Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är en metod för att öka medvetenheten om det egna arbetet i förskolan och skolan och därmed göra det möjligt att synliggöra och reflektera över förhållningssätt och lärandeprocesser. Skolverket betonar vikten av att detta görs till en del av det dagliga arbetet tillsammans med barnen. Dokumentationen blir dock först pedagogisk då den används för att förstå och fatta nya beslut om utmaningar för barns och vuxnas lärande i ett socialt samspel. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg och ett gemensamt reflektionsdokument pedagoger emellan, mellan pedagoger och barn/elever och mellan familj och förskola/skola, dvs. ett utvärderingsdokument riktat mot den didaktik som utövas och blir synlig i de vardagliga aktiviteterna. (Lenz Taguchi 2000) Dokumentationsmatrisen är tänkt som en hjälp att systematisera dokumentationen kring det egna arbetet i förskola och skola. Ann-Charlotte Lindgren 2009
Dokumentationsmatris Varför/mål Kompetenser eller områden vi vill utveckla i vår verksamhet. Frågor vi ställer oss. Målen kan vara riktade mot den kompetens man önskar att verksamheten eller barnen/eleverna ska utveckla. Var noga med att rikta frågorna till er själva och ert arbetssätt. Hur arbetar vi för att. Utvärdering Detta har vi uppnått Vad/fokus Prioriterat område för dokumentationen Välj ut ett område eller situation och gå på djupet med analyserna. Samma dokumentation kan användas till att förstå flera olika aspekter. Så märks/syns det i vår verksamhet, barngrupp/klass Hur/metod Olika sätt vi valt att dokumentera på Vad vill ni ta reda på? Vilken metod kan vara lämplig för det? Så märks det i vår planering Dessa tre nedre rutor handlar om utvärdering. Vad ni uppnått, hur det syns i er verksamhet hos barnen/eleverna och er själva samt hur det påverkat er planering och ert sätt att fortsättningsvis
Varför/mål Kompetenser eller områden vi vill utveckla i vår verksamhet. Frågor vi ställer oss. I denna ruta skriver ni syftet eller målet med dokumentationen, vad ska den hjälpa till att utveckla och synliggöra? Mål kan vara riktade mot verksamhet eller barn/elever men frågorna skall vara ställda till arbetslaget eller den enskilde läraren. Exempel på mål och frågor är: Målet är att våra barn/elever ska utveckla empatisk förmåga. Frågor vi ställer oss är: Vad menar vi med empati? Vad vill vi att barn ska kunna? Hur arbetar vi för att barn ska utveckla sådan förmåga? När, i vilka situationer är det särskilt framträdande att vi arbetar med empati? Hur bli det synligt för barnen/eleverna? Vad är den vuxnes roll? Eller Målet är att utveckla matematisk medvetenhet hos pedagoger och barn/elever. Frågor vi ställer oss är: Hur arbetar vi med matematik? När, hur och i vilka situationer diskuterar och synliggör vi matematiskt innehåll? Vilka är de kritiska aspekterna för att barn/elever ska kunna förstå olika områden inom matematiken?
Vad/fokus Prioriterat område för dokumentationen Man kan inte dokumentera allt i sin verksamhet och det är därför viktigt att välja fokus, ett område eller en återkommande situation i verksamheten att dokumentera kring. Utgå från läroplaner och kursplaner i ert val. Samma dokumentation kan användas för att förstå flera olika aspekter. Tex kan du analysera den dokumentation du gjort kring ett arbete med empati eller matematik även ur ett genusperspektiv. Förslag på områden att dokumentera kring är: Rutinsituationer såsom måltider, tambursituationer Fri lek eller rast Samling Eget arbete Språkutveckling eller läs- och skrivutveckling Matematisk utveckling
Hur/metod Olika sätt vi valt att dokumentera på Metoderna, dvs. det praktiska hantverket med dokumentation behöver spegla det innehåll man valt att dokumentera och kan handla om: Loggbok Fotografi Observation, videoobservation Intervju, bandinspelning Digitala berättelser Portfolio Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram kan utgöra en del av den pedagogiska dokumentationen men bör ses i ett vidgat sammanhang och därför grunda sig på dokumentation och reflektion kring arbetslagets förhållningssätt, arbetssätt och planering. Välj ett eller ett par sätt att dokumentera på det är inte rimligt att göra allt.
Detta har vi uppnått I denna ruta skriver ni i vad ni menar att ni uppnått och fått syn på med hjälp av er dokumentation. Arbetet med dokumentation behöver utvärderas med jämna mellanrum. Vilken dokumentation ligger på bordet när ni planerar? Hur används exempelvis era loggboksanteckningar och observationer? Hur analyseras de? Vilka förståelsegrunder utgår ni från när ni tolkar och analyserar er dokumentation? Exempel på vad man skulle kunna ha uppnått med arbetet kring empati kan vara: Vi har blivit mer medvetna om när barn/elever handlar empatiskt. Vi har fått en lugnare grupp/klass Exempel på vad man skulle kunna ha uppnått kring arbetet med matematisk utveckling: Vi och barnen/eleverna har blivit mer medvetna om matematiken i vardagen Vi talar mer matematik
Så märks/syns det i vår barngrupp/klass I denna ruta skriver ni i hur ni menar att arbetet fått inverkan i er barngrupp eller klass. Exempel på vad som kan tänkas bli synligt efter ett medvetet arbete kring empati är: Konflikterna har minskat och barnen/eleverna löser konflikterna verbalt i större utsträckning än tidigare Vuxna finns tillgängliga i den fria leken eller på rasten Exempel på hur ett medvetet arbetssätt kring matematik kan tänkas bli synligt i gruppen: Barnen/eleverna använder matematiska resonemang i sina lekar eller i andra ämnen Måluppfyllelsen är högre än tidigare, fler elever visar på ökad förståelse för grundläggande matematik
Så märks det i vår planering Här reflekterar ni över och beskriver hur arbetet med dokumentation har påverkat ert sätt att planera och utveckla arbetet kring ert valda område för dokumentationen. Exempel på vad som kan tänkas ha förändrats i ert arbete kring empati är: Vi planerar in tid för lek Fler vuxna finns tillgängliga på rasterna och initierar olika aktiviteter En i arbetslaget är schemalagd som lekare vissa stunder på dagen Exempel på vad som kan ha förändrats i arbetet med matematik är: Vi planerar för att synliggöra olika matematiska begrepp i våra rutinsituationer, måltiden, tambursituationen etc. Vi arbetar mer tematiskt och väver in och synliggör matematiken i de övriga ämnena, gymnastiken, slöjden, hemkunskapen mm. Vi har pedagogiska diskussioner kring specifikt matematikinnehåll där vi gemensamt bestämmer hur vi ska undervisa kring olika områden
Dokumentationen är medlet inte målet, alltså inte bara en metod för att samla dokument utan det krävs att man följer upp och analyserar dokumentationen. Vad ville vi? Hur gjorde vi? Hur gick det? Vad blev det för resultat? Hur stämmer det med läroplaners och kursplaners intentioner? Hur går vi vidare? Att dokumentera är ett sätt att förhålla sig till verksamheten för att bli medveten om vad som sker, hur man gör och varför.