Höörs kommun. Budgetramar PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR L-{ Kommunstyrelsens förslag. ,/LL+\o)L A.nl--/\)1(5

Transkript

1 Höörs kmmun \ PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kmmunstyrelsens förslag Budgetramar ,/LL+\)L A.nl--/\)1(5 L-{

2 1., HÖÖRS KOMMUN BEREDNINGSUNDERLAG BUDGET 2011 VEP EKONOMISK ÖVERSIKT I den eknmiska översikten redvisas dels nettkstnader sm kalkylerats med utgångspunkt från lönekmpensatin ch kmpensatin för inflatin. Dessutm har demgrafisk förändring påverkat Barn ch utbildningsnämndens ch Scialnämndens resursramar. Under februari har prgnsunderlag för skatteintäkterna inkmmit. Effekterna av försäljning av elnätet ch inlösen av pensinsskuld är ckså inarbetad planeringsförutsättningarna. Nödvändig återställning av negativa resultat 2008 ch 2009 är angiven i resultatplan. I det senaste prgnsunderlaget sm SKL utarbetat finns en mera psitiv syn på samhällseknmins utveckling jämfört med tidigare bedömningar under vintern. Trts denna försiktigt psitiva bedömning blir påverkan på sysselsättningen mera begränsad. Nedan beskrivs underlaget för denna bedömning. Vårprpsitinen för år 2010 Den IS april presenterade regeringen 20 I Oårs Vårprpsitin. Krt sammanfattning av de viktigaste förslagen: Det tilwilliga knjunkturstödet på 9, I miljarder upphör efter år 2010 Tillfällig smmarsatsning för sklungdmar, smmarjbb ch smmarsklr. Införandet av yrkeslegitimatin för lärare ch förskllärare, mentrer samt lektrer införs. Tillfälligt förkrtad kvalificeringstid för nystartsjbb för äldre Sänkt skatt för pensinärer Höjt flerbarnstillägg riktas mt Västra Götalandsreginen 48,5 miljner för 500 utbildningsplatser inm yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Vidare tillförs riktade medel för ytterligare 500 platser på ettåriga utbildningar inm yrkeshögsklan ch 500 högskleplatser. Svensk eknmi Regeringen ser ljust på framtiden. Trts en frtsatt svag utveckling i stra delar av mvärlden (ch inte minst då i Eurpa) räknar regeringen med att svensk BNP ökar med 2,2 prcent i år ch hela 4 prcent nästa år. Den gynnsamma utvecklingen av prduktin ch efterfrågan gör att ckså läget på arbetsmarknaden gradvis kmmer att förbättras. Nästa år stiger sysselsättningen med 1,3 prcent samtidigt sm arbetslösheten reduceras någt. Jämfört med budgetprpsitinen för bedöms den eknmiska utvecklingen bli mer psitiv med högre tillväxt ch lägre arbetslöshet.

3 ) Vägen tillbaka till en eknmi i balans är dck lång. Arbetslösheten uppgår frtfarande 2011 till nästan 9 prcent vilket kan jämföras med 6,1 prcent Samtidigt ligger industriprduktinen 10 prcent under 2007 års nivå. Ä ven med hög tillväxt nästa år kmmer således svensk eknmi att ha en bra bit kvar innan lågknjunkturen kan sägas vara över. Det krävs frtsatt höga tillväxttal för att balanserna helt ska jämnas ut. Regeringen räknar ckså med frtsatt hög tillväxt. Under åren växer BNP med 3 4 prcent. Sysselsättningen stiger samtidigt med uppemt 1,5 prcent per år. Mt den bakgrunden kan arbetslösheten gradvis nedbringas. År 2014 uppgår arbetslösheten till 6,7 prcent. Läget på arbetsmarknaden väntas, enligt regeringens bedömning, ha nrmaliserats först Den ffentliga knsumtinen bidrar mycket lite till den återhämtning sm regeringen räknar med. Den kmmunala knsumtinen ökar i genmsnitt med 0,8 prcent per år mellan 2009 ch Den statliga knsumtinen är samtidigt förändrad mellan dessa båda år. Det är en väsentligt svagare utveckling än den histriska ch kan jämföras med att den privata knsumtinen samtidigt växer med i genmsnitt 3 prcent per år. En så str skillnad i tillväxt mellan privat ch ffentlig knsumtin under en femårsperid är mycket sällsynt ch har i stolt sett bara inträffat en gång, nämligen under I 990-talets andra hälft i samband med saneringen av de ffentliga finanserna efter 90-talskrisen. Nuvarande knjunkturnedgång har inte skapat samma hål i statens finanser sm 90-talskrisen ledde till. Regeringen utgår från att underskttet i de ffentliga finanserna kmmer att mtsvara 2, I prcent av BNP i år (vilket är ett relativt litet undersktt mt bakgrund av den nedgång i eknmin sm skett). Återhämtningen medför att undersktten med tiden vänds i översktt ch 2014 beräknas överskttet i de ffentliga finanserna uppgå till 84 miljarder krnr eller 2,2 prcent av BNP. Det kan jämföras med regeringens mål m ett sparande på l prcent över knjunkturcykeln ch att resursutnyttjandet i eknmin vid denna tidpunkt då ännu inte nått balans. De ffentliga finanserna måste därför beskrivas sm i relativt gtt skick ch utgångsläget är med andra rd ett helt annat än efter 90-talskrisen. Men liksm då förutsätts trts det en rejält återhållsam utveckling av ffentlig knsumtin. Det låga resursutnyttjandet i eknmin medför låga löneökningar. Timlöneökningarna bedöms stanna på lite drygt 2 prcent såväl i år sm 20 I I. Efterhand sm läget på arbetsmarknaden förbättras tilltar löneökningstakten. Inflatinen beräknas efter 20 Il kmma att överstiga 2 prcent, men det är i huvudsak ett resultat av stigande räntr. Den underliggande inflatinen (KPIX) bedöms under större delen av beräkningsperiden understiga 2 prcent. Regeringens prgns visar på en starkare skatteunderlagstillväxt än den prgns sm SKL publicerade den 15 februari. Det är framför allt beträffande utvecklingen år 20 Il sm bedömningarna skiljer sig åt. Regeringen förutser större ökning av såväl timlöner sm arbetade timmar än förbundet. Dessutm räknar regeringen med större ökning av pensinsinkmsterna. Även Eknmistyrningsverkets prgns visar betydligt kraftigare ökning av skatteunderlaget år 20 II än förbundets februariprgns till följd av större löneökningar ch snabbare sysselsättningstillväxt. SKL lämnar nytt underlag för beräkning av skatteintäkter den 26 april.

4 Stabil kmmunal verksamhet över knjunkturcykeln Regeringen anser att det är ett stabiliseringsplitiskt prblem att balanskravet medför en risk att kmmuner ch landsting kan bidrar till att trstärka knjunktursvängningarna, Mt bakgrund av detta har regeringen beslutat m direktiv (dir. 2010:29) till en utredning. Utredningen ska analysera de kmmunala finansernas knjunkturkänslighet ch föreslå möjliga förändringar i nuvarande regel verk för den eknmiska förvaltningen i kmmuner ch landsting, t.ex. avseende det kmmunala balanskravet. Vidare ska utredningen lämna förslag till ett system för stabilisering av kmmunsektrns intäkter över en knjunkturcykel. Balanserat undersktt Kmmunstyrelsens förslag till budgetramar innehåller en återställning av det ackumulerade undersktt sm uppstått under 2008 ch 2009 enligt balanskravsutredning. Detta sker genm att knsumtinsutrymme innehålls frän nämnderna sm mtsvarar tidigare balanserat undersktt. Återställningen är enligt föreslagen plan utförd vid utgången av Innehåll Planeringsförutsättningar 1 Intäktsprgns 2 Effekt demgrafisk förändring 3 N ettkstnadskalky l 4-5 Resultatplan 6

5 l Höörs kmmun Kmmunledningskansliet budgetberedning PlaneringsfOrutsättningar Utgångspunkter efter budgetberedning Aktuell skatteprgns per april Beslutad skattesänkning med 25 öre per år skjuts till nästa planperid Demgrafisk utveckling: vlymförändringar påverkar resursfördelningen Kmpensatin för löneökningar: 2011: 1,5 %, 2012: 2 %, 2013: 2,5 % Inflatinskmpensatin: 20 II: O%, 2012: 2,0 %, 2013: 2,0 % Återställa negativt resultat -7,4 mnkr senast år 2012 ch -19,5 mnkr 2013 Resultatnivå l % av skatt ch statsbidrag eller 6,2 mkr Kalkylunderlag Lågknjunkturen planar ut ch knjunkturen vänder uppåt. Arbetslösheten inte så hög sm tidigare befarat men minskar i låg takt. Långsam återhämtning vad gäller utvecklingen av skatteintäkter Prgnsunderlag från SKL per februari innehåller en forsiktigt psitiv syn på den svenska eknmiska utvecklingen men präglas ckså aven säker utveckling av världseknmin. Underlag per 26 april trligtvis någt mer psitiv. Osäkerhetsfaktrer Nivån på arbetslösheten ch därmed utvecklingen av skatteintäkterna. Beflkningsprgns för ptimistisk Finansiering Begränsa kmpensatinen för löneökningar l % ger ca 3 mnkr år. Högre avkastningskrav på kmmunala blagen ex 3 mnkr år.

6 HÖÖRS KOMMUN J Prgns skatt ch bidrag Bilaga 1 INTÄKTSPROGNOS Prgnsunderlag April 2010 TOTALA INTÄKTER AV SKATTER OCH BIDRAG Skattesänkning Skatteintäkter Skatteintäkter Slutavräkning skatt O O Summa skatteintäkter O Statsbidrag Inkmstutjämning Kstnadsutjämning Regleringsavgiftlbidrag I 736 Nivåj ustering O O O Fastighetsavgift LSS utjämning Summa statsbidrag O Särskilt Knjunkturstöd Summa skatt+statsbidrag Förändring % 1,62% 3,48% ,72% Sid

7 Budgetberedning Reviderad efter ny beflkningsprgns Demgrafisk förändring med bas år ökning, - minskning % 0-5 1,87% 1,77% 3,64% ,33% 0,93% 1,15% ,03% -10,37% -16,92% ,93% 9,47% 13,15% 80-w -1,49% -1,12% -2,36% Tkr Barnmsrg Grundskla Gyskla Äldrevård Summa Inarbetat i planeringsunderlag 80 % effekt Arets Förändr Tkr Barnmsrg Grundskla Gyskla Äldrevård Summa Arets Förändr

8 HÖÖRS KOMMUN Bilaga 2 Ksau förslag VEP NETTOKOSTNADER Ksau Mnkr Bkslut Budget Budget Utgångsläge Demgrafiska effekter inarbetat. VEP 2012 VEP 2013 Ramjustering Kmmunstyrelse Teknisk nämnd, skattefin Teknisk nämnd, avgiftsfin Fritidsnämnd Kulturnämnd Barn utbildning Varav gymnasieverksarnhet Scialnämnd Varav ram eknmiskt bistånd Miljö byggnadsnämnd U mkr ,5 mkr mkr ,5 mkr mkr 3145 TOTALT mkr Löneökningskmpensatin (1,5 % 2011) Nämnders nettkstnad i löpande priser

9 HÖÖRS KOMMUN Bilaga 2 Mnkr Bkslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 VEP 2012 VEP 2013 Ramjustering Centrala pster Verksamhet 9021 Pensiner 9030 Semesterskuld 9191 KF förutsedda behv 9192 KS förutsedda behv "Örnmärkt" 800 tkr strukturbidrag Barn- ch utbildning Reserverade medel explateringskst Avkastning blag Utvecklingsprjekt Nya prjekt 9110 Kapitalkstnader. Intern intäkt Ovrigt S a centrala pster Höjn Brgensavg 2 mkr la 960 r),--- Kmmunens nettkstnad Avskrivningar Kmmunens ttala nettkstnad Förutsättningar Inflatin löner Inflatin Övriga kstnader 101,50% 100,0% 102,0% 102,0% 102,5% 102,0%

10 HÖÖRS KOMMUN Bilaga 3 Ksau förslag VEP RESUL TATRÄKNING Baserad på skatteprgns Bkslut Budget VEP ramar VEPramar VEP ramar Verksamhetens mtakter 127,1 122,5 ] 23,7 l25,6 127,5 Verksamhetens kstnader -744,5-739,6-748,1-762,0-780,4 Avskrivningar -15,h -15,8-15,8-15,8-1 5,S VERKSAMHETENS NETTOKOSTN. (Nt 1) -633,0-632,9-640,1-652,2-668,8 Skatteintäkter 483,4 489,7 506,9 526,8 550,6 Generella statsbidrag 127,3 141,6 135,1 137,5 138,5 Finansiella intäkter 3,6 3,2 2,2 2,2 22,, Finansiella kstnader -0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 RESULTAT EFTER SKATT O FINANS -19,5 1,6 4,0 14,3 22,5 Realisatinsvinster 146,5 Jämförelsestörande pster (engångsnedskr.) -9,5 -'--/ Varav återställande resultat 4,0 14,3 8,6 ÅRETS RESULTAT 117,5 1,6 4,0 14,3 22,5 Förändring av eget kapital (Resultat) enligt eknmisk strategi 5,6 6,4 6,6 6,9 Differens i förhållande till eknmisk strategi -4,0-2,4 7,6 15,6 Nettkstnader ch finansnetts andel 100,6 97,2 96,9 95,5 94,4 i % av skatteintäkter ch statsbidrag exkl avskrivnigar