HUR SER SITUATIONEN UT FÖR GYMNASIEUNGDOMAR I SVERIGE IDAG? VILKA FAKTORER PÅVERKAR DERAS PSYKISKA HÄLSA OCH SKOLRESULTAT? HUR KAN VI ANVÄNDA FORSKNINGEN FRÅN POSITIV PSYKOLOGI PRAKTISKT I UNDERVISNINGEN?
DET HÄR DOKUMENTET SAMMANFATTAR SITUATIONEN KRING UNGDOMARS PSYKISKA OHÄLSA I SVERIGE IDAG. DET GER OCKSÅ EN BAKGRUND TILL LYCKOAKTIVIST.SE OCH VAD VI VILL OCH KAN ÅSTADKOMMA MED PROJEKTET BÄTTRE SKOLOR.
HUR SER SITUATIONEN UT? Psykisk ohälsa bland ungdomar Generellt kan man se a, psykiska problem ökat bland Sveriges befolkning de senaste 20 åren, men allra främst bland ungdomar. I sta@s@k från Sta@s@ska Centralbyrån kan man @ll exempel se a, den andel unga kvinnor i åldern 16-24 år som ange, a, de lider av oro, ångest eller ängslan mer än tredubblats från år 1989 @ll 2007 (Sta@s@ska Centralbyrån, 2008). En intressant och ganska förvånande aspekt är a, ökningen av psykiska problem i Sverige inte finner någon motsvarighet interna@onellt se, utan problemet verkar vara unikt för vårt land (Bremberg, 2009). Andel unga kvinnor i åldern 16-24 år som har besvär av änslan, oro eller ångest. % 40 30 20 10 0 1988-89 1996-97 2000-01 2004-05 2006 (T)
Varför mår ungdomarna dåligt? I en rapport gjord av Sveriges Offentliga Utredningar 2006 har man @,at på många olika faktorer @ll de ökade psykiska problemen bland svenska ungdomar och landat i två möjliga förklaringar: ArbetssituaDonen Sedan 1990- talskrisen har vi i Sverige hav en bestående effekt av svårighet a, ge arbete åt ungdomar. Många ungdomar har i stället för a, arbeta få, fortsä,a studera, även om de,a kanske inte varit vad de egentligen önskat. En teori är a, de,a skapar en hopplöshet redan hos barn och ungdomar om möjligheten a, få e, arbete i fram@den. Individualiseringen Sverige idag är e, modernt samhälle där våra medborgare besi,er en stor valfrihet och mängder av olika möjligheter för hur man vill leva si, liv. Denna typ av modernism är generellt väldigt posi@v men gör också livet mindre förutsägbart och ungdomar får e, ökat krav på sig a, själva göra val om hur deras liv ska se ut. När man frågat ungdomarna om deras syn på det uppger många a, det finns många motstridiga krav a, uppfylla och a, dessa kan bidra @ll a, alla möjligheter i stället uppfa,as som påfrestningar. Sammanfa,ningsvis kan man dra slutsatsen a, ha förmågan a, hantera alla valmöjligheter inte ökat på samma sä, som möjligheterna själva (Statens offentliga utredningar, 2006). Det ungdomarna behöver, i @llägg @ll social och emo@onell kompetens, är alltså en förmåga a, känna hoppfullhet inför fram@den samt kompetensen a, hantera alla valmöjligheter som erbjuds dem.
Skolresultat bland ungdomar Sedan början/ mi,en av 1990- talet har elevernas genomsni,liga resultat i grundskolans senare år försämrats (Skolverket, 2009). Även om de flesta ungdomarna i Sverige fortsä,er sin utbildning på gymnasiet är det ungefär en tredjedel som avbryter sina studier eller inte når grundläggande högskolebehörighet. Vad påverkar skolresultaten? Förutom a, uppmärksamma det försämrade skolresultatet i Sverige är det vik@gt a, se @ll vilka faktorer det är som betyder mest för elevernas presta@oner. Det som främst se, avgör elevernas presta@oner är lärarens förmåga a, utvärdera sin undervisning och sedan u@från resultaten göra förändringar mot det som visar sig fungera bra. Det är också vik@gt med goda rela@oner mellan lärare och elever samt hur man ger feedback @ll elever (Bremberg, 2009). Forskning visar även a, lärare som är mer nöjda med sina liv och mår bra korrelerar med bä,re resultat hos eleverna (Duckworth, Quinn and Seligman, 2009). 15 års forskning kring vad som påverkar prestadon i skolan Baserat på 815 meta- meta- analyser, på över 240 miljoner elever under mer än 15 års @d har utbildningsforskaren Johan Hace få, fram 138 faktorer som påverkar presta@onen i skolan, både det som ökar presta@onen och det som sänker den. Den slutsats Hace har dragit ever den här forskningen och som också är hans uppmaning @ll skolan är a, ökad inlärning och presta@on sker när undervisningen blir synlig för läraren, vilket betyder a, läraren ser hur och vad eleverna lär sig för a, sedan kunna utvärdera och förbä,ra sin undervisning. Den andra delen av slutsatsen Hace tar upp är när eleverna själv ser sig som sina lärare.
VAD KAN BÄTTRE SKOLOR GÖRA? Integrering mellan PosiDv Psykologi och HaMes forskning Genom Posi@v Psykologi och den forskning som Hace har gjort kan Lyckoak@vist erbjuda en unik kurs uppdelad i sex block med olika teman för a, öka välmående och presta@on i skolan. För a, uppnå det här har vi gå, igenom den forskning John Hace gjort kring vad det är som påverkar presta@onen i skolan och sedan tagit fram verktyg från Posi@v Psykologi för a, @llsammans med lärare och elever kunna ge både teori och prak@k i a, höja välmående och presta@on hos båda parter. Det här kommer a, höja studieresultatet. SammanfaNning av behovet Det eleverna behöver är alltså kompetens @ll a, sä,a upp bra mål grundade på sin egen inre mo@va@on, @lltro @ll sin egen förmåga a, genomföra och uppnå dessa mål, samt förmåga a, hantera motgångar. Det här kommer i sin tur a, leda @ll högre välmående och bä,re resultat i skolan och för fram@den. För a, eleverna ska få den här kompetensen riktar vi oss främst mot lärarna, eversom de har en stor påverkan hos eleverna. Lärarna kan påverka eleverna genom a, lärarna får verktyg för a, utvärdera sin undervisning i hur de kommunicerar (ger beröm/utmanande feedback) och hur de mo@verar dem. Lärarna behöver också verktyg a, öka si, eget välbefinnande. Vad är PosiDv Psykologi? Verktygen som vi erbjuder lärarna är alla grundade på evidensbaserad forskning och @llhör den gren av psykologins vetenskap som kallas Posi@v Psykologi (PP). PP är en paraplyterm för evidensbaserad forskning som fokuserar på individer och gruppers möjligheter, styrkor, deras outny,jade poten@al samt hur dessa kan utvecklas. E, sä, a, förtydliga skillnaden mellan PP och tradi@onell psykologi är e, skive i vilka frågor som ställs; från Vad är problemet? @ll Vad är lösningen? PP utgår från e, empiriskt helhetsperspek@v som tar hänsyn @ll svagheter, hot och brister men där fokus ligger på styrkor, preven@on och möjligheterna @ll nästa utvecklingssteg. PP bör därmed inte förväxlas med posi@vt tänkande. De,a skive i perspek@v har resulterat i fungerande verktyg och mätbara resultat som låser upp möjligheter - även i tuffare situa@oner.
Tack vare de,a konkreta bidrag är PP mycket uppmärksammat och är det område inom psykologin som växer allra mest idag. Metoderna ger signifikanta resultat för individer, företag och skolor. Den empiriska forskning som genomförs av världens ledande universitet fokuserar på bland annat välmående, flow, personliga styrkor, posi@va känslor, krea@vitet, psykologisk hälsa och hur man skapar posi@va samhällen, grupper och organisa@oner. Vad kan PosiDv Psykologi erbjuda svensk gymnasieskola? Nedan presenterar tre utvalda teorier och verktyg från Posi@v Psykologi som kan uppfylla de växande behoven inom svensk gymnasieskola idag. Apprecia@ve Inquiry - e, styrkefokuserat verktyg för a, utvärdera, kommunicera och skapa långvarig posi@v förändring. Verktyget fokuserar på det som fungerar och bygger vidare därpå, istället för a, fokusera, leta ever och enbart lösa problem. Verktyget används löpande i organisa@oner som NASA och McDonald s. Kon@nuerlig reflek@on och utvärdering har visat sig vara en av de vik@gaste faktorerna för lärares möjlighet a, förbä,ra elevers studieresultat. Mindset - e, verktyg för a, stärka @lltron @ll sin egen förmåga, våga lära sig av misslyckanden och bygga kompetens på lång sikt. Verktyget är en metod för a, ge beröm och feedback som gör a, individen vågar utmana sig själv och utvecklas. Det fokuserar på individens självbild, självkänsla och kommunika@on. Upprepade forskningsresultat visar a, det ger stora posi@va förändringar i elevers @lltro @ll egen förmåga och självkänsla. (Mueller C.M., & Dweck, C.S., 1998; Blackwell, L., Trzesniewski, K., & Dweck, C., 2007). Self Determina@on Theory - Den mest etablerade teorin för a, öka inre mo@va@on hos individer. Inre mo@va@on är individens egna vilja och intresse a, utvecklas utan y,re belöning eller bestraffning. Med 40 år av forskning inom ämnet är denna teori väl beprövad i skolmiljö och ger goda resultat i a, engagera och mo@vera elever. Elevers ökade inre mo@va@on har i upprepade studier visat sig förutspå förbä,rade studieresultat. Verktyget hjälper a, skapa förutsä,ningarna och metoderna för a, öka inre mo@va@on. (Niemiec, C. P., Ryan, R. M., & Deci, E. L., 2009; Deci, E. L., Ryan, R. M., 2008).
VILKA ÄR LYCKOAKTIVIST? Vilka är våra möjligheter för an skapa en långsikdg förändring? Vi erbjuder lärare en unik evidensbaserad utbildning för a, öka elevernas studieresultat och välmående. Utbildningen är baserad på den senaste rapporterna från Skolverket och experters rekommenda@oner för vad svenska lärare och elever behöver i dagens läge. Från dessa rekommenda@oner har vi format en kurs i empiriska metoder för a, skapa den förändring den svenska skolan behöver idag. Lyckoak@vist.se har över 7 års erfarenhet av prak@sk pedagogik, kursledning och föreläsningar. Tidigare uppdragsgivare har bland andra varit Miljöpar@ets Kongress, Sveriges Läkarförbund, Lunds Universitet, SLU, Ale Kommuns samlade lärarkår. Med 100% nöjda kunder och sni,betyg på 9.3/10 har vi en förankrad tro på vår förmåga a, genomföra projektet Bä,re Skolor med mycket väl godkänt. Vår mission Lyckoak@vist.se mission är a, göra lyckoforskningen och posi@v psykologi förståelig, engagerade och användbart för organisa@oner, företag och individer. De,a gör vi för a, öka medvetenheten och välmående i samhället. Med förståelse för hur hjärnan fungerar skapar vi posi@v förändring genom coaching, föredrag och kurser som all@d engagerar tanke, känsla och handling. LyckoakDvist.se Lyckoak@vist.se är Sveriges ledande utbildningsbolag inom lyckoforskning och grundades 2009 av Erik Fernholm. Bolaget är e, socialt entreprenörskap: All vinst går @llbaka @ll a, förverkliga vår mission - inte @ll ägarna. De som driver projektet Bä,re skolor är samtliga akademiskt utbildade inom Posi@v Psykologi, Kogni@v Neurovetenskap och Psykologisk Coaching genom det uppmärksammade treåriga programmet Psykologisk Coach.
REFERENSER Blackwell, L., Trzesniewski, K., & Dweck, C. (2007). Implicit Theories of Intelligence Predict Achievement Across an Adolescent Transi@on: A Longitudinal Study and an Interven@on. Child Development, Vol. 78, No. 1, pp. 246-263. Bremberg, S. (2009). Psykisk Hälsa- Utveckling över @d. Hämtad 2 mars, 2011, från Statens Folkhälsoins@tuts hemsida: h,p://www.si.se/handbocker/uppslagsverk- barn- och- unga/psykisk- ohalsa- - - utveckling- over- @d- / Bremberg, S. (2009). Skola - insatser som förbä,rar elevernas resultat. Hämtad 2 mars, 2011, från Statens Fokhälsoins@tuts hemsida: h,p://www.si.se/handbocker/uppslagsverk- barn- och- unga/ Skola- - - insatser- som- forba,rar- elevernas- resultat/ Deci, E. L., Ryan, R. M. (2008) Self- Determina@on Theory: A Macrotheory of Human Mo@va@on. Canadian Psychology, 49, 182 185. Duckwortha, A. L., Quinn, P. D., Seligman, M. E.P. (2009) Posi@ve predictors of teacher effec@veness. The Journal of Posi@ve Psychology, 4(6), 540 547. Mueller, C. M., & Dweck, C. S. (1998). Intelligence praise can undermine mo@va@on and performance. Journal of Personality and Social Psychology, 75, 33-52. Niemiec, C. P., Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2009). The path taken: Consequences of a,aining intrinsic and extrinsic aspira@ons in post- college life. Journal of Research in Personality, 43, 291-306. Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer - sammanfa,ande analys. Hämtad den 2 mars, 2011, från Skolverkets hemsida: h,p:// www.skolverket.se/publika@oner?id=2409 Skolverket. (2010). Risk för IG - Gymnasierektorer om skolornas stöd @ll elever som riskerar a, inte nå målen. Hämtad den 2 mars, 2011, från Skolverkets hemsida: h,p://www.skolverket.se/ publika@oner?id=2405 Statens Offentliga Utredningar. (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag @ll åtgärder (SOU 2006:77). Hämtad den 2 mars, 2011, från Sveriges regering och regeringskanliets hemsida.: h,p://www.regeringen.se/content/1/c6/06/74/72/ff3f46fd.pdf Sta@s@ska Centralbyrån. (2008). Undersökningen av Levnadsförhållanden - Tabell HA 18. Har besvär av ängslan, oro eller ångest. Hämtad 2 mars 2011 från Sta@s@ska Centralbyråns hemsida: h,p:// www.scb.se/pages/tableandchart 170774.aspx
HEMSIDA: WWW.LYCKOAKTIVIST.SE TELEFON: 0736 13 60 24 EPOST: INFO@LYCKOAKTIVIST.SE