Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Bergshamra förskoleenhet Solna stad

Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Granbacka förskoleenhet Solna stad

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Hagalunds förskoleenhet Solna stad

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Tuppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Fö rä ldrärs syn pä fö rsköleverksämheten

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solgården 2014

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Verksamhetsplan 2016/2017. Förskolechef: Suzanne Rath Tel E-post:

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lunnen 2013

Likabehandlingsplan Förskolan Mällby

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Förskolan föräldraenkät På vår. Solhjulets. Gävle Totalt. Bomhus. förskola. Antal svarande Utveckling och Lärande

Likabehandlingsplan Förskolan Korpen

Förskolan Bondebackas arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Ögonstenen Läsåret

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Förskolan Parkens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Bondebacka

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Förskoleområde Trångsund 2016

Söderslottets förskola 4-5-årsgrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HT 2018/VT 2019

Systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning. Vi vänder oss till alla barn och föräldrar. Vi skapar en brygga för barnen

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lunnen 2014

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 4, läsåret

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Plommonets förskola Wåga & Wilja förskolor Reggio Emilia inspirerad verksamhet

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Bodals förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN SKOGSGLÄNTANS TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast ändrat

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Plan mot kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Broby förskola

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Hunnebostrands förskola

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning ht vt 2012

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Transkript:

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Bergshamra förskoleenhet Solna stad

Beskrivning av förskoleenheten Bergshamra förskoleenhet är en enhet i förändring och utveckling. Med nytt ledarskap arbetar vi för en ansvarstagande organisation med uppdraget i centrum. Det innebär att vi som arbetar i förskoleenheten tillsammans lägger ett pussel där varje bit är lika viktig. Att organisationen är ansvarstagande betyder att varje person tar ansvar för sin bit, och att vi tillsammans jobbar för en bra och utvecklande vardag för barnen. Alla medarbetare är lika viktiga för det totala resultatet och är viktiga kuggar i hjulet. Förskolläraren har ett uttalat ansvar för pedagogisk utveckling. Trygga barn och vårdnadshavare är viktigt för oss och vi tror att ett professionellt bemötande och en genomtänkt verksamhet är grunden för att lyckas. Alla medarbetare har lika stort ansvar att möta alla som kommer till förskolan på ett professionellt och trevligt sätt. Att kunna förklara vad vi gör och varför, är ett stort led i hur vi arbetar för tryggare familjer i Bergshamra förskoleenhet. På föräldramötet på höstterminen deltar förskolechef för att välkomna till ett nytt läsår och även vara tillgänglig för frågor. En annan form av inflytande är föräldraråden och de kallar förskolan till en gång på hösten och två gånger under våren. Att vårdnadshavare är informerade om vad som händer ser vi som mycket viktigt och informationsbrev skickas kontinuerligt hem till alla via e-post. Varje familj har ett utvecklingssamtal per termin om det egna barnet och vi bjuder in till föräldramöten en gång per termin. På höstterminens föräldramöte deltar förskolechef för att välkomna till ett nytt läsår och vara tillgänglig för frågor. En annan form av inflytande är föräldraråden och förskolan bjuder in till dem en gång på hösten och två gånger under våren. Barnen står självklart i fokus i våra verksamheter. Att göra en rolig, spännande och utvecklande dag för alla barn är vårt uppdrag. Vi genomför olika aktiviteter och barnen får delta i mindre grupper. Att sätta barnen i fokus innebär även att dokumentera lärandet, att reflektera tillsammans och att fånga glädjen i de små vardagliga händelserna under dagen. I vår syn på lärande lär sig barnen kontinuerligt i vardagsrutiner, i fri lek, på samlingar, i projekt samt i samspel med varandra och med vuxna. Lärandet är ett samspel där erfarenheter och nya upptäckter berikar alla involverade. Motor för all pedagogisk utveckling i Bergshamra förskoleenhet är den Pedagogiska Utvecklings Gruppen, PUG. En personal från varje avdelning är representerad. PUG arbetar för gemensamma pedagogiska idéer och ställningstaganden i hela enheten. Den leds av ledningsgruppen och PUG:s viktigaste verktyg är kommunikation och dialog. Våra förskolor ligger i både södra och norra Bergshamra; Fröet och Rågen i södra och Tellus och Taurus i norra. Tillsammans är vi 34 medarbetare, inklusive förskolechef och biträdande förskolechef, som tillsammans verkar för en utvecklande och bra dag för barnen.

Enhetens barn och personal Personal Antal årsarbetare Antal årsarbetare Tellus 12 Taurus 6 Rågen 6 Fröet 8 Verksamhetsmått/Nyckeltal 2011 2012 2013 Andel förskollärare 37,5 Barn per årsarbetare Barnantal Tellus Taurus Rågen Fröet Antal 1-2 åringar Antal 3 åringar Antal 4-5 åringar Totalt antal barn Ekonomi Intäkter Kostnader Resultat Avvikelse i % Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse

Kommunfullmäktiges effektmål Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som är väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka. Nyckeltal Andelen förskolebarn i Solnas kommunala förskolor som känner sig trygga i förskolan Andel förskoleplatser där dokumentation sker av barnens individuella utveckling och lärande Andel förskoleplatser där dialog med föräldrarna och förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin Enhetens mål Andelen barn som är trygga på förskolan ska öka Resultat 2011 2012 2013 2014 2015 Aktivitet Arbeta utifrån den gemensamma modellen för inskolning i alla förskoleenheter. Kommunicera inskolningsmodellen till föräldrar och personal. Arbeta för kontinuitet och stabilitet i arbetslagen. Tydligt kommunicerad och väl genomtänkt verksamhet för barnen. Bra kommunikation med vårdnadshavarna Uppföljning Följs upp i oktober och februari i samband med avslutat inskolning. Följs upp tillsammans med personal samt avstämning resultat attitydundersökning. Analys/åtgärder Tryggheten och nöjdheten i attitydundersökningen ligger fortsatt på lägre nivå än genomsnittet för Solna. En gemensam inskolningsmodell för alla familjer i Solna skapar trygghet och stabilitet. Om man som familj vet och förstår vad som förväntas när man kommer till förskolan så blir starten i förskolan tryggare. Att komma som familj till förskolan med sitt lilla barn är en ny situation där man lätt kan känna sig osäker och orolig, men med tydliga förväntningar och välkommunicerade modeller så minimerar vi otrygghet och oro så långt det går. En rak och tydlig kommunikation skapar också trygghet där man som vårdnadshavare får insyn och känner tillit. Vi behöver förtydliga hur vi kommunicerar med föräldrar. Detta gör vi genom att kontinuerligt skicka informationsbrev, både om verksamheten och ifrån förskolechef om vad som är på gång i enheten och på den egna avdelningen. Självklart ska informationen handla om vad vi gör tillsammans med barnen och hur vi kopplar detta till läroplanen, men det finns också ett stort behov hos våra vårdnadshavare att få veta om barnet ätit bra, sovit tillräckligt, om det behövs mer blöjor eller om galonisarna blivit för små, så vi får heller inte glömma bort den praktiska informationen. Vi ska inte heller förringa den dagliga kommunikationen i hallen eller på gården.

Vi behöver förbättra rutinerna kring introduktioner av ny personal så alla känner till våra arbetssätt. När en ny medarbetare kommer till våra verksamheter finns det många rutiner och förhållningsregler att gå igenom. När man kommer ny till en arbetsplats är det inte bara de praktiska sakerna man behöver få genomgånget utan även hur vi tänker, varför vi gör som vi gör, vilka ställningstaganden vi gjort som behöver kommuniceras, och här kan vi generellt bli mycket bättre, genom att utse ansvarig person för olika bitar i introduktionen. Trygghet och stabilitet för barn och vårdnadshavare är förstås att man möter samma personer i verksamheten under en längre tid, men med en bra introduktion kan vi också minimera att glappet blir för stort när det blir byte i personalgrupperna. Förskolan är en rörlig bransch och personer byter arbete, skaffar barn o s v. Detta kan vi inte göra så mycket åt, men vi kan arbeta för att få till så bra och stabila lösningar som det går. Vi försöker i så stor utsträckning som möjligt använda samma vikarier vid sjukdom, gärna också överlappa i rekryteringar med kända ansikten för barnen. Kontinuerligt med detta arbetar vi självklart med att bli en så attraktiv arbetsplats som det bara går genom att ha ett öppet klimat, en rak dialog, en god verksamhet och en utvecklande vardag. En närvarande och rak chef/ledare är också av yttersta vikt för en hållbar organisation. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Nämndens mål Alla enheter ska ha sin årliga budget i balans Nyckeltal Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning Sjukfrånvaron i procent av tillgänglig tid är 5,9 % Antal barn i förskolan per årsarbetare Aktivitet Då vi inte haft fullt med barn har en åtgärd varit att inte rekrytera personal vid t ex gravvikariat eller andra till lediga tjänster. Samt se över fördelningen av tjänster förskollärare/barnskötare och administration/personal i barngrupp. Öka andelen högskoleutbildad personal. Dialog med placeringsenheten för att försöka få barn till de platser vi har. All personal som är frånvarande ska ringa sin chef och meddela detta, en aktivitet för att komma tillrätta med korttidssjukfrånvaron. Vi arbetar för en ansvarstagande organisation och en god psykosocial arbetsmiljö. Lämna förslag till förvaltningen på möjliga lokalförändringar inom enheten. Hålla nere kostnaderna för material och vikarier så långt det är möjligt Uppföljning Följ upp i budgetuppföljningar och delårsrapporter med hjälp av organisationsteamet och chef förskola. Kontinuerligt följs sjukfrånvaron upp, hur många har anmält sig långtidsfrånvaro, korttidsfrånvaro o s v. Vi får också kontinuerlig uppföljning från HR på antalet korttidsfrånvarotillfällen.

Analys/åtgärder Vi hade för mycket personal i relation till det antal barn som är tillgängligt i Bergshamra i början på året. Förskoleenhetens administration var också alltför omfattande så här har vi gjort stora förändringar genom att avsluta administrativ tjänster. Det finns många förskolor i Bergshamra, både enskilda och kommunala, och barnantalet är relativt konstant då området inte expanderar. Detta har jag sett över så efter sommaren ligger vi i fas och den personalkostym vi har passar bättre det antal barn vi har inne. Eventuellt personalöverskott kommuniceras med HR. Andelen högskoleutbildade personer behöver öka, framförallt på Tellus förskola. Jag arbetar på lång sikt för att öka antalet förskollärare, men det finns en tröghet i det då personer arbetar kvar och man på lång sikt kan öka antalet förskollärare. När tomma platser uppstår tar vi omgående en dialog med placeringen för att om möjligt fylla den tomma platsen. Inför sommaren fanns det inga barn i kön och vi stängde därför en avdelning på vår största förskola, Tellus. Till VT 2014 ser vi tillsammans med placeringsenheten över om vi kan öppna den igen. Korttidsfrånvaron i Bergshamra förskoleenhet har gått ner från 6,6 % till 5,9 %. Det är ett glädjande resultat som beror på olika saker. Den psykosociala arbetsmiljön i enheten har blivit bättre under terminen, fler medarbetare får delta i planering och ta ansvar för att skapa en bättre gemensam arbetsmiljö där vi bryr oss om varandra, och i det klimatet blir man mindre sjuk. Vid korttidsfrånvaro anlitar vi vikarier och försöker så långt det går använda återkommande vikarier