Puliktion 4:45 Trfik säkerhet Resultt från 3 års trfiksäkerhetsenkät 4-4
Titel: Resultt från 3 års trfiksäkerhetsenkät Förfttre: Ann Wrnemo, Sttistisk centrlyrån Lyout och omslg: Ateljen, Sttistisk centrlyrån Tryckeri: Vägverket, Borlänge Puliktion: 4:45 ISSN: 11-9612 Utgivningsdtum: 4-4 Distriutör: Vägverket, Butiken, 781 87 Borlänge. Telefx 243-755 5, telefon 243-755 e-post: vgverket.utiken@vv.se
Förord Vägverket hr sedn 1993 det övergripnde nsvret för trfiksäkerheten i Sverige. Verket smretr lnd nnt med polisen och kommunern. Att t frm och nlyser trfiksäkerhetssttistik ingår som en del i nsvret. En v de äldst löpnde undersökningrn inom dett område är den s.k. trfiksäkerhetsenkäten. Undersökningen hr genomförts v Sttistisk centrlyrån sedn 1981. Eftersom fler v frågorn ställts änd sedn 1981 är trfiksäkerhetsenkäten en utmärkt käll för tt studer utveckling och trender över tid. Speciellt i frågor om ttityder visr erfrenhetern tt det i llmänhet tr fler år innn någr större förändringr kn påviss. I dgens trfiksäkerhetsrete finns ett stort ehov v informtion och resultt från enkäten. Därför ger vi för nionde året i rd ut denn rpport. Vägverket Viktigt tt vet Rpportens vsikt är tt genom digrm och kommentrer till dess ge en översiktlig ild v resultten från 3 års undersökning. I slutet v rpporten finns en tellilg med sifferunderlg till respektive digrm. Genomförnde: För 23:e året i rd sedn 1981 Urvl: 12 624 slumpmässigt utvld personer i åldrrn 15 84 år Strtifiering: Efter sju åldersgrupper och Vägverkets sju regioner Fältretsperiod: 16 septemer 3 12 decemer 3 Metod: Postenkät med tre skriftlig påminnelser Svrsfrekvens: 7 procent Stndrdvägning: De erhålln resultten hr vägts, så tt de är representtiv för hel efolkningen Attitydfrågor: Fem svrslterntiv: instämmer helt, instämmer i stor drg, gnsk tveksm, mycket tveksm, tr helt vstånd Vilk svr redoviss De som svrt och tgit ställning utgör totli denn rpport? ndelen, procent. Svr som Vet ej och Kn ej t ställning hr tgits ort om inget nnt nges. När det i digrmmen nges hur mång som instämmer är det en summering v dem som Instämmer helt och Instämmer i stor drg. I 1985, 199, 1995 smt 1997 3 års undersökningr hr personer 15 84 år deltgit medn åldersintervllet övrig år vrit 15 74 år. Vid jämförelser över tiden som illustrers i tidsseriedigrmmen hr svren från åldersgruppen år tgits ort för tt gör resultten melln åren direkt jämförr. 3
Innehåll sid FÖRORD... 3 VIKTIGT ATT VETA... 3 NOLLVISIONEN... 5 SÄKRARE TRAFIKMILJÖ...11 TRAFIKNYKTERHET... 13 HASTIGHET... 16 BILBÄLTEN... CYKELHJÄLM... 23 SYNBARHET... 25 TABELLBILAGA... 27 4
Nollvisionen Ingen människ sk ehöv dö eller skds llvrligt i trfiken. Det är det långsiktig mål Nollvisionen som riksdgen hr eslutt om. Ytterst hr de som utformr vägtrnsportsystemet nsvret för säkerheten. 1 "Hur mång dödsfll i trfiken nser Du vr cceptelt per år?" Andel som svrt noll död 3 1 Andel som svrt noll död 1996 3, 15 74 år 24-97 -99-1 -3 Noll död i trfiken Ungefär hälften, fyr v tio män och sex v tio kvinnor, nser det occeptelt tt människor döds i trfiken. Andelen som svrt noll död är högre lnd de som är 25 år eller äldre. Andelen som svrt noll död på frågn om hur mång dödsfll som är cceptelt i trfiken per år hr minskt från 58 procent år 1997 till drygt 5 procent år 3. 2 "Det är relistiskt med noll dödde i trfiken" 3 2 1997 3, 15 74 år 24-97 -99-1 -3 de flest nser det dock orelistiskt Drygt en tredjedel v smtlig nser tt det är relistiskt med noll dödde i trfiken. På frågn om nollvisionen är r instämde 85 procent v kvinnorn och drygt 7 procent v männen. Andelen som nser tt det är relistiskt med noll dödde i trfiken hr minskt från 31 procent år 1997 till 25 procent år. Därefter hr ndelen ökt och ligger år 3 på 33 procent. 5
"Mitt intresse för trfiksäkerhetsfrågor hr 3 3 ökt den senste tiden" 1992 3, 15 74 år 3 24-93 -95-97 -99-1 -3 Intresse för trfiksäkerhetsfrågor Drygt procent v efolkningen uppger tt ders intresse för trfiksäkerhetsfrågor hr ökt den senste tiden. Intresset ökr med åldern. Blnd de i åldrrn 18 till 19 år instämmer 45 procent v kvinnorn och 32 procent v männen. Andelen som instämmer hr successivt minskt melln åren 1992 och 1998, från 44 till 34 procent. Därefter hr ndelen ökt och vriert runt procent. "Politikers och eslutsfttres vilj tt sts 4 4 på trfiksäkerhet hr ökt den senste tiden" 1992 3, 15 74 år 3 24-93 -95-97 -99-1 -3 Politiker och eslutsfttre Fyr v tio nser tt politikers och eslutfttres vilj tt sts på trfiksäkerhet hr ökt den senste tiden. Blnd de yngre i åldrrn 15 till 24 år instämmer fler män än kvinnor. Andelen som instämmer hr vriert runt 25 procent åren 1992 till 1996. Därefter hr ndelen ökt till 35 procent de två påföljnde åren. År 3 hr ndelen ökt från 35 till procent. 6
"Jg etlr gärn mer för ensinen om 5 5 pengrn går till trfiksäkerhetsåtgärder" 1992 3 15 74 år 3 24-93 -95-97 -99-1 -3 Bensinpengr till trfiksäkerhetsåtgärder Närmre en fjärdedel v smtlig, fler kvinnor än män, skulle kunn tänk sig tt etl mer för ensinen om pengrn går till trfiksäkerhetsåtgärder. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. Andelen som instämmer hr minskt successivt under perioden 1992 till 1998. Därefter hr ndelen ökt och ligger år 3 på drygt procent. "Det är rimligt tt sänk hstighetsgränsern 6 6 för tt ök trfiksäkerheten" 1994 3, 15 74 år 3 24-95 -97-99 -1-3 Att sänk hstigheten för tt ök trfiksäkerheten Drygt procent fem v tio kvinnor och tre v tio män nser det rimligt tt sänk hstighetsgränsern för tt ök trfiksäkerheten. Äldre är etydligt mer positivt inställd till sänkt hstighetsgräns än yngre. Andelen som instämmer hr ökt under perioden 1994 till 1997, från 38 till 47 procent. Därefter hr ndelen successivt minskt och ligger år 3 under procent. 7
"Jg tycker tt trfiken livit mer riskfylld 7 7 under senre år" 1991 3, 15 74 år 3 24-91 -93-95 -97-99 -1-3 Mer riskfylld trfik Drygt 65 procent v smtlig hr svrt tt de tycker tt trfiken hr livit mer riskfylld under senre år. instämmer i högre grd än män, ovsett åldersgrupp. Över 9 procent v kvinnorn i åldrrn 65 till 84 år instämmer. Under perioden 1992 till 1997 hr ndelen som instämmer minskt från drygt 7 till 5 procent. Därefter hr ndelen ökt. De två senste åren hr ndelen som instämmer legt över procent. "Jg tycker tt trfikntern i llmänhet visr 8 8 större hänsyn i trfiken nu än tidigre" 1992 3, 15 74 år 3 24-93 -95-97 -99-1 -3 Lite hänsyn i trfiken Drygt 15 procent v såväl kvinnor som män tycker tt trfikntern i llmänhet visr större hänsyn i trfiken nu än tidigre. I åldrrn 15 till 54 år instämmer fler män än kvinnor. Blnd de äldre instämmer fler kvinnor än män. Personer i åldrrn till 54 år är minst enägn tt instämm. Andelen som instämmer hr vriert runt 15 procent åren 1992 till 1999. År vr ndelen som högst; 22 procent. Därefter hr ndelen minskt de tre påföljnde åren och ligger 3 på 14 procent. 8
9 "All företg orde h regler för tjänsteresor där mn ställer krv på säkerhet och miljö" 3 1 "All föreningr, företg och myndigheter orde ställ krv på trfiksäkerhet i smnd med sin trnsporter" 3 24 24 Tjänsteresor Drygt 7 procent, fler kvinnor än män, nser tt ll företg orde h regler för tjänsteresor där mn ställer krv på säkerhet och miljö. Äldre instämmer i högre grd än yngre. Trfiksäkr trnsporter Att ll föreningr, företg och myndigheter orde ställ krv på trfiksäkerhet i smnd med sin trnsporter tycker drygt ått v tio. instämmer i högre grd än män och äldre i högre grd än yngre. 11 "Det orde krävs körkort för tt få kör EU-moped" (moped klss I, hstighet högst 45 km/tim) 3 12 "Det orde vr förjudet tt prt i moiltelefon när mn kör il" 3 24 24 Körkortskrv för EU-moped Närmre sju v tio tycker tt det orde krävs körkort för tt få kör EU-moped. instämmer genomgående i högre grd än män. Äldre instämmer i mycket högre grd än yngre. Moiltelefon och ilkörning Drygt 65 procent v smtlig nser tt det orde vr förjudet tt prt i moiltelefon när mn kör il. instämmer i högre grd än män liksom äldre instämmer i högre grd än yngre. 9
13 "Snnolikheten tt li stoppd i en poliskontroll hr ökt den senste tiden" 3 14 En god miljö "Hur viktig nser Du tt målen för vägtrfik är" Andel som svrt "mycket viktigt" 3 Trnsportehoven kn tillgodoses En hög trnsportkvlitet En säker trfik 24 En positiv regionl utveckling Ett jämställt trnsportsystem Stoppd i poliskontroll Av smtlig i efolkningen upplever två v tio tt snnolikheten tt li stoppd i en poliskontroll hr ökt den senste tiden. Yngre i åldrrn 15 till 24 år instämmer i högre grd än de som är äldre. Trfikpolitisk mål Blnd de trfikpolitisk målen nser de svrnde tt en säker trfik är det viktigste målet, drygt 85 procent. Det näst viktigste målet är en god miljö där drygt 5 procent hr svrt tt det är ett mycket viktigt trfikpolitiskt mål 1
Säkrre trfikmiljö 15 "Det är rimligt tt sänk hstigheten till 3 km/tim på gtor där det finns mycket fotgängre och cyklister" 3 15 1997 3, 15 74 år 24-97 -99-1 -3 Hstighetsgränser i tätort Drygt 7 procent, fler kvinnor än män, nser tt det är rimligt tt sänk hstigheten till 3 km/tim på gtor där det finns mycket fotgängre och cyklister. De äldst är mer positivt inställd än yngre. Andelen som instämmer hr vriert runt 7 procent åren 1997 till 3. 16 "All större vägr orde förses med mitträcken för tt förhindr möteskollisioner" 3 16 1999 3, 15 74 år 24-99 -1-3 Mitträcken Att ll större vägr orde förses med mitträcken för tt förhindr möteskollisioner ses som något positivt v drygt procent v smtlig. instämmer i något större utsträckning än män. Andelen som instämmer hr vriert melln 75 och 82 procent åren 1999 till 3. 11
17 "Fler korsningr ör ersätts med cirkultionspltser (rondeller)" 3 24 Cirkultionspltser Sju v tio nser tt fler korsningr ör ersätts med cirkultionspltser. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. 18 "Bilrn stnnr sälln när jg sk gå över gtn på övergångsställe" 3 18 1993 3, 15 74 år 24-93 -95-97 -99-1 -3 Bilrn stnnr sälln En tredjedel v smtlig, lik mång kvinnor som män, uppger tt ilrn sälln stnnr när de sk gå över gtn på övergångsställe. I åldrrn 18 till 24 år instämmer fler kvinnor än män. Det är små vritioner melln åldersgruppern. Från tt den ny lgen om väjningsplikt vid övergångsställen införts 1 mj hr ndelen som nser tt ilrn sälln stnnr vid övergångsställen minskt. Andelen som instämmer hr legt runt procent åren 1993 till 1995. Därefter hr ndelen minskt successivt och ligger år 3 på 33 procent. 12
Trfiknykterhet 19 "Hr det hänt någon gång under de senste 12 måndern tt Du kört il efter tt h druckit lkohol utöver lättöl?" Andel som svrt "j" 3 19 Andel som svrt "j" 1981 3, 18 74 år 24-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3 Onyktr vid rtten Ått procent hr svrt j på frågn om de kört il efter tt h druckit lkohol utöver lättöl de senste tolv måndern. kominerr lkohol med ilkörning i större utsträckning än kvinnor, frmför llt män i åldrrn till 54 år. Andelen som hr uppgivit tt de kört il efter lkoholintg hr ökt under perioden 1981 till 1989 från nio till fjorton procent. Därefter hr ndelen minskt och ligger år 3 på nio procent, smm nivå som år 1981 då mätningen strtde. "Hr Du under de senste 12 måndern åkt med någon förre som vrit påverkd v lkohol?" Andel som svrt "j" 3 Andel som svrt "j" 1994 3, 15 74 år 24-95 -97-99 -1-3 Åkt med förre påverkd v lkohol På frågn om personen hr åkt med någon som kört il påverkd v lkohol hr fem procent svrt j. I genomsnitt hr något fler kvinnor än män svrt j på denn fråg. Det är främst yngre kvinnor och män som åkt med lkoholpåverkde förre. Andelen som svrt tt de under de senste 12 måndern åkt med någon som kört il påverkd v lkohol hr legt på drygt fem procent under den redovisde perioden. Andelen vr som högst 1994; sju procent. 13
21 "All ilr orde utrusts med ett lkolås där ett utndningsprov krävs vrje gång ilen skll strts" 3 21 1995 3, 15 74 år 24-95 -97-99 -1-3 Alkolås Närmre ått v tio kvinnor och sex v tio män nser tt ll ilr orde utrusts med lkolås där ett utndningsprov krävs vrje gång ilen skll strts. Äldre är mer positivt inställd till lkolås än yngre. Andelen som instämmer hr minskt från 64 procent till 59 procent år 1999. Därefter hr ndelen ökt och ligger år 3 på 69 procent. Sedn först feruri 1999 pågår försöksverksmhet med s.k. lkolås i tre län. 22 "Gränsen för rttfylleri orde gå vid promille och inte som nu vid,2" 3 22 199 3, 15 74 år 24-91 -93-95 -97-99 -1-3 Noll promille Av smtlig nser sex v tio tt gränsen för rttfylleri orde gå vid promille och inte som nu vid,2. är etydligt mer positivt inställd till en nollgräns än män. Äldre instämmer i högre grd än yngre. Andelen som tycker tt gränsen för rttfylleri orde gå vid promille hr vriert melln 5 och 58 procent under åren 199 till 3. År 3 hr ndelen ökt från 52 till 58 procent. 14
23 "Strffet för rttfylleri orde vr hårdre" 3 Lgen säger tt mn inte får kör motordrivet fordon påverkd v lkohol eller ndr droger. Strffrättsligt går gränsen för rttfylleri vid,2 promille lkoholhlt i lodet. För grovt rttfylleri är gränsen 1, promille. Beträffnde nrkotikklssde medel gäller en nollgräns. (Lg (1951:649) om strff för viss trfikrott, 4 ) 7 1 15 18 9 1 4 2 4 5 25 4 6 55 4 7 65 4 8 75 Hårdre strff för rttfylleri Närmre 95 procent v smtlig, fler kvinnor än män, tycker tt strffet för rttfylleri orde vr hårdre. Det är små skillnder melln åldersgruppern. 15
Hstighet 24 "Det är viktigre tt följ trfikrytmen än hstighetsgränsern" 3 24 1981 3, 15 74 år 24-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3 Trfikrytm och hstighetsgränser Drygt 55 procent v smtlig tycker tt det är viktigre tt följ trfikrytmen än hstighetsgränsern. instämmer genomgående i högre grd än kvinnor. Andelen som instämmer hr ökt under 19-tlet, från 41 till 5 procent. Sedn 199 hr ndelen vriert runt 55 procent. 25 "De nuvrnde hstighetsgränsern är så låg tt mn måste h förståelse för tt de överskrids" 3 25 1981 3, 15 74 år 24-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3 Överskridnde v hstighetsgränser En fjärdedel v smtlig nser tt de nuvrnde hstighetsgränsern är så låg tt mn måste h förståelse för tt de överskrids. instämmer genomgående i högre grd än kvinnor. Andelen som instämmer hr vriert under de redovisde åren. Under perioden 1988 till 1991 ökde ndelen från 21 till 37 procent. Året därpå minskde ndelen till drygt 3 procent. De senste elv åren hr ndelen vriert runt 25 procent. 16
26 "Hstighetsgränsen på motorvägr orde höjs till 13 km/tim" 3 27 "Hstighetsgränsen vid övergångsställen ör lltid vr högst 3 km/tim" 3 24 24 Hstighetsgräns på motorvägr Drygt 55 procent nser tt hstighetsgränsen på motorvägr orde höjs till 13km/tim. Betydligt fler män än kvinnor instämmer. Yngre är mer positivt inställd till en högre hstighetsgräns på motorvägr än äldre. Hstighetsgräns vid övergångsställen Att hstighetsgränsen vid övergångsställen lltid ör vr högst 3 km/tim nser ungefär 55 procent v smtlig. instämmer i högre grd än män. De yngst och äldre instämmer i högre grd än medelålders. 28 "Jg skulle vilj h ett tekniskt hjälpmedel i ilen för tt lättre kunn håll hstighetsgränsern" 3 28 1999 3, 15 74 år 24-99 -1-3 Tekniskt hjälpmedel Ungefär 45 procent v smtlig fem v tio kvinnor och fyr v tio män hr svrt tt de skulle vilj h ett tekniskt hjälpmedel i ilen för tt lättre kunn håll hstighetsgränsern. Äldre och yngre instämmer i högre grd än medelålders. Andelen som instämmer hr vriert runt 45 procent åren 1999 till 3. 17
"Automtisk hstighetsövervkning med kmer (ej dold) är ett r sätt tt övervk hstighetsöverträdelser" 3 29 29 1999 3, 15 74 år 24-99 -1-3 Automtisk hstighetsövervkning Sju v tio tycker tt utomtisk hstighetsövervkning med kmer är ett r sätt tt övervk hstighetsöverträdelser. instämmer genomgående i högre grd än män, äldre i högre grd än yngre. Andelen som instämmer hr ökt från 59 procent år 1999 till 69 procent år 3. 3 "Strffet för fortkörning orde vr hårdre" 3 3 199 3, 15 74 år 24-91 -93-95 -97-99 -1-3 Hårdre strff Närmre 45 procent v smtlig tycker tt strffet för fortkörning orde vr hårdre. instämmer i etydligt högre grd än män, ovsett åldersgrupp. Andelen som instämmer ökr med åldern. Andelen som instämmer hr minskt något vid en jämförelse v åren 199 till 1995 med åren 1996 till 1. Åren 2 och 3 hr ndelen ökt till över procent. 18
31 "Hstighetsgränsern orde vr lägre på vintern" 3 32 "Polisens tolernsgräns vid fortkörning orde minsks" 3 24 24 Lägre hstighet på vintern Närmre procent v smtlig tycker tt hstighetsgränsern orde vr lägre på vintern., liksom äldre över 65 år, är mer positivt inställd till lägre hstighetsgränser på vintern. Polisens tolernsgräns Att polisens tolernsgräns vid fortkörning orde minsks nser drygt 35 procent v smtlig. Äldre och kvinnor instämmer i högre grd än yngre och män. 33 "Hstighetsgränsern orde kunn vriers eroende på trfikmängd och väder" 3 24 Vril hstighetsgränser Ungefär 7 procent nser tt hstighetsgränsern orde kunn vriers eroende på trfikmängd och väder. Blnd personer i åldrrn 15 till 17 år instämmer fler män än kvinnor. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. 19
Bilälten "Hur oft nvänder Du ilälte då Du åker personil och sitter i FRAMSÄTET?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder ilälte v dem som åker il i frmsätet 3. 34 Tätort 34 Lndsväg 24 24 Bilälten i frmsätet Drygt 95 procent v kvinnorn och 9 procent v männen uppger tt de lltid eller nästn lltid nvänder ilälte i frmsätet i tätortstrfik. Yngre i åldrrn 15 till 24 år är något sämre på tt nvänd ilälte jämfört med de äldre. Vid lndsvägskörning hr ännu fler, 98 procent v kvinnorn och 94 procent v männen, svrt tt de lltid eller nästn lltid nvänder ilälte när de sitter i frmsätet. "Hur oft nvänder Du ilälte då Du åker personil och sitter i BAKSÄTET?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder ilälte v dem som åker il i ksätet 3. 35 Tätort 35 Lndsväg 24 24 Bilälten i ksätet Drygt procent v smtlig nvänder lltid eller nästn lltid ilälte i ksätet i tätortstrfik. Bilältesnvändningen ökr med åldern. Närmre 85 procent v smtlig hr svrt tt de nvänder ilälte i ksätet i lndsvägstrfik. nvänder ilälte i ksätet i större utsträckning än män, åde i tätortstrfik och i lndsvägstrfik.
36 Olik åldersgruppers nvändning v ilälte 1981 3 i frmsäte och ksäte, på lndsväg och i tätort (uppgiftern vser smtlig i åldersgruppern, åde kvinnor och män). 15 24 år 36 25 74 år Lndsväg Tätort Lndsväg Tätort Frmsäte Bksäte -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 Användning v ilälte Bilältesnvändningen i frmsätet hr vrit reltivt konstnt de senste åren. I tätort hr ndelen vriert melln och 95 procent. På lndsväg hr ndelen vrit något högre, melln drygt och närmre procent. I ksätet hr nvändningen v ilälte lnd yngre i åldrrn 15 till 24 år ökt successivt sedn mätningens örjn. Smmnfttningsvis: - Bilälte nvänds oftre i frmsätet än i ksätet - Användningen v ilälte är något högre vid lndsvägskörning än vid ilkörning i tätort - nvänder ilälte i större utsträckning än män - Äldre nvänder oftre ilälte än yngre. "All ilr orde h ett tekniskt system, som påminner ilförre och pssgerre tt sätt på sig ilältet" 3 37 I tellilgn redoviss underlget för åldersktegoriern 15 19 år, 24 år, år smt 55 74 år. 37 1999 3, 15 74 år 24-99 -1-3 Bältespåminnre Drygt procent v de som hr esvrt enkäten tycker tt ll ilr orde h ett tekniskt system som påminner ilförre och pssgerre tt sätt på sig ilältet. instämmer i högre grd än män. Andelen som instämmer vr som högst 84 procent år 2. År 3 hr ndelen minskt till drygt procent. 21
38 Andel rn som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol respektive nnn skyddsnordning vid ilåkning, per åldersklss 3 38 Andel rn i åldrrn 4 år som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol 1991 1995, 1999 3 Andel rn som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol Andel rn som nvänder nnn skyddsnordning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14-9 -92-94 -99-1 -3 Personer som hr rn i åldrrn till 14 år hr tillfrågts om rnen nvänder någon form v skyddsnordning när de färds i il. Närmre 99 procent v de som hr svrt hr ngett tt rnen nvänder någon form v skyddsutrustning. Det först levndsåret nvänder närmre 9 procent v rnen yskydd eller kåtvänd ilrnstol och fyr procent frmåtvänd ilrnstol. Blnd rn i åldern 3 år nvänder 41 procent kåtvänd ilrnstol medn 17 procent nvänder frmåtvänd ilrnstol. Användningen v yskydd eller kåtvänd ilrnstol i åldersgruppen till 4 år hr vriert melln 5 och 63 procent de år då frågn ställts. År 3 ligger ndelen på 61 procent. Åren 1996 1998 ställdes inte denn fråg i enkäten. Lgen om oligtorisk nvändning v ilälte i frmsätet kom 1 jnuri 1995. Motsvrnde lg om nvändning v ilälte i ksätet kom 1 juli 1996. 22
Cykelhjälm 39 "Hur oft nvänder Du hjälm då Du cyklr?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm v dem som cyklr 3 39 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm v dem som cyklr 1981 3, 15 74 år 24-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3 Få vuxn nvänder cykelhjälm Av dem som cyklr är det en v tio som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm. i åldersgruppen 75 till 84 är de som är flitigst på tt nvänd hjälm. Blnd de yngst nvänder fler män än kvinnor hjälm. Under -tlet vr det väldigt få som lltid eller nästn lltid nvände hjälm vid cykling. Under 9-tlet hr ndelen ökt från drygt en procent till ått procent. År 3 ligger ndelen på tio procent, smm nivå som år 1. "Det orde vr oligtoriskt tt nvänd hjälm vid cykling" 3 1991 3, 15 74 år 24-91 -93-95 -97-99 -1-3 Oligtoriskt med hjälm vid cykling Hälften v de tillfrågde nser tt det orde vr oligtoriskt tt nvänd hjälm vid cykling. instämmer i högre grd än män, ovsett åldersgrupp. Andelen som instämmer ökr med stignde ålder. Andelen som instämmer hr ökt från 39 procent år 1991 till 5 procent år 1996. Därefter hr ndelen vriert runt 5 procent. 23
41 Andel rn som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm då de cyklr på tvåhjulig cykel 1991 95, 1999 3 6 år 41 7 12 år -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 - -1-2 -3-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 41 c 13 14 år -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 - -1-2 -3 Brns cykelhjälmsnvändning Andelen rn i åldrrn till 6 år som lltid eller nästn lltid nvänder hjälm när de cyklr på tvåhjulig cykel hr ökt från 88 procent år 1991 till 94 procent de två senste åren. Hjälmnvändningen lnd rn i åldrrn 7 till 12 år uppges till 78 procent år 3. Motsvrnde ndel lnd rn i åldrrn 13 till 14 år uppges till 29 procent. De fyr senste åren uppger föräldrrn till rn i åldrrn 7 till 12 år tt runt 77 procent oftst nvänder hjälm. Då mätningen strtdes 1991 vr ndelen 58 procent. År 1991 nvände endst fyr procent v rnen i åldrrn 13 till 14 år hjälm. År 3 är ndelen 29 procent, vilket är en ökning med sju procentenheter jämfört med 2. Åren 1996 1998 ställdes inte denn fråg i enkäten. 24
Synrhet Hur oft nvänder Du reflexer då Du är ute och går i mörker där iltrfik förekommer? 42 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 3 Belyst gt/väg Smtlig 42 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 1981 3, 15 74 år Belyst gt/väg 43 6 7 12 13 14 24 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 3 Ej elyst gt/väg Smtlig 6 7 12 13 14 24 Fotgängres nvändning v reflexer Drygt procent v smtlig som är ute och går i mörker där iltrfik förekommer nvänder reflex om vägen eller gt är elyst. På väg eller gt där elysning skns nvänder drygt 3 procent reflexer. nvänder reflexer i större utsträckning än män ovsett om vägen eller gtn är elyst eller ej. Reflexnvändningen ökr med åldern. Blnd rnen är tendensen den motstt, nvändningen v reflex minskr med stignde Genomsnitt 15 84 år Genomsnitt 15 84 år 43-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99-1 -3 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder reflexer 1981 3, 15 74 år Ej elyst gt/väg -81-83 -85-87 -89-91 -93-95 -97-99 -1-3 ålder. Drygt 75 procent v rnen i åldrrn till 6 år uppges nvänd reflex då vägen eller gtn är elyst och 83 procent då elysning skns. Andelrn lnd rn äldre än sju år är etydligt lägre. För rn i åldrrn till 14 år hr föräldrrn redogjort för rnens reflexnvändning, medn personer över 15 år själv esvrt enkäten. Andelen v smtlig som nvänder reflexer hr minskt sedn år 1981, men hr under de senste åren legt på en konstnt nivå. Det gäller på såväl elyst som oelyst gt eller väg. 25
44 "Hur oft nvänder Du cykelelysning då Du cyklr i mörker?" Andel som lltid eller nästn lltid nvänder elysning v dem som uppger tt de cyklr i mörker 3 44 Andel som lltid eller nästn lltid nvänder elysning v dem som uppger tt de cyklr i mörker 1994 3, 15 74 år 24-93 -95-97 -99-1 -3 Cyklisters nvändning v elysning Drygt sex v tio v dem som cyklr i mörker hr svrt tt de lltid eller nästn lltid nvänder elysning. nvänder cykelelysning i större utsträckning än män, ovsett åldersgrupp. Skillnden melln åldersgruppern är stor och ndelen ökr med åldern. Andelen som lltid eller nästn lltid nvänder cykelelysning hr minskt sedn år 1994. Som högst vr ndelen 71 procent år 1995. De två senste åren hr ndelen legt på procent. 26
TABELLBILAGA Denn tellilg innehåller de procentndelr som utgör underlg för rpportens digrm. Digrm och teller är numrerde i pr digrm 1 ygger på värden i tell 1 osv. I ttitydfrågor representerr ndelrn dem som instämmer helt eller i stor drg. I fkt- och kunskpsfrågor gäller ndelrn dem som svrt j eller instämmnde (t.ex. lltid eller nästn lltid eller mycket stort ). Respektive digrmrurik i rpporten innehåller utförligre upplysningr om frågeformuleringrn. 1 Noll död i trfiken Smtlig 1 2 15-17 43,1 49,1 37,5 18-19 43,2 53, 34,5-24 42,1 51,9 33, 25-54 52,4 62, 43,9 55-64 51,8 65,5 38,5 65-74 51,2 61,1,7 75-84 54,8 63,6 43,6 Smtlig 5,8,9 41,2 Noll död i trfiken, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1996 51,3 53,8 1997 58, 1 51,4 1998 55,7 2 52,8 1999 51,8 3 5,5 Relistiskt med noll död 2 Smtlig 3 15-17 34,3 42,6 26,6 18-19 3,6 32,3 28,9-24 29,1 35,6 23,1 25-54 29,2 38,,7 55-64 36,2 42,6 3, 65-74 45,6 54,4 36, 75-84 54,3,4 46,6 Smtlig 34,2 42,3 26,2 Relistiskt med noll död, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1997 3,7 1 28,4 1998 28,8 2 26,5 1999 25,2 3 32,6 24,9 3 Intresse för trfiksäkerhetsfrågor Smtlig 15-17 24,4 21,3 27,5 18-19 38, 44,8 31,8-24 27,8 32,9 22,9 25-54 35,9 37,3 34,5 55-64 51,5 51,7 51,2 65-74 58,,2 55,7 75-84 69,2 69, 69,4 Smtlig 41,8 43,3,3 Intresse för trfiksäkerhetsfrågor, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1992 44,1 1998 33,7 1993 41,8 1999 36,9 1994,6 38,7 1995 38,8 1 41,1 1996 37,4 2 38,7 1997 34,1 3 39,8 Politikers vilj tt sts 4 Smtlig 15-17 31,8 27, 35,7 18-19 32,7 27,6 36,7-24 43,7 38,3 48,3 25-54 41,9 42,5 41,4 55-64 36,9 39,8 34,1 65-74 41,4 39,4 43,3 75-84 45,3 44,2 46,7 Smtlig,8,7,8 4 Politikers vilj tt sts, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1992 24,5 1998 35,2 1993 28, 1999 28,5 1994 28,4 32,4 1995 25,4 1 44,8 1996 26,9 2 35,6 1997 35,2 3,4 Bensinkostnd och trfiksäkerhet 5 Smtlig 15-17 18,8 21,5 16,3 18-19 15,3 18,8 12, -24 15,5 17,8 13,3 25-54,3 21,4 19,3 55-64 25,3 26,9 23,9 65-74 32,9,6 25,6 75-84 45,1 5,7 39,4 Smtlig 23,5 25,9 21,2 5 Bensinkostnd, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 6 1992 35,8 1998 13,3 1993 28,7 1999 18,7 1994 27, 16, 1995 19, 1 21,3 1996 17, 2,6 1997 15, 3 21,9 6 Sänkt hstighet ökd trfiksäkerhet Smtlig 15-17 38,1 39,2 37, 18-19 37,4 46,3 28,6-24 33,6 49, 19,1 25-54 36, 48,3 23,7 55-64 42, 51,4 33, 65-74 52,1 62,7 41, 75-84 7,3 76,7 62,1 Smtlig 41,2 52,3 3, Sänkt hstighet ökd trfiksäkerhet, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1994 37,8 1999 44,8 1995 37,5 44,8 1996 39,8 1,1 1997 47,3 2,1 1998 45,9 3 38,8 7 Trfiken mer riskfylld Smtlig 7 15-17 51, 58,3 43,5 18-19 46,1 54,9 38,8-24 42,9 58,2 28,9 25-54 59, 69,9 48,3 55-64 76,9 83,8 7,1 65-74 85,5 91,9 78,5 75-84 88,5 93, 82,7 Smtlig 65,8 75,5 56, Trfiken mer riskfylld, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1991 67,8 1998 5,2 1992 71,7 1999 61,4 1993 68,6 58,5 1994 62,3 1 59,5 1995 63,2 2 62,5 1996 55,4 3 63,7 1997 49,4 8 Hänsyn i trfiken Smtlig 15-17 24,5,4 28,5 18-19 14,5 1,5 18, -24 13,1 1,3 15,4 25-54 11,5 9,9 13, 55-64 15, 15,5 14,5 65-74 23,5 25,1 21,9 75-84 33,1 37, 28,1 Smtlig 15,8 15,5 16,1 8 Hänsyn i trfiken, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 9 1 11 12 1992 13,2 1998 17,7 1993 13,8 1999 17,9 1994 15, 22, 1995 17,1 1 18,9 1996 18,3 2 16,6 1997 19,8 3 14,3 Regler för tjänsteresor Smtlig 15-17 66,4 69,7 63,4 18-19 67,5 73,2 62,2-24 69,3 74,6 64,3 25-54 66,8 73,5,4 55-64 75,2 82,5 68,3 65-74 84,1 88,5 79,5 75-84 88,2 88,1 88,3 Smtlig 71,7 77,6 65,8 Trfiksäkr trnsporter Smtlig 15-17 76,8 79,9 74, 18-19 77,5,5 74,6-24,4 84,4 76,8 25-54,7 82,2 79,3 55-64 84,3 88,1,6 65-74 87,4 91, 83,5 75-84 91,2 9,8 91,7 Smtlig 82,5 84,9,3 EU-moped och körkort Smtlig 15-17 33,8 36,3 31,4 18-19 43,4 45,8 41,2-24 5,5 55,1 46,4 25-54 68, 75, 61,2 55-64 76,6 83,1 7,2 65-74 83,5 86,3,4 75-84 86,6 9,1 82,5 Smtlig 68,8 74,8 62,8 Moiltelefon och ilkörning Smtlig 15-17 44,8 5,3 39,6 18-19 49,1 58,5,3-24 48,7 59,6 38, 25-54 61,5 7,3 53,2 55-64 77,6 85,4 69,9 65-74 88,9 93,4 83,8 75-84 92,1 95, 88,4 Smtlig 67,3 75,5 59,2 27
28 13 14 Stoppd i poliskontroll Smtlig 15-17 37,1 34,3 39,9 18-19 32,6 35,1 3,4-24 3,3 3,5 3,1 25-54 19,4 17,2 21,4 55-64 19,4 19,9 18,9 65-74 17, 17,4 16,5 75-84 25,1 28,2 21,9 Smtlig 21,2,4 22, Sänkt hstighet till 3 km/tim 15 Smtlig 15-17 64,5 65,8 63,2 18-19 72,2 73,6 7,8-24 7, 75,9 64,4 25-54 71,4 73, 69,8 55-64 67,6 72, 63,3 65-74 73,3 76,9 69,5 75-84 79,5,5 78,2 Smtlig 71,2 73,8 68,6 15 Sänkt hstighet till 3 km/tim, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1997 71,9 1 69,9 1998 68,8 2 67,6 1999 68,7 3 7,5 7,4 Mitträcken på vägr 16 Smtlig 15-17 82,4 82,2 82,7 18-19 78,1 78,3 77,9-24 79,5 83,2 76, 25-54 79,7,7 78,8 55-64 84,9 87,1 82,7 65-74 88,1 89, 87,2 75-84 91, 91,5 9,5 Smtlig 82,3 83,7 81, 16 Mitträcken, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 17 Trfikpolitisk mål Smtlig 1999 78,8 2 79,4 75,5 3 81,6 1 79,1 Cirkultionspltser (rondeller) Trnsportehoven kn tillgodoses 52, 5,4 53,4 En hög trnsportkvlitet 43,6 42,9 44,2 En säker trfik 87, 91,6 82,5 En god miljö 69,1 76,6 61,8 En positiv regionl utveckling 47,4 49,5 45,6 Ett jämställt trnsportsystem 36,2 38,3 34,4 Smtlig 15-17 62,8,2 65,2 18-19 65,5 63, 67,8-24 64,8 68,2 61,8 25-54 68,5 67,6 69,4 55-64 73,6 71,8 75,4 65-74 73,2 72,7 73,6 75-84 77,2 75,9 78,7 Smtlig 69,8 69, 7,6 18 Övergångsställe Smtlig 15-17 36,8 37, 36,6 18-19 36,2 43, 29,8-24 33,2 38,1 28,5 25-54 32,2 3,9 33,4 55-64 3, 32,6 27,4 65-74 34,6 35,3 33,7 75-84 38,2 38,6 37,8 Smtlig 32,9 33,4 32,4 18 Övergångsställe, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1993 59,4 1999 56,4 1994,4 35,2 1995 62,4 1 34,7 1996 57,9 2 32,8 1997 57,3 3 32,5 1998 56,8 19 Kört il och druckit lkohol Smtlig 18-19 4,4 1,7 7, -24 7,4 2,7 12, 25-54 11,3 5,3 17, 55-64 5,6 3,2 8, 65-74 3,3 1,8 4,9 75-84 1,8,1 4,1 Smtlig (18-84) 8,1 3,8 12,6 19 Kört il och druckit lkohol, tidsserie, 18 74 år År Smtlig År Smtlig 1981 8,8 1993 11,6 1982 9,1 1994 1,2 1983 8,6 1995 9, 1984 7,1 1996 7,4 1985 8,8 1997 9, 1986 9,6 1998 9,7 1987 1,8 1999 8,7 1988 13,7 8,6 1989 13,9 1 7,2 199 12,4 2 7,4 1991 11,8 3 8,7 1992 1,2 Åkt med förre påverkd v lkohol Smtlig 15-17 12,7 17,8 7,8 18-19 18,5,6 16,5-24 15,9 15, 16,7 25-54 4,3 4,6 3,9 55-64 1,4 2,2,6 65-74 2,2 2,6 1,7 75-84 1,9 1,7 2,2 Smtlig 5, 5,5 4,6 Åkt med förre påverkd v lkohol, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1994 7,2 1999 5,3 1995 5,3 6,4 1996 6,1 1 5,4 1997 5,3 2 5,6 1998 5,9 3 5,3 21 Alkolås Smtlig 15-17 66,6 71, 62,4 18-19 68,7 76,5 61,2-24 68,8 78,4 59,6 25-54 69,4 77,3 61,8 55-64 65, 73,9 56,5 65-74 74,,2 67,4 75-84 77,8 87,8 64,6 Smtlig 69,6 77,8 61,5 21 Alkolås, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1995 63,9,6 1996 62, 1 59,9 1997,6 2 62,8 1998,7 3 68,9 1999 58,7 22 Noll promille Smtlig 15-17 46,7 47,8 45,6 18-19,8 46,1 36,1-24,2 5,8 3,2 25-54 58,7 74,2 43,7 55-64 62,1 74,9 49,6 65-74 72,4 82,9,7 75-84 81,4 87,5 73,2 Smtlig,1 73, 47,2 22 Noll promille, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 23 199 54,1 1997 55, 1991 52,2 1998 51,2 1992 57,2 1999 53,3 1993 57,1 49,3 1994 54,1 1 5,5 1995 57, 2 52, 1996 56,7 3 58,3 Strff för rttfylleri Smtlig 15-17 88, 85,8 9,2 18-19 89,2 9,3 88,3-24 93,3 94,4 92,3 25-54 93,1 97,1 89,2 55-64 93, 96,9 89,3 65-74 95, 99,1 9,5 75-84 95,9 96,7 94,8 Smtlig 93,2 96,4 9, 24 Viktigre följ trfikrytmen Smtlig 15-17 41,9 28,1 54,2 18-19 48,5,8 55,5-24 57,4 43,8 69,9 25-54 59,7 46,9 72,1 55-64 54,3 45,7 62,5 65-74 47,9 42,4 53,4 75-84 48,2 49,7 46,5 Smtlig 55,5 45,3 65,5 24 Viktigre följ trfikrytmen, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1981 41,2 1993 56,8 1982 44,2 1994 53,5 1983 42,5 1995 56,4 1984 53,6 1996 54,5 1985 48,9 1997 55,6 1986 49, 1998 57,2 1987 5,5 1999 54,3 1988 54,8 52, 1989 5,2 1 57,1 199 54,6 2 55,5 1991 57,4 3 56,1 1992 55,7 25 Överskrid hstighetsgräns Smtlig 15-17 25,9 15, 35,9 18-19 24, 13,2 34,1-24 27,6 13,3,2 25-54 25,8 15, 36,4 55-64 24,2 16,9 31,3 65-74 25,5 18,3 32,8 75-84 27,4 23,1 32,2 Smtlig 25,7 16,1 35,1 25 Överskrid hstighetsgräns, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1981 19,6 1993 3,8 1982 23,4 1994 24,5 1983 25,9 1995 25,9 1984 31,2 1996 23,6 1985 24,8 1997 24, 1986 23,1 1998 27,1 1987 24,6 1999 23,6 1988 21,1 23,2 1989 27,1 1 24,5 199 33,5 2 28,1 1991 37,4 3 25,6 1992 31,8
26 27 Hstighetsgräns på motorvägr Smtlig 15-17,6 5,4 69,5 18-19 58,8 41,4 74,7-24 62, 46,3 76,6 25-54 62,6 49,9 75, 55-64 59,4 44, 73,9 65-74 43, 31,5 54,3 75-84 3,8 25,7 36,7 Smtlig 57,6 44,7 7,1 Hstighetsgräns vid övergångsställe Smtlig 15-17 61,7 62,6,9 18-19 5,6 58,2 43,4-24 42,5 53,6 32,2 25-54 51,5 59,3 43,9 55-64 55,4 63,9 47,1 65-74,6 66,2 54,5 75-84 75,5 82,2 67,1 Smtlig 54,7 62,5 47, 28 Tekniskt hjälpmedel i ilen Smtlig 15-17 55,5 58,7 52,8 18-19 49,3 54,6 44,4-24,9 51,4 31, 25-54,2 46,7 34,2 55-64 47,5 49,3 45,8 65-74 58,4 58,9 58, 75-84,9 64,1 57,8 Smtlig 45,4 5,5,8 28 Tekniskt hjälpmedel i ilen, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1999 44, 2 45,1 43,1 3 44,4 1 45, Hstighetsövervkning 29 Smtlig 15-17 67,7 69,2 66,4 18-19 62,4 66,4 58,5-24 65,5 75,1 56,6 25-54 64,8 71,7 58,3 55-64 76,6 82,3 71,2 65-74 86,6 91,8 81, 75-84 87,5 92,3 81,5 Smtlig 7,8 77,3 64,4 29 Hstighetsövervkning, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1999 59,2 2 66,8 62,9 3 69,4 1 65,2 3 Strff för fortkörning Smtlig 15-17 39,7 41,5 37,9 18-19 36,9 44,9 29,7-24 33,6 47,9,4 25-54 35,2 41,9 28,7 55-64 53,7 65,6 42,3 65-74 64,9 77, 51,7 75-84 76,7 84,3 66,8 Smtlig 44,6 53,7 35,6 3 Strff för fortkörning, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 199 43,8 1997, 1991,8 1998 35,9 1992 43,7 1999 39, 1993 42,9 37,9 1994 42,9 1 37,8 1995 42,2 2 43,4 1996 37,5 3 41,9 31 32 33 34 Lägre hstigheter på vintern Smtlig 15-17 59,7 61,4 58, 18-19 57,8 68,7 47,6-24 53,4 64,9 42,2 25-54 52,9,3 45,6 55-64 56,6 67, 46,6 65-74 71,5 79,2 62,9 75-84 84, 89,7 76,7 Smtlig 58,3 66,6 5, Lägre tolerns vid fortkörning Smtlig 15-17 32,3 26, 37,7 18-19 27,6 3, 25,5-24 26,2 31,5 21,3 25-54 32,5 39,8 25,8 55-64,4 46, 35, 65-74 48,4 54,2 42,3 75-84 61,6 66,4 56,3 Smtlig 36,9 42,9 31,1 Vril hstighetsgränser Smtlig 15-17 54,7 47,7 61,2 18-19,6, 61,1-24 68,4 67,1 69,6 25-54 71, 67,7 74,1 55-64 67,7 63,9 71,4 65-74 7,7 68,7 72,7 75-84 73,1 74,3 71,8 Smtlig 69,3 66,6 72, Hur oft nvänder Du ilälte? Frmsätet, tätort Smtlig 15-17 88,9 87,8 9, 18-19 88,9 91,5 86,5-24 87,3 93,7 81,1 25-54 92,6 96,1 89,2 55-64 96,3 97,9 94,7 65-74 98, 99,6 96,2 75-84 96,8 96,8 96,8 Smtlig 93,4 96,2 9,7 34 Hur oft nvänder Du ilälte? Frmsätet, lndsväg 35 Smtlig 15-17 88,4 86,9 89,8 18-19 9,3 91,3 89,3-24 9,9 96,8 85,4 25-54 96,3 98,1 94,6 55-64 97,8 98,8 96,9 65-74 98,8 99,7 97,8 75-84 97,8 97,7 97,9 Smtlig 96, 97,6 94,4 Hur oft nvänder Du ilälte? Bksätet, tätort Smtlig 15-17 81,3 81,4 81,3 18-19 83,7 87,8 79,8-24 77,8 83,4 72,1 25-54 78,3 84,9 71,5 55-64 83,1 86,5 79,2 65-74 87,6 91,2 83,1 75-84 91,7 94,5 87,2 Smtlig 81,2 86,5 75,6 35 Hur oft nvänder Du ilälte? Bksätet, lndsväg Smtlig 15-17,9 79,9 81,9 18-19 84,6 86,6 82,7-24,5 86,2 74,7 25-54 82,1 87,8 76, 55-64 87,4 89,5 85, 65-74 9,6 93,1 87,6 75-84 92,5 94,1 9, Smtlig 84,4 88,6 79,8 36 36 36 Användning v ilälte 15 19 år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort 1981 82,3 81,3 3, 2,6 1982 82,6 79,9 3,4 2,7 1983 85,7 82,8 8,8 7,2 1984 89,3 86,5 1,3 9, 1985 89,2 86,7 14,6 13, 1986 91,3 89,8 51,1 48,2 1987 89,6 87,1 51,5 48,3 1988 89,8 86,1 57, 52, 1989 89,9 86,7 61, 56,2 199 88,7 84,9 64,3 59,2 1991 88,4 86,1 65,5 61,8 1992 9,5 88, 72,3 67,8 1993 89,6 87,1 72,8 69,6 1994 89,2 86,5 73,5 68,8 1995 86,8 86,2 74,3 72,9 1996 86,7 86,5 76,3 74,7 1997 88,5 85,2 76, 73,7 1998 88,5 86,4 77,9 76,1 1999 91,1 89,5,7 78,5 89, 87,, 78, 1 87,2 86,3 79, 77,2 2 9,5 88,5 81,1 78,5 3 89,1 88,9 82,3 82,2 Användning v ilälte 24 år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort 1981 85,3 83,5 3,6 2,4 1982 82,8 7,6 3,6 2,4 1983 85,5 77,5 6,1 4,8 1984 84,2 78,7 7,2 5,8 1985 87,8 79,2 8,8 6,1 1986 91,7 83,5 5,8 43, 1987 89,4,6 42,4 33,7 1988 89,1 79,1 5,2 42, 1989 9,1 78,5 46,3 37,6 199 89,9 77,7 54,3 45,8 1991 87,4 75,7 55,7 46,8 1992 89,4 79,2 59,6 49,1 1993 9,9 79,2 64,2 55,5 1994 9, 82,7 66,3 58,3 1995 92,6 84,8 71,9 64,5 1996 92,9 87,3 73,3 67,6 1997 9,4 82,9 75,1 68, 1998 9,2 83,5 79,9 73,1 1999 91,2 87, 81,2 75, 91,6 85,4 78, 73,9 1 91,9 86,9,9 76,5 2 95,4 91, 85,3 82,1 3 9,9 87,3,5 77,8 Användning v ilälte år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort 1981 92,1 83,7 7,7 6,2 1982 92,7 83,3 1, 7,6 1983 93,5 86,9 18,5 14,7 1984 93,4 87,8, 17,1 1985 92,4 87,2 24,1 19,9 1986 95,9 9,8 78,4 72, 1987 96,2 9,7 72, 66, 1988 95,5 91,1 74,8 69,2 1989 95,2 9,4 75,3 7,2 199 94, 87,8 72,6 65,9 1991 94,5 88,2 73,2 66,3 1992 93,7 88,3 73,4 65,8 1993 93,9 87,6 74,3 67,6 1994 94,4 9, 7,5 63,3 1995 94,6 89,9 73,6 67,6 1996 95,8 89, 74,2 69, 1997 94,7 88,8 78,3 71,3 1998 96,8 9,9,5 72,5 1999 95,7 9,2 81, 73,6 96,6 91,5 82,3 74,5 1 94,7 88,4 82, 74,4 2 96,6 88,6 82,5 75,7 3 96,3 92,6 82,1 78,3 29
36 Användning v ilälte 55 74 år Frmsäte Bksäte År Lndsv. Tätort Lndsv. Tätort 1981 95, 93, 22,, 1982 95, 93, 29, 26, 1983 96, 94, 34, 32, 1984 97, 96, 36, 35, 1985 97, 96, 42,, 1986 98, 97, 9, 89, 1987 98, 97, 9, 87, 1988 96, 94, 88, 86, 1989 97, 96, 89, 87, 199 97, 95, 88, 85, 1991 96,1 94,2 84,8 81,5 1992 97,8 95,3 85,2 82,2 1993 97,9 95,8 85,6 82,1 1994 98,3 96,4 86,1 81,5 1995 97,6 95,5 86,7 83,6 1996 97,2 95,5 85,7 83,1 1997 98,1 96,4 87,5 83,8 1998 97, 94,9 87,4 83,3 1999 97,2 95, 86,3 81,4 97,9 95, 88,1 85, 1 97,5 95,1 85,4 81,7 2 98, 94,6 87,1 83,2 3 98,2 97, 88,6 84,8 37 Bältespåminnre Smtlig 15-17 86,4 87,7 85,1 18-19 82,1 85,4 79, -24 78,9 85,1 72,7 25-54 76,6 78,2 75,1 55-64 84,5 86,4 82,6 65-74 9,8 92,1 89,4 75-84 92,1 94,4 89, Smtlig 81,4 83,6 79,1 37 Bältespåminnre, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1999,7 2 83,5,1 3,5 1 81,6 38 Skydd för rn i il Byskydd eller kåtvänd Annt Totlt ilrnstol 89,3 1,7, 1 93,4 6,6, 2 78,3,3 98,6 3,8 59,2, 4 4,8 95,2, 5 5,2 94,8, 6, 98,5 98,5 7,,, 8, 98,7 98,7 9 2,3 95,4 97,7 1 1,3 98,7, 11, 96,9 96,9 12, 97,7 97,7 13, 99,1 99,1 14, 95,6 95,6 38 Andelen rn som nvänder yskydd eller kåtvänd ilrnstol 1991 1995 och 1999 3, 4 år År Smtlig År Smtlig 1991 52,7 1999 54,3 1992 56,9,3 1993 52,9 1 54,7 1994 5,4 2 62,5 1995 52,8 3,8 39 Använder cykelhjälm Smtlig 15-17 7,4 4,6 1,1 18-19 3,3 2,4 4,2-24 5,4 6,1 4,6 25-54 1,7 11, 1,4 55-64 1,2 12,9 7,7 65-74 14,6 15,7 13,5 75-84 21,5 31,8 12,1 Smtlig 1,5 11,3 9,6 39 Använder cykelhjälm tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1981,5 1993 2,4 1982,5 1994 2,9 1983,4 1995 3,8 1984,5 1996 5,7 1985,5 1997 5,9 1986,2 1998 7, 1987,7 1999 8,2 1988,9 7,6 1989 1,4 1 1,4 199 1,6 2 8,7 1991 1,5 3 1, 1992 2, Borde vr oligtoriskt med hjälm Smtlig 15-17 3,3 33,7 27, 18-19 29,4 35, 24, -24 37,5 44,4 3,9 25-54 44,6 52,8 36,7 55-64 58,1 63,5 52,6 65-74 69,8 76,8 62,2 75-84 81,3 88,4 71,7 Smtlig 5,6 58,2 42,8 Borde vr oligtoriskt med hjälm, tidsserie, 15 74 år 41 År Smtlig År Smtlig 1991 38,8 1998 49,2 1992,7 1999 49,9 1993 45, 47,9 1994 48,5 1 5, 1995 47,6 2 47,4 1996 5,3 3 48, 1997 5,1 Brns nvändning v cykelhjälm, tidsserie, 6 år År Smtlig År Smtlig 1991 88,2 1999 93,8 1992 89, 94, 1993 89,8 1 89,5 1994 91,8 2 94, 1995 9,6 3 93,8 41 Brns nvändning v cykelhjälm, tidsserie, 7 12 år 41 c 42 År Smtlig År Smtlig 1991 58, 1999 73,2 1992 59,3 77, 1993 65,5 1 77,2 1994 68,4 2 76,8 1995 73,4 3 78,1 Brns nvändning v cykelhjälm, tidsserie, 13 14 år År Smtlig År Smtlig 1991 3,6 1999 14,9 1992 13,1 19,8 1993 1,6 1 3,5 1994 8,9 2 21,9 1995 14,6 3 29,1 Använder reflexer. På elyst gt/väg Smtlig -6 76,1 7-12 56,9 13-14 38,3 15-17 1,1 11,3 9, 18-19 1,9 15,8 6,3-24 8,5 11,9 5,3 25-54 18,6 25,9 11,2 55-64 3,2 37, 22,9 65-74 37,3 45,1 28,8 75-84 45,7 57,4 32, Smtlig (15-84) 22,2 29,2 14,9 42 Använder reflexer. På elyst gt/ väg, tidsserie, 15 74 år 43 Smtlig 1981 28,7 1982 32,8 1983 34,3 1984 29,6 1985 28,2 1986 29,3 1987 28,2 1988 27,1 1989 26,4 199 26,6 1991 24,9 1992 24,5 1993 24,4 1994,1 1995 24,5 1996,6 1997 21,2 1998,8 1999 22,3 22,5 1 22,1 2 22,2 3,8 Använder reflexer. På ej elyst gt/väg Smtlig -6 82,9 7-12 68,2 13-14 44,4 15-17 16,4 19,9 13,1 18-19 16, 23,7 8,8-24 13,3,3 6,4 25-54 28,4 38,9 17,7 55-64 43,8 55,3 32,4 65-74 49,4,6 37,5 75-84 55,4 67,2 42,4 Smtlig (15-84) 32, 42,2 21,6 43 Använder reflexer. På ej elyst gt/väg, tidsserie, 15 74 år År Smtlig 1981 44,3 1982 45,9 1983 49,4 1984 41,4 1985, 1986 41,6 1987,8 1988 38,3 1989 37, 199 36,4 1991 35,8 1992 36,6 1993 34,5 1994 3,9 1995 34, 1996 31, 1997 3,8 1998 31,6 1999 32,8 32,1 1 32,4 2 31,3 3 3,6 44 Användning v cykelelysning Smtlig 15-17 23,1 28,1 18,8 18-19 23,4 31,2 16,7-24 26,6 33,5 19,8 25-54 63,6 71,5 56, 55-64 84,8 91,2 77,6 65-74 92,8 95,8 9,4 75-84 95,3 98,2 93,7 Smtlig 61,5 68,6 54,8 44 Användning v cykelelysning, tidsserie, 15 74 år År Smtlig År Smtlig 1994 66,1 1999 63,5 1995 7,8 61,8 1996 67,5 1 56,7 1997 62,9 2 59,2 1998 62,9 3,7 3
781 87 Borlänge. Telefon 243-75. Telefx 243-758 25. Texttelefon 243-75 9 e-post: vgverket@vv.se / Internet: www.vv.se