Marknadsutsikter. Januari 2012

Transkript

1 Marknadsutsikter Januari 2012

2 Makr ch ränta Sammanfattning Försämrade glbala tillväxtutsikter Eurmrådet hankar sig fram Viss ljusning i USA Kina mjuklandar Sverige Exprten brmsar mer än väntat, vilket ger en svagare BNP Tecken på att knsumentförtrendet vänder uppåt Arbetslösheten stiger någt Repräntan sänks Långräntrna svagt uppåt Splittrad bild på kreditmarknaden Försämrade tillväxtutsikter i stra delar av världen. Både Världsbanken ( säkerhet ch sårbarhet ) ch IMF (Avtagande tillväxt, ökade risker ) reviderar ned sina glbala BNP-prgnser för 2012 ch Båda menar att den glbala aktiviteten har försämrats sedan i höstas ch ser risker på nedsidan. Många länders behv av att kmma tillrätta med sina budgetundersktt tillsammans med höga ch ökande råvarupriser, är de två främsta drivkrafterna. Det finns även en rädsla för att Kina kmmer att hårdlanda. Bland annat ligger inköpschefsindex på låga nivåer, vilket indikerar svagare industriprduktin. Imprtstatistiken visar den lägsta ökningstakten på två år. Inflatinen saktar dck in, vilket gör att man kan föra en mer expansiv finansch penningsplitik. I senaste numret av The Ecnmist är huvudtemat Kina ch välståndparadxen. Tidningen menar att m Kina ska kunna frtsätta att växa, krävs att landet byter mdell; en slags tredje revlutin. Vad det kmmer att innebära i praktiken är dck svårt att säga. Håll ögnen på: Flera viktiga val äger rum under året. Under våren kmmer Grekland välja nytt parlament, Frankrike ny president ch i höst hålls presidentval i USA. Dessutm kmmer det kinesiska kmmunistpartiet få nya ledare. Grekland slutförhandlar kring skuldnedskrivning i februari Italiens ch Spaniens stra statslåneförfall i mars Tppmöten, G20 träffas 2-2 februari samt EU-tppmöte 1-2 mars Riksbankens repräntebesked 1 februari Eurpa Trts försämrade tillväxtutsikter, ratingnedgraderingar ch frtsatt kris i Eurznen, finns nu ett någt mer psitivt sentiment ch en minskad riskaversin. Det finns flera rsaker till detta: Efter årsskiften har investerarna en tendens att våga sig ut på marknaderna med större riskaptit, denna gång stödda av psitiv statistik från USA ch (tillfällig?) avsaknad av negativa överraskningar. Ytterligare ett skäl är att Spaniens ch Italiens emissiner av statsbligatiner har gått över förväntan. Den främsta drivkraften bakm det förbättrade marknadsklimatet är dck den 3-åriga refinansieringslösning sm ECB lanserade i december (LTRO). Den extra likviditet sm tillförs systemet är tänkt att öka efterfrågan på statsbligatiner i de länder sm drabbats av stigande räntr samt säkra delar av bankernas refinansieringsbehv. Den akuta likviditetsbristen, sm många banker särskilt i Sydeurpa upplevde under hösten, har dämpats. Marknadsräntrna har fallit till följd av detta. Nterbart är ckså att ECB:s balansräkning sm andel av BNP idag är större än både FED ch BE. Dessvärre frtsätter bankerna att minska sin utlåning, vilket har en åtstramande effekt. Nästa land på tur att tvingas skriva ned sina skulder, kan vara Prtugal. Landet har idag en rating mtsvarande skräpstatus (BB), en str statsskuld (100 % av BNP) ch låg tillväxt. Oljan är ett annat säkerhetsmment, i synnerhet efter att EU beslutat att inleda ett embarg mt Iran efter halvårsskiftet. Iran htar å sin sida att strypa ljetillförseln till EU med medelbar verkan. Speciellt utsatta i denna situatin är länder i Sydeurpa, sm imprterar stra mängder iransk lja. Av Greklands ljebehv kmmer en tredjedel från Iran! Allt är dck inte nattsvart. Inköpschefsindex har överraskat på uppsidan. Alla delindex var bättre än väntat ch i synnerhet tjänstesektrn med kraftigt bidrag från Tyskland. Överlag visar inkmmande statistik från Eur-znen förvånande mtståndskraft, visserligen med stra reginala avvikelser. Det finns dck risk att förbättringen bara är tillfällig. USA Även m den amerikanska eknmin växlat upp någt på sistne, såsm BNP-tillväxt, inköpschefsindex ch mindre pessimistiska husbyggare, har landet frtfarande ett grundläggande prblem att tampas med. Dit hör det pågående arbetet med att minska skuldsättningen ch den stra finansplitiska säkerhet sm gör att hushållen ch företagens

3 förtrende sviktar. Arbets- ch bstadsmarknaderna alltjämt en akilleshäl för eknmin. En annan riskfaktr är självfallet utsikterna för eurmrådet, sm kan leda till att tillväxten i USA mattas av eftersm pressen på de amerikanska kreditmarknaderna ökar ch både exprten ch framtidstrn minskar. FED kmmer att hålla fast vid sin nllränteplitik under en längre tid ch QE3 rycker liksm presidentvalet allt närmare. Sverige Efter en stark tillväxt under större delen av 2011 visar makreknmiska indikatrer på att den svenska eknmin nu brmsar in väsentligt. Exprten tappar fart när tillväxten i viktiga handelspartners, främst Eurpa, mattas av. Industriprduktinen tappar fart samtidigt sm framåtblickande indikatrer signalerar ytterligare inbrmsning, exempelvis av rderingången. Även knfidensindikatrerna har börjat försvagas, vilket innebär att investeringsviljan dämpas, ch hushållen drar ned på knsumtinen. Även förbättringen på arbetsmarkaden har avtagit. Regeringen lär lansera ytterligare finansplitiska åtgärder de närmaste åren, utöver höstbudgetens dryga 30 miljarder. Sverige har gda statsfinanser ch utrymme finns att stötta eknmin, till skillnad från de flesta andra länder. Sverige är dck en liten öppen eknmi sm påverkas mer ch snabbare än många andra länder, när mvärlden brmsar in. Det kmmer därför att bli sämre innan det blir bättre. Men m indikatrerna får rätt ser kmmer en vändning redan andra halvåret Ränteutvecklingen När knjunkturen försämras, penningplitiken är expansiv ch statsfinanserna försvagas, brukar räntekurvan bli brantare. Det är inget man sett hittills. Orsaken är ökande utländsk efterfrågan av svenska statspapper i kmbinatin med utbudsbrist. Svenska bligatiner blir allt mer eftertraktade i takt med att AAA-ratade länder blir färre ch så länge sm slvensprblemen i Eurpas länder ch banker består, finns inget tryck uppåt. Sämre svenska statsfinanser med ett ökat utbud av svenska bligatiner kan dck ändra den bilden. Svenska räntr disknterar i strt sett en utveckling med nlltillväxt. Marknaden trr att repräntan ska sänkas kraftigt under 2012, till 0,7 %. De svenska affärsbankerna räknar i genmsnitt med att repräntan ska sänkas till 1 %. Riksbanken lär justera ned sin repränteprgns ytterligare i februari. Skillnaden eller spreaden mellan vad de eurpeiska bankerna får betala m de lånar pengar till varandra på tre månader ch repräntan, är frtfarande väldigt hög. Spreaden minskade dck kraftigt i samband med att ECB lanserade en ny 3-årig refinansieringsfacilitet ch ligger idag på samma nivå sm i Sverige (cirka 8 bp). 3 månaders Stibr sjönk initialt i samband med att Riksbanken sänkte repräntan i december, vilket leder till slutsatsen att Riksbanken bör ch säkert överväger att genmföra liknande aktiviteter sm ECB Jan Mar-11 2-Apr-11 0-Jun Jul Aug Oct Nv Jan-12 Riksbanken kmmer trligen att sänka räntan ch sin repränteprgns i takt med att knjunkturutsikterna försämras. De har dck inte signalerat någn sänkning ännu, trts att Riksbankens egen inflatinsprgns inte ens når upp till målet på 2 %. Låg inflatin i kmbinatin med stigande arbetslöshet, där Riksbanken räknar med förändrade siffrr, bör öppna upp för sänkningar framöver. Marknaden förväntar sig detta, liksm affärsbankerna. Krediter STIBOR 3M Vs. SEK REPO 1W (Qute) (L) EURIBOR 3M Vs. EUREPO 1W (Qute) (L) ECB:s likviditetsstödjande åtgärder har förbättrat bankernas möjligheter till finansiering ch bör ge stöd åt kreditmarknaderna. Slvensprblemen hs ett flertal eurpeiska stater kvarstår dck, vilket gör att kreditspreadarna/ marginalerna kmmer att förbli höga för såväl banker sm företag under Trenden i januari har varit att både banker ch företag fått betala högre marginaler. Svenska banker lyckat låna längre pengar i EUR än i höstas, vilket är ett gtt tecken. Bland annat har Swedbank lånat efterställda - årspengar för drygt 220 bp Det finns ingen entydig bild mellan bankerna för tillgången till finansiering ch kreditmarginaler till företag ch kmmuner. Priset har ökat kraftigt de senaste månaderna samtidigt sm tillgången till finansiering har minskat. Neddragningar av bankernas balansräkningar, mviktning i branschexpnering, likviditetsbrist ch högre upplåningskstnader är de främsta faktrerna. Ett ökat intresse för fasträntelån från alla banker har nterats under hösten. I de transaktiner gjrda i januari, går det inte att hitta en röd tråd i vare sig prissättning eller utlåningsintresse bankerna emellan. Swedbank har börjat visa både knkurrenskraftiga priser ch utlåningsintresse. Det gäller främst fasträntelån, men även rörliga ettårslån. Nrdea ch SHB har höjt sina marginaler väsentligt. SEB har, vid

4 någt tillfälle, dessutm inte lämnat pris på längre löptider än 1 år. Kmmuninvest är sm vanligt starkast på kmmunsidan. Det finns en befgad r för knkurrenssituatinen på den svenska bankmarknaden. Det finns bara ett fåtal knkurrenskraftiga banker, vilket i kmbinatin med marknadsr i Eurpa ch säkerheten kring de nya kapitaltäckningsregler Basel III ch Slvens II) fördyrar upplåningen för många blag ch kmmuner. Bäst priser för ränteswappar har nu liksm i höstas setts från Danske Bank, följt av SEB ch Swedbank. Även DnB NOR har visat knkurrenskraftiga priser på långa löptider. Handelsbanken är inte riktigt med i matchen längre, utan inväntar att alla andra banker ska anpassa sin prissättning efter Basel III. Basel III brukar anges sm skäl, från bankens sida, till ökade upplåningskstnader. Det mesta tyder på att reglerna kmmer att mjukas upp ch urvattnas, eftersm m de träder i kraft i nuvarande frm kmmer att hämma investeringar ch därmed tillväxten. Derivat - Rekmmendatiner Sedan nvember har -årsräntan pendlat mellan 1,9 % ch 2,1 % medan 10-årsräntan varierat mellan 2,2 % ch 2, %. Även m trenden tycks vara uppåtgående, kan man förvänta sig en frtsatt vlatil marknad ett tag framöver. Implicit prissättning visar på en mdest uppgång på 1 års sikt, vilket ckså de svenska affärsbankerna räknar med. Det sm hittills har tryckt ned långa räntr är rn i mvärlden, där Sverige framstår sm en så kallad säker hamn. Både inhemsk ch utländsk efterfrågan på svenska bligatiner har drivit ned räntrna. En mtverkande kraft är m Sveriges knjunkturutsikter försämras kraftigt ch medför att Sverige tvingas börja låna större vlymer än förväntan. En annan mtverkande kraft är m eurländerna kmmer överrens m åtgärder sm påskyndar en lösning av skuldkrisen. På krt sikt kan det säkert kmma en rekyl m eurländerna lyfter fram kraftfulla åtgärder för att kmma tillrätta med skuldkrisen. Men vi ser ingen kraftig eller ihållande uppgång framför ss, även m det vre naturligt att räntrna kmmer upp någt då de ligger på histriskt mycket låga nivåer. Den så kallade fixingprblematiken har förvärrats, där skillnaden mellan 3 månaders Stibr ch repräntan är cirka 8 bp. Histriskt har skillnaden varit cirka 30 bp. Den svenska penningmarknaden är mer expnerad mt chcker utifrån på grund av avsaknad av extralikviditet. Turbulensen i Eurpa riskerar att rätt snabbt leda till stigande svenska krträntr ch frtsatt höga Stibrfixingar. Histriskt låga räntenivåer i kmbinatin med negativt lutande räntekurva talar för att göra förlängningar. Man bör även se över sin Stibr expnering.

5 Histrik ch prgnser Histrik Långa swapräntr (2001-idag) EUR/SEK (vr) ch USD/SEK (hr) (2001-idag) Jan Jan Jan Jan-0 29-Jan-0 29-Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan-0 29-Jan-0 29-Jan Jan Jan Jan Jan-11 SEK SWAP 2Y (Qute) (L) SEK SWAP Y (Qute) (L) SEK SWAP 10Y (Qute) (L) Repräntan ch 3-mån stibr (2001-idag) EURSEK (Qute) (L) USDSEK (Qute) (R) OMX 30, råvaruindex ch brent il (2001-idag), indexerad Jan Jan Jan Jan-0 29-Jan-0 29-Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan Jan-0 30-Jan-0 30-Jan Jan Jan Jan Jan-11 SE Rep rate (Value) (L) STIBOR 3M (Qute) (L) OMX Stckhlm 30 (Qute) (L) DJ UBS Cmmdity Index (Qute) (L) Brent Crude Oil ICE Index (Qute) (L) Dagens swapkurva, förväntad swapkurva m 1 år ch förväntad 3-mån stibr 2.7% 2.0% 2.2% 2.00% 1.7% 1.0% SEKSWAP 3030 Discrete (30Jan12) SEKSWAP 3030 Discrete ImFrw (1Y)(30Jan12) SEKSWAP Act30 Cntinuus ImFrw (0.2Y)(30Jan12) Räntenivåer Snitt Ränta 10 år Repräntan 2,37 % 1,73 % 1,7% STIBOR TN 2,0 % 1,9 % 1,92% STIBOR 1W 2, % 2,04 % 1,92% STIBOR 1M 2,1 % 2,14 % 2,17% STIBOR 3M 2,72 % 2,42 % 2,0% SEK SWAP 2Y 3,23 % 2,7 % 2,09% SEK SWAP Y 3,79 % 2,93 % 1,93% SEK SWAP 10Y 4,19 % 3,22 % 2,32% USDSEK 7,44,47,80 EURSEK 9,34 8,48 8,90 Denna rapprt är prducerad av Nrm Finanspartner