Självmo>va>on. Varför mo>va>on? Agenda. Kursmål Ingenjörsprofessionalism. Programmål - D & U

Transkript

1 Agenda Självmo>va>on Aseel Berglund Marie-Therese Överström Varför mo>va>on? Vad är mo>va>on? Vad händer under HT2? Om uppskjutande av Marie-Thérèse Överström 1 2 Varför mo>va>on? 3 4 Kursmål Ingenjörsprofessionalism Programmål - D & U reflektera över sina egna färdigheter och förhållningssäp Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssäp 5 6 1

2 Individuella färdigheter och förhållningssäp En D-ingenjör/mjukvaruingenjör visar ini>a>vförmåga och har förmåga >ll ep självständigt, krea>vt och kri>skt tänkande. DePa innefapar också självkännedom samt förmåga och vilja >ll personlig utveckling och livslångt lärande. D-ingenjören/mjukvaruingenjören har också förmåga ap planera sin >d och sina resurser. 7 8 Professionella färdigheter och förhållningssäp D-ingenjören/Mjukvaruingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. DePa innefapar även ap vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling. Varför? Affärslogiken 9 10 Nöjda medarbetare Tjäna pengar Nöjda kunder Bra produkter

3 mo>va>on = framgångsrika studier skriv tänk ner alla er på ord n orde t mo när ni h i ö tivat! ion!! r Ord vi tänker på när vi tänker på mo>va>on Vilja Resultat Självsäkerhet Fram>d Fokuserad Intresse Drivkrac Nu>d Entusiasm Om en vecka Gra>s mellanmål Nu

4 informa>on om självkontroll = mer medvetenhet om självkontrollsförmåga 19 The marsmallow test hpps:// 20 ökar sin självkontroll psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. YPre mo>va>on NE Na>onalencyklopedin Inre mo>va>on Maslow Självförverkligande behov Iden>tet en drivkrac hos individen nyfikenhet ap umöra nya ak>viteter Sociala behov Behov av trygghet Fysiologiska behov

5 Self-Determina>on Theory Flow Kompetens Självbestämmande social meningsfullhet Edward L. Deci och Richard M. Ryan Mihaly Csikszentmihalyi 27 High Challanges Low Increasing challange Low Anxiety Increasing skills Increasing skills Skills Increasing challange Flow Boredom High 28 Mo>va>onscykeln (Vealey, 2005) Om något är kul gör vi det ocare..och om vi blir bäpre på det är det roligare.. Om vi gör det ocare blir vi bäpre på det individens subjek>va upplevelse av sin egen kompetens själveffek>vitet förväntningar på egen presta>on resultat studenter med god själveffek>vitet & posi>va förväntningar på sin presta>on à anstränger sig mer à läpare hipar uppgicer som ger en känsla av inre mo>va>on à nå goda resultat

6 Info om HT2 Självmo>va>on 31 Uppgic Skrivuppgicen 25/11 Dialogseminariet Självmo>va>on Om uppskjutande- Procras>nering HiPa din mo>va>on- Öka din studiepresta>on Marie-Therese Överström 7 NOVEMBER High Challanges Low Increasing challange Low Anxiety Increasing skills Increasing skills Skills Increasing challange Flow Boredom High Dagens agenda Vad är procras>nering? Modell - Beteendeanalys- SORKK Dagens >ps - Ge rep>lhjärna en match Övningar 6

7 37 NOVEMBER 7, Uppskjutande/prokastrinering - Prokras>nering är konsten ap göra något >ll mycket mera än vad det är - AP vanemässigt skjuta upp så mycket ap det blir svårt ap hålla koll på allt - Vanan ap skjuta upp blir generaliserad. Obehag Det som händer ibland när vi närmar oss en inlärningssitua4on/presta4on är a7 obehag väcks. Obehag signalerar fara - vill vi inte uppleva/eller känna Vi känner motstånd - och vi undviker Titel/föreläsare 7 NOVEMBER Titel/föreläsare 7 NOVEMBER Uppskjutande-Procras>nering Uppskjutande - Procras>nering Du säger till dig själv: Olust Vi går på vår känsla att du utför uppgifter bättre under press att du behöver vara i toppform för att kunna prestera/studera Vi distraherar oss för att reglera våra känslor - Komma ifrån rädslan för att misslyckas att prestationen du gör när det inte känns helt bra- är ingen bra prestation Titel/föreläsare Uppskjutande-Procras>nering 7 NOVEMBER Övervärderar tiden du har kvar att göra en uppgift Undervärderar tiden att färdigställa en uppgift Övervärderar hur motiverad du kommer att känna dig- nästa dag, nästa vecka, nästa månad Du tänker att för att lyckas med en uppgift behöver du känna för att göra den Du letar efter saker som kan distrahera dig Registreringsformulär beteendeanalys SORKK Handling Situa3on S När? Var? Vad hände innan? Situa>on 1 Situa>on 2 Reak3oner som väcks inom individen o Tankar Känslor Fysiska reak>oner R Vilka beteenden individen umör? Agera / reagera Konsekvens på kort sikt K Vilket resultat blir det för individen direkt ecer beteendet 7 NOVEMBER Konsekvens på lång sikt K De konsekvenser som drabbar individen på sikt 7

8 Situa>on SiPer vid skrivbordet. Har planerat ap läsa >ll jobbig tenta. Påverkansfaktorer: Våra 4digare erfarenheter Hur vi ser på oss själva. Dagsformen mm Vad tänker du? Vad känner du? Vad händer i kroppen? Vad gör du? Konsekvens på kort sikt-lång sikt? NOVEMBER 7, Tanke Känsla Beteende Resultat 7 NOVEMBER Samband svart vi? tänkande, an3ngen eller och uppskjutande Den tärande spiralen Jag kommer aldrig att klara tentan! Alla andra tycks klara. Jag duger i inte. Osäkerhet, nedstämdhet Orkar inte studera, somnar om, spelar dator, städar, fika med kompisar etc. Skjuter upp. Oron ökar negativa tankar ökar. 7 NOVEMBER NOVEMBER Den stärkande spiralen Den nega>va spiralen Tanke Känsla Jag vet inte hur tentan kommer att gå. Jag ska göra så gott jag kan. Kanske går det bra. Det här är svårt. Jag vill försöka. Jag kan inte göra mer än ett ärligt försök just nu. Osäkerhet. OK. Känns bra att försöka Beteende Jag läser och förbereder mig så mycket som är rimligt. Det blir lättare när jag strukturerar upp min dag, med paus och återhämtning. Resultat Jag känner mig mera tillfreds med mig själv, hur det än gick. Jag har gjort så gott jag har kunnat och det finns en chans till. Om jag inte blir godkänd nu har jag gjort en stor del av jobbet inför omtenta. 7 NOVEMBER Undvik undvikandet Se studierna som e? arbete! - säp en start och sluvd - hipa ru>ner i vardagen - ta hand om dina basbehov: kost, sömn, mo>on och dagsljus bra ru4ner ger utrymme för avkoppling och fri 4d! 8

9 5 minutersmetoden Tips Andas i fyrkant (ge reptilhjärnan en match) Selfmonitoring Schema baklänges- balansera vardagen 7 NOVEMBER NOVEMBER Vad göra? 5 minutersmetoden eller 4 steg ap komma igång. Steg 1. Gör upp ett avtal med dig själv: Att du ska sitta 5 min med dina studier inte mer! Gör en rimlig bedömning av vad du kan uträtta på den bestämda tiden. Om du börjar känna obehag tillåt obehaget att komma. Acceptera att det känns jobbigt. Använd timer för att hålla tiden. Steg 2. Efter 5 min, fråga dig själv om det är möjligt att sitta 5 min till! Om möjligt, gör så. Fortsätt i 5 och 10 minuters pass tills det är lämpligt att ta en paus eller tills du inte står ut med obehaget. 7 NOVEMBER Steg 3. Om du måste avbryta p g a obehag eller för att det är nödvändigt med en paus börja på nytt med 5 min. Börja med något som gör det lättare för dig att starta igen ex markera avsnitt du ska börja med. Steg 4. Bestäm när du ska börja igen. Glöm inte att boka in belöningen efter t ex 45 min. Registrera MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN Träffa vänner X X X Slappa X X Yoga X Pluggfri helg X X 53 Sinnesrobönen Ge mig sinnesro ap acceptera det jag inte kan förändra, mod ap förändra det jag kan och förstånd ap inse skillnaden Kontakta Studenthälsan studenthalsan@liu.se 9