Undervisning i förskola för ämnesinlärning eller för a4 lära sig lära? Förskolans Rikskonferens 2017

Transkript

1 Undervisning i förskola för ämnesinlärning eller för a4 lära sig lära? Förskolans Rikskonferens 2017 chris5an@eidevald.se

2 Undervisning

3

4 Skolinspek5onen (2008): AD ge betygsliknande omdömen i förskoleklassen u5från de ämnen som eleverna i grundskolan undervisas i är inte förenligt med läroplanen som den är ulormad för förskoleklassen. LänsräDen (2009): Omdömena strider INTE mot skollagen eller andra 5llämpliga bestämmelser.

5 Nyliberal poli5sk inriktning lägre skader färre statliga regleringar större valfrihet för individer men också starkare kontrollsystem

6 Dokumenta5on och bedömning

7 DOKUMENTATION u5från: STÄRKT LOKALT LEDARSKAP DECENTRALICERING MÅLSTYRNING UTVÄRDERING

8

9 Jämförelser och bedömningar Likvärdig utbildning Hög kvalitet Regelbundna kunskapsmätningar

10 Förskolan: Ska erbjuda och arbeta för ad barnen ska ges möjligheter 5ll lärande och utveckling. Det är inte BARNEN eller deras lärande som ska: följas upp utvärderas utvecklas utan VERKSAMHETEN.

11 Förord 5ll Lpfö (första utgåvan1998) I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas. Betyg eller omdömen ulördas inte. togs bort i kommande utgåvor à Bedömning av barn?

12 De ämnen som lyes fram i förskolans läroplan (2010) är: Språk Matema5k Natur Teknik

13 Skollagens kap 1 5: Verksamheten ska vila på VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET

14 SKOLVERKET (2004): AD utvärdera barns presta5oner i rela5on 5ll uppnåendemål strider mot läroplanens och reformens inten5oner Stämmer det forlarande? Hur ska vi läsa skollagen från 2011?

15 DET BEHÖVS KUNSKAP OM VAD BARN KAN, MEN DET ÄR INTE BARNS KUNSKAPER SOM SKA BEDÖMAS.

16 Kvalitetsrapporter/Stödmaterial

17 UTVECKLINGSSAMTAL LEAN ECCERS LEARNING STUDY TRAS PEDAGOGISK DOKUMENTATION BRUK (SJÄLVVÄRDERING) BRUKARENKÄTER (föräldraenkäter) BARNENS PÄRMAR M.M. M.M.

18 Tvådelat uppdrag: Säkerställa ad man arbetar med hela läroplanen (kvalitetssäkring) Iden5fiera utvecklingsområden och arbeta för ad utveckla dessa (deda systema5ska kvalitetsarbete ska dokumenteras)

19 Hur gör man? (hur har andra gjort?) Utmaningar (några av dem). Följa, dokumentera och analysera barns utveckling och lärande Systema5skt dokumentera förskolans kvalitetsutveckling Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden

20 Två exempel Pedagogiskt Årshjul med fokusområden Bosgårdens pedagogiska enhet (Mölndal) Levande verksamhetsplan Lackarebäcks förskolor (Mölndal)

21 Snabba analyser Genus Spaltdokumenta5on Videoobserva5on Samtalsanalys Pedagogisk dokumenta5on

22 Men vad ÄR då undervisning i förskolan?

23 Del II Utbildning i förskolan Undervisning i förskola Skolinspek5onens granskningar Lek, omsorg, lärande, skapande och demokra5fostran

24 Utbildning Utbildningen inom skolväsendet syear 5ll ad barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust ad lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rängheterna och de grundläggande demokra5ska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Skollagen, 1 kap. 4, 1 st) Utbildning: den verksamhet som pågår inom för/skolans öppender?

25 A4 ta över ord och begrepp I svensk förskola talas i dagligt tal sällan om utbildning. Istället används ord som verksamhet, uppdrag, arbete, ak5viteter, temaarbete, projekt, lek, skapande, omsorg och fostran I läroplanen används framför allt verksamhet EDUCARE, Early Childhood Educa5on (and Care)

26 Utbildning i förskolan e4 bre4 begrepp Utbildning kan kopplas 5ll ed antal komponenter som av tradi5on ingår i förskolans verksamhet, eller 5llkommit sedan förskolan blev utbildningspoli5skt mo5verad. Komponenter: omsorg, lek, demokra5fostran, skapande och undervisning Undervisning i sin tur kan (men inte all5d måste) innefada de övriga komponenterna.

27 Undervisning i Skollagen (2010:800) Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syear 5ll utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (1 kap 3 )

28 Undervisning i förskolan Barnträdgårdslärarinnorna undervisade Kunskapsförmedling? Fantasi, krea5vitet och skapande? Lek? Omsorg? Styrda ak5viteter? Blir verksamheten mer skollik?

29 Dikt av Loris Malaguzzi ( ) E" barn har (föds med) hundra språk men berövas ni7onio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en a" tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten och fantasin, vetenskapen och fantasteriet, det inre och det y"re görs Ell varandras motsatser.

30 SkolinspekXonen 2016 SammanfaDningsvis visar resultaten ad det finns en otydlighet i hur såväl undervisning i förskolan bedrivs som hur förskollärares ansvar för undervisningen ska tolkas och konkre5seras

31 Resultaten av granskningarna pekar på a4: Arbetet sker inte all5d på e4 medvetet sä4 genom målstyrda processer, det vill säga undervisning. (s. 6) Det finns genomgående i de granskade förskolorna en otydlighet bland såväl arbetslag som förskolechefer i vad undervisning innebär och hur den ska bedrivas i förskolan. Såväl förskolechefer, förskollärare som arbetslag ser undervisning och lärande som liktydiga begrepp och förskollärare ser sig inte själva som undervisande lärare. (s. 6)

32 Resultaten av granskningarna pekar på a4: Barnen i förskolorna riskerar därför ad gå miste om en rad 5llfällen då de genom undervisning kan få möjlighet ad utvecklas och lära op5malt i riktning mot de mål förskolan ska sträva eeer. (s. 6)

33 Resultaten av granskningarna pekar på a4: Begreppet undervisning och hur undervisning ska bedrivas i förskolan behöver bli tydligt. Utöver skollagen och läroplanen saknas dokument som ger stöd och vägledning i hur undervisning ska tolkas och konkre5seras i förskolan. (s. 7) Därutöver behöver också klargöras vad förskollärares ansvar för undervisningen innebär. (s. 7)

34 Undervisning som rhizom eller med fokus på lärandets objekt? Postmoderna/ socialkonstrukeoniseska/ konstrukeoniseska/ posthumaniseska inriktningar (rhizom det kompetenta barnet ) Utvecklingspedagogik (lärandets objekt barns kompetens ) (Neuroplas5sk forskning?) Reggio Emilia Pedagogisk dokumenta5on ECERS BRUK TRAS

35 Undervisning (förskola 1) Medvetna handlingar från läraren Kunskap ses som något som konstrueras 5llsammans av barn och vuxna

36 Undervisning (förskola 2) Skiljer på undervisning och utbildning Skiljer mellan vem som får bedriva och vara delak5g

37 KOMPONENTER INOM UTBILDNING Omsorg Lek Demokra5fostran Skapande Undervisning

38 Omsorg En central komponent i förskolans utbildningsuppdrag En avgörande faktor som karaktäriserar förskolan i jämförelse med andra utbildningsverksamheter är barnens utvecklingsnivåer Förskolebarn behöver stöd ad utveckla sina förmågor 5ll självreglering, ad lära sig bli en människa

39 Leken grunden i förskolan I leken skapas förutsädningar för fantasi, nyfikenhet, krea5vitet och upplevelser Känslor av spänning, gemenskap och glädje bidrar 5ll unika möjligheter 5ll samakxverade processer I lek integreras tanke, handling och känsla FörutsäDningar för ad utveckla barnens socio- emo5onella förmågor, konstnärlighet, reflek5ons- och tankeförmåga och humor I leken erfars såväl känslor av upphetsning, engagemang, lust och kompetens som lugn, avkoppling och återhämtning

40 DemokraXfostran Handlar om värdegrunden och ad utveckla: självständig handlingskrae ansvar respekt medkänsla om medmänniskor medkänsla om biosfären en hållbar livss5l

41 Skapande Kan handla om: bild rörelse dans krea5vitet sång Musik pyssel konstruk5on experiment berädelser

42 Kännetecken för undervisning i förskola En närvaro av leken och omsorgen En balans mellan barnens och pedagogens perspek5v och intressen En målstyrd process i riktning mot kunskap, värden, omsorg och förmågor En ömsesidighet i kommunika5onen, i ed ständigt flerspråkligt språkande

43 Planerad/spontan undervisning? Planerad undervisning: förskollärare har i förväg ansvar för planeringen av ak5viteter eller iordningställandet av miljön. Spontan undervisning: utgörs oea av handlingar som sker som respons på barns ini5a5v under fostran, omsorg, lek eller krea5vt och este5skt skapande.

44 Undervisning i förskolan följer inte all5d förbestämda steg tona in barnets tänkande, känslor och handlingar barnets utveckling och lärande stödas i riktning mot de strävansmål som sads upp för arbetet

45 Strategier för ad stöda lärande och utveckling 1(2) Samak5vt stö=ande Uppgi>sstö=ande 5llför en uppgie som stödar barnets förmåga ad agera, tänka och handla på ed mer avancerat säd Ekologiskt stö=ande den omgivande miljön och materialen skapar specifika förutsädningar som möjliggör vissa handlingar

46 Strategier för ad stöda lärande och utveckling 2(2) Samak5vt stö=ande Självstö=ande innebär ad barnen själva prövar ad ulöra handlingar Socialt stö=ande andra dras in i ak5viteter

47 Utmaningar Tydligare ge udryck för målstyrda undervisningsprak5ker som del i det övergripande utbildningsuppdraget En lekfull och omsorgsfull undervisning i förskolan innefadar: omsorg, lek, demokra5fostran samt este5sk och skapande verksamhet.

48 Synapskopplingar Hjärnan formas och förfinas genom varje interak5on (är konstruerad för ad lära) Formas mest effek5vt de 6 första åren, sedan går det långsammare eeer 6 år stärks kopplingarna som oea används, och de som inte använd släcks ner

49 Synapskopplingar ALLT skapar, stärker och formar så många kopplingar som möjligt (mellan OLIKA delar av hjärnan) En förutsädning för (krea5vt) tänkande och nya idéer De första 6 åren bygger in nyfikenhet och förundran

50 Så vad är då vik5gt för UNDERVISNING i förskolan?