Ekonomiska planeringsförutsättningar budget , plan 2012

Transkript

1 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget , plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget , plan Den kommunala utdebiteringen höjs med 0,30 kr/skkr från 20,90 kr/skkr till 21,20 kr/skkr från och med år År Skattesats 20:90 21:20 21:20 21:20 21:20 Beräkningen av skatteintäkterna grundar sig på nedanstående bedömning av invånarantalet. År Invånarantal Skatteunderlaget i kommunen beräknas öka enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos. År Skatteunderlag 5,5 % 3,2 % 3,9 % 4,7 % 5,0 % De ekonomiska ramarna gäller med de förutsättningar som antagits beträffande löne och prisökningar. Om större förändringar sker kommer möjligheter att ges till en anpassning av ramanslaget. Personalkostnader Löneutveckling Följande antaganden om löneutvecklingen har legat till grund för budget Löneantagandet följer löneavtal för 2009 och Sveriges Kommuner och landstings bedömning om genomsnittlig

2 timlöneutveckling Beräknade löneökningar är budgeterade centralt på finansförvaltningen. Nivåhöjning i % År Samtliga , %% 3, , ,1 Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgiften år 2009 är sänkt med 0,76 procentenheter till 40,76 procent. Två procent läggs på arbetsgivaravgiften för att finansiera vissa centrala kostnader i kommunen som t.ex. företagshälsovården. I nedanstående tabell sammanfattas personalomkostnaderna för perioden Plan (procent) Lagstadgade avgifter 31,42 Avtalsenliga avgifter 2,51 Kompletteringspension 6,83 Företagshälsovård mm. 2,00 Summa personalomkostnad 42,76 Prisutveckling Följande prisutveckling i % har antagits i beräkning av nämndernas ramar Prisutveckling 2,0 % 2,0 % 2,0 % 2,0 % Strategiska utvecklingsmedel Kommunstyrelsen budgeterar 5,0 mkr per för strategisk utveckling. Mkr ackumulerat Strategiska utvecklingsmedel 5,0 10,0 15,0 Verksamhetsutveckling Kommunstyrelsen budgeterar 9,4 mkr för att genomföra verksamhetsutveckling år Perioden 2010 budgeteras 3,1 mkr per år för sparande till nästkommande verksamhetsutveckling.

3 Mkr Verksamhetsutveckling 9,4 3,1 3,1 3,1 Den samhällsekonomiska utvecklingen Den internationella konjunkturavmattning som inleddes mot slutet av 2007 och fortsatte under första halvåret 2008 har nu fördjupats till följd av den finansiella oron. Turbulensen på de finansiella marknaderna har fortsatt och förstärkts under de senaste månaderna och resulterat i kraftiga börsras och konkurshot. I Sverige dämpas tillväxten i år och nästa år, men efterfrågan tar åter fart mot slutet av nästa år när optimismen sakta återvänder till företag och hushåll. Den försvagade internationella efterfrågan medför att exporttillväxten saktar in. Dessutom sprider sig pessimismen allt mer bland hushållen. Trots den fortsatt expansiva finanspolitiken försvagas arbetsmarknaden ytterligare nästa år och BNPtillväxten fortsätter att dämpas. Först 2010 tar tillväxten ordentlig fart och ökar med över tre procent. Sveriges Kommuner och Landstings bild är att sysselsättningen börjar vända nedåt. Tillgänglig statistik tyder på en allt svagare efterfrågan på arbetskraft och att sysselsättningen minskar Arbetslösheten kulminerar 2010 och väntas uppgå till 6,7 procent. Tabell 1. Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen (%) Sysselsättning, timmar 3,5 1,6 1,0 0,3 1,3 0,9 Öppen arbetslöshet 6,2 5,8 6,2 6,0 5,7 Timlön 3,2 4,5 4,0 3,5 3,8 4,1 KPI, årsgenomsnitt 2,2 3,6 2,4 1,6 1,8 2,0 KPIX, årsgenomsnitt 1,2 2,6 1,9 1,6 1,8 2,0 Skatteunderlagets utveckling Prognosen för skatteunderlaget perioden är ytterligare nedreviderat. Det som har störst betydelse för skatteunderlaget är att sysselsättningen väntas minska 2009 och bli i stort sett oförändrad Omsvängningen på arbetsmarknaden bidrar till en svagare skatteunderlagstillväxt både genom svagare sysselsättningsutveckling och långsammare löneökningar. Läget på arbetsmarknaden kommer efterhand att normaliseras. Återhämtningen på arbetsmarknaden får till följd att skatteunderlaget under åren 2011 och 2012 utvecklas i relativt gynnsam takt. År 2009 hålls skatteunderlagstillväxten tillbaka av en ovanligt stor ökning av grundavdragen. Återhämtningen på arbetsmarknaden bidrar till att skatteunderlaget åter växer snabbare realt sett

4 efter Den nominella ökningen blir inte lika stor, eftersom den relativt svaga arbetsmarknadssituationen väntas leda till en nedväxling av löneökningstakten. Tabell 2a. Skatteunderlagstillväxt enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos (%) Summa exkl. regelförändringar 5,4 5,4 3,5 3,9 4,7 5,0 Summa, % 5,6 5,5 3,2 3,9 4,7 5,0 Tabell 2b Olika skatteunderlagsprognoser (procent) SKL, okt ,6 5,5 3,2 3,9 4,7 25,1 SKL, sept ,6 6,0 4,0 3,7 4,6 26,2 ESV, sept ,9 6,2 3,9 4,2 4,8 26,4 SKL, aug ,6 5,4 4,0 4,6 4,7 26,8 Anslag för kommunalekonomisk utjämning 2009 Det förslag som presenteras i budgetpropositionen innehåller ett antal regleringar enligt finansieringsprincipen samt som en följd av ändringar i skattesystemet. Detta innebär att inga obundna tillskott anslås till anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Regeringen förslår regleringar för merkostnader orsakade av rapporteringsskyldigheten av ej verkställda beslut enligt LSS, 23 miljoner samt att alla nationella minoritetsspråk jämställs, 24 miljoner kronor. För att finansiera barnomsorgspeng från 1 juli 2009 tillförs 135 miljoner kronor. Ytterligare 85 miljoner tillförs 2010 för att täcka helårseffekten av förslaget. Vidare regleras 220 miljoner kronor 2010 och ytterligare 220 miljoner för 2011 för allmän förskola för treåringar. Till följd av höjningen av förbehållsbeloppet enligt socialtjänstlagen tillförs 100 miljoner kronor. Kompensation sker även för införande av nationella prov i skolår 3, skolår 5 samt prov i biologi, kemi och fysik i skolår 9. Utöver dessa regleringar kommer anslaget än en gång att tillfälligt ökas med 50 miljoner kronor 2009 för asylsökande barn. Övriga regleringar som föreslås av regeringen i budgetpropositionen avser beslut som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Tabell 2c Kommunalekonomisk utjämning Kronor per invånare Regleringar enlig finansieringsprincipen Undervisning asylsökande barn 5 0 0

5 Rapporteringsskyldighet ej verkställda beslut enl. LSS Modersmål finska & jiddisch Barnomsorgspeng Allmän förskola 3åringar Höjt förbehållsbelopp avgifter Sol Nationella ämnesprov åk. 3, 5, Övriga regleringar Justering skatteväxling Kalmar Reglering underskott LSS Utjämningsbelopp mellan Danmark och Sverige Förhöjt grundavdrag Reseavdrag Totalt Preliminär kostnadsutjämning 2009 SKL har gjort en preliminär beräkning av kostnadsutjämningen för bidragsåret Merparten av det underliggande datamaterialet är uppdaterat. De variabler som inte är uppdaterade är: Skattekraften i barnomsorgsmodellen. Tabell 3. Kostnadsutjämningen (mkr) Vara kommun 8,6 13,3 14,6 15,5 15,3 Preliminär LSSutjämning för år 2009 Systemet för LSSutjämning har setts över och en ny lag antas gälla från De förändringar som gäller från årsskiftet är följande: Både antalet personer med personlig assistent enligt LSS och personlig assistans enligt LASS ska ingå i standardkostnadsberäkningen. Insatsen annan särskild anpassad bostad utgår ur beräkningen. För personer som har både insatsen boende och insatsen personlig assistent enligt LSS föreslås att endast insatsen boende ska ingå i beräkningen av standardkostnaden. Prislapparna för insatserna har viktats om. Koncentrationsindex tas bort. En omräkning av personalkostnadsindex ska göras. Tabell 4. LSSutjämning

6 (mkr) Vara kommun 0,2 2,8 2,8 2,8 2,8 Regleringsbidrag/avgift Tabell 5. Tabell över regleringsbidrag/avgift kr/invånare Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag () (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (1) (2) Orsaken till regleringspostens negativa förändring under perioden är att statens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen inte ökar i samma takt som kostnaden för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Tabell 6. Tabell över skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (mkr) Skatteintäkter 539,7 553,8 579,8 608,8 Slutavräkning ,4 Inkomstutjämningsbidrag 154,5 154,4 162,2 171,4 Kostnadsutjämning 13,3 14,6 15,5 15,3 Regleringsavgift 7,9 9,4 13,1 17,8 Strukturbidrag Införandebidrag LSSutjämning 2,8 2,8 2,8 2,8 Fastighetsavgift 23,9 23,9 23,9 23,9 Summa intäkter 692,2 710,7 740,0 773,9 Specificering av vissa statsbidrag Tabell 7 Specificering av vissa statsbidrag

7 Kommunal fastighetsavgift I tabell 6? LäsaSkrivaRäknasatsning i skolan I tabell 6? Prognos mkr kr/inv Mkr Skapande Skolasatsning I tabell 6? Mkr Undervisning till asylsökande barn I tabell 6? Mkr kr/inv Satsning på psykiatri Förbereda öppenvård med särskilda villkor I tabell 6? Komp förhöjt grundavdrag I bil 1? Mkr kr/inv Mkr Barnomsorgspeng I bil 1? Allmän förskola 3åringar I bil 1? Höjt förbehållsbelopp SoL I bil 1? Nationella ämnesprov I bil 1? Yrkesvux I bil 1? Mkr Kr/inv Mkr Kr/inv Mkr Kr/inv Mkr Kr/inv 376 Mkr Förskolelyftet I bil 1? Mkr

8 Budgetramar Med antagen investeringsvolym, skatteintäkter och generella statsbidrag, finansnetto samt avskrivningar och pensionsskuldens förändring m.m. har resultatbudget/plan, finansieringsbudget/plan samt balansbudget/plan upprättats för perioden. Som grund för beräkningarna anges bokslut 2007 och budget 2008 samt gällande budget Nämndernas budget har justerats med den centrala resursfördelningen som grundar sig på demografiska förändringar. Nämndernas budget har även justerats med ett effektiviseringskrav på 1 % per år perioden Nämndernas kostnader och intäkter har räknats upp med den beräknade inflationen 2 procent. Kapitalkostnader och interna hyror ingår i budgetramen. En ny interndebiteringsmodell införs för ITkostnader. ITenhetens kostnader fördelas på kommunens samtliga persondatorer och förvaltningarna köper ITtjänster. En ramjustering mellan kommunstyrelsen och nämnderna har gjorts. Ökade ITkostnader år 2009 fördelas på nämnderna i relation till antalet datorer. Tabell 8 Effektivitetskrav jämfört med 2008 (tkr) Effektivitetskrav 1 % 2 % 3 % 4 % Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Tekniska servicenämnden Miljö och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa: Central resursfördelning Nämndernas ramar har justerats utifrån den centrala resursberäkningen. Kommunens centrala befolkningsprognos utgör underlag för den demografiska utvecklingen i resursfördelningsmodellen. Resursfördelningen inom bildningsförvaltningen grundar sig på

9 nettokostnaden för respektive verksamhet som omfattas av resursfördelningen. I de framräknade prislapparna för verksamheterna ingår samtliga kostnader. Resursfördelningen inom socialförvaltningen (äldreomsorgen) grundar sig på prislapparna för äldreomsorg inom kostnadsutjämningssystemet där samtliga kostnader ingår. Kompensationsgraden av förändringen mellan åren är 100 procent i modellen. Avräkning mellan budgeterad resursfördelning och verkligt utfall sker utifrån fastställda avstämningstidpunkter fr.o.m. år Barnomsorg Resursfördelningen utgår ifrån befolkningsprognosen och bildningsförvaltningens bedömda antal placeringar inom förskolan 15 år och fritidshem. Grundskola Resursfördelningen utgår ifrån befolkningsprognosen över antalet invånare/elever inom förskoleklass 6 år och grundskolan. Gymnasieskola Resursfördelningen utgår ifrån befolkningsprognosen över antalet invånare/elever inom gymnasieskolan. En prognos görs av antalet interkommunala elever. Äldreomsorg Resursfördelningen utgår ifrån befolkningsprognosen över antalet äldre inom äldreomsorgen. Prislapparna från kostnadsutjämningssystemet multipliceras med antalet äldre i de olika ålderskategorierna. Handikappomsorg Kostnadsökningen utöver inflationen bedöms fortsätta inom handikappomsorgen och har under planeringsperioden prognostiserats till 1,5 procent per år utöver kompensationen för löne och prisökningar. Tabell 9 Central resursfördelning per verksamhet. Förändring mellan åren. (tkr) Genomslag 100 % 100 % 100 % 100 % Barnomsorg Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Handikappomsorg Totalt

10 Tabell 10 Central resursfördelning per nämnd. Förändring mellan åren. (tkr) Genomslag 100 % 100 % 100 % 100 % Bildningsnämnden Socialnämnden Totalt Tabell 11 Central resursfördelning per nämnd,. Ackumulerad effekt. (tkr) Bildningsnämnden Socialnämnden Totalt Övergångsregler central resursfördelning Bildningsnämnden kompenseras med 2,9 mkr år 2009 för effekterna av den centrala resursfördelningen. Efter kompensationen blir den ekonomiska effekten av resursfördelningen 1,3 mkr jämfört med år Från och med år 2010 sker ingen kompensation.

11 Sammanställning av förändringar i förhållande till budget 2008 i 2009 års nivå Vara kommuns revisorer Personalkostnader Besparing 1 % av nettokostnad exkl. interna hyror och kapitalkostnader Summa Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Verksamhetsutveckling Utvecklingsändamål Personalkostnader Besparing 1% av nettokostnad exkl. interna hyror och kapitalkostnader Ramjustering interndebitering IT Ramjustering interndebitering IT Lednings & adm. ITkostnad fördelad per PC Ramjustering Räddningsnämnd Summa kommunstyrelsen Tekniska servicenämnden Besparing 1 % av nettokostnad exkl. interna hyror och kapitalkostnader Ramjustering ITkostnader Personalkostnader Ramjustering kost och skolskjutsar Ramjustering från Mbn (LidanNossan vattenv.) Summa tekniska servicenämnden Miljö och byggnadsnämnden Besparing 1 % av nettokostnad exkl. interna hyror och kapitalkostnader Ramjustering ITkostnader Personalkostnader Ramjustering till Tsn (LidanNossan vattenv.)

12 Summa miljö och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Central resursfördelning Asylsökande enligt budgetpropositionen Besparing 1 % av nettokostnad exkl. interna hyror och kapitalkostnader Ramjustering ITkostnader Ramjustering ITkostnader, köp av tekniker Personalkostnader Summa bildningsnämnden Socialnämnden Central resursfördelning Ramjustering Besparing 1 % av nettokostnad exkl. interna hyror och kapitalkostnader Ramjustering ITkostnader Personalkostnader Ramjustering Ramjustering Ramjustering Ramjustering Summa socialnämnden Summa förändring totalt

13