Tjänseprisindex för Marknads- och opinionsundersökning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.13 TPI-rappor nr 24 Ulf Johansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007
Förord Tjänseprisindex för Marknads och opinionsundersökning Den privaa jänseprodukionen har länge ugjor en sor andel av Sveriges bruonaionalproduk (BNP) men relevana prisindex har ine uvecklas i någon sörre usräckning före år 2000. Dea kan delvis förklaras hisorisk; varor har idigare ugjor en dominerande del av ekonomin. Saisiken om ekonomin har också vari koncenrerad på varor. Yerligare en anledning är a de är ämligen komplicera a mäa prisuvecklingen på jänser. Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken uvecklas sedan några år illbaka producenprisindex för jänser, Tjänseprisindex (TPI). TPI uvecklas för de vanligase jänserna inom de branscher där aningen Naionalräkenskaperna eller EU kräver de. Denna rappor ingår i en rapporserie om Tjänseprisindex som behandlar uvecklingen av jänseprisindex i olika branscher. Syfe med rapporerna är dels a ge en beskrivning av saisiken för exerna användare dels a ugöra dokumenaion för arbee med nya jänseprisindex men också som en allmän beskrivning av hur man kan beräkna jänseprisindex. Rapporerna översäs ill engelska och publiceras på SCB:s hemsida så a kollegor på saisikbyråer i andra länder kan a del av SCB/TPI:s uvecklingsarbee. 1 SCB ackar Tack vare våra uppgifslämnare privapersoner, föreag, myndigheer och organisaioner kan SCB illhandahålla illförlilig och akuell saisik som illgodoser samhälles informaionsbehov. 1 hp://www.scb.se/emplaes/sandard 29559.asp hp://www.scb.se/emplaes/sandard 29560.asp 2
Innehåll Förord...2 1 Sammanfaning...4 2 Bakgrund...5 2.1 Förusäningar för saisikarbee inom TPI-område...6 2.2 Naionalräkenskapernas krav på prisindex...6 3 Branschbeskrivning...7 3.1 Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe...7 3.2 Nyckelal och branschfaka...9 3.3 Marknad, jänser och prisbildning...10 4 Tesundersökningens uppläggning...12 4.1 Urvalsförfarande...12 4.2 Insamlingsförfarande...12 4.3 Uvärdering av esundersökningen...12 4.4 Tesresula och slusaser...12 5 Uformning av framida undersökning...13 5.1 Urvalsförfarande...13 5.2 Insamlingsförfarande...13 5.3 Prismäningsmeoder...13 5.4 Anaganden, viker och indexberäkning...14 5.5 Borfallshanering...15 5.6 Kvaliesjusering...15 3
1 Sammanfaning Denna rappor behandlar uvecklingen av prisindex för jänser inom SNI 74.13 Marknads- och opinionsundersökning och omfaar även en beskrivning av branschen. Inom Marknads- och opinionsundersökningsbranschen besäms prise vanligvis av kosnaden för den personal som behövs för a uföra jänsen. Till de illkommer övriga kosnader som exempelvis elekosnader, regiserinköp och evenuella inveseringskosnader. Tjänserna köps ofa som e pake där alla delar av jänsen ingår. På grund av a jänserna ofa är unika är Model Pricing en lämplig meod för a mäa prisuvecklingen. I samråd med branschen har e anal ypjänser skapas upp vilka åerprissäs varje kvaral. Om jänsen ine uförs under e kvaral ombeds föreage göra en uppskaning av prise. Hänsyn vid prissäningen bör då as ill kosnader för arbeskraf, gemensamma kosnader och bruovinsmarginalen. För en del föreag kan Model pricing vara svår och alernaive är a de lämnar impris för e anal personalkaegorier. Fördelen med a samla in impriser är a de finns i de flesa ekonomisysem och är läa för föreagen a lämna. Nackdelen med impris är a produkiviesuveckling ine fångas upp. 4
2 Bakgrund I Sverige uppgår jänsebranschernas förädlingsvärde ill cirka 62 procen av näringslive oala förädlingsvärde. Beräkna som andel av Bruonaionalproduken (BNP) ugör näringslives jänseprodukion cirka 50 procen. Under sörre delen av 1900-ale låg denna andel srax under 40 procen av BNP för a under slue av sekle successiv öka. I ak med a jänseprodukionens andel av BNP vuxi har även behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. För a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav uvecklas löpande nya index för jänsebranscherna. Tjänseprisindex (TPI) är e producenprisindex för jänser som avser mäa prisuvecklingen i branscher som producerar föreagsjänser. Idag finns TPI för dryg 40 procen av näringslives jänseprodukion. Flerale av de jänseprisindex som idag produceras har agis fram efer 1999. Under 1990-ale sarade uvecklingen med TPI för lokalhyror, hoelljänser sam inrikes resor med flyg. En gemensam arbesgrupp för Eurosa och OECD uppräades 2002 med syfe a uveckla en gemensam meod för europeiska jänseprisindex och a förse länder som uvecklar TPI med prakisk hjälp. En manual med bland anna prakiska beskrivningar av TPI för olika branscher arbeades fram. 2 Manualen bygger på den redan befinliga PPI-manualen för indexeori och meod. 3 Idag regleras uvecklings- och produkionsarbee i TPI genom en EUförordning 4. 2 Mehodological guide for developing producer price indices for services. Websie:hp://www.oecd.org 3 Producer Price Index Manual: Theory and pracice. Websie:hp://www.imf.org 4 No 1165/98 concerning shor erm saisics. 5
2.1 Förusäningar för saisikarbee inom TPIområde TPI är e producenprisindex som avser a redovisa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänser då dessa levereras från inhemska producener. Indexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall ugöra e genomsni per kvaral. Mäningen bör avse ransakionspriser vilke är de pris som köparen fakisk bealar efer rabaer. När e jänseprisindex för en ny bransch skall uvecklas måse specifika branschrelaerade prismäningsproblem lösas. De är ill exempel ine allid självklar hur jänsen skall definieras. E anna problem är a jänserna som illhandahålls ofa är skräddarsydda för en speciell kund och illhandahålls endas en gång. Dea gör de svår a hia jämförbara jänser a följa över iden. Bland anna är de dessa problem som denna rappor behandlar för branschen i fråga: Vad är de som skall prismäas? Hur ser branschens prisbildning u? Och på vilke sä kan vi få in priserna på e sä som speglar prisuvecklingen uan a vara all för beungande för uppgifslämnarna? 2.2 Naionalräkenskapernas krav på prisindex EU sae genom pris- och sabiliespaken i Maasrich upp krierier gällande redovisningsprinciperna för medlemssaernas naionalräkenskaper i fasa priser. För fasprisberäkning rekommenderas a produkion och insasförbrukning deflaeras var för sig med godkända, kvaliesjuserade prisindex. Dea innebär a indexen enbar skall spegla förändringar som går a hänföra ill prisförändringar medan förändringar som har med kvanie, kvalie eller sammansäningen av varan/jänsen ine skall påverka index. Följs dessa rekommendaioner berakas indexe som en A-meod för fasprisberäkning. Alla länder inom EU har rangordna sina meoder, under översyn av Eurosa, enlig A, B och C meoder. Från och med år 2006 får inga C meoder användas inom ländernas naionalräkenskaper om ine dispens beviljas. För en mer uförlig beskrivning hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme ENS 1995, kap 10. 6
3 Branschbeskrivning 3.1 Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe Enlig Sandard för svensk näringsgrensindelning 2002 (SNI 2002) ingår Marknads- och opinionsundersökning (SNI 74.13) i gruppen Juridisk och ekonomisk konsulverksamhe, holdingverksamhe (SNI 74.1) som ligger under huvudgruppen Andra föreagsjänser (SNI 74). Tabell 1: SNI 74 Andra föreagsjänser SNI Beskrivning Juridisk och ekonomisk konsulverksamhe, 74.1 holdingverksamhe 74.2 Arkiek och eknisk konsulverksamhe o.d 74.3 Teknisk provning och analys 74.4 Reklamverksamhe 74.5 Arbesförmedling och rekryering 74.6 Deekiv och bevakningsverksamhe; säkerhesjäns 74.7 Rengöring och soning 74.8 Övriga föreagsjänser Källa: SNI 2002: Sandard för svensk näringsgrensindelning 2002. Tabell 2: Delgrupper i SNI 74.1 Juridisk och ekonomisk konsulverksamhe, holdingverksamhe SNI Beskrivning 74.11 Juridisk verksamhe 74.12 Redovisning och bokföring, revision, skaerådgivning 74.13 Marknads- och opinionsundersökning Konsulverksamhe avseende föreagsorganisaion, informaion 74.14 m.m 74.15 Holdingverksamhe Källa: SNI 2002: Sandard för svensk näringsgrensindelning 2002. 7
Sandard för svensk produkindelning 2002 (SPIN 2002) är en sandard där produkerna länkas ill akivieerna (branscherna) i SNI 2002. SPIN 2002 är den svenska mosvarigheen ill EU:s produksandard CPA (Classificaion of producs by Aciviy). Tabell 3: Dealjgrupper inom 74.130 Marknads och opinionsundersökning Bransch SPIN 2002 CPA 2002 Marknadsundersökning 74.130.01 74.13.11 Opinionsundersökning 74.130.02 74.13.12 Källa: SPIN 2002: srukur, SCB/ES. 8
3.2 Nyckelal och branschfaka Dea avsni grundar sig på uppgifer från SCB:s föreagsdaabas (FDB). Uppgiferna har bearbeas i den mån a föreag har inkluderas om deras verksamhe i näringsgrenen uppgår ill mins 55 procen av dess oala omsäning. Tabell 4: srukur per sorleksklass fördelad efer anal ansällda i SNI 74.13 Marknads och opinionsundersökning. Anal ansällda Anal föreag % Anal ansällda % Omsäning (Tkr) % 0 302 64% 0% 105 573 5% 1-4 102 21% 185 7% 162 347 8% 5-9 22 5% 149 6% 147 993 7% 10-19 22 5% 304 12% 227 593 11% 20-49 12 3% 338 13% 275 369 13% 50-99 9 2% 578 23% 367 762 18% 100-6 1% 1 007 39% 795 057 38% Toal 475 100% 2 561 100% 2 081 694 100% Källa: Föreagsdaabasen Enlig Föreagsdaabasen finns de inom bransch 74.13 närmare 500 föreag som sysselsae cirka 2 500 personer. Den oala omsäningen uppgick ill knapp 2.1 miljarder kronor. Den sörsa andelen (64%) av föreagen är enskilda näringsidkare (föreag med noll ansällda) men av den oala neoomsäningen på 2.1 miljarder kronor svarade de sammanlag för cirka 0.1 miljarder kronor. Inom de vå sörsa sorleksklasserna med fler än 50 ansällda finns 15 föreag som sår för 56% av branschens oala neoomsäning. I dessa föreag åerfinns 62% av branschens oal anal ansällda. 9
3.3 Marknad, jänser och prisbildning Informaionen i dea avsni grundar sig på besök hos föreag sam hos branschorganisaionen för marknadsundersökningsföreagen. Branschorganisaion heer Sveriges Marknadsundersökningsföreag (SMIF). De flesa av de sora föreagen är medlemmar i SMIF. De jänser föreagen i branschen erbjuder är främs undersökning och analys av områden som varumärke, media, medarbeare, opinion, och konsumion. Undersökningarna kan delas upp i kvaliaiva och kvaniaiva undersökningar. Kvaliaiva undersökningar kan exempelvis vara gruppdiskussioner och djupinervjuer. Kvaniaiva undersökningar uförs via elefon, webb eller pos. Tjänserna i branschen köps ofa som e pake av kunden där de olika delarna av jänsen ingår, exempelvis daainsamling och illhörande rappor med analys av resulae. De oala prise för en jäns beräknas vanligvis efer a iden uppskaas för olika personalkaegorier som uför jänsen. Till de illkommer övriga kosnader som exempelvis elekosnader, regiserinköp och evenuella inveseringskosnader. Prisjuseringar sker generell en gång per år och prisnivån på jänserna kan variera beroende på kunden. Branschen är inernaionell och näsan alla sörre föreag illhör någon mulinaionell koncern. De som är av inresse för SCB:s prismäning är verksamheen i Sverige. Tidigare uförde de flesa föreagen hela kedjan vid undersökningar från planering och fälarbee ill rapporer och presenaion av resula. En viss förändring har dock ske på senare id genom a en del föreag har specialiseras sig på daainsamling och andra föreag arbear mer med analys och rapporsammansällning. Produkiviesuvecklingen har vari mycke sor i branschen de senase åren ack vare nya ekniska hjälpmedel inom IT och elefoni. Hur de ser u i framiden med produkiviesuveckling är svår a vea. Nu sker en uvecklingen av nya verkyg och program som skapar delar av rapporerna auomaisk vilke gör a den delen av arbee går snabbare. Vid besök hos föreagen diskuerades på vilke sä prisuvecklingen kunde mäas. Efersom jänserna ofa prissäs som e pake ansåg en del föreag a prisrörelserna inom branschen kan följas genom 10
a följa e anal represenaiva jänser över iden vilke brukar benämnas Model pricing 5. SCB har i samråd med föreag i branschen bygg upp e anal ypjänser vilka åerprissäs varje kvaral. Om uppgifslämnaren ine uför jänsen under e kvaral ombeds denna göra en uppskaning. Hänsyn skall as ill kosnader för arbeskraf, gemensamma kosnader och vinsmarginaler. Anledningen ill a den här prisinsamlingsmeod är lämplig för branschen är a exak samma jänser sällan upprepas uan unika jänser dominerar branschen. Vissa föreag har svår med Model pricing efersom de i många fall är en förhandling om prise med kunden vid prissäning av en jäns. Meoden kräver också en hel del arbee för uppgifslämnaren. E alernaiv för dem är då a lämna impris för e anal personalkaegorier. Fördelen med impris är a uppgiferna finns i de flesa föreags ekonomisysem och är läa för föreagen a lämna. Nackdelen med a använda sig av impriser är a denna prismäningsmeod har en endens a missa produkiviesförbäringar och isälle visa dessa som prishöjningar. Om ill exempel effekivare arbesmeoder leder ill a mer arbee kan uföras per imme och prise därför höjs, kan de vara svår a avgöra vad som är prishöjning och vad som är kvalieshöjning. 5 Se Mehodological guide for developing producer price indices for services från Join OECD/Eurosa ask force för genomgång av olika prismäningsmeoder. 11
4 Tesundersökningens uppläggning 4.1 Urvalsförfarande Urvale besod av vå sora och re medelsora föreag i branschen vilka valdes från Föreagsdaabasen. Föreagsbesök gjordes på samliga föreag för a a reda vilka jänser de erbjuder och vilka möjligheer som finns a prismäa dessa. Alla föreag som besökes var samarbesvilliga och kom med många bra synpunker och förslag på hur blankeen kunde konsrueras. 4.2 Insamlingsförfarande Vid föreagsbesöken erhölls en konakperson. Informaion och blanke i Excel skickades ill de fem föreagen med e-pos och föreagen reurnerade de ifyllda filerna ill SCB på samma sä. 4.3 Uvärdering av esundersökningen Av de fem föreagen har fyra svara och fyll i blankeen. Tre av föreagen använde meoden Model pricing och den fungerade bra. Fyra föreag lämnade impriser. E föreag lämnade enbar impris då de ansåg a den meoden bäre passade deras yp av verksamhe. 4.4 Tesresula och slusaser De prissäningsmeoder som användes i provundersökningen kommer a användas i den ordinarie undersökningen. Några mindre juseringar av blankeen behöver uföras. 12
5 Uformning av framida undersökning 5.1 Urvalsförfarande Index för jänseprisindex as fram en gång i kvarale. Urvale av föreag görs med hjälp av e PPS-urval en gång per år från föreag klassificerade inom SNI 74.13 i Föreagsdaabasen. Vid e PPS-urval är urvalssannolikheerna proporionella mo sorleken 6. Urvale kommer a dras i beakande av föreagens omsäningssorlek. En cu-off gräns på 10 ansällda används för a minska uppgifslämnarbördan. Urvalssorleken kommer a beså av 20 av branschens 475 föreag. 5.2 Insamlingsförfarande Föreagen kommer via pos erhålla användarid och lösenord för a lämna uppgiferna via TPI:s webbsida. Målsäningen är a alla ska lämna uppgifer på dea vis, men för dem som ine vill lämna via webb kommer en pappersblanke as fram som föreagen kan fylla i och reurnera med e svarskuver. Alla uppgifer kommer a lagras i en daabas. 5.3 Prismäningsmeoder Föreagen får lämna pris för 1-6 sycken fördefinierade jänser som represenerar föreagens oala verksamhe inom branschen. Tjänserna är fördefinierade av SCB när de gäller e anal prisbesämmande fakorer som exempelvis anal inervjuade, hur många frågor och vilken yp av undersökning de gäller. I de fall de ine är möjlig a lämna pris för jänserna eller då dessa ine represenerar föreages verksamhe får föreagen lämna de 6 Se Mehodological guide for developing producer price indices for services från Join OECD/Eurosa ask force för genomgång av PPS-urval. 13
genomsniliga imprise för 1-6 personalkaegorier. Dessa kaegorier väljer föreagen själva. 5.4 Anaganden, viker och indexberäkning Seg 1 är a beräkna e index för varje föreag: För alla föreag beräknas e geomerisk medelvärde för prisförändringen på jänserna inom varje föreag. Index för varje föreag beräknas enlig: I m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p a, i = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Näsa seg är a geomerisk vika ihop e index för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får dela på den reserande viken. Toalindex för SNI 74.13 ges av: 14
I 0, T = n ( I 0, a ) a= 1 wa Där I 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk w a = vik för föreag a n = anal föreag i undersökningen för branschen 5.5 Borfallshanering Skulle borfall uppså kommer prisuvecklingen för föreage skaas uifrån den genomsniliga uvecklingen för de andra föreagen i undersökningen. 5.6 Kvaliesjusering Blir kvaliesjuseringar nödvändiga kommer de uföras i samråd med akuella föreagen i fråga 7. 7 Se Mehodological guide for developing producer price indices for services från Join OECD/Eurosa ask force för genomgång av kvaliesjusering. 15