Undervisning i förskola vad betyder det för lek, omsorg och lärande?

Transkript

1 Undervisning i förskola vad betyder det för lek, omsorg och lärande? ingrid.engdahl@buv.su.se Förskollärare och docent vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

2

3 Ett projekt med stöd av Arvsfonden som drivs av Teskedsorden, Svenska OMEP, Rädda Ingrid Engdahl, Barnen Svenska och OMEP Gothia och SUfortbildning

4 Bok + handledning + musik

5 Lanseras våren 2018 i Skåne, Blekinge, Kalmar, Västra Götaland, Kalmar och Dalarna Läs mer på och

6 Innehåll Utbildning i förskolan Undervisning i förskola PAUS Lek, omsorg, skapande och demokratifostran

7 Tidsplan April 2017 regeringsuppdrag till Skolverket Referensgruppssystem, möten, konferenser September 2017 synpunkter på förslag på hemsidan kap. 1 November 2017 synpunkter på förslag på hemsidan kap dec 2 feb 2018 Formell remissomgång 23 mars 2017 Skolverkets lämnar sitt förslag till regeringen Planen är beslut före sommaren Lpfö 18

8 Utbildning Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Skollagen, 1 kap. 4, 1 st) Utbildning: den verksamhet som pågår inom förskolans öppettider

9 Att ta över ord och begrepp I svensk förskola talas i dagligt tal sällan om utbildning. Istället används ord som verksamhet, uppdrag, arbete, aktiviteter, temaarbete, projekt, lek, skapande, omsorg och fostran (Martin Korpi, 2015) I läroplanen används framför allt verksamhet, men är det en synonym till utbildning enligt skollagen? Jämför rast, rastvakt, lektion, schema EDUCARE, Early Childhood Education and Care

10 Utbildning Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (1 kap. 4, 3 st.) I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. (1 kap. 10 )

11 Förskoleverksamhet Lek, utforskande, lärande och utveckling är integrerade processer som pågår när och var som helst, särskilt när barnen har roligt och får koncentrera sig på saker som de är intresserade av. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. (Lpfö 98)

12 Utbildning i förskolan ett brett begrepp Utbildning kan kopplas till ett antal komponenter Komponenter: omsorg, lek, demokratifostran och skapande Undervisning i sin tur kan innefatta de övriga komponenterna

13 BIKUPA BIKUPA

14 Barn är barns glädje! (Elin Michélsen, 2004) Det börjar från början - barnen uppmärksammar varandra - barnen uppmärksammar vuxna - de knyter an och bjuder in - de leker - de bygger relationer - de utvecklar vänskap Med barnens röst Ettåringar berättar om sin förskola Licuppsats på svenska 2007 Toddlers as social actors in the Swedish preschool Doktorsavhandling 2011

15 Undervisning i Skollagen (2010:800) Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (1 kap 3 ) Men vad gör de vuxna?

16 Undervisning i förskolan Barnträdgårdslärarinnorna undervisade Kunskapsförmedling? Utvecklar? Fantasi, kreativitet och skapande? Bedriver? Lek? Omsorg? Styrda aktiviteter? Blir verksamheten mer skollik med detta begrepp?

17 Skollagen (SFS 2010:800) Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva. (2 kap. 13 )

18 Från 2010 års Skollag Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. (2 kap 14 ) Regeringen (2010) nämner barnskötare, bild-, drama- och musikpedagoger och personer med annat modersmål än svenska.

19 Skolinspektionen 2016 Sammanfattningsvis visar resultaten att det finns en otydlighet i hur såväl undervisning i förskolan bedrivs som hur förskollärares ansvar för undervisningen ska tolkas och konkretiseras

20 Resultaten pekar på att: Arbetet sker inte alltid på ett medvetet sätt genom målstyrda processer, det vill säga undervisning (s. 6) Det finns genomgående i de granskade förskolorna en otydlighet inom arbetslagen, och bland förskollärare som förskolechefer, som ser undervisning och lärande som liktydiga begrepp (s. 6)

21 Undervisning i Skollagen (2010:800) Undervisningsbegreppet definierades efter grundliga utredningar på 1990-talet om skolan. Ingen utredning har gjorts av vad förskolepedagogisk undervisning innebär. Med 2010 års skollag, när förskolan blev en egen skolform, skrev regeringen att tillämpningen av begrepp som införts för skolan inte skulle medföra förändringar i förskolans arbetssätt.

22 Skolinspektionens slutrapport av en treårig kvalitetsgranskning 2018 Förskolan har flera styrkor som ger goda grundförutsättningar för barnen Förskolan i Sverige har stora kvalitetsvariationer och brister i likvärdighet Det pedagogiska arbetet är inte tillräckligt målstyrt och undervisningen blir därmed otydlig

23 Skolinspektionens slutrapport forts Kompetens och kunskap hos förskolepersonal är inte alltid tillräcklig för att klara uppdraget Ansvar och roller är fortfarande oklara och odefinierade i många förskolor och i hela styrkedjan SLUTSATS Undervisning som begrepp, form och innehåll är ännu inte självklart i förskolan. Förskollärare ser sig sällan som undervisande lärare. Det innebär i sig att insatser behövs för att befästa att undervisning som målstyrd process är en del av det pedagogiska arbetet med barn i förskolan.

24 Helhetssyn Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen (Lpfö remiss 2017)

25 Samaktiverade handlingar Skollagens definition av undervisning handlar om lärares medvetna handlingar, men också om utveckling och lärande som barnets process, dvs samaktiverade handlingar Att hitta balansen mellan barns perspektiv och barnperspektiv En balans mellan barns initiativ och vuxnas initiativ

26 Utbildning i förskolan ett brett begrepp Utbildning förskolans verksamhet kan kopplas till ett antal komponenter Komponenter: omsorg, lek, demokratifostran, skapande och Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som förskolans läroplan anger och bidra till att genomföra förskolans uppdrag. Undervisning i sin tur kan innefatta de övriga komponenterna och vara planerad eller spontan

27 Arbetsfördelning inom arbetslaget Olika tolkningar av vad undervisning är/kan vara leder till olika ansvarsfördelningar mellan förskollärare och övrig pedagogisk personal Vem gör vad? Förskolechefens ansvar och ledarskap är otydligt enligt Skolinspektionen (2018).

28 BIKUPA PAUS

29 Omsorg - en förutsättning En central komponent i förskolans utbildningsuppdrag En avgörande faktor som karaktäriserar förskolan i jämförelse med andra utbildningsverksamheter är barnens utvecklingsnivåer Förskolebarn behöver stöd att lära sig bli en människa, omsorg och fostran (Engdahl, 2014)

30 Omsorg, ingen närmare definintion (Remissförslaget, december 2017) Utbildningen ska präglas av omsorg om och hänsyn till andra människor liksom av rättvisa och jämställdhet. (s. 3) Utbildningen ska utgå från en hel-hetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. (s. 4) (fostran borttaget) Utbildningen i förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. (s. 14)

31 Vad betyder omsorg för dig? TYSKA sorgen kan översättas med bekymra sig för, och omtänksamhet sörja för dvs hjälpa och ta hand om snarare än sörja över Även sörja med dvs känna för och med ENGELSKA care (latinsk ordstam caritas som betyder kärleksfullhet och hängivenhet Det finns såväl en praktisk som en känslomässig sida i begreppet omsorg. Brittiska omsorgsforskare brukar uttrycka detta som caring for, caring about, labour and love det är praktiska sysslor utförda med noggrannhet och omtanke av en känslomässigt engagerad person (Marta Szebehely, 1996, s. 22).

32 Det ansvarsfulla mötet (Doktorsavhandling vid FUFF-SU, Mie Josefson, 2018) Trygghet. Att ge trygghet. Att vara trygg så att barnen blir trygga. Barmhärtighet. Att förbarma sig över den som behöver. Att vara medmänsklig. Omsorg kan man förstå som socialisering. Att barnen ska lära sig hur man är mot varandra. Jag tänker på omvårdnad. Både fysisk och psykisk. Då tänker jag på att se barnen. Och att synliggöra barnen. Men också att bli sedd. Att vara särskilt uppmärksam. Omsorg betyder att ta ansvar för andra. Att vara särskilt ansvarsfull. (s. 167)

33 Omsorgsfullhet Omsorg bör förstås som en del av allt som sker i förskolan, oavsett om det handlar om att ge respons på fysiska, sociala eller emotionella behov eller om det handlar om att arbeta med utveckling och lärande. Omsorgsfull undervisning

34 Leken grunden i förskolan I leken skapas förutsättningar för fantasi, nyfikenhet, kreativitet och upplevelser Känslor av spänning, gemenskap och glädje bidrar till unika möjligheter till samaktiverade processer I lek integreras tanke, handling och känsla I leken erfars såväl känslor av upphetsning, engagemang, lust och kompetens som lugn, avkoppling och återhämtning

35 Leken ska uppmärksammas Det är även viktigt att klargöra relationen mellan undervisning, den omsorg som barnen ska erbjudas, barnens egeninitierade lek samt barnens utveckling och lärande. (Regeringsuppdraget, 2017) Ingrid Engdahl, Svenska OMEP och SU

36 Leken är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande För barn är det leken i sig som är viktig. I leken får barnen möjlighet att imitera, skapa nytt och bearbeta sina upplevelser. På så sätt kan de bilda sig en uppfattning om sig själva och andra människor. Leken stimulerar fantasi och inlevelse. Leken kan också utmana och stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler. Därför är det viktigt att ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva. Leken ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en lärmiljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. Barnen ska ges förutsättningar för lek som de själva tar initiativ till eller som någon i arbetslaget introducerar. Personal ska följa eller leda leken på lämpligt sätt, an-tingen utanför leken eller genom att själva delta. Alla barn ska ges möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. (Remissförslag december 2017)

37 Lekens ställning idag De nya formuleringarna följs inte upp i Kapitel 2. Begreppen Learning through play och den fria leken har en särställning bland förskolepedagoger och förskoleforskare Men en stark internationell trend lyfter fram barns kognitiva utveckling, barns lärande, och betraktar tidig litteracitet och numeracitet som prioriterade mål

38 Lekfull undervisning Det finns en växande tendens till att utrymmet för barns fria lek minskar, att man skiljer tidsmässigt på lek och lärande även i förskolan och att alltmer tid i förskolan schemaläggs av vuxna (Brooker, Blaise & Edwards, 2014). Kan undervisning inrymmas i lek? (medvetna processer som syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden)

39 Undervisning och lek (Elizabeth Wood, 2014) Fri lek som utgår från barnens initiativ Inrymmer den undervisning? Vuxenstyrd lek integrering av lek och lärande. Kan undervisning inrymmas i lek? Policystyrd lärandelek delmålsanpassad och ev. uppnåendeanpassad Inrymmer den lek?

40 BIKUPA BIKUPA

41 Demokratifostran Handlar om värdegrunden och att utveckla: självständig handlingskraft ansvar respekt medkänsla om medmänniskor, djur och natur medkänsla om biosfären en hållbar livsstil Begreppet fostran finns inte kvar i förslaget

42 Ett projekt med stöd av Arvsfonden som drivs av Teskedsorden, Svenska OMEP, Rädda Barnen och Gothia fortbildning

43 Tillägg om hållbar utveckling (Regeringsuppdraget, 2017) Utbildningen ska bedrivas i demokratiska former och lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling - såväl ekonomisk, social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv behöver synliggöras i utbildningen. Hållbarhet i detta sammanhang handlar om de demokratiska värdena jämställdhet, jämlikhet och likvärdig utbildning. (Remissförslaget, december 2017) Detta följs inte upp med nya mål i Kapitel Ingrid Engdahl, Svenska OMEP och SU

44 Barns inflytande i förskolan 1) att bli lyssnad på 2) att få stöd i att uttrycka sina åsikter 3) att barns åsikter ska tas under övervägande 4) att barn blir delaktiga i beslutsprocessen 5) att barn delar makt och beslutsfattande med vuxna (Barnkonventionen, 1989; Folkman, 2017; Shier, 2001) Ingrid Engdahl, Svenska OMEP och SU

45 Skapande Undervisning och skapande hur hänger det ihop? Exempel från Gittel Strassman, Södertälje bild rörelse och dans drama kreativitet sång musik pyssel konstruktion experiment berättelser Skapande som både innehåll och metod språk Få mål om skapande i kapitel 2.

46

47 Möjliga val Att instruera T i att göra en hållbar vingkonstruktion och därmed avbryta leken Att lämna utrymme för T att ta sig vidare av egen kraft och befästa tilltron till den egna förmågan att lösa ett problem

48 Hur går det till att lära sig något? Ingrid Engdahl, Svenska OMEP och SU

49

50 Möjliga val - Idag ska vi lära oss att blanda lila!... -Vilka färger tror ni att vi behöver för att göra lila? Att ge en uppgift -Titta! Det blev lila! Att tillhandahålla de färger som möjliggör för barnen att utforska på egen hand Att göra en upptäckt

51 Förskolepedagogik kan beskrivas: Tema/projektarbete (ämnesövergripande) Aktiva former för lek och lärande Meningsfullt innehåll ur barns vardag Nära relationer mellan barn och pedagoger Att relatera till små barn som medmänniskor med egna rättigheter Att använda en samspelande metodik Att integrera lek, lärande och omsorg Ingrid Engdahl, Svenska OMEP och SU

52 Men vad är då undervisning? En kompetens? Från lärling till mästare En medvetenhet om sitt uppdrag Kvalitet hur väl man genomför förskolans uppdrag En medveten handling i riktning mot ett mål Förskolans utbildning/verksamhet är mer än undervisning Allt förskollärare gör är inte undervisning Alla som arbetar i förskolan deltar i undervisning Ingrid Engdahl, Svenska OMEP och SU

53 Ta initiativ till nya samtal och åtgärder för att vända den negativa trend som förskolorna är inne i. Alla barn, oavsett vilken förskola de går på, ska ha tillgång till förskolor av hög kvalitet och likvärdiga möjligheter till lek, omsorg, lärande och undervisning. Det handlar om de yngsta barnens välmående och utveckling. SDS, 2 mars 2018, 8 professorer och docenter mot förskolan 23 mars 2018 Delta i debatten Med de höga ambitioner för kvalitet och tillgänglighet som delas av beslutsfattare, forskare och verksamma inom förskolan, krävs åtgärder från oss alla. Därför vill jag instämma i professorernas rop på åtgärder och nytänkande. Såväl stat och lärosäten som huvudmän behöver kraftsamla och ta ansvar utifrån sina respektive roller. SKL Blogginlägg 9 mars avd chefper Arne Andersson

54 Allt vi gör och allt vi inte gör har betydelse Lycka till med världens bästa yrke! Ingrid Engdahl Ingrid Engdahl, Svenska OMEP och SU

55 Referenser Alvarez, H. (2017). Barnens planet. Stockholm: Gothia Fortbildning. Brooker, L., Blaise, M., & Edwards, S. (Red.). (2014). The SAGE handbook of play and learning in early childhood. London: Sage. Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber. Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (Red.). (2015). Att bli förskollärare: Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. Folkman, S. (2017). Distans, disciplin och dogmer-om ett villkorat lyssnande i förskolan: En studie av lyssnandet i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik (Licentiatuppsats). Stockholm: Stockholms universitet, BUV-institutionen. Josefson, M. (2018). Det ansvarsfulla mötet. En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan. (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet, BUV-institutionen. SFS. (2010:800). Skollag. Sveriges riksdag: Hämtad från _sfs /. Skolinspektionen. (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse: Ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. (Slutrapport). Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2016). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2017). Förskolans måluppfyllelse. Allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. SOU 1997:157. Att erövra omvärlden: Förslag till läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Wood, E. (2014). The play-pedagogy interface in contemporary debates. I L. Brooker, M. Blaise & S. Edwards (Red.), The SAGE handbook of play and learning in early childhood (ss ). London: Sage.