9-tlet hr ndelen ökt från drygt en procent till ått procent. År 3 ligger ndelen på tio procent, smm nivå som år 1. "Det orde vr oligtoriskt tt nvänd hjälm vid cykling" , år Oligtoriskt med hjälm vid cykling Hälften v de tillfrågde nser tt det orde vr oligtoriskt tt nvänd hjälm vid cykling. instämmer i högre grd än män, ovsett åldersgrupp. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. Andelen som instämmer hr ökt från 39 procent år 1991 till 5 procent år Därefter hr ndelen vriert runt 5 procent. 23

24 41 Andel rn som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm då de cyklr på tvåhjulig cykel , år år c år Brns cykelhjälmsnvändning Andelen rn i åldrrn till 6 år som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm när de cyklr på tvåhjulig cykel hr ökt från 88 procent år 1991 till 94 procent de två senste åren. Hjälmnvändningen lnd rn i åldrrn 7 till 12 år uppges till 78 procent år 3. Motsvrnde ndel lnd rn i åldrrn 13 till 14 år uppges till 29 procent. De fyr senste åren uppger föräldrrn till rn i åldrrn 7 till 12 år tt runt 77 procent oftst nvänder hjälm. Då mätningen strtdes 1991 vr ndelen 58 procent. År 1991 nvände endst fyr procent v rnen i åldrrn 13 till 14 år hjälm. År 3 är ndelen 29 procent, vilket är en ökning med sju procentenheter jämfört med 2. Åren ställdes inte denn fråg i enkäten. 24

25 Synrhet Hur oft nvänder Du reflexer då Du är ute och går i mörker där iltrfik förekommer? 42 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 3 Belyst gt/väg Smtlig 42 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer , år Belyst gt/väg Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 3 Ej elyst gt/väg Smtlig Fotgängres nvändning v reflexer Drygt procent v smtlig som är ute och går i mörker där iltrfik förekommer nvänder reflex om vägen eller gt är elyst. På väg eller gt där elysning skns nvänder drygt 3 procent reflexer. nvänder reflexer i större utsträckning än män ovsett om vägen eller gtn är elyst eller ej. Reflexnvändningen ökr med åldern. Blnd rnen är tendensen den motstt, nvändningen v reflex minskr med stignde Genomsnitt år Genomsnitt år Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer , år Ej elyst gt/väg ålder. Drygt 75 procent v rnen i åldrrn till 6 år uppges nvänd reflex då vägen eller gtn är elyst och 83 procent då elysning skns. Andelrn lnd rn äldre än sju år är etydligt lägre. För rn i åldrrn till 14 år hr föräldrrn redogjort för rnens reflexnvändning, medn personer över 15 år själv esvrt enkäten. Andelen v smtlig som nvänder reflexer hr minskt sedn år 1981, men hr under de senste åren legt på en konstnt nivå. Det gäller på såväl elyst som oelyst gt eller väg. 25

26 44 "Hur oft nvänder Du cykelelysning då Du cyklr i mörker?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder elysning v dem som uppger tt de cyklr i mörker 3 44 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder elysning v dem som uppger tt de cyklr i mörker , år Cyklisters nvändning v elysning Drygt sex v tio v dem som cyklr i mörker hr svrt tt de lltid eller nästn lltid nvänder elysning. nvänder cykelelysning i större utsträckning än män, ovsett åldersgrupp. Skillnden melln åldersgruppern är stor och ndelen ökr med åldern. Andelen som lltid eller nästn lltid nvänder cykelelysning hr minskt sedn år Som högst vr ndelen 71 procent år De två senste åren hr ndelen legt på procent. 26

27 TABELLBILAGA Denn tellilg innehåller de procentndelr som utgör underlg för rpportens digrm. Digrm och teller är numrerde i pr digrm 1 ygger på värden i tell 1 osv. I ttitydfrågor representerr ndelrn dem som instämmer helt eller i stor drg. I fkt- och kunskpsfrågor gäller ndelrn dem som svrt j eller instämmnde (t.ex. lltid eller nästn lltid eller mycket stort ). Respektive digrmrurik i rpporten innehåller utförligre upplysningr om frågeformuleringrn. 1 Noll död i trfiken Smtlig ,1 49,1 37, ,2 53, 34, ,1 51,9 33, ,4 62, 43, ,8 65,5 38, ,2 61,1, ,8 63,6 43,6 Smtlig 5,8,9 41,2 Noll död i trfiken, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,3 53, , 1 51, ,7 2 52, ,8 3 5,5 Relistiskt med noll död 2 Smtlig ,3 42,6 26, ,6 32,3 28, ,1 35,6 23, ,2 38,, ,2 42,6 3, ,6 54,4 36, ,3,4 46,6 Smtlig 34,2 42,3 26,2 Relistiskt med noll död, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,7 1 28, ,8 2 26, ,2 3 32,6 24,9 3 Intresse för trfiksäkerhetsfrågor Smtlig ,4 21,3 27, , 44,8 31, ,8 32,9 22, ,9 37,3 34, ,5 51,7 51, ,,2 55, ,2 69, 69,4 Smtlig 41,8 43,3,3 Intresse för trfiksäkerhetsfrågor, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , ,9 1994,6 38, ,8 1 41, ,4 2 38, ,1 3 39,8 Politikers vilj tt sts 4 Smtlig ,8 27, 35, ,7 27,6 36, ,7 38,3 48, ,9 42,5 41, ,9 39,8 34, ,4 39,4 43, ,3 44,2 46,7 Smtlig,8,7,8 4 Politikers vilj tt sts, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , ,4 32, ,4 1 44, ,9 2 35, ,2 3,4 Bensinkostnd och trfiksäkerhet 5 Smtlig ,8 21,5 16, ,3 18,8 12, ,5 17,8 13, ,3 21,4 19, ,3 26,9 23, ,9,6 25, ,1 5,7 39,4 Smtlig 23,5 25,9 21,2 5 Bensinkostnd, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , , 16, , 1 21, , 2, , 3 21,9 6 Sänkt hstighet ökd trfiksäkerhet Smtlig ,1 39,2 37, ,4 46,3 28, ,6 49, 19, , 48,3 23, , 51,4 33, ,1 62,7 41, ,3 76,7 62,1 Smtlig 41,2 52,3 3, Sänkt hstighet ökd trfiksäkerhet, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , ,5 44, ,8 1, ,3 2, ,9 3 38,8 7 Trfiken mer riskfylld Smtlig , 58,3 43, ,1 54,9 38, ,9 58,2 28, , 69,9 48, ,9 83,8 7, ,5 91,9 78, ,5 93, 82,7 Smtlig 65,8 75,5 56, Trfiken mer riskfylld, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , ,6 58, ,3 1 59, ,2 2 62, ,4 3 63, ,4 8 Hänsyn i trfiken Smtlig ,5,4 28, ,5 1,5 18, ,1 1,3 15, ,5 9,9 13, , 15,5 14, ,5 25,1 21, ,1 37, 28,1 Smtlig 15,8 15,5 16,1 8 Hänsyn i trfiken, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , , 22, ,1 1 18, ,3 2 16, ,8 3 14,3 Regler för tjänsteresor Smtlig ,4 69,7 63, ,5 73,2 62, ,3 74,6 64, ,8 73,5, ,2 82,5 68, ,1 88,5 79, ,2 88,1 88,3 Smtlig 71,7 77,6 65,8 Trfiksäkr trnsporter Smtlig ,8 79,9 74, ,5,5 74,6-24,4 84,4 76, ,7 82,2 79, ,3 88,1, ,4 91, 83, ,2 9,8 91,7 Smtlig 82,5 84,9,3 EU-moped och körkort Smtlig ,8 36,3 31, ,4 45,8 41,2-24 5,5 55,1 46, , 75, 61, ,6 83,1 7, ,5 86,3, ,6 9,1 82,5 Smtlig 68,8 74,8 62,8 Moiltelefon och ilkörning Smtlig ,8 5,3 39, ,1 58,5, ,7 59,6 38, ,5 7,3 53, ,6 85,4 69, ,9 93,4 83, ,1 95, 88,4 Smtlig 67,3 75,5 59,2 27

28 Stoppd i poliskontroll Smtlig ,1 34,3 39, ,6 35,1 3,4-24 3,3 3,5 3, ,4 17,2 21, ,4 19,9 18, , 17,4 16, ,1 28,2 21,9 Smtlig 21,2,4 22, Sänkt hstighet till 3 km/tim 15 Smtlig ,5 65,8 63, ,2 73,6 7,8-24 7, 75,9 64, ,4 73, 69, ,6 72, 63, ,3 76,9 69, ,5,5 78,2 Smtlig 71,2 73,8 68,6 15 Sänkt hstighet till 3 km/tim, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,9 1 69, ,8 2 67, ,7 3 7,5 7,4 Mitträcken på vägr 16 Smtlig ,4 82,2 82, ,1 78,3 77, ,5 83,2 76, ,7,7 78, ,9 87,1 82, ,1 89, 87, , 91,5 9,5 Smtlig 82,3 83,7 81, 16 Mitträcken, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig 17 Trfikpolitisk mål Smtlig ,8 2 79,4 75,5 3 81,6 1 79,1 Cirkultionspltser (rondeller) Trnsportehoven kn tillgodoses 52, 5,4 53,4 En hög trnsportkvlitet 43,6 42,9 44,2 En säker trfik 87, 91,6 82,5 En god miljö 69,1 76,6 61,8 En positiv regionl utveckling 47,4 49,5 45,6 Ett jämställt trnsportsystem 36,2 38,3 34,4 Smtlig ,8,2 65, ,5 63, 67, ,8 68,2 61, ,5 67,6 69, ,6 71,8 75, ,2 72,7 73, ,2 75,9 78,7 Smtlig 69,8 69, 7,6 18 Övergångsställe Smtlig ,8 37, 36, ,2 43, 29, ,2 38,1 28, ,2 3,9 33, , 32,6 27, ,6 35,3 33, ,2 38,6 37,8 Smtlig 32,9 33,4 32,4 18 Övergångsställe, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , ,4 1994,4 35, ,4 1 34, ,9 2 32, ,3 3 32, ,8 19 Kört il och druckit lkohol Smtlig ,4 1,7 7, -24 7,4 2,7 12, ,3 5,3 17, ,6 3,2 8, ,3 1,8 4, ,8,1 4,1 Smtlig (18-84) 8,1 3,8 12,6 19 Kört il och druckit lkohol, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , , , , , , , , , , , ,7 8, ,9 1 7, ,4 2 7, ,8 3 8, ,2 Åkt med förre påverkd v lkohol Smtlig ,7 17,8 7, ,5,6 16, ,9 15, 16, ,3 4,6 3, ,4 2,2, ,2 2,6 1, ,9 1,7 2,2 Smtlig 5, 5,5 4,6 Åkt med förre påverkd v lkohol, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , ,3 6, ,1 1 5, ,3 2 5, ,9 3 5,3 21 Alkolås Smtlig ,6 71, 62, ,7 76,5 61, ,8 78,4 59, ,4 77,3 61, , 73,9 56, ,,2 67, ,8 87,8 64,6 Smtlig 69,6 77,8 61,5 21 Alkolås, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,9, , 1 59,9 1997,6 2 62,8 1998,7 3 68, ,7 22 Noll promille Smtlig ,7 47,8 45, ,8 46,1 36,1-24,2 5,8 3, ,7 74,2 43, ,1 74,9 49, ,4 82,9, ,4 87,5 73,2 Smtlig,1 73, 47,2 22 Noll promille, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , , , ,1 49, ,1 1 5, , 2 52, ,7 3 58,3 Strff för rttfylleri Smtlig , 85,8 9, ,2 9,3 88, ,3 94,4 92, ,1 97,1 89, , 96,9 89, , 99,1 9, ,9 96,7 94,8 Smtlig 93,2 96,4 9, 24 Viktigre följ trfikrytmen Smtlig ,9 28,1 54, ,5,8 55, ,4 43,8 69, ,7 46,9 72, ,3 45,7 62, ,9 42,4 53, ,2 49,7 46,5 Smtlig 55,5 45,3 65,5 24 Viktigre följ trfikrytmen, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , , , , , , , , , , , ,8 52, ,2 1 57, ,6 2 55, ,4 3 56, ,7 25 Överskrid hstighetsgräns Smtlig ,9 15, 35, , 13,2 34, ,6 13,3, ,8 15, 36, ,2 16,9 31, ,5 18,3 32, ,4 23,1 32,2 Smtlig 25,7 16,1 35,1 25 Överskrid hstighetsgräns, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , , , , , , , , , , , , , ,1 23, ,1 1 24, ,5 2 28, ,4 3 25, ,8

29 26 27 Hstighetsgräns på motorvägr Smtlig 15-17,6 5,4 69, ,8 41,4 74, , 46,3 76, ,6 49,9 75, ,4 44, 73, , 31,5 54, ,8 25,7 36,7 Smtlig 57,6 44,7 7,1 Hstighetsgräns vid övergångsställe Smtlig ,7 62,6, ,6 58,2 43, ,5 53,6 32, ,5 59,3 43, ,4 63,9 47, ,6 66,2 54, ,5 82,2 67,1 Smtlig 54,7 62,5 47, 28 Tekniskt hjälpmedel i ilen Smtlig ,5 58,7 52, ,3 54,6 44,4-24,9 51,4 31, 25-54,2 46,7 34, ,5 49,3 45, ,4 58,9 58, 75-84,9 64,1 57,8 Smtlig 45,4 5,5,8 28 Tekniskt hjälpmedel i ilen, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , 2 45,1 43,1 3 44,4 1 45, Hstighetsövervkning 29 Smtlig ,7 69,2 66, ,4 66,4 58, ,5 75,1 56, ,8 71,7 58, ,6 82,3 71, ,6 91,8 81, ,5 92,3 81,5 Smtlig 7,8 77,3 64,4 29 Hstighetsövervkning, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,2 2 66,8 62,9 3 69,4 1 65,2 3 Strff för fortkörning Smtlig ,7 41,5 37, ,9 44,9 29, ,6 47,9, ,2 41,9 28, ,7 65,6 42, ,9 77, 51, ,7 84,3 66,8 Smtlig 44,6 53,7 35,6 3 Strff för fortkörning, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig ,8 1997, 1991, , , , ,9 37, ,9 1 37, ,2 2 43, ,5 3 41, Lägre hstigheter på vintern Smtlig ,7 61,4 58, ,8 68,7 47, ,4 64,9 42, ,9,3 45, ,6 67, 46, ,5 79,2 62, , 89,7 76,7 Smtlig 58,3 66,6 5, Lägre tolerns vid fortkörning Smtlig ,3 26, 37, ,6 3, 25, ,2 31,5 21, ,5 39,8 25, ,4 46, 35, ,4 54,2 42, ,6 66,4 56,3 Smtlig 36,9 42,9 31,1 Vril hstighetsgränser Smtlig ,7 47,7 61, ,6, 61, ,4 67,1 69, , 67,7 74, ,7 63,9 71, ,7 68,7 72, ,1 74,3 71,8 Smtlig 69,3 66,6 72, Hur oft nvänder Du ilälte? Frmsätet, tätort Smtlig ,9 87,8 9, ,9 91,5 86, ,3 93,7 81, ,6 96,1 89, ,3 97,9 94, , 99,6 96, ,8 96,8 96,8 Smtlig 93,4 96,2 9,7 34 Hur oft nvänder Du ilälte? Frmsätet, lndsväg 35 Smtlig ,4 86,9 89, ,3 91,3 89,3-24 9,9 96,8 85, ,3 98,1 94, ,8 98,8 96, ,8 99,7 97, ,8 97,7 97,9 Smtlig 96, 97,6 94,4 Hur oft nvänder Du ilälte? Bksätet, tätort Smtlig ,3 81,4 81, ,7 87,8 79, ,8 83,4 72, ,3 84,9 71, ,1 86,5 79, ,6 91,2 83, ,7 94,5 87,2 Smtlig 81,2 86,5 75,6 35 Hur oft nvänder Du ilälte? Bksätet, lndsväg Smtlig 15-17,9 79,9 81, ,6 86,6 82,7-24,5 86,2 74, ,1 87,8 76, ,4 89,5 85, ,6 93,1 87, ,5 94,1 9, Smtlig 84,4 88,6 79, Användning v ilälte år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort ,3 81,3 3, 2, ,6 79,9 3,4 2, ,7 82,8 8,8 7, ,3 86,5 1,3 9, ,2 86,7 14,6 13, ,3 89,8 51,1 48, ,6 87,1 51,5 48, ,8 86,1 57, 52, ,9 86,7 61, 56, ,7 84,9 64,3 59, ,4 86,1 65,5 61, ,5 88, 72,3 67, ,6 87,1 72,8 69, ,2 86,5 73,5 68, ,8 86,2 74,3 72, ,7 86,5 76,3 74, ,5 85,2 76, 73, ,5 86,4 77,9 76, ,1 89,5,7 78,5 89, 87,, 78, 1 87,2 86,3 79, 77,2 2 9,5 88,5 81,1 78,5 3 89,1 88,9 82,3 82,2 Användning v ilälte 24 år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort ,3 83,5 3,6 2, ,8 7,6 3,6 2, ,5 77,5 6,1 4, ,2 78,7 7,2 5, ,8 79,2 8,8 6, ,7 83,5 5,8 43, ,4,6 42,4 33, ,1 79,1 5,2 42, ,1 78,5 46,3 37, ,9 77,7 54,3 45, ,4 75,7 55,7 46, ,4 79,2 59,6 49, ,9 79,2 64,2 55, , 82,7 66,3 58, ,6 84,8 71,9 64, ,9 87,3 73,3 67, ,4 82,9 75,1 68, ,2 83,5 79,9 73, ,2 87, 81,2 75, 91,6 85,4 78, 73,9 1 91,9 86,9,9 76,5 2 95,4 91, 85,3 82,1 3 9,9 87,3,5 77,8 Användning v ilälte år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort ,1 83,7 7,7 6, ,7 83,3 1, 7, ,5 86,9 18,5 14, ,4 87,8, 17, ,4 87,2 24,1 19, ,9 9,8 78,4 72, ,2 9,7 72, 66, ,5 91,1 74,8 69, ,2 9,4 75,3 7, , 87,8 72,6 65, ,5 88,2 73,2 66, ,7 88,3 73,4 65, ,9 87,6 74,3 67, ,4 9, 7,5 63, ,6 89,9 73,6 67, ,8 89, 74,2 69, ,7 88,8 78,3 71, ,8 9,9,5 72, ,7 9,2 81, 73,6 96,6 91,5 82,3 74,5 1 94,7 88,4 82, 74,4 2 96,6 88,6 82,5 75,7 3 96,3 92,6 82,1 78,3 29

30 36 Användning v ilälte år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort , 93, 22,, , 93, 29, 26, , 94, 34, 32, , 96, 36, 35, , 96, 42,, , 97, 9, 89, , 97, 9, 87, , 94, 88, 86, , 96, 89, 87, , 95, 88, 85, ,1 94,2 84,8 81, ,8 95,3 85,2 82, ,9 95,8 85,6 82, ,3 96,4 86,1 81, ,6 95,5 86,7 83, ,2 95,5 85,7 83, ,1 96,4 87,5 83, , 94,9 87,4 83, ,2 95, 86,3 81,4 97,9 95, 88,1 85, 1 97,5 95,1 85,4 81,7 2 98, 94,6 87,1 83,2 3 98,2 97, 88,6 84,8 37 Bältespåminnre Smtlig ,4 87,7 85, ,1 85,4 79, ,9 85,1 72, ,6 78,2 75, ,5 86,4 82, ,8 92,1 89, ,1 94,4 89, Smtlig 81,4 83,6 79,1 37 Bältespåminnre, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig 1999,7 2 83,5,1 3,5 1 81,6 38 Skydd för rn i il Byskydd eller kåtvänd Annt Totlt ilrnstol 89,3 1,7, 1 93,4 6,6, 2 78,3,3 98,6 3,8 59,2, 4 4,8 95,2, 5 5,2 94,8, 6, 98,5 98,5 7,,, 8, 98,7 98,7 9 2,3 95,4 97,7 1 1,3 98,7, 11, 96,9 96,9 12, 97,7 97,7 13, 99,1 99,1 14, 95,6 95,6 38 Andelen rn som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol och , 4 år År Smtlig År Smtlig , , ,9, ,9 1 54, ,4 2 62, ,8 3,8 39 Använder cykelhjälm Smtlig ,4 4,6 1, ,3 2,4 4,2-24 5,4 6,1 4, ,7 11, 1, ,2 12,9 7, ,6 15,7 13, ,5 31,8 12,1 Smtlig 1,5 11,3 9,6 39 Använder cykelhjälm tidsserie, år År Smtlig År Smtlig 1981, ,4 1982, ,9 1983, ,8 1984, ,7 1985, ,9 1986, , 1987, ,2 1988,9 7, ,4 1 1, ,6 2 8, ,5 3 1, , Borde vr oligtoriskt med hjälm Smtlig ,3 33,7 27, ,4 35, 24, ,5 44,4 3, ,6 52,8 36, ,1 63,5 52, ,8 76,8 62, ,3 88,4 71,7 Smtlig 5,6 58,2 42,8 Borde vr oligtoriskt med hjälm, tidsserie, år 41 År Smtlig År Smtlig , ,2 1992, , , 47, ,5 1 5, ,6 2 47, ,3 3 48, ,1 Brns nvändning v cykelhjälm, tidsserie, 6 år År Smtlig År Smtlig , , , 94, ,8 1 89, ,8 2 94, ,6 3 93,8 41 Brns nvändning v cykelhjälm, tidsserie, 7 12 år 41 c 42 År Smtlig År Smtlig , , ,3 77, ,5 1 77, ,4 2 76, ,4 3 78,1 Brns nvändning v cykelhjälm, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , ,1 19, ,6 1 3, ,9 2 21, ,6 3 29,1 Använder reflexer. På elyst gt/väg Smtlig -6 76, , , ,1 11,3 9, ,9 15,8 6,3-24 8,5 11,9 5, ,6 25,9 11, ,2 37, 22, ,3 45,1 28, ,7 57,4 32, Smtlig (15-84) 22,2 29,2 14,9 42 Använder reflexer. På elyst gt/ väg, tidsserie, år 43 Smtlig , , , , , , , , , , , , ,4 1994, ,5 1996, ,2 1998, ,3 22,5 1 22,1 2 22,2 3,8 Använder reflexer. På ej elyst gt/väg Smtlig -6 82, , , ,4 19,9 13, , 23,7 8, ,3,3 6, ,4 38,9 17, ,8 55,3 32, ,4,6 37, ,4 67,2 42,4 Smtlig (15-84) 32, 42,2 21,6 43 Använder reflexer. På ej elyst gt/väg, tidsserie, år År Smtlig , , , ,4 1985, ,6 1987, , , , , , , , , , , , ,8 32,1 1 32,4 2 31,3 3 3,6 44 Användning v cykelelysning Smtlig ,1 28,1 18, ,4 31,2 16, ,6 33,5 19, ,6 71,5 56, ,8 91,2 77, ,8 95,8 9, ,3 98,2 93,7 Smtlig 61,5 68,6 54,8 44 Användning v cykelelysning, tidsserie, år År Smtlig År Smtlig , , ,8 61, ,5 1 56, ,9 2 59, ,9 3,7 3

31

32 Borlänge. Telefon Telefx Texttelefon e-post: vgverket@vv.se / Internet: