1 (7) Marie Jacobsson Till Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN

Transkript

1 1 (7) Marie Jacobsson Till FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN Inledning Det lagstadgade balanskravet för kommuner som började gälla från år 2000 har varit det övergripande målet för arbetet med framtagandet av förslag till budget 2002 samt flerårsplan Underlag för arbetet har varit den flerårsplan för som kommunfullmäktige antog i november Skatteintäkter och generella statsbidrag Efterfrågan i svensk ekonomi har varit svagare under första halvåret än de bedömningar som låg till grund för vårens ramförslag. Bedömningarna är att BNP ökningen kommer att stanna kring måttliga 1,5 % procent för i år. Bedömningarna för nästa år är en något förbättrad tillväxt kring 2,0 % och för åren 2003 och 2004 är bedömningen att det blir relativt goda år med en tillväxt kring 2,8 %. Osäkerheten kring den framtida utvecklingen är dock ganska stor till följd av den turbulens som följt efter terrordåden i USA och händelseutvecklingen därefter. Enligt kommunförbundets bedömning kommer uppräkningsfaktorn för skatteunderlaget att bli 4,4 %, 4,3 % samt 4,7 % för åren 2002 till Den ökning som redovisas är exklusive regelförändringar då dessa bedöms vara kostnadsneutrala för kommunen eftersom motsvarande ökning eller minskning sker av det generella statsbidrag. De bedömningar som görs nu innebär något lägre uppräkningsfaktor för 2002 och 2003 än de som gjordes i våras men däremot något högre för Införandet av barnomsorgsreformen påbörjades den 1 juli 2001 med att barn i åldern 1-5 år vars föräldrar är arbetslösa får rätt till förskoleverksamhet. Denna del av reformen tillsammans med delarna som innebär att barn vars föräldrar är föräldralediga för yngre syskon får rätt till förskoleverksamhet och införandet av en allmän förskola för 4- och 5-åringar är obligatoriska delar för kommunerna. Finansieringen av dessa reformer sker därför med tillskott till det generella statsbidraget. Kommunerna till-

2 2 (7) förs år kr/invånare för finansiering av införandet av allmän förskola för 4- och 5-åringar. Införandet av max-taxa är däremot frivilligt och finansiering sker därför med specialdestinerade statsbidrag som söks i särskild ordning. Beträffande max-taxans införande har det i detta förslag bedömts som kostnadsneutralt för kommunen. Effekterna av införandet är idag mycket svåra att bedöma. De kommuner som inför max-taxa får också del av det särskilda bidrag om totalt 500 miljoner kronor till kvalitetshöjande åtgärder i samtliga verksamhetsformer i förskole- och skolbarnomsorgen. Det riktade statsbidraget för att öka personaltätheten inom skola och fritidshem, de sk Wärnersson-pengarna beräknas öka med 3,5 mkr/år för Eslövs del fram till 2006 då bidraget överförs till den generella statsbidragspåsen. Bidraget har i detta förslag betraktats som neutralt då det kräver motsvarande kostnadsökningar för att erhålla bidraget. Inom äldreomsorgen föreslås att ett högkostnadsskydd för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen införs fr o m den 1 juli En högsta avgift fastställs för hemtjänst, dagverksamhet, avgifter för kommunal hälso- och sjukvård samt för bostad i särskilt boende. Detta kommer att minska de kommunala avgiftsintäkterna och därför föreslås att det generella statsbidraget höjs med 14 kr/invånare 2002 och därefter med 28 kr/invånare från 2003 och framåt. Vidare införs ett sk förbehållsbelopp inom äldreomsorgen, dvs ett lägsta belopp fastställs som den enskilde som betalar avgift skall ha rätt att ha kvar av sina egna medel. Beloppet skall täcka den enskildes normala levnadskostnader, förutom boendekostnader. Kompensationen förslås bli 73 kr/invånare Enligt de beräkningar som Kommunförbundet och regeringen kommit överens om avseende kostnaden för förbehållsbeloppet, så är reformen idag inte fullt ut finansierad med de kompensationer kommunerna hitintills föreslås erhålla. De kompensationer för förändringar som kommunen erhåller som ett generellt statsbidrag kommer att fördelas till nämnderna när nämndens kostnad är känd. Kompensationen sker dock högst till det belopp som erhållits i det generella statsbidraget. Lönekostnadsökningar Medel föreslås avsättas centralt för att sedan, efter det att löneavtal träffats fördelas till nämnderna i enlighet med de träffade avtalen. Nivån på de avsättningar som gjorts grundar sig på de avtal som träffats under våren samt på de prognoser som Kommunförbundet gör beträffande utvecklingen av timlöner under perioden. Enligt Kommun-

3 3 (7) förbundet bedöms timlöneutvecklingen under perioden bli kring 3,9 % per år. Avsättningarna uppgår till 25 mkr år 2002, 48 mkr år 2003 samt 77 mkr år För att tydliggöra vilka resurser som avsätts för löneökningar redovisas nedan en fördelning som bygger på respektive förvaltnings andel av nuvarande personalkostnader: Kommunledningskontoret Fastighetskontoret Näringslivskontoret Kultur- och Fritidsnämnden Barn- o Utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- o Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Löneökningarna för gymnasienämnden ingår i redovisningen för Barnoch Utbildningsnämnden. Medel för omställningsåtgärder Det anslag som budgeterats centralt för åtgärder som skall underlätta genomförandet av de av fullmäktige beslutade organisationsförändringar utgår fr o m De omställningsåtgärder som sker framöver skall fortsättningsvis belasta respektive nämnd. Pensionskostnader mm Enligt det nya pensionsavtalet för kommunalt anställda, PFA 98, skall varje arbetsgivare avsätta en årlig avgift till den anställde. Kommunfullmäktige beslöt i juni 2000 att låta de anställda förfoga över hela avgiften. Detta innebär att kostnaden för intjänade pensionsförmåner numera belastar det år som intjänandet sker. Alla beräkningar kring pensionsutbetalningar och pensionsavgifter mm bygger på de beräkningar som erhållits från KPA under september 2001.

4 4 (7) Utdelning kommunala bolag Utdelningen från de kommunala bolagen förutses ligga kvar på oförändrad nivå under perioden. Nivån på utdelningen kommer att slutligen läggas fast i ett separat beslut av kommunfullmäktige. Den i budgetförslaget upptagna utdelningen från de kommunala bolagen fördelar sig enligt följande: Ringsjö Energi AB eslövs bostads AB Eslövs Industrifastighets AB Totalt kronor kronor kronor kronor Nämndernas driftbudgetramar De ramar som kommunfullmäktige antog i våras innebar att när det gäller ramtillskott för nämnderna så hade endast det första året i planen behandlats. Detta beroende på att det fanns många stora osäkerheter framöver, bl a effekten av införandet av max-taxa inom barnomsorgen samt de aviseringar av budgetunderskott som främst barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden aviserat i bokslutsprognos 1 under våren. Ramarna som kommunfullmäktige antog under våren innebar att nämndernas budgetramar utökades med 11,9 mkr utöver de lönemedel som avsatts centralt. Vårens ramförslag: - Kommunledningskontoret 300 tkr - Fastighetskontoret 0 tkr - Näringslivskontoret tkr Barn- o Utbildningsnämnden tkr Gymnasienämnden 0 tkr 1) Kultur- och Fritidsnämnden 300 tkr Socialnämnden tkr Miljö- o Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden 300 tkr 0 tkr tkr 1) Nämndens verksamhet finansieras genom ersättningar från Barn- och Utbildningsnämnderna eller motsvarande i de tre medlemskommunerna. Förslag till nämndernas driftbudget 2002 och plan Vid höstens budgetarbete framkom tydligt att det ramtillskott som kommunfullmäktige beslutat om i våras inte kunde bedömas vara tillräckligt.

5 5 (7) Det var främst barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden som redovisade behov av ytterligare resurstillskott. Höstens budgetarbete har haft fokus på att finna det ytterligare utrymme som krävts för att möta de resursbehov nämnderna redovisat. Förslaget som tagits fram innebär att utöver det utrymme om 11,9 mkr som kommunfullmäktige beslöt i våras fördelas ytterligare 9,9 mkr till nämnderna. Utöver det behov som barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden redovisat om 8 mkr respektive 2 mkr bör det underskott som va-verksamheten redovisar i sitt budgetförslag (0,780 mkr) budgeteras. Den utökning av driftanslaget till Räddningstjänsten Mellanskåne som förbundet aviserat (1 mkr) budgeteras. Anslaget för näringslivsåtgärder som budgeteras under näringslivskontoret anpassas till en lägre nivå då de projekt som startades med anledning av nedläggningen av Volvofabriken kommer att avslutas under 2001 (1,040 mkr). Kultur- och fritidsnämnden förslås få en utökning med 0,2 mkr. Slutligen får fastighetskontoret ett avkastningskrav på 1 mkr. Ovan redovisade förändringar fördelar sig på nämnderna enligt följande: - Kommunledningskontoret 0 tkr ( 300 tkr) - Näringslivskontoret tkr ( tkr) - Fastighetskontoret tkr ( tkr) Barn- o Utbildningsnämnden tkr ( tkr) Gymnasienämnden 0 tkr (0 tkr) Kultur- o Fritidsnämnden 200 tkr (500 tkr) Miljö- o Samhällsbyggnadsnämnden 780 tkr (1 080 tkr) Socialnämnden tkr (7 000 tkr) Servicenämnden 0 tkr (0 tkr) Övrigt tkr (1 000 tkr) tkr ( tkr) Möjligheten att tillskjuta ytterligare 9,940 mkr har skapats främst genom att: analys av de medel som avsätts för löneökningar har gjorts, vilket inneburit att en lägre avsättning bedöms nödvändig resultatnivån har sänkts jämfört med vårens ramar nya beräkningar från KPA visade på lägre kostnader. Som tidigare redovisats har endast det första året i planen dvs 2002 behandlats då det finns många osäkerhetsfaktorer, dock har det i planen för åren 2003 och 2004 avsatts utrymme för att möta nya resursbehov. För dessa år finns årligen ca 9 mkr exkl löneökningar att fördela till nämnderna. Det bör observeras att detta utrymme är mycket under de nivåer som fördelats till nämnderna de senaste åren. Någon prövning av de förändringar som nämnderna presenterat för åren 2003 och 2004 görs därmed inte i detta förslag utan kommer att behandlas vid nästa års budget-

6 6 (7) arbete. Däremot föreslås näringslivskontoret få fortsatta besparingskrav för försörjningsstödet med 500 tkr/år för åren 2003 och 2004 samt sänka näringslivsåtgärderna med ytterligare 265 tkr år 2003 och I bilaga 1 redovisas förslag på nettoramar för respektive nämnd samt en jämförelse med de ramar som kommunfullmäktige antog i våras. Investeringsbudget för 2002 och plan För att säkerställa en stabil ekonomi finns målet att den årliga investeringsvolymen skall vara i nivå med årets avskrivningar, dvs ca 34 mkr/år. Enligt vårens rambeslut ligger investeringsvolymen åren 2002 och 2003 något under 34 mkr per år beroende på att medel förskotterats främst år 2000 för att finansiera Norrevångsprojektet. I detta förslag finns mindre förändringar jämfört med ramförslaget beträffande 2002 och 2003, som innebär en viss utökning respektive år. De största förändringarna sker inom va-verksamhetens investeringar som höjs avsevärt främst beroende på åtgärder vid Ellingeverket. I bilaga 2 redovisas förslag till investeringsbudget totalt per nämnd och den ram som kommunfullmäktige antog i våras. I bilaga 3 redovisas förslag till investeringsbudget per projekt samt vårens ramförslag. Resultatbudget för år 2002 samt plan Resultatbudget för åren redovisas i bilaga 3. Resultatbudgeten visar på att det lagstadgade balanskravet uppnås under hela perioden, dock har resultatnivån sänkts för att klara de nya resurstillskott som varit nödvändiga för att klara nämndernas behov. Balansbudget för 2002 och plan för Balansbudget för åren redovisas i bilaga 4. Övrigt Vid höstens budgetarbete har framkommit önskemål om att revidera det beslut om lokalprogram för biblioteket som kommunfullmäktige antagit. Revideringen skulle innebära att biblioteket även förfogar över det lokalutrymme som finns i det sk hörnhusets första våning. Revideringen bedöms nödvändig för att finna en bättre lösning på tidningsrummet samt att lösa det lokalbehov som uppstått när kultur- och fritidsförvaltningen tagit över lokalbokningen i egen regi.

7 7 (7) Förslag till beslut bör föreslå kommunfullmäktige att fastställa en oförändrad utdebitering för 2002 dvs kommunens utdebitering skall uppgå till 19,74 kronor, att fastställa driftbudgetram för år 2002 enligt nämndernas förslag med de förändringar som redovisas i denna skrivelse och som framgår av bilaga 1 samt plan för enligt bilaga 1, att fastställa den investeringsbudget för 2002 samt plan för som redovisas i bilaga 2 och bilaga 3, att fastställa resultat- och balansbudget för åren enligt bilaga 4 och 5, samt att revidera det lokalprogram som antagits för biblioteket med tillägget att biblioteket även disponerar det sk hörnhusets första våning. Eslöv som ovan Marie Jacobsson kommundirektör/ekonomichef