Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Relevanta dokument
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

PK (INR) och D-dimer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

APTT konstiga resultat och lupus

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

ANELÄK Massiv transfusion

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Koagulation och Antikoagulantia

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hemostasen. Hemostasen

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Koagulation och Antikoagulantia

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna

Doseringsanvisningar för Fragmin

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

PK-INR PT-INR D-dimer

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Provtagning med mikrorör för koagulationsanalyser

Stora blödningar vid förlossningen. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

Neonatal trombocytopeni

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

Blödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Hemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

Klassifikation av anemi och koagulation

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija

Neonatal Trombocytopeni

Metodbeskrivning Pk (INR) Protrombinkomplex - CoaguChek XS Pro

Tankar runt användandet av olika blodprodukter

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

Expertgruppen för Koagulation

Trombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Patient-/vårdgivarguide

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Klinisk kemi och farmakologi Giltigt från: Fastställd av: Malgorzata Karawajczyk Erytrocyter sedimentationsreaktion, B- (mikrosänka)

Antitrombinbrist. Venös tromboembolism och graviditet. M Hellgren Obstetrikenheten SU/Östra Sahlgrenska Akademin

Vad händer på Equalis

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Obstetrisk blödning! Hemostasrubbningar! Obstetrik dagarna, Umeå 2019 Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

1.5 Hemostasen en översikt

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby

RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Protrombinkomplex, B-P- (Thrombotrack II)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Preanalys - webbenkät och diskussion

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Koagulation och graviditet

PRODUKTRESUMÉ. Mängd per 20 ml injektionsflaska (IE)

Tandvård o hemostas. Hemostasen sker i tre steg.

Behandling av Lungemboli IVA

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

UpDate akut blödning. Mårten Söderberg SVK 2015

Transkript:

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två typer av rutinmässiga metoder 1) Aktiverad partiell tromboplastintid (APTT) som mäter faktorer i den interna vägen, XII, XI, X, IX, VIII, V, protrombin och fibrinogen (ej VII och XIII). 2) Protrombinkomplex (PK) används främst för att justera behandling med vitamin K-antagonister. PK mäter faktorerna II, VII, X Syftet med denna laboration är att praktiskt lära sig samt att förstå screeninganalyserna som används för rutinmässig undersökning av hemostasen. Mål Kunskap och förståelse få kunskap om olika mätmetoder och deras uppbyggnad för mätning av koagulation. få förståelse för begränsningar hos mätmetoder och inverkan av störningar för att undvika mätfel. Färdighet och förmåga kunna välja lämplig mätmetod i en given mätuppgift samt utföra mätningar. ha fått erfarenhet av experimentellt arbete för patientnära analyser. kunna kommunicera resultat från det laborativa experimentet. Värderingsförmåga och förhållningssätt ha förståelse för hur man kan göra enkla kliniska kopplingar.

Innehåll Praktiskt handhavande vid mätning av PK, APTT och beräkning av INR Översikt diagnostiska metoder Bilder hemostas

APTT Allt skall förvärmas i vattenbad och hållas varmt under hela laborationen! 1. Börja med att pytsa följande i separata plaströr och ställ i vattenbadet (märk rören!): 1 rör med 500 µl CaCl 2 1 rör med 500 µl APTT reagens 2 rör med 100 µl NKP Normal plasma i varje 2 rör med 100 µl OKP Onormal plasma i varje OBS! Tillsätt till ett prov i taget så att exakta tider mäts! 2. Tillsätt 100 µl APTT-reagens till NKP prov 1, starta klockan direkt vid tillsats av APTT-reagens. Vänta i 5 minuter. 3. Efter exakt 5 minuter tillsätt 100 µl CaCl 2 till NKP prov 1, sätt på en kork, starta klockan och vagga provet i vattenbadet enligt demonstration. När ni ser ett koagel stannar ni klockan och antecknar tiden i sekunder. Upprepa nu med de andra rören (NKP prov 2, OKP prov 1, OKP prov 2). För att få ut APT-tid så beräknar ni medelvärdet av era dubbelprover. APTT CaCl 2 NKP OKP Jämföres Normalt referensintervall APTT: 30-42s

PK-INR Allt skall förvärmas i vattenbad och hållas varmt under hela laborationen! 1. Börja med att pytsa nedanstående! Späd 50 µl NKP med 300 µl Owrens buffert (1:7) i ett plaströr Späd 50 µl OKP med 300 µl Owrens buffert (1:7) i ett plaströr För över 200 µl Owrens reagens (Owrens PT) i 4 st rör (4 x 200 µl) Ställ alla rören i vattenbadet i 5 min 2. Tag 100 µl utspädd NKP till ett rör med Owrens PT-reagens, sätt på korken och starta klockan. Börja vagga provet i vattenbadet enligt instruktion. Stanna klockan när koagel bildats. Anteckna tiden i sekunder. Upprepa samma sak en gång till så att ni får dubbelprov. 3. Tag 100 µl utspädd OKP till ett rör med Owrens PT-reagens, sätt på korken och starta klockan. Börja vagga provet i vattenbadet enligt instruktion. Stanna klockan när koagel bildats. Anteckna tiden i sekunder. Upprepa samma sak en gång till så att ni får dubbelprov. Räkna ut PK-INR för OKP-provet enligt formeln. ISI för det använda reagenset sätts till 1,0. Tänk på att Clot Time skall vara i sekunder. Owrens reagens: TP och bristplasma (- II, VII, X, IX) + CaCl 2 Owrens buffert Owr Reagens NKP OKP Spädningsbuffert (1:7) Jämföres Normalt referensintervall PK-INR: 0.8-1.2

Mätning av PK, APTT och beräkning av INR ADEKVAT HEMOSTAS För detta krävs koagulationsfaktorer och funktionella trombocyter Normalt APTT PK-INR < 1.6 Normalt Fibrinogen > 1 g/l Trombocyter > 50 x 10 9 /l Vid inadekvat hemostas bildas ett luckert, instabilt och lätt lyserbart koagel. ÖVERSIKT DIAGNOSTISKA METODER För att undersöka koagulationen används olika screeningmetoder (APTT och PK-INR) där olika steg i koagulationen studeras, vilka vidare kan kompletteras med analys av enskilda koagulationsfaktorer. LABORATORIEANALYSER Trombocyter (TPK) Allmänt Trombocyterna bildas från megakaryocyter i benmärgen Medellivslängd 5-10 dygn i cirkulationen, vilket innebär att ca 20 % nya trombocyter tillkommer dagligen. Trombocyterna är nödvändiga för normal hemostas. Normalvärde kvinnor 165-387 x 10 9 /l män 145-348 x 10 9 /l. Provtagning: EDTA rör. Trombocytopeni Trombocytantal <120 x 10 9 /l Blödningsbenägenheten från speciellt slemhinnor och stick ökar successivt när trombocytantalet sjunker under 80 x 10 9 /l. Vid trombocytantal <20 x 10 9 /l ökar risken för spontana blödningar (inklusive hjärnblödning). Trombocytdysfunktion Vanligast är patienter med lätt ökad blödningsbenägenhet trots normalt trombocytantal. Detta beror på ärftliga mindre väldefinierade milda trombocytfunktionsdefekter. Trombocytos Trombocytantal >500 x 10 9 /l Reaktiv trombocytos uppträder efter blödning (inklusive efter förlossning), i samband med infektioner och cancer. Trombocytantalet kan stiga till >800 x 10 9 /l vid vissa sjukdomstillstånd (t.ex. essentiell trombocytemi) kan vara trombocytantalet vara mycket högt (>1000) och dessa patienter kan vara lättblödande (trots högt trombocytantal) samtidigt som de är trombosbenägna.

APTT Allmänt Normalvärde 30-42 sek. Koagulationstidsmätning i plasma med reagens som innehåller fosfolipid och koagulationsaktivator t. ex. kiselpartiklar. APT tiden mäter den samlade aktiviteten av faktor II, V, VIII, IX, X, XI, XII och fibrinogen. Provtagning: citratrör. Rubbningar Förlängd APTT >42 sek: APTT förlängs vid brist på en eller flera ovanstående koagulationsfaktorer och när koagulationen hämmas av läkemedel t. ex. heparin (till viss del även lågmolekylära hepariner) och Waran. Vid PK- INR>2.0 pga. Waranbehandling är APTT oftast >42 sek. APTT förlängs också om det finns antikroppar mot fosfolipidbindande proteiner i patientens plasma (lupus antikoagulans) vilket kan vara förenat med ökad trombosrisk. Förlängd APTT bör utredas innan elektiv operation för att utesluta hemofili eller andra koagulationsfaktorbrister, vilka kan medföra blödningsproblem. För kort APTT <30 sek: Korta APT tider ses vid förhöjda nivåer av faktor VIII och/eller fibrinogen (graviditet, inflammation, infektion mm.) och föranleder ingen åtgärd. PK-INR Allmänt Normalvärde <1.2 Koagulationstidsmätning med reagens som innehåller aktivator (tromboplastin) och bovin bristplasma, vilket gör att koagulationstiden blir beroende av den samlade aktiviteten av koagulationsfaktor II, VII, och X (os, ej IX) Sänkt aktivitet/brist höjer PK-INR. Provtagning: citratrör. Rubbningar Höga PK-INR Heriditär brist på faktor II, VII eller X. Av dessa är heterozygot faktor VII-brist vanligast. PK-INR är då vanligen lätt-måttligt förhöjt. PK-INR: - stiger vid nedsatt leverfunktion då produktionen av faktor II, VII och X sjunker. - stiger snabbt i samband med sepsis pga konsumtion av koagulationsfaktor VII. - används för kontroll av Waranbehandling och bör vara högst 1.5 vid kirurgi (1.2 vid neurokirurgi). - kan stiga i samband med vård av patienter som fastar eller ges antibiotika, som slår ut tarmfloran (t. ex. i samband med bukåkommor). PK-INR normaliseras i dessa fall snabbt med K-vitamin. Låga PK-INR < 0.9 är normalt vid graviditet och kan ses vid östrogenbehandling samt inflammatoriska tillstånd.

FIBRINOGEN Allmänt Normalvärde 2-4 g/l. Provtagning rekommenderas vid allvarliga blödningstillstånd och oklar APT-tidsförlängning. Observera att APTT kan i vissa fall vara normalt eller vid övre normalgräns trots fibrinogen < 1g/l. Provtagning: citratrör. Rubbningar Låga fibrinogennivåer < 1 g/l: Ärftlig brist är mycket ovanlig Förvärvad brist ses bl. a. vid stor blodförlust och undertransfusion med plasma, och vid kraftig fibrinolys. Höga fibrinogennivåer > 5 g/l: Postoperativt, vid infektioner/inflammatoriska tillstånd och i samband med graviditet är det normalt med höga fibrinogennivåer. D-DIMER Allmänt Normalvärde < 0.5 ng/l Immunologiskt test som påvisar D-dimer strukturen, vilken uppstår vid nedbrytning av korsbundet fibrin i samband med fibrinolys. Provtagning: citratrör. Rubbningar Förhöjd D-dimernivå. Venös trombossjukdom (VTE), infektioner, innflammatoriska tillstånd, aortaanerurysm, cancer, graviditet. ANTITROMBIN Allmänt Normalvärde0.8-1.2 kie/l (80-120% enligt tidigare svarsrutin). Barn har samma normalvärden som vuxna från ca 6 månaders ålder. Provtagning: citratrör. Rubbningar Sänkt antitrombinnivå < 0.7 kie/l Heriditärbrist Endast heterozygot brist har påvisats. Antitrombinnivån kan variera mellan 0.4-0.7 kie/l hos olika patienter. Patienter med känd hereditär brist skall alltid handläggas i samråd med koagulationsspecialist. Förvärvad brist: Ses bland annat vid graviditetskomplikationer och sepsis. Lätt sänkt antitrombinnivå kan ses i samband med heparininfusion under de första dygnen.