Utbildning och undervisning i förskolan

Transkript

1 Utbildning och undervisning i förskolan Utbildning och undervisning i förskolan

2 Lpfö 98 à Lpfö 18 2

3 Förändringar i läroplanen 1(3) Begreppen utbildning och undervisning definieras i läroplanen (utifrån 2010 års skollag) Förskollärarnas särskilda ansvar för förskolans utbildning och undervisning blir tydligare Barnskötarnas betydelse i förskolan lyfts fram, deras roll i undervisningen för att främja barns utveckling och lärande förtydligas 3

4 Förändringar i läroplanen 2(3) Lek som grunden för utveckling, lärande och välbefinnande lyfts fram Begreppet hållbar utveckling ekonomisk, social och miljömässig förs in Betydelsen av fysisk aktivitet, rörelseglädje och att vistas i olika naturmiljöer lyfts fram 4

5 Förändringar i läroplanen 3(3) Skrivningar om barns rätt till kroppslig och personlig integritet tas in i läroplanen och skrivningarna om jämställdhet förtydligas Barnen förutsättningar för att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om olika texter lyfts fram De nationella minoriteternas rätt till sina minoritetsspråk blir tydligare 5

6 Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar (Lpfö 98) Förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla (Skolverkets förslag) Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla (Lpfö 18) 6

7 Skolinspektionen: Sammanblandning undervisning och lärande Dokumentation: i efterhand beskriva lärande ; barn går genom ett rum, räknar frukter, uppmärksammar former antas ha lärt sig avståndsbedömning, matematik och geometri Efterhandskopplingar till läroplanens målområden, med antagandet att alla barn lärt sig det som dokumenteras 7

8 Bedömning? Får undervisning i förskola innehålla bedömning? Bedömningar görs, även bland de som säger sig vara emot bedömningar. Ofta barns sociala förmågor, inte om lärande i förhållande till läroplanens mål Bedömning = särskilt viktig för de som behöver extra stöttning 8

9 Skollagens kap 1 5: Verksamheten ska vila på VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET 9

10 UTBILDNING UNDERVISNING Utbildning i förskolan Undervisning i förskola Lek, omsorg, skapande och demokratifostran 10

11 Utbildning Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Skollagen, 1 kap. 4, 1 st) Utbildning: den verksamhet som pågår inom förskolans öppettider? (verksamhet av låg kvalitet?) 11

12 Att ta över ord och begrepp I svensk förskola talas sällan om utbildning. Istället används verksamhet, uppdrag, arbete, aktiviteter, temaarbete, projekt, lek, skapande, omsorg och fostran EDUCARE, Early Childhood Education (and Care) 12

13 Vad händer i exemplet? Omsorg Lek Demokratifostran Skapande Undervisning/utbildning Vem får göra vad 13

14 Hur kan David tänka här? Vad kan barnen behöva, både i stunden och för kommande lekar och aktiviteter? Finns det saker som David kan använda för att undervisa i den spontant uppkomna stunden, eller som han kan ta upp i planeringen för att arbeta vidare utifrån? Vilka strategier kan användas i undervisningen för att på ett medvetet sätt arbeta mot läroplanens målformuleringar, både i stunden och på sikt? Finns det delar i situationerna som inte är undervisning? 14

15 Omsorg En central komponent i förskolans utbildningsuppdrag Förskolebarn behöver stöd att utveckla sina förmågor till självreglering, att lära sig bli en människa 15

16 Omsorgens dimensioner (som alla ska arbeta med) Organisation: planering och rutiner för blöjbyte och säkerhet i miljö och material Fysiskt arbete: lyfta, klä på/klä av, rörelse Emotionellt arbete: att vara känslomässigt interagera(n)de Socialt arbete: relation till vårdnadshavare (de lämnar över ett stort ansvar) 16

17 Skolinspektionen omsorg* 20% gav inte barnen tillräckligt med uppmärksamhet och tillsyn Tar inte alltid tillvara situationer och aktiviteter för att närma och engagera sig i det barnen gör och uttrycker Uppsikt över barnens interaktion och deras vistelsemiljöer var bristande 17

18 Leken grunden i förskolan Skapar förutsättningar för fantasi, nyfikenhet, kreativitet och upplevelser Känslor av spänning, gemenskap och glädje bidrar till samaktiverade processer Integrerar tanke, handling och känsla Förutsättning för socio-emotionella förmågor, konstnärlighet, reflektions-, tankeförmåga och humor 18

19 Den vuxnes roll? Ibland behövs väldigt lite för att leken ska utvecklas och involvera fler Är allt som sker i den fria leken, lek? Barns RÄTT till egeninitierad lek! 19

20 Demokratifostran* Handlar om värdegrunden och att utveckla: självständig handlingskraft ansvar respekt medkänsla om medmänniskor medkänsla om biosfären en hållbar livsstil 20

21 Förskolan vilar på demokratisk grund Vad betyder det? Vuxna som förebilder? Barns rätt till delaktighet och inflytande 21

22 Skapande* (Estetiska processer och kreativt skapande) Kan handla om: bild rörelse dans kreativitet sång musik pyssel konstruktion experiment berättelser 22

23 Skapande genomsyrar förskolan Barn pysslar, skapar, bygger, konstruerar, sjunger, spelar och använder sin fantasi Skapande sker i olika former och kan vara helt fritt, men också styrt 23

24 Vem får undervisa? Endast den som har legitimation som förskollärare och är behörig för undervisning får bedriva undervisningen Utöver förskollärare får det i förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas 24

25 Undervisning i Skollagen (2010:800) Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (1 kap 3 ) 25

26 Skolinspektionen 2016 det finns en otydlighet i hur såväl undervisning i förskolan bedrivs som hur förskollärares ansvar för undervisningen ska tolkas och konkretiseras 26

27 Resultaten av granskningarna pekar på att: Arbetet sker inte alltid på ett medvetet sätt genom målstyrda processer, det vill säga undervisning Det finns genomgående i de granskade förskolorna en otydlighet bland såväl arbetslag som förskolechefer i vad undervisning innebär och hur den ska bedrivas i förskolan. Såväl förskolechefer, förskollärare som arbetslag ser undervisning och lärande som liktydiga begrepp och förskollärare ser sig inte själva som undervisande lärare 27

28 Resultaten av granskningarna pekar på att: Barnen i förskolorna riskerar att gå miste om en rad tillfällen då de genom undervisning kan få möjlighet att utvecklas och lära optimalt i riktning mot de mål förskolan ska sträva efter 28

29 Resultaten av granskningarna pekar på att: Det behöver klargöras vad förskollärares ansvar för undervisningen innebär Förskolechefens ansvar och ledarskap behöver förtydligas 29

30 Undervisning i förskolan Barnträdgårdslärarinnorna undervisade Kunskapsförmedling? Fantasi, kreativitet och skapande? Lek? Omsorg? Styrda aktiviteter? Blir verksamheten mer skollik? 30

31 Dikt av Loris Malaguzzi ( ) Ett barn har (föds med) hundra språk men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten och fantasin, vetenskapen och fantasteriet, det inre och det yttre görs till varandras motsatser. 31

32 Undervisning som rhizom eller med fokus på lärandets objekt? Postmoderna/socialkonstruktionistiska/ konstruktionistiska/posthumanistiska inriktningar (rhizom det kompetenta barnet ) Utvecklingspedagogik (lärandets objekt barns kompetens ) (Neuroforskning?) Reggio Emilia Pedagogisk dokumentation ECERS BRUK TRAS 32

33 Undervisning (förskola 1) Medvetna handlingar från läraren Kunskap ses som något som konstrueras tillsammans av barn och vuxna 33

34 Undervisning (förskola 2) Skiljer på undervisning och utbildning Skiljer mellan vem som får bedriva och vara delaktig 34

35 Vad kännetecknar undervisning i förskolan följer inte alltid förbestämda steg tona in barnets tänkande, känslor och handlingar barnets utveckling och lärande stöttas i riktning mot läroplanens mål Relationellt autentiskt temaintegrerat 35

36 5. Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan CHRISTIAN EIDEVALD, INGRID ENGDAHL, SOFIA FRANKENBERG, HILLEVI LENZ TAGUCHI OCH ANNA PALMER, STOCKHOLMS UNIVERSITET 36

37 Strategier för att stötta lärande och utveckling 1(2) Samaktivt stöttande Uppgiftsstöttande tillför en uppgift som stöttar förmåga att agera, tänka och handla på ett mer avancerat sätt Ekologiskt stöttande den omgivande miljön och materialen skapar specifika förutsättningar som möjliggör vissa handlingar 37

38 Strategier för att stötta lärande och utveckling 2(2) Samaktivt stöttande Självstöttande barnen prövar själva att utföra handlingar Socialt stöttande andra dras in i aktiviteter 38

39 I förskolans tradition och forskning lyfts betydelsen av kommunikation och meta-kognition: - dialogpedagogik (SOU, 1972:26) - lyssnandets pedagogik med stöd i Reggio-Emiliafilosofin (Åberg & Lenz Taguchi, 2018) - utvecklingspedagogik (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014) - meta-kommunikation, olika sorters frågor (Pihlgren, 2017) 39

40 Kommunikationens betydelse Pihlgren (2017): olika typer av samtal inom undervisning: konversation, en dialog där olika synpunkter förs fram debatt, där olika åsikter kritiskt ställs emot varandra instruktion, där ett gemensamt svar eller slutsats efterfrågas (tyngdlag) undersökning, en dialog där ett område eller en idé belyser olika möjligheter och analyseras 40

41 Undervisning omsorg* Planering Stöttande Söka och dokumentera Nya aktiviteter Ny planering, utifrån barnens frågor Se över miljön 41

42 Vuxnas roll i leken? Wood (2014): lekens tre riktningar Barninitierad lek Vuxenstödd lek Policystyrd/målstyrd lärandelek Är det fortfarande lek om aktiviteten har lärandemål? 42

43 Demokratifostran Är det bara förslag med flest röster som ska lyssnas på? Vad är ett målmedvetet arbete för att en grupp av individer ska arbeta mot ett gemensamt mål, när det finns olika uppfattningar byggt på olika erfarenheter bland barnen (men även på barnens olika positioner inom barngruppen)? 43

44 Shiers (2001) modell i fem steg 1. att bli lyssnad på 2. att få stöd i att uttrycka sina åsikter 3. att barns åsikter ska tas under övervägande 4. att barn blir delaktiga i beslutsprocessen 5. att barn delar makt och beslutsfattande med vuxna 44

45 Undervisning skapande* Exemplet med play-doh leklera. Hur kan den situationen utvecklas till undervisning? Musik? 45

46 Motstånd motiverar läroprocesser Hos barn som möter motstånd i ett material sätts problemlösningsaktiviteter i gång Att lösa problem leder till lärande och utveckling av kreativitet Ju större utmaning, desto större lycka när projektet är i hamn. Barnen blir motiverade att hitta lösningar och använder sin fantasi. Att pröva men inte fullt ut lyckas direkt är utmanande. 46

47 Frågor kring undervisningens dilemma Ska man börja undervisa i den pågående skapandeprocessen, genom att visa lösningar? En del i undervisningen är att observera och leda en medveten strategi med uppgiftsstöttning. Inte för mycket (behöver få pröva), inte för lite (tappar koncentrationen om det det blir för svårt) Hur länge ska man låta barnet pröva, kanske utan att lyckas? (motivation och intresse avgör) 47

48 Undervisning att ge förutsättningar i form av material, instrument och tid, återkommande och i långa pass. Utsträckt över tid, med koppling till lärandemål, är det undervisning Frivilligheten i deltagandet och uppslukade av aktiviteten (flow) är kännetecken för lärandeprocesser När barnen lyckats visar de glädje, tilltron till egna förmågor växer 48

49 Så vad är då viktigt för UNDERVISNING i förskolan? 49

50 uppmärksamhet på det barnen visar intresse och glädje inför, som en utgångspunkt närmare precisering av områden barnen behöver mer erfarenhet eller kunskap om (lpfö) identifiering av målområden med koppling till läroplanen och gemensamma problemställningar (som både intresserar barn och vuxna) iscensättande av ämnesövergripande lärandesituationer (tema och projekt) iordningsställande av miljöer för lärande, med verktyg och material 50

51 utforskande och frågeinriktade metoder, kopplade till samtal om lärandeprocessen koncentrerade arbetspass integrerade i utbildningen över dagen identifiering och användning av platser, människor och miljöer utanför förskolan små grupper för inflytande och aktivt deltagande balans mellan gruppaktiviteter och att uppmärksamma varje barn 51

52 medvetna strategier för att stärka barnens uppmärksamhet och uthållighet lekfullhet och frivillighet omsorgsfullhet och trygghet skapande i många olika uttrycksformer Förverkligande av en socialt hållbar miljö dokumentation/observation som en del i undervisningen uppföljning och analys som utgångspunkt för fortsatt planerad undervisning 52