Budget 2016 ljusdal.se

Budget 2016 ljusdal.se

Planeringsförutsättningar Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Omvärld ch förutsättningar 8 Gd eknmisk hushållning 9 Budget ch planering 10 Eknmisk sammanställning Resultatbudget 11 Balansbudget 12 Finansieringsbudget 13 Nämndernas nettramar 14 Investeringsbudget 15 Nämnderna Kmmunstyrelse 16 Utbildningsnämnd 19 Omsrgsnämnd 20 Myndighetsnämnd 21 Revisin 21 Valnämnd 21 Överförmyndarnämnd 21 Blagen AB Ljusdal Energiföretag 22 AB Ljusdalshem 23 Stiftelsen Närljus 24

STYRMODELL Så styrs Ljusdals kmmun Visinen är den övergripande nivån i styrmdellen. Visinens rll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lkala utvecklingsstrategin är tidsbestämd ch skall knkretisera visinen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål ch inriktningar för vidare hantering i Eknmisk långtidsplan ch Årsbudget. I årsbudget skall Fullmäktigemål antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. Fullmäktigemålen är baserade på mål ch inriktningar sm fastställts i Visin, Strategi ch Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. BUDGET 2016 2018 I 1

LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI LjUS 2015 2020 LjUS är Ljusdals kmmuns utvecklingsstrategi för de kmmande sex åren. I LjUS knkretiseras visinen med mål ch indikatrer. LjUS skall styra de fullmäktigemål sm antas i eknmisk långtidsplan, ELP, ch årsbudget. Arbetstillfällen Visin För de människr sm br i kmmunen eller önskar flytta hit behövs arbetstillfällen. Människrna i vår kmmun måste ha möjlighet till egen försörjning. Ljusdals kmmun är med dess utbud av samhällsviktiga funktiner, den största arbetsgivaren. Vi vill ge bästa möjliga förutsättningar för företagens utveckling eftersm vi trr de flesta nya arbetena skapas inm våra befintliga rörelser ch näringar. Samtidigt välkmnar ch stödjer vi etableringar av nya verksamheter i kmmunen. Mål Antal arbetstillfällen ska öka. Indikatrer Delmål Antal förvärvsarbetande. Antal företagsförekmster. Mått Förvärvsarbetande nattbeflkning, kvinnr respektive män, RAMS, SCB. Antal företagsförekmster per Kmmun, RAMS, SCB. RAMS: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Mtivering valda indikatrer ch mått Antal förvärvsarbetande mäter indirekt m antalet arbetstillfällen i kmmunen minskat eller ökat. Antal företagsförekmster kan ge en indikatin på m förutsättningarna för ökat antal arbetstillfällen försämras eller förbättras. Bildning ch utbildning Visin Bildning ch utbildning måste vara en självklarhet sm genmsyrar vårt samhälle. De möjligheter sm skapas kmmer att vara avgörande för framtid ch utveckling. För att ytterligare höja utbildningsnivån satsar Ljusdals kmmun medvetet på utbildningens alla delar, från förskla till högskla. Kvalitet ch resurser ger ständiga förbättringar ch stigande resultat, för såväl den enskilde sm för det gemensam. Mål Utbildningsnivån ska öka. Indikatrer Delmål Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. Andel elever behöriga till högsklan. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Mått Behörighet till gymnasiesklan, flickr respektive pjkar, SIRIS, Sklverket Andel elever med högsklebehörighet, kvinnr resp. män, SIRIS, Sklverket Antal invånare 16-74 år med eftergymnasial utbildning mindre än 3 år respektive 3 år eller mer, kvinnr respektive män, SCB Mtivering valda indikatrer ch mått För att den ttala utbildningsnivån i kmmunen ska öka behöver vi fler med genmförd utbildning på alla nivåer. För att få fler med högre utbildning behöver vi fler gymnasieutbildade med behörighet till högskla. För att få fler gymnasieutbildade behöver vi fler med behörighet till gymnasiet. BUDGET 2016 2018 I 2

LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Infrastruktur ch kmmunikatin Visin Att kmmunicera med människr, träffas ch berikas, är en naturlig del av våra dagliga liv. En väl utbyggd infrastruktur av kmmunikatiner i frm av kllektivtrafik ch vägar liksm teknik för vår tids digitala mötesplatser är abslut avgörande. Mål Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsförbindelser ska öka. Indikatrer Delmål Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband. Utbud av mark för näringsverksamhet. Mått Antal resr, linjer ch avgångar med kllektivtrafik, lika kategrier, X-trafik. Andel av beflkningen respektive företagen med tillgång till 100 Mbit bredband. Antal byggklara tmter för näringsverksamhet inm kmmunen, SUF. Mtivering valda indikatrer ch mått Teknisk utveckling ch utveckling av sätt att kmmunicera kan göra att behvet av infrastruktur både för transprt ch kmmunikatin snabbt förändras. Därför är målet frmulerat sm att den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatin ska öka. Vissa av måtten kan därmed uppvisa en minskning utan att det ttalt innebär en försämring det kan då innebära att behv ch förutsättningar förändrats. Att kllektivtrafik ch tillgång till bredband är två viktiga indikatrer framgår ch är mtiverat i texten till målmrådet. Att särskilt mäta tillgången av mark för näringsverksamhet understryker ytterligare vikten av att insatser för näringslivet ska pririteras. Bende Visin En fungerande bendemarknad är nödvändig för att människr ska kunna b ch verka i kmmunen. Ett brett utbud av attraktiva benden av lika karaktär, ch i lägen där människr önskar leva, måste finnas för naturlig generatinsväxling ch nyinflyttning. Mål Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Indikatrer Delmål Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. Mått Nöjdhet bstäder, medbrgarundersökning, SCB. Antal byggklara tmter för bstäder, SUF. Mtivering valda indikatrer ch mått Måttet nöjdhet med bstäder mäter hur man ser på möjligheterna för att hitta bra bende ch utbudet av lika bendefrmer samt hur trivsam man anser att bebyggelsen är. För att främja ett varierat utbud ch underlätta rörlighet på bendemarknaden är tillgång till planerade ch byggklara tmter för bstäder en viktig indikatr. BUDGET 2016 2018 I 3

LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Kultur ch fritid Visin Människr behöver rekreatin ch inspiratin för att upprätthålla sin livskvalitet ch hälsa. Vi har kulturmiljöer av världsklass liksm intressant industrihistria på flera platser inm kmmunen. Det är av str betydelse att det erbjuds rika möjligheter att såväl delta i sm besöka aktiviteter ch evenemang inm kultur, idrtt ch fritid. Gda förutsättningar för alla kulturarbetare ch idrttare är grunden. Ett utvecklande av dessa sektrer, i nära samarbete med föreningar ch ideella, utgör viktiga byggstenar för vår hållbara kmmun. Mål Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. Indikatrer Delmål Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur Nöjdhet med verksamheter ch utbud Andel elever 7-15 år i musikskla Mått Fritidsmöjligheter, medbrgarundersökning, SCB. Verksamheter ch utbud, medbrgarundersökning, SCB. Mtivering valda mått Kultur ch fritid har ch ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle. Detta förutsätter ett rikt utbud av kultur- ch fritidsaktiviteter ch evenemang samt att det är tillgängligt för alla. De valda måtten mäter hur man ser på fritidsmöjligheter när det gäller nöjesutbud, tillgång till parker, grönmråden ch natur samt tillgång till idrtts- ch kulturevenemang samt möjligheterna att kunna utöva t.ex. sprt, kultur, friluftsliv ch föreningsliv. När det gäller kmmunens idrttsch mtinsanläggningar mäts vad man anser m öppettider samt utrustning ch skötseln av anläggningarna. För kultur mäts specifikt vad man tycker m bibliteksverksamheten, utställningsch knstverksamheter samt teaterföreställningar ch knserter. Offentlig service Visin Den ffentliga servicen är avgörande för människrs möjligheter att leva, studera ch arbeta, liksm därmed även för våra näringar. Kmmunens verksamheter måste frtsätta att utveckla sina förmågr sm stöd för medbrgare ch företag. Andra ffentliga aktörer ska påverkas att förstärka sin närvar i kmmunen. Mål Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Indikatrer Delmål Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mått Medbrgarundersökningen, SCB. Sammanvägd bedömning av utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mtivering valda mått Då kmmunens samtliga verksamheter utför ffentlig service har här en sammanvägning av nöjdhetsmåtten i medbrgarundersökningen valts för att få en helhetsbild av graden av nöjdhet. Utvecklingen av tjänster kan i vissa fall göra att service sm genmförs i annan frm än i dag innebär högre mått av servicegrad ch tillgänglighet än dagens trts t.ex. att aktören inte fysiskt finns på rten. Därför är inte ett mått sm mäter antalet ffentliga serviceaktörer på rten ensamt ett relevant mått. En sammanvägd bedömning av antalet ffentliga aktörer på rten ch nöjdhet med utbud av samhällsservice inm rimligt avstånd, eventuellt med kmpletterande undersökning ch analys kan här ge en indikatin på nöjdhet med utbudet. BUDGET 2016 2018 I 4

LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö Visin Naturen är ch har varit vår bygds grundläggande tillgång. Sm betydande källa för skapandet av resurser, ch sm plats för livgivande aktiviteter. Vi måste bedriva ett aktivt miljöarbete, värna naturen ch medvetet arbeta för en sund ch framtidsinriktad livsmiljö i kmmunens alla delar, i tätrter såväl sm på landsbygd. Mål Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Indikatrer Delmål Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. Mått Bedömning av kmmunens livsmiljö, medbrgarundersökning, SCB. Antal hektar naturskyddade mråden, SUF. Miljöarbete ch renhållning, medbrgarundersökning, SCB. Antal utförda miljömålsåtgärder, Reginal miljömålsöverenskmmelse. Mtivering valda mått Miljö, natur ch livsmiljö är till str del varandras förutsättningar varför indikatrer ch mått i viss mån kan överlappa varandra. De mått sm huvudsakligen valts ut för att spegla målet m gd livsmiljö handlar m trygghet, tillgång till parker, grönmråden ch natur samt en helhetsbedömning av kmmunen sm en plats att leva ch b på. Sm huvudindikatr för naturaspekten har måttet andel naturskyddade mråden valts. De indikatrer sm valts för målet aktivt miljöarbete är indikatrer där vi sm kmmun ch inm kmmunens verksamheter kan påverka på sådant sätt att det blir mätbart. Ur medbrgarundersökningen har valts mått sm speglar medbrgarnas syn på kmmunens miljöarbete samt renhållning ch sphämtning. I kmmunens överenskmmelse kring åtgärdsarbete för de reginala miljömålen finns en åtgärdslista där antalet utförda miljömålsåtgärder har valts sm mått på hur aktivt kmmunen bedriver sitt miljöarbete. Mångfald Visin Människrna kmmer alltid att vara vår största tillgång. Bygden präglas av en öppen, trygg ch välkmnande kultur. I vår kmmun arbetar vi aktivt ch medvetet för ett demkratiskt engagemang baserat på den rikedm ch mångfald sm skapas i mötet mellan människr. Mål Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Indikatrer Delmål Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. Mått Utförda åtgärder enligt mångfaldsplan. Utförda åtgärder enligt jämställdhetsplan. Invånarnas möjligheter till inflytande på beslut, medbrgarundersökning, SCB. Mtivering valda mått För kmmunen finns en fastställd mångfaldsplan samt jämställdhetsplan. Genm att mäta antalet genmförda åtgärder i respektive plan får vi ett mått på m kmmunens arbete bedrivs aktivt ch enligt plan. För att mäta det demkratiska engagemanget har vi valt att mäta invånarnas möjlighet till inflytande på beslut inm kmmunen. Måttet invånarnas inflytande har fördelen att det mäts årligen medan resultat av antal valdeltagande förnyas endast vart fjärde år. BUDGET 2016 2018 I 5

FULLMÄKTIGEMÅL MÅL INDIKATORER NULÄGE Mål 2016 Mål 2018 Ansvar Antal Antal förvärvsarbetande. 8 775 st 8 795 st 8 815 st KS/N arbetstillfällen skall öka - - Kvinnr 4 067 st Män 4 708 st Antal företagsförekmster. 1 708 st st Bibehålla Bibehålla KS/N Utbildningsnivån skall öka Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. 79 % - Flickr 83 % - Pjkar 74 % 82 % 84 % UN Andel elever behöriga till högsklan. Högskleförberedande prgram: 91 % - Flickr 92 % - Pjkar 87 % 93 % 95 % UN Yrkesförberedande prgram: 29 % - Flickr 34 % - Pjkar 26 % 33 % 36 % Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsför bindelser ska öka. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband. Mindre än 3 år: 11 % - Kvinnr 13 % - Män 9 % Mer än 3 år. 11 % - Kvinnr 16 % - Män 6 % Antal dubbelturer per vecka till ch från Ljusdal: Buss 507 st Tåg 74 st 40 % ttalt - Företag - Hushåll 13 % 13 % Bibehålla 65 % 15 % 15 % Bibehålla 80 % UN/KS KS KS/LE Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Utbud av mark för näringsverksamhet. Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. 10 planlagda industritmter. Betyg 61 av medbrgarna på utbudet. * 48 byggklara villatmter 5 byggklara tmter för flerfamiljhus 17 63 53 6 19 65 56 8 KS LH KS KS/LH KS=Kmmunstyrelsen ON=Omsrgsnåmnden UN=Utbildningsnämnden LE=Ljusdal Energiföretag kncern LH=Ljusdalshem kncern N=Närljus BUDGET 2016 2018 I 6

MÅL INDIKATORER NULÄGE Mål 2016 Mål 2018 Ansvar Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur Nöjdhet med verksamheter ch utbud Betyg 54 av medbrgarna på tillgången. * Betyg 58 av medbrgarna på idrtt- ch mtinsanläggningar. * 56 59 58 61 KS KS Betyg 63 på kulturverksamheten. * 64 66 Andel elever 7-15 år i musikskla 18 % 19 % 20 % KS Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Betyg 52 av medbrgarna på nöjdheten. * 54 56 Alla Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. 7 st aktörer finns lkalt Betyg 57 av medbrgarna på kmmunens livsmiljö. * X hektar naturskyddade mråden. ** Betyg 51 av medbrgarna på miljöarbetet. * Betyg 65 på renhållningen. * Bibehålla 59 Bibehålla 52 66 Bibehålla 61 Bibehålla 54 68 KS Alla KS Alla LE Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. X st av de reginala miljömålen uppfyllda.** 9 av 12 åtgärder i mångfaldsplanen gjrda. 3 av 6 åtgärder i jämställdhetsplanen gjrda. Betyg 36 av medbrgarna på möjligheten till inflytande på beslut. * 12 10 4 38 16 12 6 40 Alla KS KS KS * SCB medbrgarundersökning. Betygsskala 0 till 100. ** X = inget känt nuläge. Nuläge fastställs utifrån mätning 2015. BUDGET 2016 2018 I 7

OMVÄRLD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Sveriges eknmi Svensk eknmi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra ch utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i mvärlden får allt bättre fart. Någt sm fått fart på den svenska exprten vilken ckså är hjälpt av den svaga krnan. Den inhemska efterfrågan växte ch investeringarna ökade rejält under 2014. Sveriges kmmuner ch landstings (SKL) bedömning är att detta kmmer att frtsätta under 2015 ch 2016. Åren 2017-2018 räknar SKL med att den svenska eknmin befinner sig i knjunkturell balans ch att tillväxttakten jämnas ut. Sysselsättningen, mätt i antal arbetade timmar, följer denna utveckling ch beräknas öka i gd takt under 2015-2016 för att sedan öka långsammare under 2017-2018. Men trts en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget växa i en relativt snabb takt under 2017 ch 2018. Förklaringen är frtsatt mfattande ökningar av pensinsutbetalningarna. Den svenska räntan är histriskt låg ch bedömningen är att Riksbanken först andra halvåret 2016 höjer repräntan. Den svaga krnan kmmer få genmslag på knsumentpriserna men inflatinen når ändå inte upp till inflatinsmålet 2 % under periden. Ljusdals kmmuns eknmi Ljusdals kmmuns eknmi har i många delar utvecklats starkt under de senaste åren: Resultatnivån de senaste 10 åren har i snitt varit 15,5 mkr per år. Nettkstnadens andel av skatteintäkter ch statsbidrag har de senaste ti åren uppgår till i genmsnitt 98,2 % (SKL:S mått 98 %). Utifrån resultatnivåer samt rganisatriska förändringar har kmmunen gått från en låneskuld på 230 mkr 2007 till 0 mkr 2014. Sliditeten, exkl. pensinsskulden, har sedan bttennteringen år 2004 på 46 % stärkts till 68 % 2014. Finansnettt har de tre senaste åren varit psitiva vilket ur ett histriskt perspektiv är unikt. Men trts vanstående siffrr så finns det samtidigt mindre psitiva delar: 2014 redvisade kmmunen ett undersktt på 7,1 mkr. Efter uttag ur RUR (Resultatutjämningsreserven) med 3,1 mkr återstår att reglera ett negativt balanskravsresultat på 4 mkr. Nettkstnaderna ökade med 33 mkr medan skatteintäkter ch statsbidrag ökade med 12 mkr. 2012 ch 2013 har kmmunen fått återbetalningar av AFA-premier med sammanlagt 40 mkr vilket gett psitiva resultat dessa år. Men undantaget återbetalningarna av AFA-premier har nettkstnaderna under 2012 2013 ökat med 82 mkr medan skatteintäkter ch statsbidrag ökat med 36 mkr. De årliga nettkstnadsökningarna de två senaste åren har varit mer än dubbelt så höga sm intäktsökningarna. Prgnsen för 2015 är på -10 mkr. Då är en förväntad återbetalning av AFApremier på 10 mkr inräknad. Utan denna vre prgnsen -20 mkr. Nämndernas budgetavvikelse bli alltmer negativ. I prgnsen för 2015 beräknas nämnderna göra ett samlat undersktt på 32,2 Mkr. Sliditeten medräknat pensinsskulden är - 0,5 %. Kmmunen har med andra rd ett negativt eget kapital. De sammanlagda skulderna överstiger värdet på tillgångarna. BUDGET 2016 2018 I 8

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Gd eknmisk hushållning Kmmunallagen stadgar att kmmuner måste ha balans i eknmin där kstnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kmmunerna även ha en gd eknmisk hushållning i sin verksamhet. För detta skall kmmunerna ta fram riktlinjer. Ljusdals kmmun har antagit en ny styrmdell. Utifrån denna har det beslutats m en visin för kmmunen ch en lkal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna ch ELP, den eknmiska långtidsplanen. Nya riktlinjer för gd eknmisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lkala utvecklingsstrategin ch kmmunens eknmi. Till dessa riktlinjer har kpplats finansiella mål för den eknmiska utvecklingen 2016-2020. Under 2013 har kmmunfullmäktige beslutat införa en resultatutjämningsreserv. Till den avsattes 37 Mkr för åren 2010-2012. Resultatutjämningsreserven innebär en uppmjukning av balanskravet där det är möjligt att utjämna skatteintäkter över tiden. Utifrån riktlinjerna är det inte aktuellt att använda resultatutjämningsreserven under periden 2015-2017. Balanskrav Årsredvisningen 2014 innebar ett negativt resultat med 7,1 mkr. Efter balanskravsutredning ch uttag ur resultatutjämningsreserven med 3,1 mkr har kmmunen ett negativt balanskravsresultat m 4 mkr att reglera. För detta har kmmunstyrelsen fått ett uppdrag att ta fram en åtgärdsplan. Årligt finansiellt mål Kmmunens resultat skall vara 0,5 % av skatteintäkter ch statsbidrag. Långsiktigt finansiellt mål Kmmunens sliditet* (inkl. pensinsskuld) skall år 2020 vara 7 %. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Den lkala utvecklingsstrategin innehåller mål för kmmunens utveckling. Kmmunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre hållbarhetsperspektiven; scial, miljömässig ch eknmisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin ch därmed ckså fullmäktigemålen är kmmunens verksamhetsmål för gd eknmisk hushållning. Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål. För de kmmunala blagen finns ckså fullmäktigemål. Kmmunfullmäktige styr blagen genm ägardirektiv. * Sliditet mäter hur mycket av tillgångarna sm finansierats med egna medel. Finansiella mål Ljusdals kmmun har ett årligt finansiellt mål ch ett långsiktigt finansiellt mål. Det årliga finansiella målet är ett resultatmål vars syfte är att klara balanskravet, att nettkstnaderna inte ökar snabbare är intäkterna ch att betalningsförmågan är gd. Det långsiktiga finansiella målet är ett balansmåls mål för att säkerställa att det egna kapitalet inte urhlkas, att skuldsättningen inte ökar ch att den långsiktiga betalningsförmågan är gd. BUDGET 2016 2018 I 9

BUDGET OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Skattesats Skattesatsen för åren 2016-2018 är i denna budget förändrat 22,36 kr per skattekrna. Skatteintäkter ch statsbidrag Resultatutjämningsreserv Kmmunen har avsatt 37 Mkr i resultatutjämningsreserv. Efter uttag med 3,1 mkr i årsredvisningen 2014 återstår 33,9 mkr. Utifrån riktlinjerna är det inte aktuellt att använda denna reserv under budgetperiden. Skatteintäkter ch statsbidrag för 2016-2018 är baserat på Sveriges kmmuner ch landstings (SKL) cirkulär 15:15 Budgetförutsättningar för åren 2015-2018. Beflkningsprgns Utifrån framtagen beflkningsprgns, vilken är underlag till denna budget, beräknas invånarantalet i Ljusdal vara 18 990 st den 1/11 2015 vilket är avstämningsdag för budgetår 2016. För 2017 års budget beräknas invånarantalet vara 19 022 st den 1/11 2016ch för 2018 19 057 st den 1/11 2017. Kalkylerade förutsättningar Internräntan för 2016 är 2,5 % vilket är i enlighet med SKL:s rekmmendatiner. Påslaget för persnalmkstnad (PO-påslaget) är för 2016 38,46 % vilket är i enlighet med SKL:s rekmmendatiner. För lönekstnader enligt löneöversyn får respektive nämnd årligen tilläggsbudget utifrån utfall. För övriga nettkstnadsökningar har nämnderna fått kmpensatin i budgetram utifrån knsumentprisindex KPIX. Interna priser har för 2016 antagits där fastighetshyrrna sammantaget skall vara förändrade ch där städpriset får höjas med 1 %. Prtinspriserna för ksten får höjas med 1 %. BUDGET 2016 2018 I 10

RESULTATBUDGET Intäkt/kstnad Prgns Budget ELP ELP (Tkr) 2015 2016 2017 2018 Nämndernas nettkstnad 1 068 901 1 058 320 1 067 620 1 072 736 AFA återbetalning 10 000 0 0 0 Tilläggsbudget 14 403 32 675 53 865 76 563 Finansiering 33 230 28 121 28 121 28 121 Avskrivning 41 019 42 134 42 134 42134 Verksamhetens nettkstnad 1 081 093 1 105 008 1 135 498 1 163 312 Skatteintäkter 740 313 782 515 816 163 850 442 Kmmunal utjämning 290 447 291 161 288 741 286 983 Kmmunal fastighetsavgift 33 806 33 806 33 806 33 806 Slutavräkning 1 519 0 0 0 Finansiella intäkter 7 000 5 270 5 270 5 270 Finansiella kstnader 2 000 2 000 2 000 2 000 Resultat efter finansnett 10 008 5 744 6 482 11 189 Årets resultat 10 008 5 744 6 482 11 189 BUDGET 2016 2018 I 11

BALANSBUDGET Tillgång/Skuld Utfall Prgns Budget Plan Plan (Tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter inventarier 618 669 666 401 664 717 663 783 665 449 Finansiella tillgångar 78 470 82 470 82 470 82 470 82 470 Summa anläggningstillgångar 697 139 748 871 747 187 746 253 747 919 Omsättningstillgångar Förråd 498 1 000 1 000 1 000 1 000 Krtfristiga frdringar 74 248 74 000 74 000 74 000 74 000 Pensinsmedel 49 765 55 000 55 000 55 000 55 000 Kassa ch bank 14 721 5 000 5 000 10 000 10 000 Summa msättningstillgångar 139 232 135 000 135 000 140 000 140 000 SUMMA TILLGÅNGAR 836 731 883 871 882 187 886 253 887 919 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 567 354 557 346 563 090 569 572 580 761 Avsättningar 64 047 66 000 68 000 70 000 72 000 Skulder Långfristiga skulder 6 373 37 000 37 000 37 000 37 000 Krtfristiga skulder 198 597 223 525 214 097 209 681 198 158 Summa skulder 204 970 260 525 251 097 246 681 235 158 SUMMA SKULDER OCH EGET KAP. 836 371 883 871 882 187 886 253 887 919 Brgensförbindelser 874 131 900 000 920 000 940 000 960 000 Pensinsförbindelser 571 211 565 989 563 880 561 543 550 010 BUDGET 2016 2018 I 12

FINANSIERINGSBUDGET Tillförda ch dispnerade Utfall Prgns Budget Plan Plan medel (Tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Löpande verksamhet Årets resultat 7 098 10 008 5 744 6 482 11 189 Av ch nedskrivningar 41 188 41 019 42 134 42 134 42 134 Avsättningar 3 305 1 953 2 000 2 000 2 000 Internt tillförda medel 37 395 32 964 49 878 50 616 55 323 Krtfristiga pster ch lager 16 247 19 439 9 428 4 416 11 523 Nett löpande verksamhet 21 148 52 403 40 450 46 200 43 800 Investeringar Investering anläggningar 49 870 88 751 40 450 41 200 43 800 Finansiella tillgångar 5 000 4 000 0 0 0 Extrardinära pster Nett investeringar 54 870 92 751 40 450 41 200 43 800 Finansiering Långfristiga skulder 3 052 30 627 0 0 0 Amrteringar 0 0 0 0 0 Nett finansiering 3 052 30 627 0 0 0 Förändring likvida medel 30 670 9 721 0 5 000 0 Summa likvida medel 14 721 5 000 5 000 10 000 10 000 BUDGET 2016 2018 I 13

BUDGETRAMAR DRIFT Nämnd Budget Budget ELP ELP (Tkr) 2015 2016 2017 2018 Kmmunfullmäktige 1 840 1 840 1 840 1 840 Revisin 1 100 1 100 1 100 1 100 Kmmunstyrelse 172 799 174 246 176 289 177 256 Varav Kmmunledningskntr 56 345 Varav Samhällsutveckling 116 454 Kmmunstyrelsen till förfgande 1 900 1 900 1 900 1 900 Kmmunstyrelsen utvecklingsreserv* 10 000 10 000 10 000 Utbildningsnämnd 413 943 415 540 418 388 421 089 Omsrgsnämnd 444 218 452 479 456 888 458 041 Valnämnd 5 5 5 300 Myndighetsnämnd 310 310 310 310 Överförmyndarnämnd 900 900 900 900 1 037 015 1 058 320 1 067 620 1 072 736 Förändringar ch extra anslag vilka ingår i vanstående budgetramar: * Kmmunstyrelsens utvecklingsreserv Reserv för att kmmunstyrelsen aktivt skall kunna agera för att möta en mvärld i förändring. BUDGET 2016 2018 I 14

INVESTERINGSRAMAR Nämnd Budget Budget ELP ELP (Tkr) 2015 2016 2017 2018 Kmmunstyrelse 55 400 32 950 33 700 36 300 Varav Kmmunledningskntr* 4 900 6 100 3 950 5 150 Varav Samhällsutveckling** 38 500 24 850 29 750 31 150 Varav Kläppa industrimråde*** 12 000 2 000 Utbildningsnämnd 2 500 2 500 2 500 2 500 Omsrgsnämnd 1 750 1 000 1 000 1 000 KS Investeringsutrymme 3 000 3 000 3 000 3 000 Internleasing skgsmaskiner 13 600 Internleasing 1 000 1 000 1 000 1 000 77 250 40 450 41 200 43 800 Extra anslag vilka ingår i vanstående budget 2016 2018: (Tkr) Självfinansierade * Kmmunledningskntr 2014 2017 IT investeringsplan 2000 (2014), 4000 (2015), 4000 (2016), 4250 (2017), 4250 (2018) ** Samhällsutveckling 2012 2016 Asfaltplan 6 000 (2012), 4 700 (2013), 4 600 (2014), 4 500 (2015), 4 200 (2016). 2013 2016 Gatubelysning 3 750 per år. 2015 2017 Fritid energisnål belysning 1 500 2016 Carprt centralkök 250 2016 Vij förskla 5 000 2017 Aulan Slttegymnasiet 9 600 2017 Släck /Räddningsbil 3 000 2017 Förbindelse Centrum Östernäs 5 000 2018 Förbindelse Centrum Östernäs 10 000 2017 Vägentremråden Ljusdal 500 2018 Vägentremråden Ljusdal 1000 2018 Bkbuss 4 000 2018 Röda gården skl /flkbiblitek 6 000 Lånefinansierade *** 2014 2016 Kläppa industrimråde 19 000 BUDGET 2016 2018 I 15

KOMMUNSTYRELSEN Budget Tkr 2015 2016 2017 2018 Nettram drift 172 799 174 246 176 289 177 256 Medel till förfgande 1 900 1 900 1 900 1 900 Utvecklingsreserv 10 000 10 000 10 000 Investeringsbudget 55 400 32 950 33 700 36 300 Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift 2016 2017 2018 Investeringsbudget IT investering 5 200 3 050 4 250 Asfaltsplan 4 200 Gatubelysning 3 750 Fritid/energisnål belysning 1 500 1 500 Carprt centralkök 250 Vij Förskla 5 000 Aulan Slttegymnasiet 9 600 Släck /Räddningsbil 3 000 Förbindelse centrum östernäs 5 000 10 000 Vägentrémråden Ljusdal 500 1 000 Bkbuss 4 000 Röda gården skl /flkbiblitek 6 000 Kläppa industrimråde 2 000 Nämndens ansvarsmråde Kmmunstyrelsen är kmmunens ledande plitiska förvaltningsrgan. Den leder ch samrdnar planeringen ch uppföljningen av kmmunens eknmi, finanser ch verksamhet. Kmmunstyrelsens verksamhet är uppdelad i ett kmmunledningskntr ch en samhällsutvecklingsförvaltning. Kmmunledningskntret är kmmunens övergripande service ch stödrgan till förvaltningar ch plitik. Här finns enheterna kmmunkansli, eknmi, utredning, persnal, infrmatin ch IT. Samhällsutvecklingsförvaltningen är kmmunstyrelsens verksamhetsrgan ch bedriver verksamhet inm enheterna: Plan ch bygg, utvecklingsprjekt, fastighet, gata/park, städ, fritid, miljö, räddningstjänst, biblitek, musik ch kultur, fritidsgårdar, energi- ch knsumentrådgivning. BUDGET 2016 2018 I 16

KOMMUNSTYRELSEN Fullmäktigemål Arbetstillfällen Antal förvärvsarbetande skall under 2016 öka till 8 795 st ch under 2016-2018 till 8 815 st. Antal företagsförekmster skall under 2016-2018 bibehållas med 1 708 st. Mått: SCB, RAMS Utbildning Andel invånare med eftergymnasial utbildning på mindre än 3 år skall öka till 13 % 2016 ch under 2016-2018 till 15 %. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning på mer än 3 år skall öka till 13 % 2016 ch under 2016-2018 till 15 %. Mått: SCB Infrastruktur ch kmmunikatin Kllektivtrafikutbudet skall under 2016-2018 bibehållas. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband skall under 2016 öka till 65 % ch under 2016-2018 till 80 %. Utbudet av mark för näringsverksamhet skall under 2016 öka till 17 planlagda tmter ch under 2016-2018 till 18 st. Mått: SCB samt egen mätning Bende Utbudet av mark för lika typer av bstadsbebyggelse skall under 2016 öka till 53 byggklara villatmter ch under 2016-2018 till 56 st. Byggklara tmter för flerfamiljhus skall under 2016 öka till 6 st ch under 2016-2018till 8 st. Mått: Egen mätning Kultur ch fritid Tillgången till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur skall 2016 vara lägst betyg 56 ch 2018 lägst 58. Nöjdheten med idrtts- ch mtinsanläggningar skall 2016 vara lägst betyg 59 ch 2018 lägst 61. Nöjdheten med kulturverksamheten skall 2016 vara lägst betyg 64 ch 2018 lägst 66. Andelen elever 7-15 år i musikskla skall 2016 vara 19 % ch 2018 20 %. Mått: SCB medbrgarundersökning BUDGET 2016 2018 I 17

KOMMUNSTYRELSEN Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2016 ha lägst betyg 54 ch 2018 lägst 56. Utbudet av ffentlig service från andra aktörer skall bibehållas. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2016 ha lägst betyg 59 ch 2018 lägst 61. Antalet hektar naturskyddade mråden skall bibehållas. Miljöarbetet skall 2016 ha lägst betyg 52 ch 2018 lägst 54. Av de reginala miljömålen skall 2016 minst 12 st vara uppfyllda ch 2018 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning Mångfald Antalet genmförda åtgärder i mångfaldsplanen skall 2016 vara lägst 10 st ch 2018 12st. Antalet genmförda åtgärder i jämställdhetsplanen skall 2016 vara lägst 4 st ch 2018 lägst 6 st. Möjligheten för medbrgarna till inflytande på beslut skall 2016 ha lägst betyg 38 ch 2018 lägst 40. Mått: Egen mätning samt SCB medbrgarundersökning BUDGET 2016 2018 I 18

UTBILDNINGSNÄMND Budget Tkr 2015 2016 2017 2018 Nettram drift 413 943 415 540 418 388 421 089 Investeringsbudget 2 500 2 500 2 500 2 500 Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift Investeringsbudget 2016 2017 2018 Nämndens ansvarsmråde Utbildningsnämnden ansvarar för barnmsrg ch skla för barn, ungdmar ch vuxna. Verksamhet bedrivs inm förskla, förskleklass, fritids/sklbarnmsrg, grundskla, grundsärskla, gymnasieskla, vuxenutbildning samt samarbete kring högskleutbildning Fullmäktigemål Utbildning Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet skall 2016 vara lägst 82 % ch 2018 lägst 84 %. Andelen elever behöriga till högskla skall på högskleförberedande prgram 2016 vara lägst 93 % ch 2018 lägst 95 %. Andelen elever behöriga till högskla på yrkesförberedande prgram skall 2016 vara lägst 33 % ch 2018 lägst 36 %. Andel invånare med eftergymnasial utbildning på mindre än 3 år skall öka till 13 % 2016 ch under 2016-2018 till 15 %. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning på mer än 3 år skall öka till 13 % 2016 ch under 2016-2018 till 15 %. Mått: SCB Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2016 ha lägst betyg 54 ch 2018 lägst 56. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2016 ha lägst betyg 59 ch 2018 lägst 61. Miljöarbetet skall 2016 ha lägst betyg 52 ch 2018 lägst 54. Av de reginala miljömålen skall 2016 minst 12 st vara uppfyllda ch 2018 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET 2016 2018 I 19

OMSORGSNÄMND Budget Tkr 2015 2016 2017 2018 Nettram drift 444 218 452 479 456 888 458 041 Investeringsbudget 1 750 1 000 1 000 1 000 Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift 2016 2017 2018 Investeringsbudget Nämndens ansvarsmråde Omsrgsnämnden ansvarar för att stödja människr sm på grund av ålder, funktinsnedsättning, eknmiska eller familjeprblem behöver lika frmer av stöd ch hjälp. Verksamhet bedrivs inm mrådena: individ- ch familjemsrg, stöd ch msrg, biståndshandläggarenheten, äldremsrg, arbetsmarknadsenhet, kstservice samt integratinsverksamhet. Fullmäktigemål Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2016 ha lägst betyg 54 ch 2018 lägst 56. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2016 ha lägst betyg 59 ch 2018 lägst 61. Miljöarbetet skall 2016 ha lägst betyg 52 ch 2018 lägst 54. Av de reginala miljömålen skall 2016 minst 12 st vara uppfyllda ch 2018 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET 2016 2018 I 20

ÖVRIGA NÄMNDER Budget Myndighetsnämnd Tkr 2015 2016 2017 2018 Nettram drift 310 310 310 310 Nämndens ansvarsmråde Myndighetsnämnden ansvarar för prövning ch tillsyn inm bygg-, räddnings, samt miljö- ch hälsskyddsmrådet. Revisin Tkr 2015 2016 2017 2018 Nettram drift 1 100 1 100 1 100 1 100 Nämndens ansvarsmråde Revisinen granskar m nämndernas verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt ch ur eknmisk synpunkt tillfredsställande sätt. Valnämnd Tkr 2015 2016 2017 2018 Nettram drift 5 5 5 300 Nämndens ansvarsmråde Valnämnden ansvarar för val i enlighet med bestämmelserna i vallagen, kmmunallagen ch lagen m kmmunala flkmröstningar. Överförmyndarnämnd Tkr 2015 2016 2017 2018 Nettram drift 900 900 900 900 Nämndens ansvarsmråde Överförmyndarnämnden skall verka för att reglerna i enlighet med förmyndarlagstiftningen efterlevs. Den huvudsakliga uppgiften är att utöva tillsyn över förmyndare, gde män ch förvaltare. BUDGET 2016 2018 I 21

AB LJUSDAL ENERGIFÖRETAG KONCERN Blagets verksamhet AB Ljusdal Energiföretag bedriver i kncern prduktin, inköp ch försäljning av el, fjärrvärme, vatten, renhållning samt bredband. Inm kncernen finns helägda Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB, Ljusnet AB, Ljusdal Vatten AB, Ljusdal Renhållning AB samt hälftenägda Ljusdal Energiförsäljning AB. Kncernen prducerar fjärrvärme i fyra anläggningar ch elkraft i två vattenkraftsstatiner. Fullmäktigemål Infrastruktur ch kmmunikatin Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband skall under 2016 öka till 65 % ch under 2016-2018 till 80 %. Mått: Mätning utifrån bredbandsstrategin Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2016 ha lägst betyg 54 ch 2018 lägst 56. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2016 ha lägst betyg 59 ch 2018 lägst 61. Miljöarbetet skall 2016 ha lägst betyg 52 ch 2018 lägst 54. Renhållningen skall 2016 ha lägst betyg 66 ch 2018 lägst 68. Av de reginala miljömålen skall 2016 minst 12 st vara uppfyllda ch 2018 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning BUDGET 2016 2018 I 22

AB LJUSDALSHEM KONCERN Blagets verksamhet Kncernen bedriver fastighetsförvaltning ch skall främja kmmunens försörjning av bstäder ch lkaler. Ljusdalshem förvaltar 1700 lägenheter ch 120 affärslkaler. Inm kncernen finns helägda AB Ljusdals servicehus sm skall främja försörjningen av benden för kmmunens msrgsverksamhet. Fullmäktigemål Bende Utbudet av bstäder för lika hushållstyper skall under 2016 ha lägst betyg 63 ch 2018 lägst betyg 65. Byggklara tmter för flerfamiljhus skall under 2016 öka till 6 st ch under 2016-2018till 8 st. Mått: Egen mätning Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2016 ha lägst betyg 54 ch 2018 lägst 56. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2016 ha lägst betyg 59 ch 2018 lägst 61. Miljöarbetet skall 2016 ha lägst betyg 52 ch 2018 lägst 54. Av de reginala miljömålen skall 2016 minst 12 st vara uppfyllda ch 2018 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET 2016 2018 I 23

STIFTELSEN NÄRLJUS Stiftelsens verksamhet Ljusdals kmmuns näringsplitiska stiftelse, NärLjus, bildades 1986 av kmmunen ch det lkala näringslivet. NärLjus ska arbeta för ett långsiktigt, miljömässigt, livskraftigt ch differentierat näringsliv sm bidrar till tillväxt med fler arbetstillfällen ch fler invånare i Ljusdals kmmun. Närljus skall göra det så enkelt sm möjligt att starta, etablera ch driva företag i Ljusdals kmmun. Fullmäktigemål Arbetstillfällen Antal förvärvsarbetande skall under 2016 öka till 8 795 st ch under 2016-2018 till 8 815 st. Antal företagsförekmster skall under 2016-2018 bibehållas med 1 708 st. Mått: SCB, RAMS Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2016 ha lägst betyg 54 ch 2018 lägst 56. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2016 ha lägst betyg 59 ch 2018 lägst 61. Miljöarbetet skall 2016 ha lägst betyg 52 ch 2018 lägst 54. Av de reginala miljömålen skall 2016 minst 12 st vara uppfyllda ch 2018 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET 2016 2018 I 24

Ljusdals kmmun 827 80 Ljusdal 0651-180 00 ljusdal.se