10 Livets kemi 10.1 1 Undersök mat från växter 2 Växternas fotosyntes OH1 Fotosyntesen 3 Undersök olika sorters socker 4 Trommers prov 5 Trommers prov på rörsocker 6 Undersök en sockerbeta 7 Vilka livsmedel innehåller socker? 8 Hur känner man igen stärkelse? 9 Vilka livsmedel innehåller stärkelse? 10 Vilken nytta gör saliven? 11 Vad finns i växternas blad? OH2 Kolhydrater 10.2 12 Hur kan man påvisa fett? 10.4 23 Försök med C-vitamin 24 Järn i maten (I) 25 Järn i maten (II) 10.5 26 Gör en tvål 27 Tillverka såpa 28 Hur fungerar ett tvättmedel? 29 Tvättmedel och hårt vatten 30 Pottaska ett gammalt tvättmedel OH5 Tensider 10.6 31 Gör din egen handkräm 32 Gör ditt eget badsalt 33 Badbomber med bubbel 10.7 34 Hjälp mot smärta och feber 13 Låt smöret stå 14 Går det att lösa fett? 15 Brinner fett? 16 Mättade och omättade fetter OH3 Fettmolekylen 10.3 17 Hur känner man igen proteiner? 18 Vilka matvaror innehåller proteiner 19 Sönderdelning av albumin 20 Kollagen i skelettet 21 Vad händer när vi kokar maten? 22 Undersök skolkorv OH4 Aminosyror och proteiner
10.1 1. Undersök mat från växter Din kropp är till stor del uppbyggd av kol-, syre- och väteatomer. Varifrån tror du kolatomerna kommer? Du behöver: Brännare, nät, aluminiumformar, ris, äpple, bröd, salt, banan, potatis eller andra vegetabiliska varor. A Vilka av matvarorna innehåller kolatomer? Skriv ner din hypotes. B Lägg lite av det du vill undersöka i en aluminiumform och värm. Studera och anteckna vad som sker. Hur ser man om varan innehåller kolatomer? C Innehöll alla matvarorna kolatomer? Var din hypotes riktig? D Hur har kolatomerna hamnat i växterna? Varifrån får växterna sina kolatomer?
10.1 2. Växternas fotosyntes Biologi och kemi är områden inom naturvetenskapen som har väldigt mycket gemensamt. Fotosyntesen är en av de viktigaste kemiska reaktionerna på vår planet. Du behöver: En krukväxt (gärna pelargon), gem och aluminiumfolie. A Klipp 1 cm breda remsor av aluminiumfolie. Fäst remsorna på blombladen med hjälp av gem. Du kan också klippa ut ett mönster i folien som på bilden och vika det runt bladet. B Ställ blomman i ett soligt fönster cirka tre dagar. Tag sedan bort folien och försök förklara resultatet.
10.1 OH 1 Fotosyntesen Koldioxid från luften. Socker bildas i bladet. Socker transporteras till andra delar av växten. Vatten från marken. Syrgas släpps ut i luften.
10.1 3. Undersök olika sorters socker Det finns flera olika typer av socker som har olika egenskaper. Du behöver: Urglas, lupp och olika sockerarter. A Lägg upp en sked socker på urglaset. Anteckna sockrets namn. B Undersök sockrets kristaller, färg och smak. C Gör samma undersökning med de andra sockerarterna. Beskriv och anteckna. D Vilken typ av socker tror du finns i de sportdrycker som ska ge energi snabbt? Läs om olika sockerarter i grundboken sidorna 187 189, samt sidan 219 (lightboken sidorna 97 98).
10.1 4. Trommers prov Trommers prov avslöjar om en blandning innehåller socker. Du behöver: Provrör, bägare, två dropprör, brännare, trefot, nät, kopparsulfatlösning (CuSO 4 ), natriumhydroxidlösning (NaOH) och olika sockerarter. A Gör i ordning ett vattenbad som på bilden. B Fyll ett provrör till knappt hälften med vatten och tillsätt lite socker. Skaka om så du får en sockerlösning. C Tillsätt ett par droppar natriumhydroxidlösning till sockerlösningen. Skaka om. D Tillsätt ett par droppar kopparsulfatlösning så att sockerlösningen blir ljusblå. E Sätt ner provröret i vattenbadet. Låt provröret stå några minuter. Vad händer? F Gör om försöket med de andra sockerarterna. Beskriv och anteckna. G Gick det att använda Trommers prov för att påvisa alla sockerarter? A B C D E
10.1 5. Trommers prov på rörsocker Vissa sockerarter måste sönderdelas innan de kan testas med Trommers prov. Du behöver: Vattenbad, provrör, två dropprör, syra, sackaros, kopparsulfatlösning (CuSO 4 ) och natriumhydroxidlösning (NaOH). A Fyll ett provrör till hälften med vatten. Tillsätt lite sackaros och skaka om så du får en lösning. B Tillsätt ett par droppar syra. Värm provröret ett par minuter i vattenbadet. C Utför Trommers prov på lösningen. Beskriv och anteckna. Försök att förklara vad som hände med sackarosen när du tillsatte syran.
10.1 6. Undersök en sockerbeta Naturligtvis har du sett vanligt socker. Men har du sett växten som vi framställer en stor del av vårt socker från? Du behöver: Bägare, tratt, filtrerpapper, provrör, två dropprör, vattenbad, syra, kopparsulfatlösning, natriumhydroxidlösning och en sockerbeta. A Skär en skiva av sockerbetan och dela skivan i mindre bitar. B Lägg bitarna i bägaren och koka dem i vatten i 5 minuter. C Filtrera avkoket. D Fyll två provrör till hälften med filtratet. E Gör Trommers prov på det ena filtratet. Beskriv och anteckna. F Tillsätt ett par droppar syra till det andra filtratet. Värm provröret ett par minuter i vattenbadet. Gör sedan Trommers prov. Beskriv och anteckna. G Vilket socker finns alltså i sockerbetor? Motivera ditt svar.
10.1 7. Vilka livsmedel innehåller socker? Livsmedel kan faktiskt innehålla socker utan att smaka speciellt sött. Med dina nya kunskaper kan du nu testa om ett livsmedel innehåller socker. Du behöver: Olika livsmedel samt utrustning och kemikalier som du anser behövs. A Dela ämnet som du ska undersöka i mindre bitar. Lägg bitarna i en bägare, tillsätt vatten och koka i ett par minuter. B Filtrera avkoket och utför sedan Trommers prov på filtratet. Om det behövs tillsätter du ett par droppar syra och värmer provet innan du gör Trommers prov. C Skriv en redogörelse över dina resultat. Notera gärna om något resultat överraskade dig.
10.1 8. Hur känner man igen stärkelse? När växterna ska lagra sockret de tillverkat vid fotosyntesen kopplar de ihop sockermolekylerna till långa kedjor. Stärkelse är en sådan jättemolekyl. Du behöver: Bägare, urglas, lupp, provrör, jodlösning och stärkelse. A Undersök stärkelsen. Beskriv och anteckna. B Fyll en bägare till hälften med kallt vatten. Häll i stärkelse och rör om. Vad händer? C Fyll en annan bägare till hälften med vatten och värm tills det kokar. D När vattnet kokar rör du om i bägaren med stärkelsen och häller ner det i bägaren med kokande vatten. Vad händer? E Tillsätt ett par droppar jodlösning till provet. Beskriv och anteckna vad som händer.
10.1 9. Vilka livsmedel innehåller stärkelse? Stärkelsen vi får i oss när vi äter kan användas som bränsle i kroppen. Du behöver: Matvaror samt utrustning och kemikalier du tycker behövs. A Gör i ordning lösningar av de olika livsmedlen. Testa om de innehåller stärkelse med hjälp av jodlösning. Gör en lista över de livsmedel som innehöll stärkelse. B Vilken mat bör du absolut ta med om du ska ut på en lång vandring? Tänk på packningens vikt!
10.1 10. Vilken nytta gör saliven? När du tuggar maten blandas den med saliv. Nu ska du undersöka en av salivens uppgifter. Du behöver: Bägare, glasstav, provrör, stärkelse, jodlösning och din saliv. A Lägg två skedar stärkelse i bägaren. Tänk på någon riktigt god maträtt så att det vattnas i munnen. Spotta ett par gånger i bägaren och blanda stärkelsen med saliven. Låt bägaren stå varmt i cirka 15 minuter. B Tillsätt vatten till bägaren och rör om. Häll över blandningen till två provrör. C Tillsätt några droppar jod till det ena provröret. Vilka slutsatser kan du dra av resultatet? Beskriv och anteckna. D Gör Trommers prov med det andra provet. Vilka slutsatser kan du dra av resultatet? Beskriv och anteckna. E Vilken uppgift har alltså saliven?
10.1 11. Vad finns i växternas blad? Du behöver: Grönt blad, skål, T-röd, jodlösning, bägare, petriskål och urglas. A Fyll bägaren till hälften med vatten och koka upp. B Håll ner bladet i det kokande vattnet. C Placera sedan bladet i petriskålen och täck det med T-röd. Låt bladet ligga tills allt det gröna klorofyllet har gått i lösning. D Skölj bladet med vatten och lägg det på ett urglas. Tillsätt jodlösning och studera vad som händer? Vilka slutsatser kan du dra av resultatet?
10.1 OH 2 Kolhydrater Stärkelse Cellulosa
10.2 12. Hur kan man påvisa fett? Fett kan påvisas med en enkel metod. Påvisa betyder att du med ett experiment visar att fläcken är just fett och inte något annat. Du behöver: Filtrerpapper, matolja, smör, godis och andra matvaror. A Dela med hjälp av en penna in filtrerpappret i åtta delar som bilden visar. B Lägg en droppe matolja på en del. Gnid in lite smör på en annan del och droppa en droppe vatten på en tredje del. Testa även andra saker som exempelvis godis. C Lägg undan filtrerpappret i minst 25 minuter. D Undersök fläckarna. Beskriv och anteckna. Hur kan man enkelt ta reda på om det finns fett i maten?
10.2 13. Låt smöret stå Vad händer med fett om det inte förvaras kallt? Du behöver: Urglas och smör. A Lägg en liten klick smör på ett urglas och ställ det på en varm plats under några dagar. B Ta fram urglaset och undersök smörklicken. Beskriv och anteckna. C Fetter är en kombination av två organiska ämnen. Beskriv och rita hur ett fett är uppbyggt och vilka de olika beståndsdelarna är. Läs gärna grundboken sidan 192 (lightboken sidan 100). Vilken av fettets beståndsdelar är det som doftar?
10.2 14. Går det att lösa fett? Att ta bort fettfläckar kan vara svårt. Det gäller att välja rätt lösningsmedel. Du behöver: Fyra provrör, provrörställ, flytande fett, bensin, vatten, etanol och tvättmedel. A Fyll ett provrör till hälften med vatten. Tillsätt 1 cm flytande fett och skaka om. Ställ provröret i stället. B Häll 1 cm bensin i det andra provröret. Tillsätt 1 cm fett och skaka om. Ställ provröret i stället. C Fyll det tredje provröret till hälften med vatten. Tillsätt en sked tvättmedel och 1 cm fett. Skaka om och ställ provröret i stället. D Häll 1 cm etanol i det fjärde provröret. Tillsätt 1 cm fett och skaka om. Ställ provröret i stället. E Studera de fyra proverna och beskriv vad som händer med fettet. F Fetter innehåller långa fettsyror. Men varför är en lång fettsyra som exempelvis stearinsyra olöslig i vatten, medan ättiksyra är lättlöslig? Läs i grundboken sidan 194 (lightboken sidan 100).
10.2 15. Brinner fett? Varför ska man vara försiktig när man friterar mat? Du behöver: Glasstav, brännare och fett. A Ta lite fett på glasstaven och håll den i lågan. B Vad sker med fettet? Beskriv och anteckna. C Hur släcker man en brand i stekpannan på ett säkert sätt? Läs mer i grundboken sidan 233 (lightboken sidan 119).
10.2 16. Mättade och omättade fetter Fetter som innehåller fettsyror med enbart enkelbindningar kallas mättade. Finns det dubbelbindningar kallas fetterna omättade. Du behöver: Provrör, olika flytande fetter och kaliumpermanganatlösning (KMnO 4 ). A Häll 2 cm fett i ett provrör. Tillsätt kaliumpermanganatlösning droppvis. Räkna dropparna och skaka om mellan varje droppe. Omättade fetter avfärgar kaliumpermanganatlösningen. Avbryt när färgen inte längre försvinner. Anteckna hur många droppar fettet kunde avfärga. B Prova de olika fetterna. Ju mer omättade fettsyror fettet innehåller, desto mer kaliumpermanganatlösning avfärgas. Gör en lista och rangordna de undersökta fetterna. C Vilken typ av fetter är nyttigast, mättade eller omättade? Läs i grundboken sidan 193 (lightboken sidan 100). Vilket av de testade fetterna är alltså bäst att använda i maten?
10.2 OH 3 Fettmolekylen Glycerol Stearinsyra Ättiksyra
10.3 17. Hur känner man igen proteiner? Proteiner kan påvisas med flera metoder. Här får du lära dig två av dem. Du behöver: Bägare, stort provrör, filtrerpapper, natriumhydroxidlösning, kopparsulfatlösning, salpetersyra och hönsäggvita (albumin). A Häll ett par centimeter vatten i en bägare. Tillsätt två skedar torkad hönsäggvita (proteinet albumin) och rör om. B Häll lite av proteinlösningen i ett provrör. C Tillsätt ett par droppar natriumhydroxidlösning och ett par droppar kopparsulfatlösning och skaka om. D Häll ett par centimeter salpetersyra i ett stort provrör. E Vik ett filtrerpapper som på bilden. Sätt papperstratten i provrörsmynningen. Luta provröret 45 grader och häll försiktigt proteinlösningen genom filtrerpapperet. Beskriv och anteckna.
10.3 18. Vilka matvaror innehåller proteiner? Proteiner i maten är nödvändiga för att kroppen ska må bra. Men vad bör man äta för att få i sig proteiner? Du behöver: Den utrustning du tycker dig behöva och några olika livsmedel. A Gör i ordning prover av de olika livsmedlen och testa om de innehåller protein. Gör en lista över de livsmedel som innehöll proteiner. B Det påstås ofta att vegetarianer inte får i sig tillräckligt med proteiner. Stämmer det? Läs mer i grundboken sidorna 195 196 (lightboken sidan 102).
10.3 19. Sönderdelning av albumin Albumin är ett protein som finns i bland annat äggvita. Du behöver: Provrör, provrörshållare, brännare, blått och rött lackmuspapper samt albumin. Aminosyra A Lägg en sked albumin i ett provrör. B Fäst provröret i provrörshållaren. C Tänd brännaren och värm provröret försiktigt. Anteckna vad du ser på provrörets insida efter en liten stund. D Fukta lackmuspapperen och håll dem ovanför provröret och fortsätt uppvärmningen. Anteckna vad du ser. E Fortsätt uppvärmningen tills det slutar att bildas gaser. Vad tror du det är som finns kvar i provröret? F Vilka atomslag ingår alltid i proteiner? Läs i grundboken sidan 195.
10.3 20. Kollagen i skelettet Kollagen är ett protein som tillsammans med kalk bygger upp ditt skelett. Du behöver: Bägare, saltsyra och kycklingben. A Lägg kycklingbenet i en bägare med utspädd saltsyra. Låt benet ligga i syran några veckor. B Ta upp benet ur syran och skölj av det med vatten. Benet består nu av nästan rent kollagen eftersom syran har löst ut kalken. Beskriv dess utseende och egenskaper.
10.3 21. Vad händer när vi kokar maten? Ett rått ägg skiljer sig mycket från ett kokt. Samma sak gäller för rå och kokt fisk. Du behöver: Bägare, plastpåsar, brännare, färskt ägg och rå fisk. A Knäck ägget och skilj vitan från gulan. Blanda vitan med lika mycket vatten i en plastpåse. Studera hur blandningen ser ut. Beskriv och anteckna. B Lägg påsen i en stor bägare med kokande vatten någon minut. Ta upp påsen och studera innehållet. Hur ser äggvitan ut nu? C Gör samma försök med en bit rå fisk. D Vilka slutsatser kan du dra av de båda försöken? E Varför ska man tvätta en yllekofta i högst 40ºC? Läs i grundboken sidan 197 (lightboken sidan 103).
10.3 22. Undersök skolkorv Korv är en svensk matklassiker. Men vad innehåller den egentligen? Nu ska du använda dina analyskunskaper för att ta reda på svaret. Du behöver: Utrustning och kemikalier som du tycker behövs samt en bit skolkorv. A Du ska undersöka om skolkorven innehåller följande ämnen: socker, stärkelse, fett och protein. Tänk igenom och skriv ner hur du ska genomföra underökningarna. Visa ditt förslag för din lärare innan du börjar. B När du är klar med dina undersökningar skriver du en rapport som du lämnar in till din lärare. Kommentera om det var något som förvånade dig.
10.3 OH 4 Aminosyror och proteiner
10.4 23. Försök med C-vitamin Du behöver: Två bägare (250 ml), ett äpple och C-vitamintablett (askorbinsyra). A Fyll de två bägarna till hälften med vatten. Lägg ner halva tabletten i den ena bägaren. B Skär två skivor av äpplet och lägg en skiva i vardera bägaren. C Ställ undan de båda bägarna och låt dem stå i minst ett dygn. D Undersök de båda äppelskivorna och beskriv resultatet. Askorbinsyra (C-vitamin)
10.4 24. Järn i maten (I) Om du ofta känner dig trött kan det bero på järnbrist i kroppen. Det brukar också kallas blodbrist. Här ska du lära dig påvisa järn i lösningar. Du behöver: Provrör, starkt te och olika fruktsafter. A Häll lite av fruktsaften i ett provrör. Blanda saften med lite kallt te. Om det finns järn i saften så blir teet mörkare. B Gör en lista över vilka av fruktsafterna som innehöll järn. C Det är viktigt att äta järnrik mat. Kan du ge några exempel på mat som innehåller mycket järn.
10.4 25. Järn i maten (II) Du behöver: Magnet, plastpåsar och järnberikade flingor eller liknande. A Krossa flingorna i en plastpåse. B Stoppa magneten i den andra plastpåsen och knyt till. C Lägg plastpåsen med magneten i flingpåsen och skaka någon minut. D Ta upp plastpåsen med magneten och undersök om det finns några små järnkorn på påsen.
10.5 26. Gör en tvål Ibland säger man att lika barn leka bäst. Det stämmer faktiskt bra även för tvål. Den görs av fett för att vi ska kunna ta bort feta ämnen. Du behöver: Porslinsskål, glasstav, kokosfett, natriumhydroxidlösning och ett doftämne. A Väg upp 15 gram kokosfett. B Mät upp 40 milliliter natriumhydroxidlösning. C Lägg fettet i porslinsskålen och värm. När fettet har smält häller du försiktigt i natriumhydroxiden. Fortsätt att värma och röra om tills du får en vit massa i skålen. Du har gjort tvål. D Tillsätt gärna en droppe lukta gott. Forma massan till en tvål och låt den svalna. E Pröva om tvålen löddrar genom att tvätta händerna med den. Tvätta inte ansiktet med tvålen! F Skriv en redogörelse för hur du gjorde din tvål.
10.5 27. Tillverka såpa Såpa är ett vanligt rengöringsmedel när golven ska skuras hemma. Precis som tvål tillverkas såpa av fett och en stark bas. Du behöver: Porslinsskål, glasstav, kokosfett och kaliumhydroxidlösning. A Smält 15 gram fett i porslinskålen. Tillsätt försiktigt 40 milliliter kaliumhydroxid. B Fortsätt att värma och röra om i blandningen tills du fått en trögflytande vätska. Du har gjort såpa. C Skriv en kort redogörelse för hur du tillverkade såpa. D Pröva att skura av bänken med din såpa.
10.5 28. Hur fungerar ett tvättmedel? Tvättmedel ska hjälpa vattnet att lösa och skölja bort fet smuts. Du behöver: En 400 ml bägare av hög modell, en ulltråd (3 cm), ett gem, matolja och tvättmedel. A Fyll bägaren med vatten. B Häll i tvättmedel och rör om. C Fetta in ulltråden med lite matolja. D Fäst gemet i ena änden av ulltråden och släpp ner den i bägaren. E Studera vad som händer med fettet. Försök förklara resultatet. Läs i grundboken sidorna 200 201 (lightboken sidan 105). Fettälskande del Vattenälskande del
10.5 29. Tvättmedel och hårt vatten Moderna, syntetiska tensider påverkas inte lika mycket av hårt vatten som vanlig tvål gör. Nu ska du jämföra två olika tensider. Du behöver: Bägare, kranvatten, hårt vatten, tensider från ett modernt tvättmedel och tvål. A Fyll två av bägarna till hälften med kranvatten och två med lika mycket hårt vatten. B Tillsätt lika mycket tvål till en av bägarna med kranvatten och en av dem med hårt vatten. Tillsätt samma mängd tvättmedel till de andra två bägarna. C Rör om kraftigt och lika mycket i alla fyra bägarna och jämför resultatet. D Blir det någon skillnad mellan bägarna. Var skummar det mest och var skummar det minst?
10.5 30. Pottaska ett gammalt tvättmedel Kan man göra ett tvättmedel av aska som är så svart och smutsigt? Du behöver: Provrör, bägare, tratt, sked, filtrerpapper och aska (helst från björk). A Fyll provröret till hälften med varmt vatten. B Lägg i ett par skedar aska. Skaka provröret och filtrera lösningen. C Blanda filtratet med vatten i en bägare och lägg i en smutsig tygbit. D Koka upp under omrörning i 5 10 minuter. Blev tygbiten ren?
10.5 OH 5 Tensider Fettälskande del Vattenälskande del
10.6 31. Gör din egen handkräm Att göra sig vacker har varit viktigt i alla kulturer genom människans hela historia. Du behöver: Vaselin, torskleverolja, glycerol och ett doftämne. A Väg upp 7 gram vaselin, 1 milliliter torskleverolja och 6 milliliter glycerol. B Rör ihop ingredienserna. Rör tills du får en jämn kräm. C Tillsätt ett par droppar av något doftämne. Rör om. D Lägg din handkräm i en burk med tättslutande lock.
10.6 32. Gör ditt eget badsalt Att pudra utanpå smutsen som man gjorde på 1700-talet är ingen särskilt bra idé. Då är det bättre med ett uppfriskande bad. Du behöver: Grovt salt, karamellfärg, tallbarrsolja eller annat doftämne. A Rör ihop 4 droppar karamellfärg med några droppar vatten. B Blanda i 30 gram salt i färglösningen. C Tillsätt ditt doftämne.
10.6 33. Badbomber med bubbel Varför inte göra badet till en bubbelupplevelse. Du behöver: Stärkelse, natriumbikarbonat, vinsyra, karamellfärg, olivolja eller glycerol samt ett doftämne. A Blanda 3 delar stärkelse och 2 delar natriumbikarbonat och 1 del vinsyra. B Tillsätt lite karamellfärg och olja eller glycerin så att du får en formbar konsistens. C Forma till kulor och låt dem lufttorka ett dygn.
10.7 34. Hjälp mot smärta och feber Växter har alltid varit en viktig råvara för tillverkning av läkemedel. Kan man fortfarande använda växter för det ändamålet? Du behöver: Sälgbark eller älggräs, bägare, tratt, filtrerpapper och en lösning av FeCl 2. A Gör ett avkok på sälgbark eller älggräs. Filtera lösningen. B Tillsätt ett par droppar av FeCl 2 -lösningen. C Om det blir en violett färg visar det att filtratet innehåller salicylsyra. D Använd ett uppslagsverk och ta reda på lite om salicylsyra och acetylsalicylsyra. Du kan också läsa lite i grundboken sidan 12. E Ta reda på vilka värk- och febernedsättande tabletter som innehåller acetylsalicylsyra. F En del värk och febernedsättande medel innehåller inte acetysalicylsyra utan andra aktiva substanser. Känner du till någon sådan substans?