LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING och DISKRIMINERING läsåret 2016/2017 2016-09-19
1 Vision Säffles bästa skola Trygghet, studiero, måluppfyllelse, lustfyllt lärande 1. Inledning Syfte med denna plan är att vi vid ska arbeta med våra elevers lika rättigheter. Likabehandlingsarbetet regleras av två regelverk, Diskrimineringslagen och Skollagen. Dessa lagar har ersatt den tidigare Barn- och Elevskyddslagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Det ska upprättas två planer för likabehandlingsarbetet varje år. En likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap 8 skollagen. Vi har valt att göra en plan, vilket skolverket godkänner, om den uppfyller båda lagarnas krav. Lagarna ställer krav på att vi bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevernas rättigheter och möjligheter. Vi ska förebygga trakasserier och kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Tillsynsmyndigheter är Diskrimineringsombudsmannen www.do.se och Barn- och elevombudet www.skolinspektionen.se/sv/beo/
2 2. Diskriminering och kränkningar som skolan ska utreda och åtgärda Diskriminering När skolan/fritids, behandlar en individ sämre än andra individer med anledning av, kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Direkt diskriminering Ex. Att ha en skola som inte är handikappanpassad Indirekt diskriminering Ex. när skolan serverar en maträtt till alla utan att ta hänsyn till att vissa elever behöver annan mat pga. religiösa skäl. Trakasserier När man uppträder på ett sådant sätt att man kränker en individs värdighet som har samband med Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling Definitionen på kränkande behandling enligt Skollagen 6 kap 3 är: Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Här handlar det om t.ex. att Retas Mobba (en upprepad negativ handling som pågår under längre tid och som syftar till att tillfoga elev skada eller obehag) Frysa ut, alla går när någon kommer, vänder ryggen till, grimaser, blickar, viskningar Knuffas, slå Hot, svordomar, öknamn
3 3. Diskrimineringsgrunder (enligt diskrimineringslagen) De olika diskrimineringsgrunderna som regleras i lag är följande: Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning. Funktionshinder - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även transsexualism. Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur en uppfattar sitt kön eller hur en uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, dvs hur en beter sig eller hur en ser ut kopplat till kön. Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att en är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, dvs sin uppnådda levnadslängd. Det finns många förklaringar - men inga ursäkter! Slarv, okunskap, missriktad hänsyn eller avundsjuka... Förklaringarna till diskriminering är många, men det finns inga ursäkter. Diskriminering är alltid en kränkning av den enskildes mänskliga rättigheter och är förbjudet enligt svensk lag. Oavsett om det sker medvetet eller omedvetet.
4 4. Ansvarsfördelning På tar skolledningen avstånd från alla tendenser till kränkningar och diskrimineringar och ansvarar för att likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling följs. Om någon vid skolan får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i vår verksamhet skall detta anmälas till rektor. Rektor informerar förvaltningsledningen och låter utreda vad som inträffat. Ärendet ska hanteras med största respekt mot dem som utsätts och de som utsätter. Organisation Elevhälsan vid skolan är organiserad enligt följande Elevhälsoteamet RoseMari Hultebring Camilla Sairo Monica Bäck Elisabeth Halvardsson rektor skolkurator specialpedagog skolsköterska 5. Genomförande Det främjande, det förebyggande och det åtgärdande arbetet. Främjande återkommande arbete under ett läsår vid Värmlandsbro skola/fritidshem: Vi tror att återkommande arrangemang mellan pedagoger och elever är en bidragande faktor till ökad trivsel och respekt för varandra. Varje år genomför mentorer olika gemensamma schemabrytande verksamheter med sina respektive klasser. Syftet är inte enbart att vara en hälsofrämjande insats utan ett tillfälle där man möts utanför klassrummet i nya roller och tillsammans lär känna varandra. När elever och personal tillsammans genomför olika aktiviteter bidrar det till att förtroendefulla relationer utvecklas vilket är en förebyggande faktor för att öka trivseln och motverka kränkningar. Nedan följer en kort presentation av återkommande aktiviteter som genomförs vid Värmlandsbro skola/fritidshem varje läsår. I samband med läsårsstart vid höstterminen bedrivs årskursövergripande diskussioner och aktiviteter inom arbetslagens ram. Fadderverksamhet för nya förskoleklasselever. Startskottet, uppstartsdag skolövergripande dag med aktiviteter i syfte att skapa vi-känsla Under höstterminen genomförs ytterligare några aktiviteter som bidrar till att skapa sammanhållning och trivsel på skolan/fritids. Exempel på dessa aktiviteter är: Startskottet Skoljoggen KM Fadderverksamhet t.ex. FN-dagen och julpyssel Elevråd Tlangjakten och Skoldisco
5 Samarbete F-1 Under vårterminen har studiedagarna använts till att arbeta med bemötande, personalen har fått fortbildning i bemötande, något som kommer fortsätta under höstterminen. Värdegrund är något som diskuteras i aberslagen och på konferenstiden för att genomsyra personalens sätt att förhålla sig och bemöta elever, personal, vårdnadshavare etc. Förebyggande åtgärder som vi arbetar med på vår skola/fritids Vi strävar efter att vuxna på skolan ska vara lättillgängliga och finnas nära till hands bland eleverna för att kunna höra och se vad som sker på lektionstid, på raster, i samband med matsituationen och vid andra tillfällen under skoldagen. Genom att skolpersonal vistas ute på skolgården under alla raster så kan förebyggande åtgärder enkelt utföras. Genom att som vuxen på skolan vara medveten om att kränkningar och mobbing pågår i det dolda och med subtila medel är det viktigt att återkommande diskutera ämnet för att bättre upptäcka och förhindra. Hur vi kan bli bättre på att upptäcka och förebygga mobbing skall vara ett naturligt och återkommande diskussionsämne i arbetslagen och vid gemensamma konferenser. Elevernas moraluppfattning utvecklas genom att vuxna ingriper, sätter gränser och talar om när något orätt sker. Vuxna som väljer att inte ingripa skapar osäkerhet och förvirring hos eleven. Att direkt påvisa och samtala med en elev som gör något orätt är ett medvetet arbetssätt på Värmlandsbro skola/fritids. Strävan är att alla vuxna skall vara föregångsmän och ta ett vuxenansvar som innebär att reagera på när barn beter sig illa mot varandra eller riskerar att skada varandra. När en vuxen på skolan ser att något orätt pågår ska han eller hon fråga eleverna vad som pågår och se till att situationen upphör innan någon blir ledsen. För att motverka att elever blir bortvalda eller sittande ensamma mot sin vilja i undervisningssituationer är det alltid läraren som ansvarar för placeringen i klassrummet. Skolledningen har ett ansvar i att tydligt förmedla vilken värdegrund som råder vid Värmlandsbro skola/fritids inför både personal och elever. Ansvarsfördelningen för det förebyggande arbetet vid Värmlandsbro skola/fritids framgår av nedanstående tabell Verksamhet Ansvar Plan för mottagning av elever från åk 6 elevhälsoteamet Mottagande av ny elev rektor och mentor Rastvärdar all personal Pedagogiska luncher all personal Ordningsregler all personal tillsammans med eleverna Placering och gruppindelning i undervisande lärare klassrummet Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling tas återkommande upp i arbetslagen. Kurator/arbetslagsföreträdare/rektor
6 Åtgärdande aktiviteter som vi arbetar med på vår skola/fritids Elever diskriminerar, trakasserar, kränker andra elever på vår skola /fritids På vår skola har vi följande handlingsregler när elev diskriminerar, trakasserar och kränker annan elev: En pågående kränkning eller konflikt mellan elever utreds initialt av lärare på plats. Fortsätter kränkningen eller konflikten kontaktar lärare, i samråd med elev, föräldrarna. Ansvariga för att kontakta föräldrarna är respektive mentorer för de inblandade eleverna. Mentorerna ansvarar också för att dokumentera de olika åtgärderna. Händelserna skall alltid anmälas till rektor som i sin tur anmäler detta till Huvudmannen. Upphör inte kränkningen eller konflikterna kontaktar mentor elevhälsoteamet. Ärendet handläggs sedan i första hand av kurator med rektor som ytterst ansvarig. Ett ärende bedöms som ett utsatthetsärende eller mobbningsärende när det har hållit på ett tag och då det är samma person som utsätts. En utredning inleds och det första som görs är att ta in så mycket fakta som möjligt av den som anmäler. Därefter sker samtal med den som utsätts för att få fakta och klarhet i frågorna vem som utsätter, när och var det sker, på vilket sätt och hur länge mobbingen pågått. Därefter kallas en och en som utsätter till samtal. Alla samtal ska bygga på respekt. Moralisering och bestraffning får inte förekomma i något led. Kurator samarbetar i utredningen med ansvariga mentorer för att få faktaunderlag och tillsammans utarbeta åtgärder för att mobbingen ska upphöra. Ärendet följs upp och hur många uppföljningssamtal som görs bedöms från fall till fall. Kontakt tas alltid med föräldrar till den utsatte och de som utsätter. Fortsätter mobbningen hålls kontakten med föräldrar för att de ska kunna vara delaktiga i att mobbingen upphör. Samtal med klassen kan bli aktuellt. Rektor kan i enlighet med skollagen 5 kap fatta beslut om disciplinära åtgärder mot elever som utsätter andra för kränkningar Ytterligare åtgärder som kan bli aktuella är, att i samförstånd med rektor, anmäla händelserna till annan myndighet, så som socialförvaltning eller polis. Vuxna diskriminerar, trakasserar, kränker elev på vår skola/fritids Händelsen eller misstanken anmäls till rektor. Rektor samlar information om händelsen anmäler till huvudmannen. Rektor och/eller någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. Berörd förälder kontaktas. Rektor ansvarar för att dokumentation sker. Uppföljning inom en månad, eventuellt med en facklig representant /skyddsombud. Elever diskriminerar, trakasserar, kränker vuxna på vår skola /fritids Konflikten eller kränkningen löses på plats genom att den som utsätts eller den som ingriper reder ut konflikten själv eller vänder sig till sitt arbetslag. Om konflikten inte går att lösa på plats eller om kränkningarna bedöms vara av allvarligare art, tas kontakt med föräldrarna. Här dokumenterar den vuxne de kontakter och de åtgärder som vidtas.
7 Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tas kontakt med elevvårdsteamet. Rektor och kurator samverkar i ärendet. Rektor är ytterst ansvarig. Rektor informerar förvaltningsledningen. Rektor ansvarar för att dokumentation sker. Uppföljning inom en månad, eventuellt med en facklig representant /skyddsombud. Vuxen diskriminerar, trakasserar, kränker annan vuxen på vår skola /fritids Konflikten löses på plats mellan de inblandade. Om problemet kvarstår är rektor ansvarig och agerar utifrån kommunens plan för systematiskt arbetsmiljöarbetet (SAM-handboken). Rektor informerar förvaltningsledningen. Rektor ansvarar för att dokumentation sker. Uppföljning inom en månad, eventuellt med en facklig representant /skyddsombud.
8 6. Arbetet med likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling skall omarbetas varje läsår. Planen ska vara tillgänglig för alla, genom BOETH-pärmen och ska finnas på skolans hemsida. Hur processen med omarbetningen går till och vilka personer eller befattningshavare som ansvarar för vad vid Värmlandsbro skola beskrivs nedan. Kartläggning För att vi på skolan/fritids ska vara uppdaterade med vad som händer bland elever och var det händer ska en enkät med trivselfrågor genomföras i alla klasser under april/maj månad varje år. Materialet sammanställs och redovisas för personalen i samband med utvärderingsdagarna samt för eleverna i samband med skolstart på hösten. Personalen analyserar materialet och formulerar direkta åtgärder och förebyggande åtgärder under studiedagarna i juni och augusti. Den nya likabehandlingsplanen presenteras vid skolstart. Planen ska vara ny och inte reviderad. Elevhälsoteamet och elevrådet träffas tillsammans en gång/termin, december och maj, för att samtala om hur stämningen är på skolan. På det sättet får vi ytterligare ett forum där vuxna och elever samverkar runt likabehandlingsplanen. Förankring i verksamheten När kartläggningen är sammanställd och den nya planen är formulerad skall denna implementeras i verksamheten. Detta sker på bred front i dialogform och samtliga instanser skall få möjlighet att yttra sig om innehållet i planen innan den fastställs. För att förenkla redovisningen skall ett bildspel utarbetas vilket skall beskriva innehållet i planen. Planen skall tas upp till diskussion minst vid följande tillfällen: Tillfälle Målgrupp Ansvarig Personalkonferens Samtlig personal Rektor/Kurator Arbetslag Respektive arbetslag Arbetslagsföreträdare Klassamling Samtliga elever Mentorer Föräldramöten Föräldrar Mentorer Elevråd Elevrepresentanter Rektor/Kurator Samverkansråd Föräldrarepresentanter, Rektor/Kurator elevrepresentanter, politiker Individuella utvecklingssamtal Föräldrar, elever Mentorer Även övrig personal vid skolan såsom lokalvårdare, fastighetsskötare och bespisningspersonal skall ha möjlighet att yttra sig över planen.
9 Likabehandlingsplan läsåret 2016/2017 Den revidering av planen som genomförts inför läsåret 2013/2014 grundar sig på följande: Elevernas svar på trivselenkäten vt 2014 Uppföljning av föregående års likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Diskussioner på personalkonferens Genomförda åtgärder 2013/2014 Pedagogerna har fortbildats i Säffle kommuns nya rutiner kring anmälan till rektor vid oro om kränkning eller diskriminering samt vid oro om att eleven inte når de kunskapskrav som lägst ska uppnås. Flödesschema för detta ska vara uppsatt i alla arbetsrum samt personalrum. Flödesschemat för arbetsgången ska ständigt påminna pedagogerna om skyldigheten att anmäla vid misstanke om någon bryter mot likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling och diskriminering. I det kontinuerliga värdegrundsarbetet strävar skolan efter att helt få bort svordomar från skolan. Under läsåret träffar skolsköterskan elever och vårdnadshavare i förskoleklass. Dessa samtal dokumenteras och handlar om trivsel, trygghet och arbetsmiljö. Frågeställningarna fångar upp om eleven är utsatt av kränkningar eller känner sig utsatt. Inom skolans samverkansgrupper, d.v.s. samverkansråd, klassråd, elevråd och samverkansmöte, ingår alltid arbetsmiljö som en punkt, där förekomsten av diskriminering och kränkningar ges utrymme. De olycks- och tillbudsanmälningar som inkommer under ett läsår, sammanställs och tas upp på samverkansgrupperna. De används för att kartlägga ev. mönster för att kunna förebygga olyckor och tillbud. I kvalitetsredovisningen (uppföljning, utvärdering och analys av verksamhetsplanen) som är en del i Värmlandsbro skolas/fritidshems systematiska kvalitetsarbete, redovisas resultaten av de enkäter(se bilaga 3) och utvärderingar som genomförs under läsåret när det gäller förekomsten av diskriminering, kränkningar och trakasserier. I det kontinuerliga värdegrundsarbetet strävar skolan efter att helt få bort svordomar från skolan. EHT fortbildar personalen i bemötande. Första fortbildningstillfälle, höstlovet. Skolan deltog i skoljoggen samt KM. skoljoggen är en dag för hela skolan, schema, stadie och årskursbrytande aktivitet. KM var för elever på mellanstadiet, då eleverna från v-bro skola åker till Säffle för att träffa andra ungdomar i samma ålder. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Flödesschema Arbetsgång om svårighet uppstår Kvalitetsenkät Tidsplan för insatser enligt likabehandlingsplanen
10
11
12
Mentor eller specialpedagog föredrar åtgärdsprogrammet för rektor som beslutar om genomförande. Beslutet skrivs direkt på åtgärdsprogrammet varefter åtgärdsprogram med bifogad besvärshänvisning. SÄFFLE KOMMUN 13 Bilaga 2 Arbetsgång om svårigheter uppstår vid Värmlandsbro skola/fritidshem Svårighet Mentor och/eller undervisande lärare samtalar med elev Mentor och/eller undervisande lärare samtalar med hemmet Ärendet diskuteras i arbetslaget Samtal med elev Samtal med vårdnadshavare Använd befintlig blankett Anmälan till rektor Anmälaren samtalar med elev och vårdnadshavare samt informerar elevens mentor Anmälan till Rektor Beslut fattas på inlämnad blankett Rektor informerar Elevhälsoteam Om anmälan avser kränkande behandling skall huvudmannen informeras enligt särskild rutin Underlag för utredning Rektor beslutar om utredning Sammanställning Kurator SYV Skolsköterska Specialpedagog Rektor Bistår mentor och undervisande lärare i arbetet med kartläggningen Anmälan till huvudmannen (0m svårigheten är en kränkning) Rektor uppdrar åt lämplig befattningshavare att genomföra utredningen. Utredningen skall bestå av en pedagogisk kartläggning och en analys av denna skall visa om eleven är i behov av särskilt stöd eller ej. Elevens stödbehov skall tydligt framgå av analysen Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd fattar rektor beslut om att ett åtgärdsprogram utarbetas. Beslutet fattas på anmälansblanketten varefter åtgärdsprogrammet utarbetas. Beslut Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram upprättas ej Beslutsblankett Mentor ansvarar för att utarbeta elevens åtgärdsprogram. Specialpedagog, speciallärare, kurator eller andra undervisande lärare bistår mentor i arbetet. Eleven och elevens vårdnadshavare skall vara delaktiga i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Om utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd fattar rektor beslut om att ett åtgärdsprogram inte skall upprättas. Beslutet fattas på särskild blankett som skickas hem till vårdnadshavare tillsammans med besvärshänvisning. Samrådsmöte Protokoll Genomförande Utvärdering
14 Bilaga 3 Kvalitetsenkät till elever i Värmlandsbro skola 12/13 Normer och värden Jag tycker det är roligt att gå till skolan? Jag känner mig trygg i skolan? Det finns alltid en vuxen på skolan som jag kan pratat med? Jag känner till de trivselregler som gäller på min skola? Jag känner till skolans likabehandlingsplan? Det är arbetsro på de flesta av lektionerna? Jag bidrar till arbetsro på lektionerna? Jag har någon att vara med på rasterna? Skolans personal bryr sig om mig? Skolans personal säger ifrån om någon behandlas illa? Jag behandlas bra av mina skolkamrater? Stämmer helt och hållet Stämmer till viss del Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej
15 Kunskaper Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer? Jag lär mig viktiga saker i skolan? Jag får stöd och hjälp av mina lärare om jag behöver det? Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena? Jag vet vad jag behöver utveckla för att nå en högre nivå i de olika ämnena? Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen? Lärarna talar om för mig när jag lyckats bra? Jag vet hur det går för mig i mitt skolarbete? Lärarna använder skolans omgivning och närsamhället i undervisningen? Stämmer helt och hållet Stämmer till viss del Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej
16 Elevers ansvar och inflytande Jag är med och diskuterar mitt skolarbete på IUPsamtalet? Jag är med och planerar mitt skolarbete? Personalen i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter Genom elevrådet kan klassråden få igenom förslag som gör skolan bättre? Jag tar ansvar för mitt eget skolarbete? Jag är nöjd med det inflytande som jag har över mitt skolarbete? Stämmer helt och hållet Stämmer till viss del Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej
17 Styrning och ledning Skolans ledning tar hänsyn till elevers åsikter? Jag har bra lärare/personal? Personalen uppmuntrar mig till fysisk aktivitet varje dag? Det finns personal som jag alltid kan gå till och som jag kan lita på? Stämmer helt och hållet Stämmer till viss del Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej Skolspecifika frågor varje dag 3-4 ggr/vecka 1-2 ggr/vecka Aldrig Jag äter skollunch På skolan känner jag mig otrygg på följande ställen Lekplatsen Skogen Fotbollsplanen Lekstugan Omklädningsrum Cykelställen Slöjden idrott Källaren Klassrummet Korridoren Toaletterna Matsalen Biblioteket
18 Bilaga 4 Tidsplan för insatser enligt likabehandlingsplanen Åtgärd Implementering av likabehandlingsplan för personal Implementering av likabehandlingsplan för föräldrar Pedagogiska ronder där bemötande och relationer är en av flera fokusfrågor. Elevfrämjande arbete i arbetslaget utifrån stående dagordning Genomförande När? Vid läsårets början Vid läsårets början vid föräldramöte och genom samverkansråd Kontinuerligt varje vecka under läsåret. Kontinuerligt varje vecka under läsåret på arbetslagsträff. Uppföljning När? Kontinuerligt en gång/varannan vecka genom arbetslag och på personalkonferens en gång/månad. Kontinuerligt genom samverkansråd fyra gånger/läsår. Medarbetarsamtal okt-dec, samt genom skriftlig sammanställning vid läsårets slut. Kontinuerligt genom arbetslag en gång/vecka. Samverkansråd Två gånger/termin Vid varje samverkansråd två gånger/termin. Elevers arbetsmiljö Klassråd varje vecka Klassråd varje vecka Skyddsrond, där både Höstterminen varje fysisk och psykisk läsår arbetsmiljö behandlas. Elevenkät för trivsel Presentation och uppföljning av enkätresultat för trivsel Vid läsårets slut på klassråd v. 20-21. Läsårets början vid personalsamling, föräldramöte, storsamling elever samt klassråd v. 33-35 Kontinuerligt på APT och elevråd en gång/månad, på klassråd en gång/vecka, samt kommande skyddsrond Vid läsårets början Kontinuerligt genom elevråd fyra gånger/termin, samverkansråd två gånger/termin, samt genom klassråd och arbetslag en gång/vecka. Ansvar Rektor och arbetslagsledare Rektor Rektor Rektor och arbetslagsledare Rektor och föräldrarepresentanter i samverkansrådet klassföreståndare Rektor och fastighetsägare Rektor och klassföreståndare. Rektor och klassföreståndare.
19 Värdegrundsarbete utifrån likabehandlingsplan Uppföljning av elevfrämjande arbete på skolan. Utvärdering av klassråd om det genomförs utifrån instruktioner Elevutvärdering av arbetsmiljö. Möte med samverkansråd där likabehandlingsplanen diskuteras Genomgång av likabehandlingsärenden på EHT Klasskonferenser där både klasser och specifika elevärenden behandlas Enskilda elevhälsosamtal Kontinuerligt varje vecka under läsåret Kontinuerligt varje vecka under läsåret genom klassråd Genom elevrådet en gång/månad På elevråd en gång/månad då elevrådsrepresentanter träffar rektor. Fyra gånger/läsår På EHT en gång/månad Klasskonferens en gång/läsår. Elevhälsosamtal en gång/läsår Kontinuerligt varje vecka under läsåret Kontinuerligt varje vecka under läsåret genom klassråd Kommande elevrådsmöte en gång/månad På elevråd en gång/månad då elevråd träffar rektor. Kontinuerligt genom samverkansråd fyra gånger/läsår. På EHT en gång/månad Klasskonferens en gång/läsår. Elevhälsosamtal en gång/läsår, samt på EHT en gång/vecka Rektor, elevhälsateamet och klassföreståndare Klassföreståndare Rektor Rektor Rektor och föräldrarepresentanter i samverkansråd EHT Rektor, specialpedagog och klassföreståndare. EHT Uppföljning elevfrånvaro Dessutom sammankallas elevråd, samverkansråd, arbetslag, arbetslagsledare, klassråd, ElevHälsagrupp etc. vid behov. Avstämning av elevfrånvaro genom EHT en gång/månad. Resultat och åtgärder rapporteras samtidigt till nämnden. Dessutom sammankallas elevråd, samverkansråd, arbetslag, arbetslagsledare, klassråd, ElevHälsagrupp etc. vid behov. Kommande avstämning genom EHT en gång/månad. Vid behov EHT Rektor Tjej och killgrupp åk 6 VT Mars-maj maj Rektor, kurator och klassföreståndare Rastvärd utifrån rastvärdschema All personal på skolan. Varje dag under läsåret på elevernas raster Kontinuerligt på klassråd, elevråd, arbetslagsledarträff,
20